Diarieföring - Landstinget Västernorrland

Revisionsrapport 2013
Genomförd på uppdrag av revisorerna
Mars 2014
Landstinget Västernorrland
Granskning av diarieföring
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................3
1.
Inledning ......................................................................................................................3
1.1. Bakgrund ..................................................................................................................4
1.2. Syfte och revisionsfrågor ..........................................................................................4
1.3. Avgränsning .............................................................................................................5
1.4. Revisionskriterier ......................................................................................................5
1.5. Metod .......................................................................................................................5
1.6. Definition ..................................................................................................................6
2.
Styrning .......................................................................................................................6
2.1. Nationella styrdokument ...........................................................................................6
2.2. Lokala styrdokument ................................................................................................7
3.
Hanteringen av allmänna handlingar .........................................................................8
3.1. Organisation .............................................................................................................8
3.2. Diarie- och ärendehanteringsprocessen ...................................................................8
3.3. Roller och ansvar för ärendehanteringen ..................................................................9
3.4. Ärendehanteringen vid verksamheten ......................................................................9
3.5. Landstingsarkivet ...................................................................................................10
3.6. Riktlinjer och rutiner................................................................................................11
3.7. Bedömning .............................................................................................................11
4.
Uppföljning och samverkan......................................................................................12
4.1. Granskning av landstinget diarieföring 2009 ...........................................................12
4.2. Uppföljning av ärendehanteringen ..........................................................................13
4.3. Information och utbildning ......................................................................................13
4.4. Extern samverkan ..................................................................................................14
4.5. Stickprovsgranskningen .........................................................................................14
4.6. Bedömning .............................................................................................................15
5.
Svar på revisionsfrågorna och bedömning .............................................................15
5.1. Svar på revisionsfrågorna.......................................................................................15
5.2. Sammanfattande bedömning..................................................................................17
Bilaga 1 – Begärda handlingar ..........................................................................................18
Källförteckning ...................................................................................................................19
2
Sammanfattning
Granskningen visar att diarie- och ärendehantering samt arkivering centraliserats inom
landstinget. Diarie- och ärendehanteringen organiseras inom administrativa avdelningen vid
landstingets kansli. Landstingsarkivet består av arkivdepån i Härnösand och
skanningverksamheten i Sundsvall. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet och huvudman för
landstingsarkivet med ansvar för tillsynen av landstingets arkivering. Arkivmyndighetens
verkställande tjänsteman är landstingsarkivarien.
Registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget
upprättade, sker centralt av registratorerna vid landstingets kansli. Stickprovsgranskningen
visar att allmänna handlingar lämnas ut skyndsamt. Systemstödet Platina används, för
registrering av allmänna handlingar, och fungerar i regel tillfredsställande avseende
tillgänglighet samt tillförlitlighet. Bevakning och uppföljning av ärenden sker veckovis genom
ärendeberedningen. Det genomförs inga stickprovskontroller, av diarie- och ärendehantering
eller landstingsarkivets arkivering, inom ramen för den interna kontrollen. I dagsläget
genomförs ingen tillsyn av arkiveringen inom landstingets verksamheter. Det saknas en
gallrings- samt dokumenthanteringsplan.
Landstingsstyrelsen brister till viss del i sin uppgift att styra, leda och följa upp och kontrollera
diarie- och ärendehanteringen samt arkivering inom landstinget. Styrelsen har inte i tillräckligt
stor utsträckning tagit en samordnande roll. Flertalet av noterade brister från den
granskningen 2009 har inte åtgärdats. Implementeringen av organisationen är i
utvecklingskedet men det saknas en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. Det finns
inga framtagna styrdokument som tydliggör ansvar, roller och befogenheter för diarie- och
ärendehantering samt uppdaterade riktlinjer för arkivering. En uppdragsbeskrivning för
landstingsarkivet innefattande roller och ansvar har tagits fram.
Hanteringen av handlingar sker inte fullt ut på ett ändamålsenligt sätt då det uppges finnas
ett mörkertal avseende diarieföringen inom verksamheten. Det finns en rutinbeskrivning för
diarie- och ärendeprocessen. Denna är dock inte förankrad i verksamheten vilket skapar
otydlighet i roller och ansvar. Vidare framkom behovet av att öka kompetensen inom
landstinget om utlämnande av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess som till stor
del försvunnit med pensionsavgångar.
Våra förslag till fortsatt utveckling är att styrelsen bör:

Ta fram riktlinjer som förtydligar ansvar, roller och befogenheter för diarie- och
ärendehanteringsprocessen

Förankra arbetssätt inom den centraliserade organisationen för diarie- och
ärendehantering samt arkivering i verksamheten

Ta fram rutiner i verksamheten för diarie- och ärendehanteringsprocessen

Uppdatera arkivreglementet för att roller, ansvar och befogenheter ska spegla den
centraliserade organisationen samt förankra dess efterlevnad i verksamheten

Säkerställ att tillsynen av landstingets arkivering genomförs

Ta fram gallringsplan och dokumenthanteringsplan

Säkerställ behovet av information och utbildning inom landstinget för hanteringen av
allmänna handlingar, offentlighet och sekretess
3
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Offentlighetsprincipen är central för den svenska förvaltningen inom stat, landsting och
kommuner. Medborgarna har enligt Tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna
handlingar. Ytterligare bestämmelser i förvaltningslagen, offentlighets- och sekretesslagen
och arkivlagen skapar tillsammans med förordningen en långtgående skyldighet för
myndigheter att upprätta rutiner för hantering och registrering av ärenden och handlingar.
Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns rutiner för diarieföring
samt för att rutinerna tillämpas korrekt. Användningen av e-post och olika former av IT-stöd
innebär ett ökat behov av struktur. Grunden för en väl fungerande diarieföring är att hela
landstinget omfattas av regler och rutiner och att alla har kunskap om dem.
En tidigare granskning av landstingets diarieföring (2009) visade att det fanns flera brister i
landstingets system och rutiner för hantering av ärenden och allmänna handlingar.
Landstingets organisation av diariefunktionen har därtill förändrats utifrån en ny
sjukhusorganisation.
För att klargöra om noterade brister från tidigare granskning har åtgärdats har revisorerna i
Västernorrland läns landsting beslutat att åter granska landstingets diarieföring.
1.2. Syfte och revisionsfrågor
Syftet med granskningen av landstingets diarieföring är att bedöma om befintliga system och
rutiner för ärendehantering och allmänna handlingar är ändamålsenliga och tillgodoser de
krav som framgår av gällande lagstiftning respektive landstingets interna regelverk.
Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor:
 Finns aktuella styrdokument inom landstinget avseende diarieföring, offentlighet och
sekretess?
 Hur är arbetet organiserat?
 Är ansvarsfördelning, befogenheter och organisation tydlig och i överensstämmelse med
aktuell lagstiftning?
 Hur sker registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom
landstinget upprättade?
 Vilket systemstöd används och hur upplever användarna systemets tillgänglighet och
tillförlitlighet? Förekommer manuell diarieföring?
 Arkiveras och gallras handlingar på ett lämpligt sätt?
 Tillgodoses allmänhetens rätt till insyn i landstingets verksamhet?
 Bidrar system och rutiner för diarieföring till en effektiv och säker ärendehantering?
 Finns en systematisk uppföljning och kontroll av landstingets diarieföring?
 Har noterade brister från tidigare granskning åtgärdats?
4
1.3. Avgränsning
Granskningen omfattar handlingar som ska registreras i landstingets diarier med undantag
för hanteringen av patientjournaler eller andra typer av handlingar som t.ex. verifikationer.
Granskningen avser landstingsstyrelsen.
1.4. Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser,
slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller
interna regelverk, policies och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar
praxis eller erkänd teoribildning.
I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:
 Tryckfrihetsförordningen
 Förvaltningslagen
 Offentlighets- och sekretesslagen
 Arkivlagen
 Landstingets arkivreglemente
 Övriga regler och riktlinjer framtagna inom landstinget
1.5. Metod
Granskningen har baserats på intervjuer, dokumentstudier och en stickprovskontroll.
Intervjuer har genomförts med följande:
 T.f administrativ chef vid landstingets kansli
 Landstingsarkivarie vid landstingets kansli
 Utvecklare av diarie- och ärendehanteringsprocessen vid landstingets kansli
 Registrator vid landstingets kansli
 Verksamhetschef för landstingsarkivet
 Verksamhetschef, Hälsocentralen Domsjö och Hälsocentralen Bjästa
 Sekreterare vid Hälsocentralen Domsjö
 Chefsekreterare/administratör vid medicinkliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand
 Administratör vid psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand
Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
Dokumentgranskningen avser en genomgång av riktlinjer och rutiner för diarie- och
ärendehanteringen i syfte att kontrollera om det finns aktuella och korrekta styrdokument.
En stickprovkontroll har genomförts i syfte att kontrollera utlämnandet av allmänna
handlingar samt hur offentlighetsprincipen tillämpas. Stickprovskontrollen omfattar tjugo
handlingar som begärts ut från landstingets centrala diarium. Tjugo handlingar, varav fyra
sekretessbelagda, har begärts från landstingets diarium. Begäran har skickats från anonyma
e-postadresser och handlingen har ombetts sändas till densamma.
Handlingarna har granskats utifrån följande frågor:
 Utlämnades handling?
 Hur lång tid tog handläggningen?
 Frågade handläggaren efter namn eller syfte med att begära ut handlingen?
5
1
 Bifogas besvärshänvisning i de fall något tagits bort med hänvisning till sekretess?
Intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
1.6. Definition
För att en handling ska vara allmän krävs att handlingen förvaras hos, inkommit till eller
upprättats hos en myndighet. En allmän handling kan vara en offentlig handling om den inte
innehåller några uppgifter som sekretessbelagts enligt offentlighet- och sekretesslagen.
En förvarad handling avser en handling som finns tillgänglig hos myndigheten. Handlingen är
inkommen till en myndighet när den anlänt dit eller när en behörig befattningshavare tagit
emot den. En handling anses upprättad när den expedieras till någon utanför den egna
myndigheten eller när ärendet slutbehandlats.
2. Styrning
2.1. Nationella styrdokument
2.1.1. Tryckfrihetsförordningen
I tryckfrihetsordningen (1949:105) definieras en handling som: ”Med handling förstås
framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel”. Handlingsbegreppet avser därmed
informationsinnehållet snarare än den form som handlingen intar.
Enligt tryckfrihetsförordningen är handlingen allmän om den förvaras hos en myndighet, är
inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En upprättad handling avser att ärendet har
behandlats av myndigheten eller expedierats till någon utanför myndigheter. En allmän
handling kan vara offentlig eller belagd med sekretess.
I tryckfrihetsförordningen föreskrivs att begäran om att få ta del av allmän handling ska
behandlas skyndsamt. En allmän handling ska lämnas ut av den som förvarar handlingen.
Tjänstemannen får inte efterfråga vem som ska ha handlingen eller för vilket syfte. I de fall
någon del av handlingen eller hela handlingen inte lämnas ut med hänvisning till sekretess
ska en besvärshänvisning bifogas i beslutet. Beslut att inte lämna ut en handling ska vara
skriftligt och innefatta en besvärshänvisning. Beslutet ska fattas av myndigheten/nämnden
eller av tjänsteman på delegation.
2.1.2. Förvaltningslagen
Enligt förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning och
råd till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Ärenden som inkommer
till myndigheten ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts. En handling anses ha inkommit till en myndighet den dagen då handlingen
anländer till myndigheten eller kommer en behörig tjänsteman till handa.
1
Avser ett skriftligt avslag på begäran att få ut en sekretessbelagd handling samt en beskrivning hur man
överklagar beslutet.
6
2.1.3. Offentlighets- och sekretesslagen
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fastställer att allmänna handlingar som
innehåller sekretessbelagda uppgifter alltid ska registreras. Allmänna handlingar som är
offentliga behöver inte registreras. De ska dock kunna fastställas om handlingen är
inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En myndighet ska ta hänsyn till allmänhetens
rätt att ta del av allmänna handlingar.
2.1.4. Arkivlagen
Enligt arkivlagen (1990:782) ska det finnas en arkivmyndighet inom den kommunala
förvaltningen. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet om fullmäktige inte beslutat något
annat. Arkivmyndigheten ansvarar för den kommunala verksamhetens slutarkiv och har till
uppgift att utöva tillsyn över att kommunens övriga myndigheter följer rådande lagstiftning
och bestämmelser. Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv och är skyldig att
upprätta en arkivbeskrivning över vilka handlingar som finns i arkivet och för hur arkivet är
organiserat.
Allmänna handlingar ska gallras efter beaktande av allmänhetens rätt att ta del av
handlingar, behovet av information för rättskipning, för förvaltningen samt för forskningens
behov. Gallring ska ske med hänsyn till det nationella kulturarvet.
