här - Colchaj Nac Luum
December 2011 Maya Rapporter från Yalambojoch i Guatemala NYMÅLAT. Mycket har hänt i byn Yalambojoch under året. Bland annat har kulturcentret Niwan Nha fått en uppfräschning. Alla byggnader har målats om, utom förskolan som i stället totalrenoveras. Utbildade ungdomar tror på framtiden – Tänk om vi fick en egen klinik i Yalambojoch. Det vore fantastiskt. Det är ju i min egen by jag helst vill jobba. Det säger Marcela Paiz, 19, som snart är färdigutbildad undersköterska. Marcela är en av de ungdomar från Yalambojoch som fått chansen att resa till stan för att plugga efter att ha gått ut byns högstadium. I det här numret av MayaNytt intervjuas Marcela och två andra ungdomar av författaren Monica Zak som besökte byn Yalambojoch tidigare i år. Ifrågasatt ledare ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ Förskolan renoveras Årsmöte Ny president Faddrar reste till Yalambojoch Pumans dotter ges ut igen Ekonomisk redovisning Sid. 2 3 3 4-5 7 8 Ex-general med hårda nypor ny president i Guatemala. Valet blev aldrig särskilt spännande. Otto Pérez Molina, här tillsammans med nya vicepresidenten Roxana Baldetti, vann stort. I redaktionen: ELIN PETTERSSON OCH GITH THÖGERSEN BYGGE PÅGÅR. Förskolebarnen har tillfälligt fått flytta till Folkets hus medan ombyggnaden av deras förskola pågår. Våren 2012 hoppas de kunna inviga de nya lokalerna. Barnen prioriterades 2011 År 2011 har varit ett händelserikt år, kanske mest på det privata planet, för många av oss som är engagerade i föreningen Colchaj Nac Luum och i tidningen MayaNytt. Så händelserikt att detta nummer blir både årets första och årets sista. Till på köpet är det tunnare än vanligt. Men vi hoppas att ni håller till godo. Vi kommer igen 2012. I Yalambojoch har också mycket hänt – mycket positivt. För ett år sedan berättade vi om förskolan Regnbågen, som var i uselt skick. 3 000 millimeter regn per år hade tärt på huset sedan det byggdes 1996. Nu har vi glädjen att berätta att renoveringen av förskolan är i full gång. Skolan byggdes som ett utbildningsprojekt av ett gäng unga killar, som hade mycket dimmiga föreställningar om armering av betong och de räta vinklarnas betydelse. Materialen var dessutom lågpris. Nu byggs i stället efter konstens alla regler. Endast skalet sparades, 6 000 meter armeringsjärn gick åt och nu ska huset klara både jordbävningar och orkaner. 2 MAYA-NYTT Eftersom antalet barn i förskolan ökar – i år har vi haft 72 fyra- och femåringar i verksamheten – var det också trångt. Därför kompletteras förskolan med kök, personalrum, toalett, städförråd och ett stort förråd för pedagogiskt material och leksaker. Sammanlagt ökar ytan med 45 kvadratmeter. Totalt kommer renoveringen att kosta 200 000 kronor. Välkomna bidrag har kommit från Borgmästarehagsskolan i Nyköping, Sandenskolan i Boden, Lindeparkens Gymnasiesärskola i Stockholm samt Bergsåker och Skönsmons skolor i Sundsvall. Än saknas det dock 80 000 kronor innan skolan blir klar och barnen kan flytta tillbaka in i sina nya lokaler. LYCKADE FÖRHANDLINGAR Förhandlingarna med det israeliska byggbolag som ska bygga en stor väg förbi Yalambojoch blev en stor succé. Byn får ersättning för bland annat mark som tagits i anspråk och träd som fällts. Lösningen överensstämmer med byns ursprungliga krav och det stärker även de grupper i byn som har varit engagerade. Kanske kan exemplet Yalambojoch bli prejudikat; vägen kommer att passera hundratals byar. TEXTILVERKSTAN ÖPPEN I förra numret berättade vi också om systugan i Yalambojoch. De svenska bidragen räckte inte och verksamheten fick stänga. Men nu virkas, broderas och liras det fotboll igen på byns höga kulle, tack vare ett bidrag på 38 000 kronor från Brödet & Fiskarna i Västmanland. Väggarna blev nymålade i gult och strålade i kapp med de glada tjejerna som rusade upp på kullen då ledaren Juana på centrets högtalare annonserade ut nystarten. 