dokument vård för papperslösa Bahar Kiasat, läkare på kliniken för papperslösa: ’’Ingen nekas vård här’’ Text: Åsa Passanisi Foto: Carolina Byrmo De kallas papperslösa och blir allt fler. I Sverige är hjälpen för människor på flykt ofta sämre än i andra EU-länder, våra lagar strider i vissa fall mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Söndag har träffat människorna som kämpar i skymundan – för alla de tiotusentals ansikten som inte syns i våra system. I lias, 34, är blek och trött. I september fick han diagnosen; akut lymfatisk leukemi (blodcancer), det här är hans första besök på kliniken för papperslösa. Ilias har varit i Sverige två år, han har sökt asyl flera gånger men fått avslag. Utan adekvat vård kommer han att dö. Tärd av sjukdom ler han ändå vagt och säger att han trivs i Sverige. Stressen i honom går att ana, men han vill helst inte prata så mycket om den. Han vill inte vara till besvär. 36 Ilias har sällskap av Yacine Asmani, som arbetar för föreningarna Ingen människa är illegal och Papperslösa i Stockholm. Yacine har varit med Ilias på Karolinska sjukhuset där han vid några tillfällen fått cellgifter – och varje gång en räkning på tusentalskronor. Nu orkar inte Illias mer, han kan inte betala och Yacine vet inte om Ilias egentligen får den vård han behöver. Det hela är ett trixande i skymundan och ett lotteri. Det är inte alltid vårdbehovet som av- gör om den papperslöse får hjälp, ibland nekas personer utan uppehållstillstånd vård redan av kassapersonalen på svenska sjukhus. Om de släpps in väntar ofta en lång byråkratisk process, tisslande och tasslande, där till slut klinikchefen eller den ansvarige läkaren avgör om behandling ska ges baserat på hans eller hennes tolkning av h älso- och sjukvårdslagen. I dag har papperslösa endast tillgång till osubventionerad omedelbar vård. Som asylsökande har man rätt till ”vård som inte kan anstå” med det menas alltså vård som inte kan vänta. Men vad innebär egentligen vård som inte kan vänta? Till sommaren utvidgas rätten till vård för papperslösa så att de också kommer att få rätt till vård som inte kan anstå. I de fall sjukhusen då ger vård kommer den att vara subventionerad. Bahar Kiasat skriver in Ilias på kliniken för papperslösa och förklarar att hon tyvärr inte kan ta de n n I Sverige finns i dag omkring 10 000– 35 000 papperslösa, som står helt utanför samhället. Bland dessa finns bland annat många trafficking offer, som inte kan anmäla övergrepp, eftersom de då riskerar utvisning (om de avslöjar sin identitet). Behöver vård för cancer. Läkaren Bahar Kiasat undersöker svårt cancersjuka Ilias. Hon kan inte göra alla undersökningar hon skulle vilja, eftersom tillgången på medicinsk utrustning och mediciner är begränsat på kliniken. prover hon skulle vilja, eftersom tillgången på medicinskt material är begränsat. Allt som finns på kliniken, inklusive mediciner är donerat, av privatpersoner. Det rör sig om recept som hämtats ut av svenskar men som inte använts ibland kan det vara medicin efter någon som gått bort som anhöriga väljer att donera. Det är inte alltid behoven hos de papperslösa patienterna matchar de läkemedel som finns tillgängliga på kliniken. – Vi får använda vår fantasi för att kunna ge en så bra vård som möjligt, ibland blir vi exempelvis tvungna att ge andra preparat än de vi skulle vilja, säger Bahar. Hon har arbetat på kliniken se- Det är ibland omöjligt att inte bli arg dan i maj och berättar att hon ofta upplever ett personligt engagemang kring de papperslösas utsatta livssituation. – Det är oundvikligt. Jag träffar många som är hemlösa, som saknar pengar till mat, som är eller har varit utsatta för våld och sexuella övergrepp. Det är ibland omöjligt att inte bli arg. Framför allt är det ju så att sjukvård ska vara en mänsklig rättighet som ska ges till alla. Men så ser tyvärr inte verkligheten ut. Vi läkare arbetar i ett system där