Läs rapporten Skolans bortglömda fråga

Skolans bortglömda fråga
Skolans
bortglömda
fråga
1
Skolans bortglömda fråga
Goda Exempel om lärande
Kvaliteten i skolan och frågan om vi gör rätt prioriteringar jagar ständigt politiker
och beslutsfattare. En ofta bortglömd lösning är läromedel. Läromedlen står för
mindre än en procent av den totala skolbudgeten så en satsning här kommer
inte att knäcka kommunernas ekonomi. Samtidigt vet vi att bra böcker och
digitala läromedel kan göra underverk i klassrummen och ge lärarna tid att
vara med sina elever i stället för att utveckla egna läromedel.
I Sverige ska vi ha en skola i världsklass. Vår ambition är att klättra i de
internationella mätningarna av skolor. Det finns en insikt att bra utbildning
kommer att vara vårt viktigaste konkurrensmedel i en allt tuffare global
konkurrens. Vi möter nu inte bara talanger från USA eller Västeuropa utan
i lika hög grad välutbildade och ambitiösa ingenjörer, läkare, ekonomer och
forskare från Indien och Kina. Att då kunna erbjuda våra unga en utbildning i
världsklass är en investering, inte bara i våra unga utan i hela vårt samhälle.
Det är trots allt välutbildade människor som är förutsättningen för att våra
företag och vår välfärd ska vara framgångsrika även i framtiden.
Det är ingen enkel uppgift att bygga en skola i världsklass. Det kräver
enastående lärare, engagerade elever och inspirerande läromedel. Men
vi vet att det går. Vi har studerat svenska skolor och hittat en rad Goda
Exempel i absolut toppklass. Det är skolor som kan vara ett föredöme för andra.
Att lyfta hela den svenska skolan är inget man kan göra över en natt
eller med en rapport. Men vi vill gärna lyfta fram en aspekt som ofta är
bortglömd och som kan ge stora resultat för mycket begränsade resurser:
läromedlen.
Sedan 1995 har samhällets investeringar i grundskolan stigit med 60
procent. Under samma period har investeringarna i läromedel tillåtits sjunka med 17 procent. Vi har alla hört skräckexempel om klasser som inte har
några moderna läromedel alls, eller ännu värre gamla böcker med föråldrad
information. Ännu i dag förekommer det att skolor delar ut böcker till sina
skolelever där de kan läsa om Sovjetunionen, trots att landet inte funnits
sedan 1991.
Ökning från
29 595
till 47 312 kr
+ 60 procent
150
140
130
Kostnader per elev och år
för undervisning och nya läromedel
Index 1995=100
120
Undervisning
110
Nya läromedel
100
MInskning från
601 till 497 kr
- 17 procent
90
80
70
1995* 1996* 1997* 1998* 1999* 2000* 2001* 2002* 2003* 2004* 2005* 2006* 2007* 2008* 2009* 2010* 2011*
2012*
Statistik från Skolverket, Kolada, Svenska Läromedel och Statistiska Centralbyrån. Data är inflationsjuseterade med Konsumentprisindex för
2012. Kostnad för undervisning omfattar alla huvudmän, undantaget 2009-2012 som endast omfattar kommunala huvudmän.
2
Skolans bortglömda fråga
Vi förstår samtidigt att det inte alltid är populärt med investeringar som
kostar kommunerna mycket pengar. Man kämpar redan med en ansträngd
ekonomi och det kommer inte att bli lättare i framtiden. Analyser som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, gjort visar att kommunerna
kommer att tvingas till omfattande skattehöjningar i framtiden för att erbjuda den service som medborgarna förväntar sig. Det sista ansvariga politiker
vill se i det läget är nya stora utgifter.