48 tjejer i åldrarna 6–14 år deltar och väntelista finns. En bonus är att tjejerna blir nyfikna på högstadieskolan, att deras föräldrar vänjer sig vid att de är i centret och att vi känner nu ett starkt stöd från många mammor, även om det fortfarande finns en hel del föräldrar som inte tillåter sina döttrar att delta i verksamheten. Vi hoppas att andra givare vill ta vid när bidraget från Brödet & Fiskarna tar slut vid årsskiftet. ELIN PETTERSSON PER BYLUND ANDERSEN DECEMBER 2011 Ett 20-tal kom till årsmötet Börje Rehnström sitter kvar som ordförande och Jan Angner fort sätter som kassör. Även övriga ledamöter i föreningen Colchaj Nac Luums styrelse omvaldes vid årsmötet den 22 maj. Kassören kunde i år lämna det glädjande beskedet att föreningens ekonomi är i balans och att verksamheten 2010 även lämnade ett litet överskott. Ett tjugotal av föreningens 350 medlemmar kom till det fagra Sommarro, som ligger strax intill Mälaren, en halvmil söder om Enköping. Tyvärr kunde inte föreningens koordinatör i Guatemala, Per Bylund Andersen, närvara vid årsmötet. Han är föreningens eldsjäl och viktigaste kugge, så vi saknade hans förmåga att levandegöra och ge substans till det som finns beskrivet i verksamhetsberättelsen. Men Per hade dagen innan årsmötet skickat en diger rapport där han redogjorde för läget i de olika verksamheter föreningen byggt upp och som nu drivs av byborna med stöd från vår förening och dess givare. Renoveringen av den hårt nedslitna förskolan Arco Iris fortlöper planenligt, och systugan kunde öppna igen i början av maj tack vare ett driftstöd från Brödet & Fiskarna. Per redogjorde också i sin rapport för situationen i högstadieskolan, där det under läsåret kommer att bli en del förändringar. En ny skolledare kommer sannolikt att tillträda i år, liksom en eller par nya lärare. En av dessa var tidigare elev i byns högstadieskola. MÅNGA UPPGIFTER Per Bylund Andersens huvudsakliga arbetsuppgifter var som under föregående år att ansvara för utbildningen i högstadiet, vara byggledare, handledare för volon- FÖREDRAGNING. Föreningens revisor Janos Szemler delgav medlemmarna sin syn på föreningens arbete under 2010. 20-talet medlemmar slöt upp på årsmötet utanför Enköping. FOTO: BÖRJE REHNSTRÖM tärer och värd för Globala Skolan som i år kom till Yalambojoch med en grupp på 30 deltagare från Sverige. I gruppen fanns lärare, rektorer och andra skolledare. Utöver detta har han haft flera förhandlingar med inhemska byråkrater om de EU-projekt som gått till Yalambojoch. Projekt som omgärdats av allehanda problem och vållat både Per och byborna stora bekymmer. LITET ÖVERSKOTT Kassören Jan Angner kunde glädjande nog redovisa en balans- och resultaträkning utan besvärande underskott. I stället finns där ett litet överskott. Om det betyder att föreningens mångåriga ekonomiska bekymmer nu för gott är historia återstår att se. Föreningens Enköpingsfalang bjöd på både god mat och vackert väder, så det var ett trivsamt årsmöte som också gav FAKTA Föreningen CNL:s styrelse Ordförande: Börje Rehnström Kassör: Jan Angner Ledamöter: Torsten Jansson, Robin Stjernfelt, Malin Linné, Kristina Bylund Andersen och Tor Petersson. Suppleant: Ulla Åmand. Revisorer: Hans Åkervall och Janos Szemler, samt revisorsuppleant Anna Calo. Föreningens koordinatör i Guatemala: Per Bylund Andersen. Samtliga personer omvaldes. oss aktiva råg i ryggen så att vi orkar engagera oss i föreningens arbete ytterligare några år. BÖRJE REHNSTRÖM Ex-general ska styra Guatemala Med löften om hårda tag mot kriminaliteten vann den före detta generalen Otto Pérez Molina presidentvalet i Guatemala. Mayaledaren och fredspristagaren Rigoberta Menchú var chanslös. Med en jättekampanj gick Otto Pérez Molina, patriotiska partiet, till val på att styra Guatemala bort från kriminaliteten. Under inbördeskriget var Otto Pérez Molina befälhavaDECEMBER 2011 re för en av arméns specialenheter i departementet Quiché. Där utförde regeringsarmén några av krigets värsta massakrer, men det är inte dokumenterat att Otto Pérez Molina personligen deltog i massakrerna. I somras gjordes dock en anmälan till FN mot Otto Pérez Molina för deltagande i folkmord och