2.2. Lokala styrdokument
2.2.1. Landstingets arkivreglemente
Landstingsfullmäktige antog november 2010 ett arkivreglemente för mandatperioden 20112014. Av arkivreglementet framgår att landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. Varje
myndighet ansvarar för sina allmänna handlingar enligt lag. När myndigheten lämnat över
allmänna handlingar till landstingsarkivet övergår ansvaret till arkivmyndigheten.
Landstingsstyrelsen som är arkivmyndighet ansvarar för tillsynen över hanteringen av
allmänna handlingar inom landstinget. I tillsynen ingår en regelbunden inspektion av
myndigheternas arkiv. Arkivmyndigheten har rätt att överta allmänna handlingar från en
myndighet som står under dess tillsyn. Landstingsarkivarien är arkivmyndighetens
verkställande tjänsteman och ansvarar för tillsyn och rådgivning.
Arkivreglementet fastställer att varje myndighet ska utse en arkivansvarig som ansvarar för
att gällande författningar och bestämmelser tillämpas inom myndighetens verksamheter. Den
arkivansvariga ska se till att rutinerna inom myndigheten är uppbyggda för att underlätta
rätten att ta del av allmänna handlingar. Därutöver att vara kontaktperson gentemot
arkivmyndigheten. Myndigheterna ska samråda med landstingsarkivarien i viktigare frågor
rörande hanteringen av allmänna handlingar.
Enligt arkivreglementet ska varje myndighet ha en eller flera arkivredogörare som svarar för
den praktiska hanteringen av verksamhetens arkiv. Arkivredogöraren ska tillse att gällande
bestämmelser följs och svara för leveranser av handlingar till landstingsarkivet sker enlighet
fastställda riktlinjer.
Varje myndighet ska, enligt arkivreglementet, upprätta en gallrings- och
dokumenthanteringsplan. Dokumenthanteringsplanen ska innehålla handlingens funktion,
tidpunkt för gallring, avställning och arkivering samt uppgifter om lagringsmedium. Allmänna
7
handlingar ska förvaras så att de skyddas mot brand, fukt, vatten samt stöld och obehörig
åtkomst.
3. Hanteringen av allmänna handlingar
3.1. Organisation
Under 2013 omorganiserades landstinget genom sammanslagningen av tre
sjukhusförvaltningar till en sammanhållen hälso- och sjukvårdsförvaltning. I samband med
omorganisationen centraliserades landstingets diarieföring. Arkiveringen centraliserades vid
årsskiftet 2012/2013.
Diarie- och ärendehanteringen organiseras vid administrativa avdelningen inom landstingets
kansli. Administrativa chefen är processägare för diarie- och ärendehanteringen. Vid
avdelningen finns en utvecklare för diarie- och ärendehanteringsprocessen, tre registratorer
samt landstingsarkivarien.
Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet och huvudman för landstingsarkivet. Styrelsen
ansvarar för att utöva tillsyn över hanteringen av allmänna handlingar i lanstinget. Vidare för
att utfärda riktlinjer med syfte att säkerställa en god hantering av allmänna handlingar samt
för att överta handlingar från landstingets myndigheter.
Landstingsarkivet sorterar under Landstingsservice sedan januari 2013 och har till uppgift att
vårda och tillhandhålla handlingar som överlämnats till arkivmyndigheten. Landstingsarkivet
består av arkivdepån i Härnösand och skanningverksamheten i Sundsvall.
Arkivmyndighetens verkställande tjänsteman är landstingsarkivarien som utgör
beställarfunktion till landstingsarkivet. Landstingsarkivariens uppdrag är att verkställa
arkivmyndighetens regelbundna inspektioner av landstingets arkiv, ge råd och anvisningar i
hanteringen av allmänna handlingar samt ta initiativ till åtgärder för att främja hanteringen av
allmänna handlingar i landstinget.
3.2. Diarie- och ärendehanteringsprocessen
Diarie- och ärendehanteringsprocessen har av landstingets kansli delats in i
tjänstemannaärenden och nämndärenden. Den syftar till att säkra kraven på insyn och
medinflytande som krävs i en politiskt styrd organisation.
Ärenden kan initieras som en inkommen handling genom exempelvis brev, e-post eller
telefonsamtal, eller som en upprättad handling framställd inom landstinget. Samtliga
handlingar ska lämnas till registrator för diarieföring. Handlingar skannas in elektroniskt och
fördelas till verksamheten. Nämndsekreterarna diarieför protokollsutdrag, beslutsunderlag i
ärenden samt de yttranden som expedieras efter nämndsammanträden.
Postöppningen ska ske centralt vid landstingets kansli. Verksamheten ska vidarebefordra
samtlig post som ska diarieföras till diariet vid landstingets kansli vilket även omfattar
personadresserade brev. I dagsläget finns ingen delegation för personliga brev enligt
registrator. En postlista på samtliga handlingar upprättas dagligen och tillgängliggörs på
landstingets hemsida. Postlistan innehåller handlingar som är inkomna och upprättade inom
landstinget.
8
Utlämning av allmänna handlingar ska ske skyndsamt. Enligt registrator vid landstingets
kansli sker detta i regel samma dag eller inom tre dagar beroende på uppdragets omfattning.
Om handlingar tar längre tid att expeditera ska en återkoppling ske. Beslut om
sekretessbelagda handlingar tas av administrativa chefen med stöd av jurist vid
upphandlingsenheten. Rutinen kring handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till
sekretess är att ett skriftligt avslagsbeslut samt besvärshänvisning bifogas, enligt utvecklare
vid landstingets kansli. Besvärshänvisningen omfattar tillvägagångssättet för att överklaga
beslutet att inte lämna ut handlingen. Det uppges inte finnas någon standard för
besvärshänvisningen. Istället formuleras den olika beroende av vem som avger svaret.
3.3. Roller och ansvar för ärendehanteringen
Roller och ansvar för ärendehanteringen finns beskrivna i den landstingsgemensamma
rutinen: Ärendehantering – vem ansvarar för vad?.
I rutinen framkommer att ärendeberedningen har uppdraget att tidsplanera och fördela
ärenden. Ärendeberedningen består av tjänstemän utsedda av landstingsdirektören bland
annat kanslichefen, administrativa chefen, ekonomidirektören, HR- direktören, enhetschefer
samt sekreterare för nämnder och beredningar. Samtliga ärenden ska passera
ärendeberedningen genom anmälan till funktionsbrevlådan. Kanslichefen har i uppdrag att
leda ärendeberedningens arbete.