Men det här är inte en fråga om pengar. Förra året spenderade kommunerna i genomsnitt drygt 47 000 kronor per elev på undervisning i
grundskolan. Lägger man till kostnader för lokaler med mera blir den totala
kostnaden 90 000 kronor enligt Skolverket. Under samma tid satsade skolorna bara 497 kronor på läromedel, alltså under en procent av utbildningsbudgeten. Om man bestämmer sig för att återställa investeringarna i läromedel till de nivåer som gällde 1995 skulle det inte kosta mer än 104 kronor
per år, det vill säga bara 0,1 procent av utbildningsbudgeten.
Om vi tänker lite mer visionärt och vill att satsningarna på läromedel ska
utvecklas i samma takt som skolbudgetarna sedan 1995 handlar det om
en ökning med 60 procent. Det kan låta utmanande men är inte mer än
465 kronor per år eller en procent av undervisningsbudgeten. Då bör man
komma ihåg att forskningen visar att en satsning på läromedel har positiva
effekter på andra delar av skolan. Vi vet att tillgång till bra läromedel så väl
digitala som skolböcker frigör tid för lärarna att vara med eleverna i stället
för att göra sina egna läromedel.
Lärarna ska kunna ägna sig åt att undervisa, möta varje elev och uppföljning. De ska få ett bra stöd och en röd tråd i undervisningen. Lärarna
ska självfallet använda olika typer av undervisningsmaterial och de ska
kunna sätta sin personliga prägel på undervisningen. Men de ska inte behöva uppfinna hjulet gång på gång. Vi kommer behöva göra många saker
samtidigt för att förbättra utbildningsresultaten. Läromedel kan naturligtvis
inte ersätta fler duktiga lärare. Men det kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att stärka läraren och ge mer tid för det så avgörande mötet mellan
lärare och elev.
Om man bara ser till digitala läromedel är det ännu mer tydligt att det
här inte är en ekonomisk fråga. Den årliga European Survey of Schools: ICT
and Education visar att 2012 köpte de svenska skolorna datorer och annan
hårdvara för i genomsnitt 1770 kronor per elev. Att skolorna investerar i
datorer är en självklarhet i en allt mer digitaliserad värld, men statistik visar
Fakta:
Det finns förhållandevis lite forskning gjord kring läromedel. Medan det finns en
mängd mätningar av hur mycket pengar som satsas totalt på skolan görs i dag inga
mätningar specifikt på detta ämne.
Det är en stor brist. Vi ser i forskningen och i våra möten med experter, lärare och
elever att bra läromedel är en av de viktigaste komponenterna för att garantera en
bra och likvärdig undervisning i skolan. För att ändå få en bild av läget har MTFL valt
att studera försäljningen från Svenska Läromedel, som omfattar 13 svenska läromedelsförlag. Vi vet att de under flera års tid stått för 80-90 procent av totalmarknaden
för läromedel i Sverige. Därmed kan vi från denna försäljningsstatistik få en god bild
av hur satsningarna på läromedel utvecklats i hela landet. Däremot kan vi inte bryta
ner siffrorna på kommunnivå med samma precision.
3
”Det är kommuner
som satsat medvetet på bra läromedel
som stöd för sin
skolundervisning
och som visat stor
förståelse på hur
viktiga såväl traditionella böcker som
digitala läromedel
är för att garantera
alla elever en bra
och varierad undervisning.”
Skolans bortglömda fråga
Tre kommuner som
satsat medvetet på
bra läromedel:
Malå
Valdemarsvik
Älvdalen
att investeringarna i digitala läromedel endast var 27 kronor. Att skolan
köper in datorer är bra, till och med nödvändigt. Utan datorer, läsplattor
med mera kan vi aldrig skapa en modern skola. Men utan bra innehåll kan
den investeringen aldrig utnyttjas till fullo. En enkel räkneövning visar att en
timme i grundskolan kostar ungefär 64 kronor per elev. Skolan har alltså valt
att spendera pengar motsvarande 20 minuters undervisning på att köpa in
bra digitala läromedel till våra elever.
Om de ansvariga valde att spendera motsvarande en enda timmes undervisning på digitala läromedel skulle den satsningen kunna tredubblas.
