PULS nr 2 2014 - Rotarys Läkarbank

nytt från läkarbanken Nr 2 2014
Rotarys
Läkarbank
Tre kilometer – enkel väg –
tvingas Patricia Adhiambo
att gå för att hämta vatten
till sig och sin familj.
Vattnet här delar hon inte
enbart med byns övriga 300
invånare utan även med
boskap som kommer hit för
att vattnas.
Inte konstigt att vattenburna sjukdomar är vanliga och att det är trögt att
få fart på familjens försörjning.
Foto: Jacinta Karimi
i detta nummer:
Sven- Åke blickar tillbaka och
lämnar ordförandeklubban
vidare sid 2
Tema: Det viktiga vattnet sid 4-6
Nya ledamöter tar sig an
styrelseuppdraget sid 7
Nyheter i korthet sid 8
”Alla måste få tillgång till rent vatten”
– När höstens arbete är utfört har vi medverkat till rent dricksvatten för mer än 45 000
människor i byar i västra Kenya där Rotarys Läkarbank bedriver hälso- och sjukvård.
Det säger Bengt Frisk, pensionerad kirurg från Uddevalla och aktiv i Rotaryklubben i Ljungskile.
Det var under sin tid som assisterande
guvernör som Bengt Frisk tog initiativ till
att starta ett projekt för skyddade vattenkällor i Kenya tillsammans med Rotarys
Läkarbank.
– Vi var fem Rotary-klubbar som frågade
Läkarbanken om vi kunde driva ett projekt
tillsammans med dem. Sekreterare Rune
Gullberg berättade då om möjligheten att
bygga skyddade vattenkällor. Vi nappade
på idén. Våra klubbar samlade in 50 000
kronor vilka Läkarbanken matchade med
ytterligare 90 000. För de pengarna skyddades tretton naturliga ”vattenhål”.
Projektet blev uppskattat och ett nytt
drog igång år 2010. Denna gång var det
sex klubbar som samlade in pengar, såväl
genom klubbidrag som bidrag från andra
distrikt och U-fonden.
– Dessa pengar har finansierat skyddandet av ytterligare arton källor. Två till har
färdigställts under sommaren och ytterligare två blir klara nu i höst.
Bengt Frisk har, efter pensioneringen,
fortsatt som timanställd läkare i kirurgisk öppenvård. Han har också arbetat en
period som kirurg på sjukhuset i Garissa
i Kenya för Skandinaviska Läkarbanken
som delar kansli med Rotarys Läkarbank.
– Förorenat dricksvatten orsakar hög
dödlighet bland barn och hög sjuklighet
bland både barn och vuxna genom vattenburna infektioner.
– Rent dricksvatten är lika viktigt för
folkhälsan som vaccinationer av barn, malariaprofylax, tbc-bekämpning, bekämpning av undernäring och HIV-profylax.
Målet måste vara att alla människor får
tillgång till rent dricksvatten.
Bengt Frisk understryker vikten av de
insatser som Rotarys Läkarbank gör för
folkhälsan genom hälso- och sjukvård utmed jeeplinjerna.
– Att samtidigt skapa tillgång till rent
dricksvatten i dessa byar är ett fint komplement till verksamheten, säger Bengt
Rotarys Läkarbank är et t multidistriktsprojekt inom Rotary International, distrikt 2320-2410. 1
Frisk som betonar att projektet
med täckta källor
kan genomföras
tack vare Läkarbankens koordinatorer i Kenya,
Jacinta
Karimi och Daniel
Muruka, som geBengt Frisk
nomför arbetet
på plats.
– De utser vattenhål som kan skyddas,
skriver avtal med markägare och lokala
myndigheter och får nödvändiga tillstånd.
De skaffar också offert från lokala entreprenörer och övervakar sedan arbetet på
plats. De utbildar också byborna i hygien
och skötsel av källorna och organiserar en
vattenvårdskommitté i varje by. När källan
är inspekterad och godkänd av koordinatorerna och den lokala vattenvårdsmyndigheten, överlämnas den som en gåva till byn,
säger Bengt Frisk som tillägger att Rotarys
Läkarbank sköter allt administrativt arbete
kring projektet.
– Idag skyddar vi ungefär fem till sex källor per år. Det är en lagom takt med hänsyn tagen till allt det arbete koordinatorerna lägger ned på projektet vid sidan av sitt
ordinarie sjukvårds- och utbildningsarbete.
Det är också en lagom takt för oss Rotaryklubbar att orka samla in pengar.
