tema ny teknik - inspektörens verktyg
Inspektörens perspektiv viktigt
Användarföreningens viktigaste uppgift är att komma med synpunkter på IT-system och programvaror. Det är användarperspektivet som måste styra hur verktyg i IT-miljö utvecklas. Istvan Szentes är
ordförande i Användarföreningen för Ecos. Han är inspektör i Halmstad kommun men 30 procent av
hans tjänst är vikt för IT-området.

Användarföreningen som Istvan är ordförande i företräder runt 120 medlemskommuner som alla använder
samma programvara för sin ärendehantering. Kommunerna
är i alla storlekar, Stockholms stad är störst men det finns
många kommuner som bara har några tusen invånare också.
- Vi arbetar med att tillgodose alla våra medlemmars synpunkter gentemot vår dataleverantör. Även den lilla kommunen ska få höras och får sina åsikter framförda. Det kan
handla om både förbättringar i programvaran men även buggar som behöver åtgärdas.
Möte en gång i månaden
Användarföreningen har regelbundna möten med företaget,
en gång i månaden eller varannan månad brukar det vara.
- Vi brukar ha webbkonferens eller möte på plats hos företaget i Stockholm. De stora kommunerna har ofta duktigt folk
och de driver sina egna ärenden. Men de mindre kommunerna som kanske bara har några tusen invånare har inte samma
specialkunskap om vad de skulle behöva.
Själv arbetar Istvan i Halmstad som miljö- och hälsoskyddsinspektör med livsmedelskontroll.
- Det är livsmedel jag är bäst på. Vi arbetar med specialområden här i Halmstad kommun och jag tror att fler och fler går
över till att arbeta med specialister på miljö, hälsoskydd och
livsmedel. Det är svårt för en inspektör idag att hålla koll på
allt. Arbetsområdet har blivit för brett för det. Man måste
nästan djupdyka i allt man gör och det är svårt att hålla allt i
huvudet.
Statliga verk
De statliga verken bestämmer sig ibland för att kräva att alla
kommuner ska rapportera. Då faller det på användarförening-
Användarföreningens styrelse:
Övre raden från vänster:
Theres Boström Uppsala kommun, Istvan Szentes Halmstads kommun,
Eddie Persson Kristenehamns kommun, Bengt Andersson Stockholms stad
Nedre raden från vänster:
Linda Björnberg Borås stad, Eva Joram Södra Roslagen, Katarina Wallin
Huddinge kommun, Johan Foglander Södertälje kommun
6
miljö & hälsa nummer
1 2012
ens lott att se till att programleverantören bygger in det som
verket kräver i verksamhetssystemet.
- När det gäller till exempel Livsmedelsverket så har det nog
hänt varje år att vi har fått påverka leverantören och ofta är
det bråttom. De andra statliga verken har inte kommit fram
till lika mycket som ska rapporteras som Livsmedelsverket har
gjort. De hävdar ofta att det är Bryssel som kräver förändringarna och då får man rätta sig efter det. Men det är bra om de
kan säga till i god tid så att vi får en chans att tänka igenom
och lämna synpunkter på hur programvaran skulle behöva
ändras. Och naturligtvis behöver även programleverantören
få en chans att bygga in det och testa det innan kommunerna
får ut det till sig. På senare tid har statsinspektörerna på
Livsmedelsverket börjat förstå detta tycker jag, det har blivit
bättre.
Flera leverantörer
Det finns flera leverantörer av system för ärendehantering för
kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor. Tekis som levererar Ecos är en av dem, EDP Consult är en annan. Deras programvara, MiljöReda, liknar Ecos och de levererar till ungefär
lika många kommuner som Tekis gör.
- Det finns ytterligare en som heter Castor men det systemet
är inte så stort. Jag vet inte riktigt hur många kommuner som
använder det. Det finns ytterligare några kommuner som inte
har något verksamhetssystem över huvudtaget, de kanske
har hemmasnickrade system eller så använder de papper och
penna.
IT-ansvar
Istvan har IT-ansvaret hos Miljö- och hälsoskyddskontoret och
har därför 500 timmar till sitt förfogande för att arbeta med
detta. Det utgör ungefär 30 procent av hans tjänst.