många papperslösa nekas vård, vilket i sig är ett brott mot FN konventionen. Ilias har en injektionsport på bröstet, som använts för cellgiftsbehandlingen. Nu vet han inte vad han ska göra med den. Kommer han att få cellgifter igen, eller inte? Och vem ska betala hans redan dyra sjukhusräkningar? Bahar säger att kliniken kommer att följa upp Ilias vård, via sina olika nätverk, och hjälpa Ilias 37 dokument papperslösa i vården I väntrummet. En vanlig onsdagkväll på klinken för papperslösa. Hit kommer alla de som inte har samma lagliga rätt till sjukvård som bofasta i Sverige. Personalen arbetar gratis på sin fritid. svårt att ge ca ncer Bahar Kiasat och Yacin vård. e från föreningarna Ing Asmani, en människa är illegal och Pa pp i Stockholm, diskuter erslösa ar hur kliniken för papperslös a sk hjälpa cancersjuka Illi a kunna as. Fakta Läkare arbetar gratis Det var inte det här jag såg framför mig när jag gick läkarutbildningen att få den livsviktiga behandling han behöver. Det handlar om ”grå” vård. Där enskilda individer på olika stolar runt om i myndighets Sverige, tillsammans med hjälporganisationer, sjukhusledningar och andra, går samman och ”löser” vårdfrågan för människor som det officiella Sverige tagit sin hand ifrån. 38 Nästa patient är en 26-årig papperslös man som varit i Sverige i fem år. Hans mamma uppger att sonen haft svår hosta i 10 dagar, att han blöder näsblod och ibland har feber. Mamman gråter, går fram och tillbaka i rummet. Hon är orolig, hennes man dog nyligen i lungcancer, familjens försörjning är oviss och man har återigen fått avslag på sina asylsökningar. – Vi vet inte vad som kommer att hända, vi kan inte åka tillbaka till vårt land, säger hon. Lyckligtvis har inte den unge mannen någon allvarlig åkomma. Troligtvis ett vanligt förkylnings virus, säger Bahar. Mamman ser lättad ut. – Tack, tack, säger hon, innan hon och sonen försvinner ut genom korridoren, förbi det fullsatta väntrummet, och ut i den mörka vinterkvällen. Jag undrar var de ska, om de ens har någonstans att ta vägen? Att stanna i den tanken känns svår att greppa. Det gråa Sverige 2013, är en kamp i skymundan bara för att få finnas till. Senare säger Bahar att hennes erfarenhet är att diskussionen om papperslösas rätt till sjukvård knappt diskuteras i den offentliga vården. Lagen är så luddig att sjukhuspersonalen oftast inte vet hur de ska förhålla sig till patienter som saknar uppehållstillstånd. – Jag får en känsla av att de flesta tycker att alla borde ha rätt till vård. Men det finns också exempel på personal som anger papperslösa, fast de inte får, och det gör att många inte vågar söka hjälp, trots att de i vissa fall har laglig rätt till det. Hon skakar på huvudet. – För mig känns det fel att Drivs av franska hjälporganisationen ”Läkare i världen”, organisationens grundsyn är att ”vård är en mänsklig rättighet – för alla”. (Kliniken drivs till stor del med hjälp av franska biståndsmedel). På kliniken i Stockholm arbetar läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, samt tolkar, gratis under sin lediga tid. Besöken är kostnadsfria, ingen tidsbokning krävs. Omkring 20-30 personer söker hjälp varje onsdag, då kliniken håller öppet mellan 18.30-21. Läkare i Världen erbjuder även rådgivning för papperslösa, med fokus på asyl- och migrationsrätt, en verksamhet som engagerar volontärer i form av jurister och administrativ personal. För mer information om kliniken, och för information om hur du kan vara med och stötta verksamheten; besök: www. lakareivarlden.org 39 dokument vård för papperslösa engagerad. Bernd Atmer, pensionerad hjärtläkare, är medicinskt ansvarig på Kliniken för Papperslösa. För honom är engegemanget självklart. – Alla människor har rätt till vård. Det är min bestämda uppfattning. a rbeta i ett system, där syftet är att hjälpa sjuka människor, och sedan stänga ute en viss grupp. Det strider mot den jag är. Det var