Två av de klubbar som varit med i vattenprojektet har lagts ned och en har gått ur
projektet. Nu hoppas Bengt Frisk på att
kunna knyta nya klubbar till projektet. n
Följande Rotaryklubbar har hittills
bidragit till projektet för täckta
vattenkällor
Lilla Edet RK
Ljungskile RK
Orust RK
Trollhättan Starkodder RK
Uddevalla RK
Uddevalla Skansen RK
Sven-Åke lämnar ordförandeklubban vidare
”Ångrar inte att jag engagerade mig”
– Att få använda sin erfarenhet också
som pensionär och i kombination med ett
gammalt önskemål om att arbeta med barnhälsovård i ett låginkomstland. Och så lite
äventyrslusta så klart. Ja, det var väl det som
från början attraherade mig med Rotarys
Läkarbank, berättar Sven-Åke Hedström som
nu efter fyra år lämnar över ordförandeklubban till Margareta Wargelius.
Rotarys Läkarbanks styrelse har just fått en ny ordförande. Sven-Åke Hedström har avtackats
för sin insats de senaste fyra åren och Margareta Wargelius har tillträtt posten. Här delar hon
några tankar kring Rotarys Läkarbanks uppgifter och arbete.
Kära PULS-läsare
Rotarys
Läkarbank
PULS ges ut av Rotarys Läkarbank och
utkommer med två nummer per år;
mars/april samt oktober/november.
Ansvarig utgivare:
Margareta Wargelius
Redaktionskommitté:
Sven-Åke Hedström,
Karin Håkansson
samt Monica Samuelsson
Frågor, synpunkter eller idéer?
Välkommen att kontakta
Karin Håkansson på
[email protected]
Att med enkla medel göra nytta är något som
Sven-Åke Hedström gillat med rollen som jeepläkare.
Rotarys Läkarbank
www.rotarydoctors.se
[email protected]
Tel 0383-46 74 80
Bankgiro: 900-4722
Plusgiro: 900472-2
Det var dock redan i början av 1990-talet
som infektionsläkare Sven-Åke Hedström,
verksam i Lund och Halmstad, först kom i
kontakt med Läkarbankens arbete;
– Kollegor var då ute i tjänst och deras berättelser intresserade mig, berättar Sven-Åke som under de senaste fjorton
åren haft inte mindre än tolv uppdrag som
jeepläkare.
Genom styrelseuppdraget har du ju kunnat påverka organisationens utveckling.
Vad har de viktigaste förändringarna varit under din tid som ordförande?
– Dit hör både flytten till Holsbybrunn och
rekryteringen av nya koordinatorer i västra
Kenya och ny koordinator i Sverige. Dessutom tillkomsten av manual för det praktiska arbetet i Kenya liksom överlämning av
fungerande mottagningar i Kenya och uppstarten av nya med inriktning på nya regioner, säger Sven-Åke Hedström som gläds åt
att Rotarys Läkarbank också kommit igång
med satsningen på utbildning av hälsopersonal i Kenya och att man, här på hemmaplan, fått en fortsatt spridning av styrelsele-
2
Kort om läkarbanken
damöter, även mot norra Sverige.
– Därtill har en mycket bra och viktig
PR-verksamhet inletts i Sverige. Det känns
bra att detta skett i samarbete med såväl
styrelse, kansli, jeepläkarkollegor som andra organisationer inom Rotary.
Vad är idag, som du ser det, de största
fördelarna med organisationens sätt att
arbeta?
– Den täta kontakten med fältverksamheten med bra dialog och återkoppling från
medarbetare vilket bidrar till snabba beslut
om förbättringar. Den goda kontrollen över
hur bidrag till verksamheten används och
vår låga kostnad för administration är också tydliga fördelar.
Vad återstår att utveckla och förbättra?
– Jag känner starkt för satsningen på utbildning av lokal hälso- och sjukvårdspersonal,
tolkar och andra medarbetare. Rotarys Läkarbank måste också bli än mer känt för
allmänheten. Jag har ibland upplevt att det
varit svårt att få gehör i media för vårt arbete. Det kan vara värt ett nytt försök.
Några fler jeepläkaruppdrag har han
inte inbokade, Sven-Åke Hedström.
– Nej, det går ju en gräns vid 75 år för försäkring vid jeepläkaruppdrag så blir det inte fler. Men visst, man kan kanske utföra
andra uppdrag inom utbildning och sådant
som inte är direkt sjukvård. n
Rotarys Läkarbank är en politiskt och
religiöst obunden ideell stiftelse.
Målsättningen är att förbättra hälsosituationen för fattiga människor i
låginkomstländer genom att bistå med
oavlönad sjukvårdpersonal.
Vill du ha PULS eller Nytt från
Läkarbanken direkt i din mejlbox?
Välkommen att anmäla det till
[email protected]
Jag ska nu försöka ikläda mig Sven-Åkes kostym. Den känns ännu för stor men
jag hoppas andligen kunna växa i den – om än inte bokstavligen.
Till vardags är jag distriktsläkare i Kalmar. Jag har också varit ute som jeepläkare i såväl Homa Bay som Siaya.