Registratorerna ansvarar för att diarieföra inkomna, upprättade eller expedierade handlingar.
Ansvaret för handläggningen av ärendet fördelas till ärendeansvarig chef i verksamheten.
Den ärendeansvarige chefen kan därefter utse handläggare för behandling av ärendet.
Samtliga ärenden samlas på en ärendebehandlingslista som uppdateras veckovis.
Ärendeberedningen tar ställning till om underlag är färdigberedda efter handläggning.
Ärendeansvarige chef ansvarar för att utse handläggare, kvalitetssäkra tjänsteutlåtandet och
se till att tjänsteutlåtandet färdigställs inom beslutad tidsplan.
Landstingsdirektören ansvarar för att fördela ärenden efter nämnd- och styrelsebeslut samt
för uppföljning. Nämndsekreterarna har till uppgift att inhämta handlingar efter
rådsberedningen, skicka ut kallelse och sammanträdeshandlingar och expeditera
protokollutdrag till registrator för diarieföring. De har också ansvar för att uppdrag initierade
av nämnd återförs till ärendeberedningen samt att efter nämndbeslut se till att alla handlingar
diarieförs.
3.4. Ärendehanteringen vid verksamheten
Det framgår av granskningen att postöppning, diarieföring och arkivering även sker vid
verksamhetsnivå på kliniker och hälsocentraler. Postgången går via
sekreterarna/administratörerna som öppnar, datumstämpar och fördelar ut posten till berörda
medarbetare. Den inkommande posten består främst av fakturor, kursbjudningar, tidningar
eller reklam. Begäran kan även inkomma från Patientförsäkringen LÖF avseende yttranden
eller journalkopior. LÖF-ärenden skickas till landstingets kansli för diarieföring.
Enligt intervjuade sekreterare vid psykiatriska kliniken och medicinkliniken har
verksamheterna egna diarier och arkiv. Diariet vid psykiatriska kliniken omfattar handlingar
som finns diarieförda i Platina som verksamhetsberättelser, budgetärenden och
förhandlingsprotokoll. Medicinkliniken diarieför handlingar som mottagits och skickats iväg
från kliniken. Ärendena diarieförs efter löpnummer, rubrik och årtal.
9
Psykiatriska klinikens arkiv innehåller främst arbetsmaterial som sparats under tidigare år.
Arkivet vid medicinkliniken omfattar ett diarium från tidigare verksamhetschef. Handlingarna
sitter i pärmar och behöver packas ner i arkivlådor för att så småningom skickas iväg till
landstingsarkivet enligt intervjuad chefssekreterare.
Det kommer ytterst sällan förfrågningar om allmänna handlingar till verksamheterna.
Förfråganingar avser främst patientärenden som rör frågor om behandling, tid för mottagning
eller kopia av handlingar i den egna patientjournalen. De ärenden som inkommer från
enskilda patienter noteras i patientjournalen och diarieförs manuellt på en papperslista vid
verksamheten.
3.5. Landstingsarkivet
Landstingsarkivet slutförvarar allmänna handlingar från landstingets/myndigheternas
verksamhet. Västernorrlands läns landsting har tillsammans med Östergötlands-, Gotlands
län samt Göteborgs kommun varit ett intensivdataområde vilket betyder att arkivhandlingar
inom landstinget har bevarats i större utsträckning än i andra landsting/kommuner.
Landstingsarkivet utgör en del av det nationella kulturarvet. I dag är råden för bevarande på
samma nivå för samtliga landsting/regioner.
Landstingsarkivets uppdrag är att ta emot handlingar, bevara och vårda arkivhandlingar,
tillhandahålla och tillgängliggöra arkivhandlingar samt digitalisera restjournaler. Samtliga
myndigheter inom landstinget har möjlighet att överlämna handlingar till arkivet. Varje
myndighet ansvarar för sina allmänna handlingar. Vid överlämnandet av handlingar övergår
det juridiska ansvaret till arkivmyndigheten. Landstingsarkivet har ett särskilt uppdrag att ta
emot och digitalisera analoga journalhandlingar för aktuella patienter. Under 2013 har ett
arbete påbörjats för att skapa ett E-arkiv.
Landstingsarkivet har en arkivdepå för förvaring av allmänna handlingar. Vid arkivdepån i
Härnösand samlas landstingets analoga handlingar och äldre journaler. I Sundsvall sker en
löpande restjournalskanning. Restjournaler avser handlingar som tillhör aktuella digitala
patientjournaljournaler. Av granskningen har det framkommit att en viss arkivering även sker
vid verksamheterna.
Enligt landstingsarkivets uppdragsbeskrivning ska överlämnade arkiv bevaras, hållas
ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av
information för förvaltningen och rättskipning samt forskningens behov. Arkiven ska skyddas
mot förstörelse, skapa, tillgrepp och obehörig ankomst. Landstingsarkivets handlingar
förvaras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter enligt verksamhetschefen. Härnösands
arkivdepå har specialbyggda arkivlokaler med rätt klimat, skydd mot brand, vattenskada och
tillfredsställande skalskydd. Handlingarna i Sundsvall omfattas av ett skal-, vatten- och
brandskydd.
Verksamhetschefen för landstingsarkivet uppger att kommunikationen med verksamheten är
situationsanpassad. Verksamheterna levererar handlingar till arkivdepån eller skickar
handlingar till skanning. Avdelningshetscheferna eller sekreterarna/administratörerna är
oftast kontaktpersoner för landstingsarkivet.
Föreskrifter om gallring ska utfärdas av arkivmyndigheten enligt arkivreglementet. Det
saknas fortfarande en gallringsplan vilket lett till att överflödiga handlingar sparas. Gallring
sker dock till viss del men avser främst gamla pappersjournaler och restjournalhandlingar
10
som skannats in elektroniskt. Beslut om gallring tas informellt i samråd med
landstingsarkivarien, utifrån SKLs gallringsråd och i jämförelse med andra landstings
gallringsplaner enligt verksamhetschef vid landstingsarkivet. Vidare finns det behov av att ta
fram en dokumenthanteringsplan som beskriver informationsflödet till arkivet. Något som
enligt uppgift skulle underlätta planering och ge överblick för hur arkiveringsprocessen går till
i verksamheten.