inte det jag såg framför mig när jag påbörjade min läkarutbildning. Bildtext. Xxxx Xx xx xxx Givande jobb. Arbetet på kliniken är omtumlande, men det är berikande att hjälpa andra sägerläkaren Bahar Kiasat. På kliniken för papperslösa finns ett eget journalsystem. Inga uppgifter om patienterna sparas i datorn. Journalerna skrivs ut och arkiveras efter patienternas födelsedatum och tas fram när patienterna återvänder till kliniken. Journalerna ser inte ut som i den offentliga vården, här innehåller journalerna endast knapphänt information om patienterna, hur de har behandlats och ett telefonnummer, till ”någon”, som snabbt kan sätta sig i kontakt med patienten. De flesta som kommer hit har lindriga åkommor, som ryggvärk, matsmältningsproblem, sömnbesvär, huvudvärk och ångestrelaterade symptom. Svårare fall som exempelvis Ilias, och andra människor med cancer, diabetes och sjukdomar som kräver omfattande behandlingar, kan kliniken endast bistå genom att, som i Ilias fall, slussa vidare, genom en kedja av nätverk och organisationer som på olika vis försöka göra vården möjlig. Det är ett utmanade, omtumlande men också berikande arbete att jobba på kliniken, tycker Bahar. – Jag träffar människor ifrån hela världen och lär mig massor av dom som kommer hit. Dessutom behöver ingen vara rädd här, ingen nekas hjälp, och det är skönt för både personal och patienter att v eta om det. 40 n n I Sverige är det en arvssynd att vara papperslös, vilket innebär att vi har skapar generationer av papperslösa. Alla som föds i exempelvis USA blir per automatik amerikanska medborgare. Konsekvensen för barn som föds av papperslösa i Sverige, är att de fortfarande står helt utanför det svenska samhället – och många gånger hotas av deportering till länder de aldrig varit i. n n Tillgången till hälso- och sjukvård för asylsökande och papperslösa personer regleras i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. samt i smittskyddslagen. Av lagen framgår att asylsökande barn ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård i samma omfattning som bosatta barn, medan asylsökande vuxna, endast ska erbjudas vård som inte kan anstå, inklusive mödrahälsovård, vård vid abort och preven- n n Den första juli 2013 ändras l agen. Då blir samtliga landsting skyldiga att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, dvs. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen ska därutöver ges möjlighet att erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn. Källor: Q FRA (European union agency for fundamental rights)s rapport: Irreguljära migranter – tillgång till hälso- och sjukvård i 10 av Europeiska unionens medlemsstater. Q Lagrådsremiss Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. ( www.regeringen.se/content/1/ c6/20/92/96/078c71c3.pdf) Q Papperslösas vårdsituation – en studie på Läkare i världens klinik för papperslösa, examensarbete på läkarlinjen, författad av Fanny Berger, Karolinska Institutet. Hjärtläkaren Bernd Atmer: ”Jag har träffat många tortyroffer” Bernd Atmer, pensionerad hjärtläkare, är medicinskt ansvarig för kliniken, sedan tre år tillbaka. För honom är engagemanget självklart. Det handlar om alla människors rätt till vård och om yrkesetik, säger han. – Papperslösa befinner sig många gånger i en oerhört svår situation. Jag har träffat människor som har torterats och blivit gruppvåldtagna. Det är svårt, naturligt- Så fungerar vården för papperslösa och asylsökande n n Sjukvårdsvillkor för papperslösa i Sverige är sämre än de flesta andra EU-länder. I några avseenden bryter våra lagar mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter, vilket fått hård kritik. Den svenska lagstiftningen lever exempelvis inte upp till de internationella åtaganden rörande bästa möjliga hälsa för alla som Sverige har åtagit sig genom undertecknandet av internationella konventioner och överenskommelser. – Det beror på. Ofta behöver