Under de år jag varit ute i tjänstgöring har jag sett hur hälsoläget och standarden långsamt förbättrats. Första gången jag var ute hade alla patienter
inte ens skor på fötterna. Nu har de flesta det. Till en början såg jag bara enstaka cyklar och absolut inga motorcyklar. Nu dräller det av motorcyklar och
även cyklar på vägarna. Under min första tjänstgöring såg jag en enda traktor
på sex veckor. Idag ser jag traktorer nästan dagligen.
I takt med att hälsoläget förbättras och sjukdomspanoramat förändras tvingas
även vi som organisation att hänga med i utvecklingen. Därför har vi nu lagt
ned all vår verksamhet i Homa Bay och flyttat den mot
nordväst, närmare Uganda och Siaya. Av olika skäl
följer all personal förstås inte med.
Vi har också öppnat en ny linje i Kisima där
hälsoläget är helt annorlunda än de vi tidigare
mött. Här finns det nästan ingen malaria alls.
Istället ser vi här ofta problem som högt blodtryck och diabetes. Diskussioner förs nu om hur
vi ska hantera detta. Vilken är vår roll? På vilket
sätt kan Läkarbanken stödja den inhemska sjukvården att utveckla metoder för att motverka dessa
sjukdomar? Vi startar i höst ett pilotprojekt för att hitta svar på dessa frågeställningar.
Det framstår som allt viktigare att satsa på utbildning av såväl våra patienter som personal. Både vår egen personal, sjuksköterskor som jobbar på
dispensärer, men även byhälsovolontärerna. Vi jobbar just nu med att hitta
lämpliga arbetsmetoder och utbildningsmaterial.
”Vi som
organisation
måste hänga med
i utvecklingen”
En annan synnerligen viktig fråga är förstås den om hur vi ska kunna öka tillgången till rent vatten. Vi får inte glömma att västvärldens goda hälsa inte
främst uppnåddes med hjälp av sjukvård och mediciner utan huvudsakligen
genom rent vatten, bra bostäder, utbildning och vacciner. Det är viktigt att
sprida kunskap om detta.
Att motarbeta antibiotikaresistensen är också en viktig uppgift – inte bara
i Kenya utan i hela världen. I Kisima hoppas vi nu kunna genomföra en studie
för att belysa resistensutvecklingen där och också kunna dra lärdomar om
antibiotikaanvändningen.
Varmt välkommen till ett nytt nummer av PULS.
Margareta Wargelius
Ordförande
Rotarys Läkarbank
3
RENT
VATTEN
– Eftersom vattenbristen är stor väntar
många upp till två veckor med att tvätta kläder. Att städa och sköta renligheten
och den personliga hygienen blir också lidande utan rent vatten. Vi ser också att
de vattenrelaterade sjukdomar är vanliga här.
Byn Ndai har särskilda utmaningar när
det gäller att säkra vattenförsörjningen.
Här finns inga källor och när man grävt
efter vatten har det alltid varit för salt. Det
bästa alternativet vore rening av sjövatten
genom en ledning och två tankar, men det
är dyrt.
Hur menar då kommittén att säkrad vattenförsörjning skulle påverka livet här i byn?
– Med egen försörjning av rent vatten
skulle folkhälsan förbättras avsevärt. Fa-
– din Rotaryklubb kan bidra. En
täckt källa kostar ca 7 000 kr. En
brunn ca 40 000 kr. En lösning för
byn Ndai, ca 100 000 kr.
miljernas ekonomi skulle också bli bättre eftersom tiden det nu tar att hämta
vatten kunde användas både till inkomstbringande arbete och till studier. Med förbättrad hälsa orkar folk också jobba mer
och pengar som idag används för mediciner kunde användas till annat. Med säkrad
försörjning av rent vatten blir samhället
friskare, mer aktivt och produktivt. Kostnaderna för hälsovård sjunker och utvecklingen påskyndas.
– Friska och välmående barn utvecklas bättre och får det också lättare att klara skolan. n
*Byhälsovolontärernas arbete kan du
läsa om i förra numret av PULS.
Se mer på www.rotarydoctors.se
Som så många andra kvinnor ägnar Margaret många timmar varje dag åt att hämta vatten.
Läkarbanken förklarar
Täckta källor
Täckta eller skyddade källor kan byggas
där det finns dagvatten tillgängligt. Det
finns alltså en naturlig källa, men den
används till allting. Djur dricker där. Kläder
tvättas. Dricksvatten hämtas. Därför blir
vattnet smutsigt och förorsakar sjukdom.
För att skydda källan byggs en cementvägg där vattnet kommer upp. Bakom
väggen filtreras vattnet genom sand och
grus och kommer sedan ut genom ett
rör i väggen där vatten kan hämtas. Den
skyddade källan inhägnas också för att
skydda mot djur. De får nu istället dricka
längre ner där vatten rinner.
I byn Ndai i Siaya, Kenya,
består vattenvårdskommittén bland annat av Rosemary Awino, Wilsom
Ogwang, Lucy Awino och
Rose Atieno.