3.6. Riktlinjer och rutiner
Det saknas framtagna och uppdaterade styrdokument för ärendehanteringen och arkivering
samt riktlinjer avseende sekretess. Styrdokument för praktisk hantering av arkivering har
tagits fram men inte fastställts vid tiden för granskningen. Administrativa avdelningen
uppges, genom omorganiseringen av förvaltningen, ha fått ett större mandat att driva
ärendehanteringsfrågorna inom landstinget. Administrativa chefen ingår idag i
landstingsledningen bestående av landstingsdirektören, förvaltningschefer och
avdelningschefer. Det saknas däremot en uppdragsbeskrivning som tydliggör ansvar, roller
och befogenheter samt vem som ansvarar för upprättande av riktlinjer för
ärendehanteringsprocessen. Ansvaret för upprättande av riktlinjer bör, enligt administrativa
chefen, rimligtvis ligga hos administrativa avdelningen.
Arkivreglementet, som antogs av landstingsfullmäktige november 2010, speglar inte dagens
centraliserade organisation för arkivering. Reglementet utgår ifrån ett decentraliserat
myndighetsansvar och att tillsynen av arkiven ska utövas därefter. Det saknas även utsedda
arkivansvariga och arkivredogörare. Enligt verksamhetschef för landstingsarkivet är en
generell kompetenshöjning i verksamheten avseende, allmänna handlingar, offentlighet,
sekretess och arkivering, ett alternativ till att utse kontaktpersoner.
Det finns en uppdragsbeskrivning för landstingsarkivet som innefattar roller och ansvar.
Enligt landstingsarkivarien behöver rollerna tydliggöras avseende landstingsstyrelsens
uppgifter som arkivmyndighet, landstingsarkivariens uppgifter som verkställande tjänsteman
samt relationen däremellan.
Därutöver saknas nedskrivna processbeskrivningar både för diarie- och ärendehanteringen
samt för arkiveringen vilket gör organisationen sårbar när medarbetare slutar eller vid
pensionsavgångar enligt landstingsarkivarien. Vidare saknas beslut om vem som bär
ansvaret för framtagande av riktlinjer.
Enligt intervjuade i verksamheten är ansvar och befogenheter för diarie- och
ärendehanteringen otydliga. Det finns behov av övergripande styrdokument för rutiner samt
för ärendehanteringen i verksamheten. Det uppges finnas en osäkerhet kring hur vissa
ärenden ska hanteras. Verksamheterna har inte tagit del av information kring den
centraliserade ärendehanteringen.
3.7. Bedömning
Diarie- och ärendehantering samt arkivering har centraliserats under 2013. Diarie- och
ärendehanteringen finns centralt på administrativa avdelningen vid landstingets kansli.
Diariets tillgänglighet bedöms god utifrån att det finns flera funktioner och registratorer som
är väl insatta i rutiner för diariet och som kan överta ansvar vid frånvaro eller semester.
Vidare finns en tydligt definierad ärendehanteringsprocess övergripande för landstinget.
Däremot saknas styrdokument samt fastställda riktlinjer för ansvar, roller och befogenheter
11
för diarie- och ärendehanteringen. Roller, ansvar och befogenheter finns framtagna för
landstingsarkivet men uppges trots detta vara otydliga.
Vi bedömer att det är av stor vikt att ta fram styrdokument för diarie- och ärendehanteringen
samt för sekretessbelagda handlingar. Vidare att besluta vem som har ansvar och
befogenhet för framtagandet av riktlinjer både för ärendehantering och för arkivering.
Arkivreglementet som är styrande för landstingets arkivering speglar inte den centraliserade
organisationen för arkivering. I dagsläget finns det ett krav i arkivreglementet avseende
arkivansvariga och arkivredogörare vilket saknas i verksamheten. Vi anser att
arkivreglementet bör uppdateras. Det bör övervägas om kravet om kontaktpersoner i
verksamheten ska specificeras eller om en generell utbildningssatsning i verksamheten
avseende allmänna handlingar, offentlighet, sekretess och arkivering täcker behovet av
kompetens. Vidare har det framkommit ett behov av rutiner och information till verksamheten
avseende roller och ansvar i organisationen. Det sker fortfarande en viss diarieföring och
arkivering inom verksamheten.
Sammantaget kan detta riskera att landstinget i förlängningen inte lever upp till krav
avseende hanteringen av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess. En bidragande är
att det saknas resurser för att i tillräckligt stor uträckning stödja och informera verksamheten
om ärendehantering. Det har heller inte upprättats någon projektorganisation för
implementeringen av den centraliserade diarie- och ärendehanteringen.
Arkivering sker enligt gällande lagar och föreskrifter för att säkerställa att handlingarna
skyddas mot förstörelse, skada och obehörig ankomst. Handlingar förvaras centralt vid
arkivdepåerna i Härnösand och Sundsvall.
4. Uppföljning och samverkan
4.1. Granskning av landstinget diarieföring 2009
År 2009 genomförde de förtroendevalda revisorerna en granskning av landstingets
diarieföring. Syftet med granskningen var att ta reda på om allmänna handlingar hanterades
och förvarades på föreskrivet sätt utifrån gällande lagstiftning samt regler och rutiner
fastlagda inom landstinget. Granskningen visade brister i landstingets system och rutiner för
hantering av ärenden och allmänna handlingar.
Det fanns brister gällande landstingets beslutade regler, riktlinjer och fastställda rutiner. De
framtagna riktlinjerna vid tiden för granskningen saknades eller var i behov av uppdatering.
Rutinerna avseende ärendehanteringen sköttes inte på ett tillfredsställande sätt.
Bristerna omfattade även efterlevnad av landstingets arkivreglemente. Det saknades
arkivansvariga och arkivredogörare vid verksamheterna samt framtagna
dokumenthanteringsplaner och aktuella gallringsföreskrifter. Vidare hade Arkivmyndighetens
ansvar för tillsynen över hantering av allmänna handlingar inte fullgjorts.
Av granskningen framgår att flertalet föreslagna åtgärder inte vidtagits. Förtydligande av
organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av
processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har
förvaltningen av arkivering setts över.
12
4.2. Uppföljning av ärendehanteringen
Diarie- och ärendehanteringen sker i systemstödet Platina. Systemstödet möjliggör
bevakning av ärenden och ger överblick av ärendegången. Behörighetsnivåer för
verksamhetschefer och handläggare kan fastställas i systemet. Handlingar som inte behöver
diarieföras kan hanteras som arbetsmaterial i systemet. Patientjournaler hanteras i ejournalsystemet Systeam Cross.