tortyr år 1992. Men själv vill han hellre sammankopplas med freden än kriget och har under valkampanjen framhållit att hans underskrift fanns på fredsavtalet som skrevs 1996. Molina, som tar över som president i januari, har också varit chef för arméns säkerhetstjänst och presidentens generalstab. Hans motkandidat var advokaten och affärsmannen Manuel Baldizon från partiet Lider, som fick 46 procent av rösterna. Två högerpartier stod alltså mot varandra medan den vänsterallians som Rigoberta Menchú företrädde var långt ifrån att komma vidare till den andra valomgången. Regeringspartiet UNE blev utan presidentkandidat sedan president Alvaro Coloms hustru Sandra Torrez de Colom diskvalificerades. I Guatemala får inte nära släktingar till en sittande president ställa upp som presidentkandidat. Att Sandra Torrez på papperet skilde sig från Alvaro Colom var en fint som myndigheterna underkände. PER BYLUND ANDERSEN ELIN PETTERSSON MAYA-NYTT 3 Fadder Tillbaka bland faddrar och Författaren Monica Zak glömmer aldrig första gången hon tog sig till ranchen Jord och Frihet i södra Mexiko. Året var 1985. Det fanns ingen väg ännu och en tidig morgon lämnade hon Rio Blanco och började gå på slingrande stigar... Det hade regnat kraftigt under natten och en gång sjönk jag ner till låren i en grop med lera. Som tur var gav jag inte upp. Många stigar korsade varandra och jag gick ofta fel och måste gå tillbaka. Först sent på eftermiddagen öppnade sig regnskogen och jag såg ut över ett fält och en liten bäck där kvinnor tvättade kläder och jag såg några hus. Jag hade kommit rätt. Per Bylund hade visat ett foto från Jord och Frihet och jag kände igen husen. Det kändes spännande och avlägset, som om jag kommit till jordens ände. När jag klev ut ur regnskogen kom en flock barn springande mot mig. På långt håll skrek de något och jag tänkte: Det där förstår jag inte, för de ropar väl på chuj. Sen hörde jag vad barnen skrek och jag tror aldrig i mitt liv jag har blivit mer förbluffad. Barnen skrek: – Huddinge! Mantorp! Åby! Malmö! Norrköping! SMÅSNACK. Föreningen CNL:s koordinatör Per Bylund i samspråk med Maria, fadderbarn till Bengt Arne och Margaret Runnerström, utanför Folkets hus i Yalambojoch. 4 MAYA-NYTT ERFARNA FADDRAR. Henry och Judy Ramark är faddrar och har stött verksamheten i Guatemala och Mexiko i många år . Här syns de med Micaela Francisco Jorge, 11, syster till deras fadderbarn Fransisco. Barnen hade fått sina första faddrar i Sverige. Per hade skickat en lista på faddrarna men skrivit orten de kom från med stora bokstäver. Barnen trodde att det var faddrarnas namn. När de fick se mig komma där med min svenska ryggsäck tänkte de, det där är nog min fadder, det är kanske fadder Huddinge eller fadder Åby som kommer. PUMANS DOTTER Ett halvår senare, sedan jag bestämt mig för att skriva ungdomsromanen Pumans dotter, återvände jag till Jord och Frihet. Nu stannade jag lite längre och besökte skolan då och då. Skolans lärare, Pascual, var en av flyktingarna. Han hade blivit utsedd till lärare eftersom han gått några år i skolan. Han visste absolut ingenting om pedagogik. Undervisningen var bedrövlig. Ändå hade barnen lärt sig läsa, och de kunde skriva. Hur hade det underverket gått till? Jag är övertygad om att det var faddrarnas förtjänst. Då och då kom det brev från Sverige. Varje brev var en dyrbar skatt som barnen absolut ville läsa. Breven fick dem att knäcka läskoden. Och de kämpade hårt för att lära sig skriva så att de kunde svara på faddrarnas brev. Jag minns att jag tog foton av flickan Malin som skrev till sin fadder i Åby och hennes yngre syster Juana som skrev till några som hette Judy och Henry. Hon präntade deras namn med stora bokstäver. 