Tema: Det viktiga vattnet Text: Monica Samuelsson | Research och Foto: Jacinta Karimi
”Med rent vatten följer både
hälsa och ekonomisk utveckling”
– Bristen på rent vatten är vårt enskilt största hälsoproblem. Härifrån byn Ndai har familjerna tre kilometer – enkel väg – att gå för att hitta rent vatten och därtill sinar en del källor under torrperioderna.
Det vatten som finns att tillgå har dessutom alltför hög salthalt, kvaliteten är osäker och att köpa det
vatten som säljs är alldeles för dyrt. För tjugo liter rent vatten får man betala uppemot tjugo shilling.
I området lider många människor av vattenburna sjukdomar som bilharzia och diarré.
Det säger medlemmarna i den vattenvårdskommitté som Rotarys Läkarbank utsett i regionen. Kommittén har till uppgift
att mobilisera befolkningen i frågor som
rör vattenförsörjning men också att utgöra
kontaktlänk mellan befolkningen och de lokala byhälsovolontärer*. Man arbetar också
med att söka sponsorer för olika vattenaktiviteter.
Eftersom kommitténs arbete ofta utförs genom hembesök och dörrknackning
har man god kontakt med familjerna i området. Man möter också folk genom att an-
4
ordna informationsaktiviteter på marknader och genom
att besöka olika kvinno- och
ungdomsgrupper. Syftet är att
sprida kunskap om hälsofrågor och man deltar därför också i arbetet
vid dispensärer och hälsocenter. Kommittén kan också vara behjälplig med att göra
uppföljningar av hur olika insatser slagit ut.
– De flesta invånare här har inte råd att
behandla vattnet så att det blir tjänligt och
den tidsförlust det innebär att lägga många
timmar dagligen på att hämta vatten
Brunnar
De längtar efter rent vatten
– Ibland köper vi vatten men det är kostsamt. Ibland får vi vänta med att diska och
tvätta för att vi helt enkelt inte har vatten
hemma. Det är klart att det påverkar
hälsan.
Rent vatten gör
samhället friskare
drabbar familjernas möjlighet till försörjning hårt, meddelar kommittén.
För den som har en cykel kan det ta en
halvtimma att hämta vatten. För den som
tvingas gå hela vägen fram och tillbaka med
vattendunkarna tar det ett par timmar. Tid
som så väl hade behövts till alla andra sysslor i hushållet.
Amöba och diarré är vanligt hos familjen
Onyuna.
Mamma Margareta berättar att familjen
återkommande drabbas av såväl typhoidfeber som amöba och diarré till följd av
att vattnet man använder inte är rent.
Två kilometer enkel väg. Så långt har
Margaret och äldsta dottern Jackline att
gå för att nå den källa som ligger närmast
familjen Onyunas hem. Men vattnet här
är egentligen långt ifrån tjänligt.
– Vi går fram och tillbaka fyra gånger
varje dag för att få hem de 120 liter som vi
behöver. Vi har en dunk som rymmer tjugo liter och en som rymmer tio.
Margaret och maken Nicholas är bönder och bor tillsammans med de fyra barnen, Jackline, Brogil, Thedeus och Merolyne, i byn Tula, Siaya, Kenya.
– Men en brunn eller en täckt källa i
närheten skulle vårt liv förändras radikalt
och ge oss möjlighet att hålla oss friska. n
Brunnar grävs eller borras där det inte
finns tillgång till dagvatten. Läkarbanken
har hittills mest grävt brunnar. Man gräver
då ned till cirka 20 meters djup och sätter
ner cementkulvertar så att brunnen inte
rasar in. Brunnen täcks för att inte smuts
ska komma in och brunnen förses också
med en enkel pump. En brunn ger oftast
rikligt med vatten men kan behöva mer
underhåll än de täckta källorna.
Tankar
Där det varken går att täcka källor eller
gräva brunnar – kanske på grund av alltför salt grundvatten – kan man installera
tankar för att fånga upp regnvatten. Det
är dock ofta svårt att göra för en hel by
och befolkningen blir beroende av vädret.
Om byn ligger nära en sjö så kan vatten
tas därifrån och lagras i tankar. Det kräver
dock en mer komplicerad anläggning
med pumpar och dessutom rening av
vattnet.
5
Många kvinnor ägnar åtskilliga timmar varje dag åt att hämta
vatten och kvaliteten lämnar ofta mycket i övrigt att önska.
”Bra vatten ger
oss trygghet”
–Sedan vi i våras fick tillgång till rent
vatten ser vi att familjen är friskare. Idag
tar det oss nästan ingen tid alls att hämta
vatten. Dessutom luktar inte det här
vattnet illa.