Platina innehåller, enligt intervjuade, bra funktioner men tenderar vara mindre
användarvänlig, särskild för de som använder systemstödet sällan. Systemet har dock
utvecklats senaste åren i samverkan med andra landsting (se avsnitt 3.7). En ny modul för
avvikelsehantering kommer bland annat finnas tillgänglig under hösten 2014. Återsökningen
av handlingar uppges fungera tillfredsställande.
Bevakning och uppföljning av ärenden sker veckovis inom ramen för ärendeberedingen.
Samtliga ärenden upprättas på en ärendeberedningslista (ÄB -lista) som uppdateras
kontinuerligt. Varje måndag hålls möten med kanslichefen, nämndsekreterare, registratorer
och representanter för verksamheten för att fördela och diskutera ärenden.
Till följd av en stor arbetsbelastning, uppges registratorerna vid landstingets kansli, ha svårt
att hinna kvalitetssäkra och återkoppla till handläggare i enskilda ärenden. Utvecklare vid
landstingets kansli genomför stickprovskontroller av diariet dock utan dokumentering.
Stickprovskontrollen genomförs heller inte strukturerat eller kontinuerligt.
Landstingsstyrelsens tillsynsroll är enligt landstingsarkivarien svagt utvecklad. Det saknas
tillämpningsanvisningar för hur landstingsstyrelsen ska fullgöra sitt tillsynsansvar. I dagsläget
genomförs ingen tillsyn av arkiveringen inom landstingets verksamheter.
Därutöver finns det behov av att hitta en modell för att följa upp hur landstingsarkivet
genomför sitt uppdrag enligt landstingsarkivarien. Stickprovskontroller inom ramen för
internkontrollplanen uppges kunna vara ett sätt att säkra regelbundna regelbunden
uppföljning och kontroll.
Landstingsstyrelsen tar inte del av någon återraportering av information kring diarieföring
eller arkivering.
4.3. Information och utbildning
Utvecklaren vid landstingets kansli anordnar utbildningsgrupper och stöttar verksamheten vid
behov. Information om ärendehanteringsprocesen finns även vid intranätet. Därutöver får
samtliga nyanställda introduktion i systemstödet Platina. Det uppges svårt att nå ut till
verksamheterna för att bygga kompetens i den utsträckning som det finns behov av. Det
saknas framför allt resurser i form av kompetens och personal enligt utvecklare vid
landstingets kansli.
Administrativa frågor tenderar hamnar vid sidan av den ordinarie verksamheten och
prioriteras inte i samma utsträckning enligt landstingsarkivarien. Det saknas kunskap om
diarieföring i systemstödet Platina, utlämnande av allmänna handlingar men även om lagar
som offentlighet och sekretess. Det uppges finnas en tröskel att få handläggarna att gå över
från pappershantering till elektronisk diarieföring.
Samtliga intervjuade menar att mycket av kompetensen om utlämnande av allmänna
handlingar, offentlighet och sekretess har försvunnit med pensionsavgångar. Det uppges
13
finnas en betydande risk att landstinget inte lever upp till offentlighetsprincipen. I dagsläget
finns ett stort mörkertal avseende handlingar som inte diarieförs. Enligt landstingsarkivarien
finns det behov av att upprätta ett införandeprojekt för implementeringen av diarie- och
ärendehantering och arkivering i större skala. Mycket skulle kunna åstadkommas med en
mindre andel projektmedel som att ta fram en interaktiv utbildning, gemensamma
dokumentmallar samt processkartläggning som stöd för verksamheten.
4.4. Extern samverkan
Samverkan inom diarie- och ärendehanteringen sker med andra landsting inom flera projekt.
Under 2009 genomfördes ett nationellt projekt på uppdrag av nätverket för Sveriges
kanslichefer för att skapa en gemensam plattform för nämndadministrationen.
Västernorrlands län landsting deltog i projektet tillsammans med Stockholms läns landsting,
Landstinget Gävleborg, Landstinget Värmland, Örebro läns landsting och Landstinget
Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget Jönköpings län och Region Skåne. Projektet
resulterade i framtagandet av en gemensam process för nämndärendehanteringen.
Landstinget medverkade 2010/2011 i en projektgrupp för att möta landstingens behov kring
diarie- och ärendehandläggning genom systemstödet Platina. Projektet omfattade
Västernorrlands landsting, Stockholms läns landsting, Lanstinget Gävleborg, Landstinget
Värmland, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Inom ramen för projektet
samlades önskemål in om utvecklingen kring diarie- och ärendehandläggning i Platina.
Initiativet till projektet togs av kanslichefsnätverket.
Landstinget samverkar kring projektet R7e-arkiv med åtta andra landsting.
Projektet syftar till elektroniskt arkivering av information. Implementeringen sker inom den
egna förvaltningen men kostnaderna för drift och förvaltning delas gemensamt mellan
landstingen. Ett arbete har påbörjats med att överföra det gamla diariet till R7e-arkiv.
4.5. Stickprovsgranskningen
Tillhandahållande av allmänna handlingar har undersökts genom att tjugo handlingar, varav
fyra sekretessbelagda, har begärts ut ifrån det centrala diariet.
Resultatet från stickprovsgranskningen visar att sjutton handlingar lämnades ut inom ett dygn
efter begäran. Av dessa utlämnades femton handlingar inom en timma och tio handlingar
inom trettio minuter. Vid begäran av journalhandlingar för forskningsprojekt dröjde det endast
fem minuter innan handlingen inkom. Delårsrapporten 2013 för vårdområdet psykiatri och
habilitering skickades ut inom fyra arbetsdagar. De aktuella lönenivåerna för kirurger inom
vårdområde opererande skickades ut inom tre arbetsdagar. En handling som avsåg protokoll
från senaste ledningssammanträdet inom vårdområde medicin lämnades inte ut trots
påminnelse.
Resultaten framgår av nedanstående tabell (se mer utförlig redogörelse i bilaga 1):
Antal
handlingar
20
Antal
utlämnade
handlingar
19
Antal handlingar
inkomna inom ett
dygn
17
Antal handlingar
inkomna inom en
timme
15
Antal handlingar
inkomna inom
trettio minuter
9
14
Av de fyra sekretessbelagda handlingarna utlämnades de avidentifierade versionerna inom
ett dygn. Vid utlämning av de sekretessbelagda handlingarna bifogades inget skriftligt
avslagsbeslut eller besvärshänvisning.
Förfrågan efter allmänna handlingar från centrala diariet görs på landstingets hemsida. Den
som begär ut handlingen uppmanas att lämna namn och epost för utskick av handlingen.
Vid själva utlämnandet av handlingen har dock varken namn eller syfte med att begära ut
handlingen efterfrågats.