26 år senare är jag i Yalambojoch. Då träffar jag Judy och Henry Ramark från Stavsnäs. De var bland de första faddrarna som Per lyckades skaffa till barnen på Jord och Frihet. – Det har givit oss sån glädje, säger Judy. Juana är vuxen i dag med egna barn. Hon bor kvar i Mexiko. Men vi har fått ett nytt fadderbarn i Yalambojoch, Fransisco. Han är tio år. Det är andra gången vi är här för att hälsa på honom. Judy och Henry är ständigt på språng. Henry drar in ny el i Kulturhuset men de hälsar också på i sin fadderfamilj och alla deras släktingar. – Vi är inte så bra på spanska, men vi pratar med händerna, fötterna och hjärtat, säger Judy. Det kommer man långt med. ETT AV 15 SYSKON Bengt Arne Runnerström och hans fru Margaret har en fadderflicka som heter Maria. Maria går i tvåan, hennes pappa har två familjer och sammanlagt 15 barn. Det gör att lilla Maria får arbeta mycket hemma, ta hand om syskon och hämta ved och tvätta. I senaste brevet undrade Bengt Arne om det var något särskilt hon ville ha. – Min älsklingsfärg är gult, säger hon. DECEMBER 2011 fadderbarn Jag skulle vilja ha en gul blus. Byns systuga som renoverats kommer att öppna snart igen. – Där finns det många fina tyger och garner i gult, säger Per till henne. – Jag vet, säger Maria. Men jag och min storasyster får inte gå dit för min pappa. Han tycker att det är slöseri med tid. Han tycker vi ska stanna hemma och hjälpa till. Det absolut roligaste i hennes liv anser Maria är när det kommer ett paket från hennes svenska faddrar. I det senaste fanns det foton på hennes fadderfamilj. Maria är ännu lite osäker på att skriva så hennes mamma fick hjälpa henne med svaret: Tack för fotona på er. Nu känner vi oss som en enda familj. En dag ska vi ringa till er. SENASTE FADDERN En av de senaste faddrarna som kommit till i år är Elisabet Waldenström i Stockholm. Hennes fadderbarn är Javier, 2 år. Han blir rädd och storgråter när jag kommer in i huset och räcker paketet från Elisabet till hans mamma Petrona. När hon öppnar och börjar titta på innehållet slutar Javier att gråta och siktar in sig på en plastpåse med kolor. Han stoppar in en kola i munnen och tuggar så saliven rinner ur munnen. Samtidigt plockar han upp kolor ur påsen och ger till sin mamma och sitt yngre syskon som mamma bär på ryggen. Han delar med sig tills det inte fanns några kolor kvar. Först då börjar han leka med leksakerna. KOMPIS. Margarita är fem år och har författaren Monica Zak som fadder. DECEMBER 2011 FAMILJ. Margarita (i mitten) och hennes föräldrar och syskon blev ställföreträdande familj åt författaren Monica Zak under hennes vistelse i Yalambojoch tidigare i år. Det är visst presidenten som bestämt att varje familj som skriver in sina barn i skolan och tar dem till vårdcentralen får 300 quetzaler varannan månad. Vi LILLA MARGARITA är 105 familjer i byn som får stödet. Också jag har ett fadderbarn i byn. Lilla De rikaste familjerna får inget. Vissa Margarita, 5 år. Nu ska jag äntligen få kallar stödet Mi cantina progresa, (Min träffa henne. Det är en piggögd och självsäker liten flicka som går på dagiset krog går framåt) för vissa män tar hand om pengarna och super upp dom. uppe på höjden. När jag frågor om hon Men i Yalambojoch delas pengarna vill se var jag ska sova någonstans går bara ut till kvinnorna. hon orädd fram och tar – Det är bra. Vi köper mat min hand och vi vandrar och kläder för pengarna. upp till kullen och hon Supandet har blivit mycket tittar storögd på min mindre. Min man söp också säng och min ryggsäck. förr. Men nu är det förbjuSen går vi tillbaka till det att sälja sprit och om hennes familj och äter någon är full blir han inlåst kvällsmat, tortillas och i finkan och får böta 500 bönor och svagt kaffe. quetzaler. Det har blivit Speciellt bönorna tycker mycket bättre, säger Apolojag är en läckerhet. Det nia. finns inga godare bönor Pengarna från faddrarna går i världen än bönorna inte till de enskilda barnen. som odlas här. Annars har Guatemala FADDERBARN. Maria är De går till verksamheten. Till fadderbarn till Bengt dagiset och systugan och anjust nu stora problem Arne och Margaret Run- nat viktigt. Men paketen som när det gäller mat. 48 skickas går till fadderbarnen procent av alla barn un- nerström i Sverige. och väcker stor glädje. I min der fem år är kroniskt anteckningsbok antecknar jag: Skicka undernärda. En anledning är