”Arbetet med vattenförsörjning
måste fortsätta”
Gunilla von Zweigbergk är bosatt i Karlskrona. Hon har jobbat som allmänläkare på
Rödeby Vårdscentral. Är idag pensionär men har varit ute i tjänst för Rotarys Läkarbank
ett flertal gånger, både i Siaya och i Homa Bay. Hennes senaste tjänstgöring var på
Matungolinjen.
Gunilla, hur ser tillgången till vatten ut
i de områden där Rotarys Läkarbank
arbetar?
– Regnperioderna är idag mer oförutsägbara än tidigare, kanske på grund av
klimatförändringar. I Mumias finns floden Nzoia och i Siaya rinner Yala. I samband med regn blir vattendragen snabbt
grumliga och rödfärgade av jorderosion.
På landsbygden går man ofta långt för
att hitta en vattenkälla. Det tar tid. Man
ser kvinnor med stora gula plastdunkar
vid vägkanten på väg att hämta vatten.
Man ser också män på cykel eller motorcykel med ett par tre dunkar både fram
och bak. Efter kraftiga regn ser man också barn samla vatten från pölar längs vägkanterna.
Vad leder bristen på rent vatten till?
– Det kan leda till undernäring och trötthet då skördarna blir dåliga. Brist på rent
vatten leder också till bristande hygien
och medför stor risk för sjukdom.
6
Vilka sjukdomar och åkommor ser du
som läkare att skulle minska, eller kanske helt försvinna, om tillgången till
rent vatten blev bättre?
– På mottagningarna påträffar vi olika
bakterie-, virus- och parasitorsakade diarrésjukdomar. Hudinfektioner såsom
impetigo, abscesser och fula sårinfektioner är mycket vanliga. Vi ser också alldeles för ofta infekterade brännskador
hos barn. Svamp, skabb och masksjukdomar är rikligt förekommande liksom jiggers. Många av dessa sjukdomar beror på
trångboddhet, bristande tillgång till rent
vatten, dålig hygien och sanitet och i vissa
fall även undernäring och HIV.
Vad kan göras?
– I anslutning till en del jeepläkarmottagningar har byar fått ekonomisk hjälp av
Rotarys Läkarbank för att bygga brun�nar eller få källor täckta, allt beroende på
hur vattenförekomsten ser ut i området.
Att skapa tillgång till rent vatten och god
sanitet är viktiga åtgärder som måste fortsätta.
– Att utbilda befolkningen är också viktigt. Inte minst i hur man kan utnyttja solen för att sterilisera dricksvatten, hur diarrésjukdomar kan förebyggas med rent
vatten, vikten av god handhygien efter
toabesök, hur sårinfektioner kan förebyggas genom att tvätta med tvål och rent
vatten och därefter utnyttja solens steriliserande effekt i tio till tjugo minuter om
dagen. Det finns mycket att göra. n
Mamma Zalma uttrycker stor tacksamhet för den hjälp med rent vatten som
familjen fått genom Rotarys Läkarbank.
Den täckta källan ligger bara hundra
meter från familjen Rashids hem. Och
trots att man är åtta i familjen så finns
det rent vatten så det räcker till – och
dessutom på nära håll.
– Det här har inneburit en stor förändring för vår familj. Förr gick mycket tid åt till att hämta vatten. Nu har vi
bra vatten och känner oss trygga. Vi mår
bättre, är inte alls sjuka så ofta som tidigare och idag är det också så mycket lättare för oss att hålla oss rena. Rent vatten
har gett oss både mer tid och dessutom
bättre både hälsa och ekonomi. n
Rotarys Läkarbank välkomnar
nya styrelseledamöter
Lisbeth Fröding, Karlstad
Verksam som Har 46 års erfarenhet av radio- och TV-produktion. Har bildproducerat TV-program, arbetat med produktionsplanering och schemaläggning av personal. Har under åren bl a arbetat med Livslust (som sedan blev Fråga Doktorn), caféprogram, HAJK, musik- och kulturprogram, gudstjänster och en mängd
nyhetssändningar. ”De senaste fem
åren har jag inte yrkesarbetat. Nu har
det istället varit Rotary och DG-jobbet
som sysselsatt mig.”
Intressen Tycker om att resa och har besökt många Rotaryklubbar. ”På hemmaplan är jag en entusiastisk trädgårdsamatör.”
”Jag är imponerad av den humanitära hjälp
som läkare och tandläkare utför inom ramarna för Rotarys Läkarbank. Att bli tillfrågad ser
jag som ett hedersuppdrag. Jag hoppas kunna bidra till att göra Läkarbankens arbete
känt för en större allmänhet och därmed också öka intäkterna.”
Anne-Marie Pernulf, Uppsala
Familjen Rashid mår redan bättre.
Tillgången till rent vatten innebär, hälsa,
trygghet och mer tid till annat.