vi gå den ”långa vägen” via olika nätverk till rätt vårdinstans. Det är tidskrävande, och bökigt men vi hittar alltid ett sätt att lösa situationen på. Vi måste tro att situationen går att lösa, och ser alltid till att det blir så. Finns det fler kliniker för pappers- lösa i Sverige? – Det finns en i Göteborg, en i Malmö också känner jag till en vanlig vårdcentral i Stockholm som valt att ta emot papperslösa. Det poppar upp små enheter lite här och där, många tycker att systemet vi har nu är fel och hittar på egna sätt att ge vård. Är det olagligt behandla människor som enligt vår lag, inte har rätt till vård? – Nej, det är absolut inte olagligt. Vi som arbetar här är läkare, just nu har vi 100 läkare uppskrivna på vår volontärlista. Vi arbetar som på alla andra vårdinstanser i Sverige, enligt god läkarsed. Från politikerhåll diskuteras ibland frågan om så kallad ”vårdturism”. Tror du att det finns risk att det skulle kunna bli så i Sverige? – Jag skulle säga att pratet om vårdturism är grundlöst. Oberoende rapporter visar att kostnaden för vård till papperslösa, om den skulle likställas med den vård som bosatta får, endast skulle utgöra 0,5 procent av den svenska sjukvårdsbudgeten. Det handlar alltså inte om några jättesummor. Den 1 juli 2013 ändras lagen. Då blir samtliga landsting i Sverige skyldiga att ge subventionerad ”vård som inte kan anstå” till papperslösa. Hur kommer det att förändra de papperslösas situation? – Att ändra lagen är naturligtvis ett steg i rätt riktning. Sedan är det tveksamt om ändringen i praktiken leder till några större förbättringar. Vi har landsting i dag som redan ger papperslösa rätt till mer än lagen säger. Det fungerar ibland, ibland inte. Många papperslösa är dessutom rädda för att bli angivna, tagna av polisen och kanske tillbaka skickade till ett land de av olika anledningar inte kan bo i. Det här gör att många papperslösa kommer fortsätta söka sig till vår klinik och liknande mottagningar. tivmedelsrådgivning. Papperslösa barn har endast tillgång till samma hälsooch sjukvård som vuxna papperslösa, det vill säga: endast tillgång till osubventionerad vård som inte kan anstå. n n Flertalet landsting i Sverige har uppfattat den nuvarande regleringen som otydlig och svår att tolka. I Stockholms läns landsting, finns exempelvis ingen uttalad definition av vad som me- vis. Och här i Sverige står de helt utanför samhället. För mig är det självklart att de ska ha samma rätt till vård som alla andra, det är därför jag jobbar på kliniken. Vad är det vanligaste folk söker hjälp för? – Den vanligaste patienten är kvinna i medelåldern, som söker för sömnbesvär, rygg- eller mag ont. Med andra ord samma besvär som majoriteten söker för hos en vanlig vårdcentral. nas med ”vård som inte kan anstå”. Det här gör att hantering och bemötande av papperslösa ser olika ut. I Västra Götalandsregionen finns riktlinjer om att papperslösa ska få mer vård än vad lagen i dag kräver, men riktlinjerna följs inte alltid i praktiken. Ett annat exempel är Sörmland, där asylsökande och papperslösa, sedan januari 2012, ska ha samma rätt till sjukvård som folkbokförda, enligt beslut i landstingsstyrelsen. Inte heller där fungerar beslutet i praktiken. En stor andel sjukhuspersonal i både Sörmland och Västra Götaland Vilken är den största utmaningen för er som arbetar på kliniken? – Våra begränsade resurser kan vara frustrerande. Vi kan inte utföra alla medicinska undersökningar som ibland behövs för att ställa rätt diagnos, läkemedelshanteringen är också ett problem eftersom vi inte har tillgång till all medicin. Vi får förlita oss på donationer. Vad gör ni om ni upptäcker att någon har en allvarlig sjukdom, som kräver mer vård än ni kan erbjuda? Alla som föds i exempelvis USA blir per automatik amerikanska medborgare känner inte ens till de nya riktlinjerna. Konsekvensen blir att man ofta fortsätter att ge endast akutvård. 41