att majspriserna har stigit. USA exporterar inte till Margarita: örhängen, halsband godis, blus, liten kjol. Ta med nästa gång: en billig majs längre; större delen stannar riktigt stor bebisdocka. i USA och används till etanol. Men Under min vecka i byn äter jag mina i Yalambojoch har byborna mer mark måltider hos min fadderfamilj. Varje än många andra indianer och de får två gång jag är där kommer det någon skördar med majs per år. kvinna dit med ett barn i släptåg. – Det är stor tur, säger mamma – Det här barnet har ingen fadder, Apolonia. Om två månader kan vi säger hon. Kan du inte ordna en till oss skörda vår egen majs igen. Sen har vi också? MONICA ZAK fått Mi familia progresa. Det hjälper. Att dela med sig av det man får är en självklarhet bland chujbarnen. MAYA-NYTT 5 SNART YRKESKVINNOR. Marcela Paiz och Angelina Marcos Lucas är på väg att uppfylla sina drömmar. Med hjälp av stipendier har de kunnat plugga vidare i staden Huehuetenango. Men det är i hembyn Yalambojoch de helst vill arbeta. De vill inspirera barnen att studera Marcela, Angelina och Mateo kommer alla tre att bli färdiga med sina utbildningar i Huehuetenango i år. Flickorna blir utbildade undersköterskor och Mateo blir färdig lärare. – Vi som studerar här vill vara förebilder för alla andra i byn, säger Mateo. Vi anser att utbildning är det viktigaste för byns framtid och hoppas inspirera byns barn att plugga och läsa vidare. Marcela Paiz, 19, bubblar av entusiasm. I går var hon med om sitt livs största ögonblick. – Det var oförglömligt. Jag var med om en förlossning på sjukhuset där jag praktiserar. Det var ett kejsarsnitt och jag fick lyfta upp barnet efteråt. Födslar har alltid varit en viktig ingrediens i Marcelas liv. Hennes mamma är en av byns barnmorskor. Under hela hennes barndom blev mamman hämtad, ofta på nätterna. Efteråt kom hon tillbaka och berättade om bebisar som hade fötts. – Jag fick aldrig följa med, men jag kände att jag också vill göra något viktigt. 6 MAYA-NYTT När högstadieskolan startade talade hon med sin pappa och sade att hon ville börja där. Men det gick rykten i byn. Folk sade att flickor som började där var putas, dåliga flickor. Min pappa sade ja, men mamma sade nej. – Hon hade väl hört de där ryktena. Och så ville hon att jag skulle vara hemma och hjälpa till. Hon hade fött tio barn och började bli lite trött. Men jag stod på mig. Hon ändrade sig undan för undan. När jag gick ut högstadiet var hon stolt. Och hon kommer att bli ännu stoltare i år när jag blir färdig undersköterska. LÄRARSTUDENT. Snart är Mateo Lucas Alonzo färdig lärare. I hans generation har flera ungdomar fått en möjlighet som deras föräldrar aldrig fick: att kunna studera och lära sig ett yrke. När jag hörde att man kunde utbilda sig till sjukvårdsbiträde och sjuksköterska bestämde jag mig. Jag var inte gammal då. Det var ovanliga drömmar för en flicka i Yalambojoch. Av tio syskon var det bara hon och en syster som gick ut sexan. SEXUELLA TRAKASSERIER På sjukhuset där hon praktiserar finns en läkare som har mycket dåligt rykte. Alla säger att han är närgången. – Det accepterar jag inte, säger Marcela. Jag hade problem på högstadiet. Några av pojkarna sade fula ord till mig på chuj. Men i stället för att tiga sade jag ifrån. Per och lärarna tog upp det med dem och talade med föräldrarna. Det blev bättre. Det jag lärde mig då var att jag ska stå på mig. Om den där läkaren börjar kladda på mig säger jag ifrån direkt. DECEMBER 2011 Marcelas planer är att bli klar med utbildningen, börja jobba men läsa vidare på helgerna. – Det är klart att jag ska bli en riktig utbildad sjuksköterska. Men först måste jag läsa in gymnasiet. Tänk om vi fick en egen klinik i Yalambojoch. Det vore fantastiskt. Det är ju i min egen by jag helst vill jobba. VILL JOBBA NÄRA BYN Angelina Marcos Lucas är 21. Sedan familjen flyttat tillbaka till Yalambojoch började hon i byskolan men fick snart sluta. Hennes mamma blev sjuk och hon måste ta hand om sina fyra småsyskon. – Jag brukade hänga utanför Pers hus, alltid med något