- Då arbetar jag bland annat med att vara ordförande i användarföreningen och med IT-frågor som berör Halmstad
kommun. Jag är IT-strateg på miljö- och hälsoskyddskontoret
och webbstrateg. Man kan nog säga att jag är allt-i-allo. Jag
springer runt och hjälper de som har problem med Ecos och
visar dem hur de ska använda det för att få ut det mesta och
det bästa resultatet.
Inspektörens perspektiv
Användarföreningens viktigaste uppgift är just att ge sitt perspektiv, användarperspektivet, på programmet.
- Det är jätteviktigt för leverantören att få den hjälpen. De kan
inte sätta sig in i hur det är att arbeta i programmet som inspektörer. De är ju IT-tekniker. Vi kan komma med något som
vi önskar oss i programmet. Då kommer de med en teknisk
lösning som de testar på oss för att se om den duger. Det ska
vara lätt att använda och det ska inte vara svårt att hitta i systemet. Vi brukar komma överens.
Livsmedelsavdelningen i Halmstads kommun använder handdatorer. Till dem används en programvara som heter Pocket
Ecos.
- Det är en miniversion av det fullständiga systemet. Man
tankar över objekt och ärende som man vill ha med sig ut och
så finns det en checklista i den som vi går efter. Handdatorn
sammanställer och så får man en färdig kontrollrapport. När
vi är tillbaka på kontoret lyfter vi in den till huvud-Ecos och
när vi gör det så lägger sig allt på rätt plats kan man säga.
Men så gör vi här. Alla kommuner använder inte handdatorer.
Pocket Ecos finns inte för läsplattor. De som använder operativsystemet Windows Mobile kan använda det. Men det går
inte att använda i Ipad eller i Androidläsplattor, inte än. Det
går att bygga genvägar med en säkerhetstunnel direkt i en
Ipad så att man kan komma åt hela Ecos-servern. Då kan man
jobba direkt emot den fast via 3G-nätet när man är ute på inspektion. Här i Halmstad har vi haft våra handdatorer i sju och
ett halvt år nu. När vi skaffade dem fanns det inga läsplattor.
Mot ett papperslöst samhälle
Även handdatorerna och programvaran i dem utvecklas hela
tiden men Istvan skulle gärna se att det gick att använda läsplattor också i framtiden. I andra kommuner varierar det med
vilka verktyg man väljer. Många använder små bärbara datorer och andra har handdatorer som de har i Halmstad.
- Ja och hos vissa använder man papper och penna, säger
han. Här i Halmstad försöker vi komma bort från papper. Det
går inte att vara utan papper i alla sammanhang. Beslut och
liknande måste skickas fortfarande på papper. Det är inte alla
verksamhetsutövare som har e-postadress. Men meningen
är att vi ska gå mot ett papperslöst samhälle. Det har vi sagt i
femton år nu men det går trögt. Många kommuner har övergått till läsplattor. Då får inga politiker handlingar direkt i handen eller hemskickade på papper. Kommunen lägger i stället
upp allt på en hemsida. Där har de en genväg så att de kan
gå in och hämta sina handlingar för kommunfullmäktige och
kommunstyrelsen och så vidare. Så skulle jag vilja att inspektörer jobbar i framtiden också.
Elektronisk arkivering
Idag skrivs ett antal papper ut och skickas och lagras. Det
finns visserligen elektronisk arkivering på vissa håll men det
går lite trögt.
- Jag tror att det inom en snar framtid kommer att bli någon
form av läsplatta som blir standrad och jag tror att papper
och penna kommer att försvinna. Hur lång tid det kommer att
ta vågar jag inte säga. Jag tror även att både beslut på papper och arkivering på papper kommer att försvinna. Jag tror
att det kommer att bli elektronisk arkivering och elektroniska
beslut i stället. Själv skulle jag gärna haft det redan idag eller
kanske redan för tio år sedan. Tekniskt hade det gått att ordna
men det är upp till kommunerna hur de gör med sin arkivering, med sina beslut och med elektronisk signatur. Allt sådant
kostar pengar. I Stockholms stad har de elektronisk arkivering,
men jag vet inte hur många av de andra användarkommunerna som har det, jag kan inte tänka mig att det är många.
•
Cicci Wik
[email protected]
miljö & hälsa nummer
1 2012
7