Verksam som Startade som infektionsläkare men bytte specialitet till Allmänmedicin. ”Jag förhandlade mig till en av de fem
första deltidstjänsterna för läkare i landet.” Jobbat många år som distriktsläkare,
chefsläkare i Umeå, divisionschef vid universitetssjukvården i Umeå, verksamhetsområdeschef på Södersjukhuset i Stockholm, divisionschef på Akademiska i Uppsala. Varit ledamot av Konsistoriet, Uppsala Universitet. Fd
ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse, Läkarförbundets chefsförening och fd ordförande för IPULS. ”Nu
är jag, sedan några
år, pensionär men
arbetar ett par dagar i veckan som läkare för flyktingar och
asylsökande och är också principal vid
Stockholms Sjukhem och medicinsk revisor där.”
Intressen ”Vi har två fritidshus. Ett nära
Uppsala och ett vid havet utanför Umeå. Vi
vistas mycket i naturen. Jag har de senaste tio åren gjort hela eller delar av Tjejklassikern. Vi fjällvandrar gärna och ägnar oss
åt fågelskådning, konst, musik, språk och
främmande kulturer. Är engagerad i Röda Korset där jag varit ordförande i Västerbotten och i Uppsala. Är rotarian sedan
1995 och medlem i distriktteamet för distrikt 2350 som kontaktperson gentemot
Läkarbanken.”
”Läkarbankens arbete ligger mig varmt om
hjärtat. Jag känner mig hedrad över att ha
blivit tillfrågad. Läkarbanken har nu fyllt tjugofem år. Under den tiden har mycket förändrats, både i Kenya, i världen och här hemma. Uppföljningar, utvärderingar och förändringar av verksamheten behövs kontinuerlig. Gör vi rätt saker? Hur ser behovet av insatser ut framöver? Ska vi arbeta i fler länder?
Borde vi samarbeta ännu mera med andra
organisationer? Hur får vi fler kollegor att vilja pröva på? Och – inte minst viktigt – hur får
vi in mer pengar till verksamheten? Det finns
många frågor som styrelsen behandlar och
jag hoppas kunna bidra konstruktivt på olika sätt.”
Carl Gustaf (CG) Olofsson, Bjärred
Verksam som Numera
pensionär men har
en bakgrund som civilekonom och konsult inom organisation och finanssystem. Har varit såväl
projektledare och
gruppchef som VD.
Intressen Resor, fixa med fritidshuset, lite skogsbruk. Samhällsfrågor – gärna med
internationell inriktning. Vinodling och
vinsmakning. Inom Rotary har jag varit
president i Lomma-Bjärred Rotaryklubb
1999/2000, distriktssekreterare i två år
och ordförande i distriktets Rotary Foundation kommitté (TRF) i sex år.
”Det kändes både hedrande och spännande
att få frågan att gå in i Läkarbankens styrelse i rollen som skattmästare. Vad jag förstår
har min företrädare Lars-Erik Gradin gjort ett
enormt arbete med Läkarbankens ekonomisystem och rutiner varför jag med stor tillförsikt tackade ja till uppgiften. Jag avser att
fortsätta i den fina anda som finns inom organisationen och hoppas kunna bidra med
mina ekonomierfarenheter och kontakter inom Rotaryvärlden för det fantastiska arbete
som Läkarbanken utför bland behövande i
närmast Kenya.”
Birgit Hassler, Luleå
Verksam som ”Jag är pensionerad privatpraktiserande gynekolog. Min make, Leo,
är ännu verksam som läkare i vår praktik
här i min barndoms stad.
Intressen Som unga drömde vi om att arbeta som läkare i fattigare länder men
fem barn fick vi och
de höll oss hemma.
Nu gläds vi åt arton
barnbarn och åt sång
i kyrkokören sedan
trettio år – utöver aktivt arbete i Rotary.
Min man blev medlem redan 1978 och
jag kom med 1992.
”Det var Sven-Åke Hedström som, genom
ett engagerande fördrag i min klubb, väckte mitt intresse för Rotarys Läkarbank. Nu
vill jag försöka göra något för Läkarbanken.
Som gynekolog har jag lång erfarenhet av kvinnosjukdomar, aborter, preventivmedel,
mödravård och förlossningar, vilket kan vara
av värde i arbetet med Läkarbanken.”
Kort om styrelsen
Stiftelsen Rotarys Läkarbank är av
Rotary International godkänd som
flerdistriktsprojekt med den formella
benämningen ”The Rotary Doctor
Bank in Sweden, District 2320 – 2410
of Rotary International”.
Ordinarie ledamöter till Rotarys
Läkarbanks styrelse väljs i enlighet
med stadgarna av Svensk Rotary
Service vårmöte. Styrelseledamöter
och suppleanter skall vara medlemmar i Rotary samt gemensamt ha erfarenheter inom olika yrkesområden
såsom medicin, tandvård, ekonomi,
juridik och kommunikation.
7
Kroniska sjukdomar
i fokus i Kisima
MASTERBRAND
SIGNATURE
COLOR GUIDE
Utmärkelse för
lovvärda insatser
MASTERBRAND
SIGNATURE
Contact [email protected] for alternative
file formats.