syskon på ryggen. Han pratade mycket med mig. När mamma blev bättre och jag inte behövde göra allt hemma fick jag börja i skolan på kullen. Jag läste in primaria på två år. Sen gick jag på högstadiet och jobbade på dagis också. Tack vare stipendium från föreningen kan hon plugga till undersköterska. Hon vill arbeta och fortsätta att plugga vidare. – Om jag blir kär tänker jag inte flytta ihop eller gifta mig. Jag ska arbeta och hjälpa min familj. Att skaffa en egen familj får dröja. Alla helst vill jag jobba nära hembyn, som på vårdcentralerna i Nenton eller Gracias a Dios. Hon kan också tänka sig att arbeta i Sverige. Angelina var en av de ungdomar som reste till Sverige 2006. Minnena från resan är ljusa, utom minnet av den hemska maträtten bruna bönor. ÄLSKAR SKOLAN Mateo Lucas Alonzo, 19, går tredje och sista året på sin lärarutbildning. Han var med i den första kullen som gick ut byns högstadieskola. – När jag började skolan i byn tyckte jag om det. Jag tänkte aldrig på att skolan inte var bra och att lärarna inte kom vissa dagar. Den var ju den enda skola jag kände till. Jag tyckte bara om att lära mig saker. I familjen med tolv barn var Mateo den ende som tyckte om att gå i skolan. Efteråt arbetade han i jordbruket i tre år. När högstadieskolan startade var Mateo bland de första eleverna. – Jag älskade det från första dagen. Där fanns en volontär, clownen Charles. Han uppmuntrade mig mycket. Och lärde mig jonglera. Det har jag nytta av nu när jag själv ska arbeta som lärare. LÄRARJOBB OCH DAMFOTBOLL I slutet av året tar Mateo sin lärarexamen. Men han hoppas kunna vidareutbilda mig för att bli en bra lärare. – Jag vill förändra, utveckla. I skolan här i Huehuetenango har jag spelat med i skolans fotbollslag. Vi kom tvåa i en stor turnering. Min största dröm: Att få jobba som lärare i Yalambojoch. Då ska jag träna skolans fotbollslag. Och jag ska skapa ett speciellt damfotbollslag. Mateo säger att hans enda sorg är att hans mamma inte kommer att få uppleva den stora dag då han är färdigutbildad lärare. Hon dog nyligen. – Själv vill jag naturligtvis också ha barn en dag. Men jag ska bara ha två. Pumans dotter aktuell på nytt Pumans dotter, ungdomsromanen som tar sin utgångspunkt i inbördeskrigets Yalambojoch, har kommit ut i en ny upplaga. Boken blir också studiematerial. Boken handlar om flickan Aschlop från Yalambojoch som blir vittne till den KOMPISAR. Författaren Monica Zak besökte tidiohyggliga massaker som begicks i grann- gare i år Yalambojoch och återsåg då Pascual Perez Juan, hennes äldsta vän i byn. De lärde känna byn San Fransisco 1982. Boken kom ut varandra på Jord och Frihet 1985. 1986 och blev också filmatiserad. log. En intervju med CNL:s koordiI den nya pocketupplagans efterord natör Per Bylund Andersen finns berättar författaren Monica Zak hur också med i efterordet. hon greps av arméns elitBoken (en klassuppsättning), filmen styrka och en handledning finns nu till gratis under sitt utlåning via AV-Media i Falun för orresearchganisationer och skolor i Dalarna arbete i och Hälsingland. Guatemala ELIN PETTERSSON och hur hon klarade sig – VÅR POSTBOX tack vare Ange barnets namn en snabbt Apartado Postal # 4 påhittad Huehuetenango identitet som förfatGUATEMALA tande arkeo- Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch? Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, Vantörsgatan 245, 129 55 Hägersten. E-post: [email protected] Namn Adress Telefon Mejl MONICA ZAK DECEMBER 2011 MAYA-NYTT 7 EKONOMIN Redovisning för föreningen jan-nov 2011 samt budget för 2011 så som antogs vid årsmötet 22 maj. Utfall, jan-nov Budget 2011 2011 IN Medlemsavgifter ......................................................................................................13 000 40 000 Fadderbidrag. ..........................................................................................................119 000 180 000 Bidrag skolor................................................................................................................333 000 260 000 Bidrag övriga ........................................................................................................ 