4.6. Bedömning
Flertalet av de noterade bristerna från granskningen 2009 har inte åtgärdats. Förtydligande
av organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av
processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har
förvaltningen av arkivering setts över. En del av bristerna, som avsaknaden av arkivansvariga
och arkivgörare, är inte lika aktuell i förhållande till centraliserade organisationen. Det sker
dock fortfarande en viss del diarieföring och arkivering vid verksamheterna.
Det finns ett tillfredställande systemstöd för diarie- och ärendehanteringen. Samtliga ärenden
skannas in elektroniskt i systemstödet Platina medan patientjournaler hanteras i ejournalsystemet Systeam Cross. Bevakningen av ärenden sker veckovis inom ramen för
ärendeberedningen. Vi bedömer att det finns en god struktur för uppföljning som säkerställer
bevakningen av ärenden. Tillsynen samt kvalitetssäkringen bedöms dock vara två
utvecklingsområden. Vidare har arkivmyndigheten inte fullföljt ansvaret att utöva tillsyn av
allmänna handlingar inom landstinget.
Stickprovsgranskningen visar att allmänna handlingar lämnas ut skyndsamt. Det bör dock
säkerställas att besvärshänvisning bifogas i de fall någon del av handlingen eller hela
handlingen inte lämnas ut med hänvisning till sekretess.
Därutöver ser vi att det är av stor vikt att kunskapen avseende allmänna handlingar,
offentlighet och sekretess säkerställs inom landstinget.
5. Svar på revisionsfrågorna och bedömning
5.1. Svar på revisionsfrågorna
Finns aktuella styrdokument inom landstinget avseende diarieföring, offentlighet och
sekretess?
Det saknas styrdokument för diarieföring, offentlighet och sekretess. Vidare har roller, ansvar
och befogenheter inte fastställts för den centraliserade av diarie-och ärendehantering. Det
finns en uppdragsbeskrivning för landstingsarkivet innefattande roller och ansvar.
Arkivreglementet beslutat av fullmäktige november 2010 har inte uppdaterats för att spegla
den nya centraliserade organsationen. En framtagen rutinbeskrivning finns för diarie- och
ärendeprocessen.
Hur är arbetet organiserat?
Under 2013 centraliserades landstingets diarie- och ärendehantering samt arkivering. Diarieoch ärendehanteringen organiseras inom administrativa avdelningen vid landstingets kansli.
Inom administrativa avdelningen finns t.f. administrativ chef, utvecklare för diarie- och
ärendehanteringsprocessen, tre registatorer samt landstingsarkivarien. Landstingsarkivet
15
utgör ett centraliserat arkiv för landstingets handlingar som sorterar under Landstingsservice.
Landstingsarkivarien utgör en beställarfunktion till landstingsarkivet.
Är ansvarsfördelning, befogenheter och organisation tydlig och i överensstämmelse
med aktuell lagstiftning?
Roller, ansvar och befogenheter behöver tydliggöras för att spegla den nya centraliserade
organisationen samt för att vara i överenstämmelse med aktuell lagstiftning.
Ansvarsfördelning, roller och befogenheter saknas för diarie- och ärendehantering. En
uppdragsbeskrivning innehållande roller och ansvar finns för landstingsarkivet.
Det saknas kunskap i verksamheten om ansvarsfördelning, befogenheter och organisation
för diarie- och ärendehanteringen.
Hur sker registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom
landstinget upprättade?
Registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget
upprättade sker centralt av registratorerna vid landstingets kansli. Samtliga handlingar
skannas elektroniskt in i systemstödet Platina. Vid verksamheten sker viss manuell
diarieföring och arkivering.
Vilket systemstöd används och hur upplever användarna systemets tillgänglighet och
tillförlitlighet? Förekommer manuell diarieföring?
Landstinget använder systemstödet Platina som i regel fungerar tillfredställande avseende
tillgänglighet och tillförlitlighet. Systemstödet uppges dock svårtillgängligt för de personer som
använder systemet sällan.
Arkiveras och gallras handlingar på ett lämpligt sätt?
Landstingsarkivet består av arkivdepån i Härnösand och skanningverksamheten i Sundsvall.
Handlingarna förvaras och skyddas mot brand, fukt, vatten, stöld eller obehörig åtkomst enligt
gällande lagar och föreskrifter. Det saknas en gallrings- samt dokumenthanteringsplan.
Gallring sker i dock till viss del informellt i samråd mellan verksamhetschefen vid
landstingsarkivet och landstingsarkivarien, utifrån SKLs gallringsråd och i jämförelse med
andra landstings gallringsplaner.
Tillgodoses allmänhetens rätt till insyn i landstingets verksamhet?
Den stickprovsgranskning som genomfördes visar att allmänhetens rätt till insyn till stor del
tillgodoses av landstingets verksamhet. Stickprovsgranskningen visar att utlämnandet av
allmänna handlingar sker i huvudsak skyndsamt. En handling lämnades dock inte ut trots
påminnelse.
Bidrar system och rutiner för diarieföring till en effektiv och säker ärendehantering?
System och rutiner bidrar inte fullt ut till en effektiv och säker ärendehantering. Det sker till
viss del manuell diarieföring och arkivering i verksamheten. Det saknas framtagna
styrdokument för ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehanteringen.
Informationen och kunskapen om allmänna handlingar uppges vara begränsad hos
verksamheten.
Finns en systematisk uppföljning och kontroll av landstingets diarieföring?
Det saknas en systematisk uppföljning och kontroll av landstinget diarieföring och arkivering.
Det förekommer ingen fortlöpande och dokumenterad stickprovskontroll/ tillsyn av
diarieföringen eller arkivering. Landstingsstyrelsen tar inte del av någon särskild information
kring diarieföring eller arkivering.
Har noterade brister från tidigare granskning åtgärdats?
Flertalet av noterade brister från den granskningen 2009 har inte åtgärdats. Förtydligande av
organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av
16
processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har
förvaltningen av arkivering setts över. En del av bristerna som avsaknaden av arkivansvariga
och arkivgörare är dock inte lika aktuell i förhållande till centraliserade organisationen. Det
sker fortfarande till viss del diarieföring och arkivering vid verksamheterna.
5.2. Sammanfattande bedömning
Granskningen syftar till att bedöma om befintliga system och rutiner för diarieföring och
hanteringen av allmänna handlingar är ändamålsenliga och tillgodoser de krav som framgår
av gällande lagstiftning respektive landstingets interna regelverk.