Kisima jeeplinje har organiserats om,
nya klinikområden har valts ut och hälsokommittéer har bildats och utbildats.
Detta har gjorts tillsammans med såväl
hälsomyndigheterna i Kisima som Gunduastiftelsen. Hälsomyndigheterna har
också, av Rotarys Läkarbank, beviljats
stöd för att utveckla arbetsmetoder för
att motverka kroniska sjukdomar. Det
är främst diabetes och högt blodtryck
man nu ska titta på behandlingsmetoder för, ett pilotprojekt som kommer att
inledas under hösten.
For dark backgrounds ONLY.
For dark backgrounds ONLY.
GOLD
CMYK—COATED
C100 M80 Y9 K2
CMYK—COATED
C0 M26 Y100 K0
CMYK—UNCOATED CMYK—UNCOATED
C100 M92 Y9 K2
C0 M20 Y100 K0
PMS—COATED
PMS 286 C
PMS—COATED
PMS 130 C
PMS—UNCOATED
PMS 286 U
PMS—UNCOATED
PMS 129 U
RGB
R0 G36 B108
RGB
R254 G189 B17
REVERSE
For 1-color printing ONLY.
BLACK
For 1-color printing ONLY.
ROYAL BLUE
GOLD
CMYK—COATED
C100 M80 Y9 K2
CMYK—COATED
C0 M26 Y100 K0
CMYK—UNCOATED CMYK—UNCOATED
C100 M92 Y9 K2
C0 M20 Y100 K0
PMS—COATED
PMS 286 C
PMS—COATED
PMS 130 C
PMS—UNCOATED
PMS 286 U
PMS—UNCOATED
PMS 129 U
RGB
R0 G36 B108
RGB
R254 G189 B17
For 1-color printing ONLY.
BLACK
For 1-color printing ONLY.
For 1-color printing ONLY.
For 1-color printing ONLY.
Kommunikation
under lupp
REVERSE
AZURE
AZURE
MASTERBRAND
SIGNATURE
För att kunna tacka Rotarymedlemmar
eller andra som gjort speciella insatser –
eller kanske visat stort engagemang –
för Läkarbanken och dess verksamhet har
Rotarys Läkarbank instiftat utmärkelsen Rotary Doctors Fellow.
Rotaryklubbar kan föreslå personer som
varit engagerade och gjort speciella insatser. Kanske har man varit drivande i klubben vid planering och genomförande av
arrangemang eller insamling till förmån för
Rotarys Läkarbank. Kanske har man själv
skänkt en gåva på över 10 000 kronor. Kanske har man vid en högtidsdag uppmanat
gratulanter att skänka till Läkarbanken istället för att ge gåvor – och summan överstigit 10 000 kronor.
Det är Läkarbankens styrelse som
beslutar vem som
ska få utmärkelsen som kan ges såväl till
Rotarymedlemmar som icke medlemmar.
De klubbar som under ett verksamhetsår
skänker mer än en krona per medlem och
dag ska också uppmärksammas genom att
klubbens Läkarbanks-ambassadör får en
utmärkelse.
Vi frågar...
REVERSE+GOLD
REVERSE+GOLD
ROYAL BLUE
COLOR GUIDE
Contact [email protected] for alternative
file formats.
Göran Xanthakis, tandläkare, nyss hemkommen från andra uppdraget på Migorikliniken, Kenya. Hur ser din insats ut?
– Vi tandläkare från Rotarys Läkarbank jobbar mest med barnpatienter. Två gånger i
veckan screenar vi barn på landsbygdsskolor. Barnen trasporteras sedan till kliniken
för behandling.
Beskriv en vanlig dag
– En vanlig dag betyder många barn. Behovet av tandvård är stort. Turligt nog äter
man inte så jättemycket socker. Men även
ett litet hål som inte åtgärdas gör snart att
en kanske permanent tand behöver dras ut.
Tyvärr tvingas jag ofta dra ut permanenta
tänder men jag lagar också mycket och informerar. Jag blir glad när jag kan laga hål
på en tonårig istället för att behöva dra ut
tänder.
COLOR GUIDE
Contact [email protected] for alternative
file formats.
Att få besök av en läkare eller tandläkare
som berättar om sitt uppdrag för Rotarys Läkarbank – det är var Rotaryklubbar uppskattar allra mest av Läkarbankens kommunikationsinsatser. Det framgår av den enkät som
studenter vid Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet vid Jönköpings
Högskola tagit fram. Enkäten gick ut till
samtliga klubbpresidenter med frågor om
hur de upplever informationen från Rotarys
Läkarbank. Studenterna har nu arbetat fram
en kommunikationsstrategi för organisationen. Styrelsen för Rotarys Läkarbank har fått
ta del av underlaget och ska nu besluta vilka
av förslagen som ska genomföras.