176 000 250 000 Försäljning.............................................................................................................................0 1 Övriga intäkter ........................................................................................................94 000 45 000 Projekt .......................................................................................................................38 000 38 000 773 000 814 000 UT Löner ........................................................................................................................132 000 Lokalkostnader....................................................................................................................0 Avskrivningar........................................................................................................................0 Administrationskostnader........................................................................................6 000 Telefonkostnader ................................................................................................................0 Informationskostnader ............................................................................................ 3 000 Volontärskostnader ................................................................................................22 000 Bistånd Mexico....................................................................................................................0 Bistånd Guatemala..................................................................................................661 000 Bistånd Guatemala, betalas i Sverige......................................................................3 000 Projekt (Brödet&Fiskarna) ....................................................................................38 000 144 000 0 7 000 8 000 0 40 000 35 000 0 500 000 8 000 38 000 865 000 - 92 000 780 000 0 VINST/FÖRLUST för perioden: Medlemsavg: Färre bidragsgivare anger ”medlemsavg.” på plusgirotalongen. Bidrag skolor: Ett stort extra bidrag på 121 000 till driften i förskolan har vi fått från Hannells stiftelse. Informationskostn: Ett nummer av MayaNytt kommer ut i dec. Bistånd Guatemala: Ökat tack vare bidraget från Hannells. JAN ANGNER, kassör Styrelse och funktionärer 2011 ORDFÖRANDE: BÖRJE REHNSTRÖM Älvbrovägen 116, 774 35 Avesta Tel: 0226-566 94, mobil: 070-687 28 04 E-post: [email protected] KASSÖR: JAN ANGNER Alkärrsgatan 24, 603 80 Norrköping Tel och fax: 011-17 30 11, mobil: 073-418 48 63 E-post: [email protected] eller [email protected] LEDAMÖTER: TORSTEN JANSSON Västerviksgatan 14, 745 62 Enköping Tel: 0171-214 26. mobil: 070-405 71 78 E-post: [email protected] ROBIN STJERNFELT Lotterivägen 11, 129 32 Hägersten Tel: 08-645 56 78, mobil: 073-610 81 04 E-post: [email protected] MALIN LINNÉ (Fadderansvarig) Vantörsvägen 245, 129 55 Hägersten Tel: 073-971 76 63, E-post: [email protected] KRISTINA BYLUND ANDERSSON Fleminggatan 1, 60 24 Norrköping Tel: 011-13 80 53. E-post: [email protected] TOR PETERSSON S:t Johannesgatan 19, rum 1202, 753 12 Uppsala Mobil: 073-822 63 69. E-post: [email protected] SUPPLEANT: ULLA ÅMAND Lindhem, 504 92 Hedared Tel: 033-24 20 56, mobil: 070- 231 42 92 E-post: [email protected] REVISORER: HANS ÅKERVALL Prästgården Häradshammar, 610 29 Östra Husby Tel: 0125-701 62, mobil: 070-921 00 10 E-post: [email protected] JANOS SZEMLER Hagvägen 5, 616 90 Åby Tel: 011-646 00. E-post: [email protected] REVISORERSUPPLEANT: ANNA CALO Tallrisvägen 4 S, 702 34 Örebro Tel: 019-764 47 44. mobil: 073-624 68 21 E-post: [email protected] KOORDINATÖR: PER BYLUND ANDERSEN Apartado postal #4, Huehuetenango, Guatemala E-post: [email protected] eller [email protected] MAYANYTT: ELIN PETTERSSON (Redaktör) Nolhagagatan 26, 506 43 Borås Tel: 033-41 11 00, 073-991 69 38 STÖD VÅRT ARBETE I GUATEMALA Plusgiro 22 30 51 - 4 FÖRENINGENS HEMSIDA www.cnl.nu
© Copyright 2024