Vår sammanfattande bedömning är att centrala diariets tillgänglighet är god utifrån att det
finns flera funktioner och registratorer som är väl insatta i rutiner för diariet. Det finns en
tydligt definierad rutin för den övergripande ärendehanteringsprocessen för landstinget.
Denna är dock inte förankrad i verksamheten vilket skapar otydlighet i roller och ansvar.
Vi bedömer att landstingsstyrelsen till viss del brister i sin uppgift att styra, leda och följa upp
och kontrollera diarie- och ärendehanteringen samt arkivering inom landstinget. Styrelsen
har inte i tillräckligt stor utsträckning tagit en samordnande roll. Implementeringen av
organisationen är i utvecklingskedet men det saknas en övergripande strategi för det
fortsatta arbetet. Det saknas framtagna styrdokument som tydliggör ansvar, roller och
befogenheter för diarie- och ärendehantering samt uppdaterade riktlinjer för arkivering.
Hanteringen av handlingar sker inte fullt ut på ett ändamålsenligt sätt då det uppges finnas
ett mörkertal avseende diarieföringen inom verksamheten. Det är av vikt att det finns
välfungerande fastställda rutiner även för verksamhetens hantering av allmänna handlingar.
Det finns ett grundläggande system för uppföljning som omfattar systemstödet Platina och
ärendeberedningen som möjliggör bevakningen av ärenden. Tillsynen av diarie- och
ärendehantering samt för arkivering bör dock säkerställas. Därutöver ser vi det angeläget att
styrelsen vidtar åtgärder för att säkerställa kunskapen om allmänna handlingar, offentlighet
och sekretess inom landstinget.
Våra förslag till fortsatt utveckling är att landstingsstyrelsen bör:







Ta fram riktlinjer som förtydligar ansvar, roller och befogenheter för diarie- och
ärendehanteringsprocessen
Förankra arbetssätt inom den centraliserade organisationen för diarie- och
ärendehantering samt arkivering i verksamheten
Ta fram rutiner i verksamheten för diarie- och ärendehanteringsprocessen
Uppdatera arkivreglementet för att roller, ansvar och befogenheter ska spegla den
centraliserade organisationen samt förankra dess efterlevnad i verksamheten
Säkerställ att tillsynen av landstingets arkivering genomförs
Ta fram gallringsplan och dokumenthanteringsplan
Säkerställ behovet av information och utbildning inom landstinget för hanteringen av
allmänna handlingar, offentlighet och sekretess
Härnösand den 5 mars 2014
Anders Hellqvist
Certifierad kommunal revisor
Katja Robleto
Verksamhetsrevisor
17
Bilaga 1 – Begärda handlingar
Typ av handling
Tidpunkt för begäran
Handling utlämnad
1. Aktuella lönenivåer för kirurger inom
vårdområde opererande
2. Delårsrapport 2 för år 2013 för
vårdområde psykiatri och habilitering
3. Protokoll från senaste
ledningssammanträdet inom
vårdområde medicin
4. Aktuell lönenivå för landstingets
ekonomidirektör och personaldirektör
5. Annons rekrytering av AT-läkare till
Landstinget Västernorrland
6. Rekrytering av sjuksköterska natt till
ortopedkliniken, Sundsvall
7. Avtal gällande samarbetsprojektet
Produktion av konst
8. Medling beträffande lokalhyresgästs
besittningsskydd
9. Annons rekrytering av psykolog till
psykiatriska mottagningen,
Härnösand
10. Begäran om journalhandlingar för
forskningsprojekt (sekretess)
11. Skrivelse (sekretess)
2014-01-23 kl.15:51
2014-01-26 kl.16:42
2014-01-23 kl.16:30
2014-01-27 kl.10:10
2014-01-23 kl. 16:43
Ej utlämnad
2014-01-23 kl. 15:03
2014-01-24 kl. 07:55
2014-01-24 kl. 08:52
2014-01-24 kl. 10:09
2014-01-24 kl. 09:27
2014-01-24 kl. 10:09
2014-01-24 kl. 10:21
2014-01-24 kl. 10:32
2014-01-24 kl. 10:35
2014-01-24 kl. 10:42
2014-01-24 kl. 10:43
2014-01-24 kl. 10:54
2014-01-24 kl. 10:55
2014-01-24 kl. 11:00
2014-01-28 kl. 16:41
2014-01-29 kl. 07:28
12. Remiss: Vägledning för att upptäcka
våld
13. Meddelande om beviljat bygglov för
fastighet
14. Överenskommelse om
uppdragsbeskrivning för en
länsövergripande
Hjälpmedelskommitté
15. Begäran av journal i enskilt
klagomålsärende (sekretess)
16. Rekvisition av medicinsk utredning
(sekretess)
17. Angående bestridande av faktura nr
110 117 34 07
18. Beslut i mål om
betalningsföreläggande
19. Rapport om fysisk
informationssäkerhet i IT utrymme
20. Rekvisition av medicinsk utredning
(sekretess)
2014-02-05 kl. 14:55
2014-02-05 kl. 15:52
2014-02-05 kl. 15:00
2014-02-05 kl. 15:56
2014-02-05 kl. 15:05
2014-02-05 kl. 15:58
2014-02-12 kl. 15:29
2014-02-12 kl. 16:56
2014-02-14 kl. 13:31
2014-02-14 kl. 14:13
2014-02-14 kl. 13:33
2014-02-14 kl. 13:58
2014-02-14 kl. 13:34
2014-02-14 kl. 14:00
2014-02-14 kl. 13:48
2014-02-14 kl. 14:15
2014-02-14 kl. 13:50
2014-02-14 kl. 14:15
18
Källförteckning
Arkivreglementet, Mandatperioden 2011-2014. Landstingsfullmäktige 2010-11-24.
Landstinget Västernorrland
Arkivmyndigheten, presentation för landstingsstyrelsen, 2013-09-10. Landstinget
Västernorrland
Landstingsplan 2013-2015. Landstingsfullmäktige 2012-02-22. Landstinget Västernorrland
Landstingsplan 2014-2016. Landstingsfullmäktige 2013-04-24. Landstinget Västernorrland
Uppdragsbeskrivning Landstingsarkivet. 2013-09-03. Landstinget Västernorrland
Ärendehantering- vem ansvarar för vad? 2012-02-12. Landstinget Västernorrland
Överenskommelse om interna tjänster. Serviceområde - Landstingsarkiv. 2012-12-05.
Landstinget Västernorrland
19