REVERSE+GOLD
For dark backgrounds ONLY.
ROYAL BLUE
GOLD
CMYK—COATED
C100 M80 Y9 K2
CMYK—COATED
C0 M26 Y100 K0
CMYK—UNCOATED CMYK—UNCOATED
C100 M92 Y9 K2
C0 M20 Y100 K0
PMS—COATED
PMS 286 C
PMS—COATED
PMS 130 C
PMS—UNCOATED
PMS 286 U
PMS—UNCOATED
PMS 129 U
RGB
R0 G36 B108
RGB
R254 G189 B17
REVERSE
For 1-color printing ONLY.
Matnyttig rapport
MASTERBRAND
SIGNATURE
Läkarbankens koordinatörer i Kenya
har sammanställt en ny halvårsrapport. Den
visar antal patienter, diagnoser, tagna tester
och behandlingar för respektive jeepklinik.
Ett bra underlag för att utvärdera klinikerna och för att genomföra förbättringar.
Rapporten kan dessutom fungera väl som
introduktion för tjänstgörande läkare som
vill veta vad arbetet på en specifik plats
kan komma att innebära. Rapporten finns
att läsa i sin helhet på www.rotarydoctors.
se/om-lakarbanken/du-som-ar-lakare/infor-uppdraget/
REVERSE+GOLD
For dark backgrounds ONLY.
ROYAL BLUE
GOLD
CMYK—COATED
C100 M80 Y9 K2
CMYK—COATED
C0 M26 Y100 K0
CMYK—UNCOATED CMYK—UNCOATED
C100 M92 Y9 K2
C0 M20 Y100 K0
BLACK
For 1-color printing ONLY.
AZURE
For 1-color printing ONLY.
COLOR GUIDE
Contact [email protected] for alternative
file formats.
PMS—COATED
PMS 286 C
PMS—COATED
PMS 130 C
PMS—UNCOATED
PMS 286 U
PMS—UNCOATED
PMS 129 U
RGB
R0 G36 B108
RGB
R254 G189 B17
REVERSE
For 1-color printing ONLY.
BLACK
For 1-color printing ONLY.
AZURE
For 1-color printing ONLY.
Kan ni ännu se någon förbättring i barnens
tandhälsa?
– Jag tycker att jag ser en skillnad. Barnen
har lyssnat och vet hur de ska ta hand om
sina tänder. Å andra sidan berättar föräldrar
ofta hur mycket barnen tycker om godis.
Det vore bra om de kunde köpa tandborstar
istället för sötsaker. Fattigdomen är också
ett stort problem, men kunskapen finns och
jag tror att vi är på rätt väg.
Vilka är de största utmaningar du stöter på
i uppdraget?
– Att föräldrarna ibland vill bestämma behandling. Ibland vill de att jag ska dra ut
en mjölktand även om jag vet att den snart
ramlar av sig själv. Ibland vill de att jag ska
laga en tand som är så förstörd att den verkligen bör dras ut. Jag blir inte alltid populär.
Ny utrustning i Migori
Vad gör att engagemanget för Läkarbanken känns angeläget för dig?
Nu har ny tandläkarutrustning installerats och börjat användas i Migori. Därmed
ska det förhoppningsvis vara slut på det
krångel med utrustning vid kliniken som vi
berättade om i förra numret av PULS. Utrustningen har köpts in på plats i Kenya vilket
innebär att den också kan servas direkt av
leverantören. Två lokala tekniker har också
utbildats på utrustningen. för att kunna sköta det löpande underhållet.
– Organisationens tydliga mål att bistå dem
som behöver hjälp. Det känns underbart
att ha Läkarbankens förtroende att få ingå
i arbetet.
MASTERBRAND
SIGNATURE
COLOR GUIDE
Contact [email protected] for alternative
file formats.
REVERSE+GOLD
For dark backgrounds ONLY.
ROYAL BLUE
GOLD
CMYK—COATED
C100 M80 Y9 K2
CMYK—COATED
C0 M26 Y100 K0
CMYK—UNCOATED CMYK—UNCOATED
C100 M92 Y9 K2
C0 M20 Y100 K0
PMS—COATED
PMS 286 C
PMS—COATED
PMS 130 C
PMS—UNCOATED
PMS 286 U
PMS—UNCOATED
PMS 129 U
RGB
R0 G36 B108
RGB
R254 G189 B17
REVERSE
For 1-color printing ONLY.
BLACK
For 1-color printing ONLY.
AZURE
For 1-color printing ONLY.
www.rotarydoctors.se
8
Kort om Göran: Tandläkare. 40 år. Uppvuxen i Grekland. Bosatt i Linköping. Jobbar på
Folktandvården Berga. Gift och blir i höst
pappa till tvillingar. Har tjänstgjort för Rotarys Läkarbank två gånger på Migorikliniken
i Kenya. Har också varit på tandläkaruppdrag i Indien för en italiensk organisation.