De Goda Exemplen
MTFL har studerat landets kommuner efter hur de investerar i läromedel. Vi
har identifierat Goda Exempel. Det är kommuner som satsat medvetet på bra
läromedel som stöd för sin skolundervisning och som visat stor förståelse
på hur viktiga såväl böcker som digitala läromedel är för att garantera alla
elever en bra och varierad undervisning.
Viktigt i vår bedömning är att de utvalda kommunerna gjort dessa satsningar mer än ett enstaka år. En kommun kan inte hamna på listan över Goda
Exempel genom en storsatsning under ett enda år efter flera års eftersatta
investeringar. Det vi premierar är långsiktighet
Vi gör listan för att belöna de som gjort ett bra arbete med skolan de
senaste åren men också för att inspirera andra. Vi vill genom dessa exempel visa att det med relativt små medel är möjligt att åstadkomma stora
förändringar. På de följande sidorna får ni möta tre av dessa kommuner och
även experter, lärare, elever och politiker som ger sin bild av läromedel och
varför det är viktigt.
Och som vi redan påpekat. Det här är inte i första hand en fråga om pengar.
Det handlar om under en procent av skolbudgeten.
Årliga investeringar
i skolans digitalisering
Källa: ESSIE – European Survey
of Schools: ICT and Education.
Investeringar årskurs 8 och
branschstatistik.
1 770 kr
27 kr
Digitala läromedel
4
Datorer i skolan
Skolans bortglömda fråga
Mot en ännu bättre skola
Anna Viik fick 2012 utmärkelsen Lärarpriset av Lärarförbundet för sin undervisning i modersmål i på Gotland. Hon belönades för sin innovativa undervisning
där hon använt allt från utepedagogik till sociala medier.
Anna Viik fick 2012 utmärkelsen
“Det finns ett behov av
Lärarpriset av Lärarförbundet
tydliga ramar och det är
för sin undervisning i modersmål
just vad bra läromedel
i på Gotland. Hon belönades för
kan ge för många elever.”
sin innovativa undervisning där
/Anna Viik, lärare Visby
hon använt allt från utepedagogik till sociala medier.
”Det är viktigt för eleverna
att ha struktur i sitt lärande. Det
finns ett behov av tydliga ramar
och det är just vad bra läromedel kan ge för många elever. Bra
läromedel ökar också likvärdigheten i skolan. Läromedel hjälper eleven att
blicka bakåt och utvärdera och att sätta mål. Eleven blir herre över sitt eget
lärande.”
En annan viktig sak är möjligheten att ta igen för elever som är borta från
lektionerna av en eller annan anledning. Det kan vara sjukdom eller att de är
på resa. Bra läromedel kan fungera som backup, oavsett hur man har undervisat i skolan.
Anna Viik säger att läromedel behövs på alla stadier, från lågstadiet till
gymnasiet.
”På låg och mellanstadiet har en lärare så många olika ämnen att han
eller hon får svårt att bedriva kvalitativ undervisning i alla ämnen helt utan
läromedel. På gymnasiet och högstadiet är undervisningen så avancerad
att läraren inte kan agera läromedelsförfattare samtidigt som han eller hon
undervisar.”
Sverige har på många sätt en skola av världsklass, med engagerade lärare
och resurser som de flesta länder i världen bara kan drömma om. Men vi hör
ändå ständigt skräckhistorier från skolan om undermåliga och föråldrade
läromedel. I Gerestaskolan i Härnösand tröttnade föräldrarna på att deras
barn ständigt fick stenciler i stället för riktiga böcker. Tack var ett medborgaruppror lett av en engagerad förälder sköt kommunen till 1,5 miljoner
kronor för nya läroböcker.
Forskningen visar tydligt att läromedel är ett av de mest effektiva sätten
att öka kvaliteten i skolundervisningen. Den kanske mest citerade mätningen
av skolor internationellt är OECDs PISA-mätning. I en PISA-rapport 2009 slår
man fast att ”ett skolsystem med brist på lärare, infrastruktur och läroböcker kommer nästan garanterat att prestera dåligt.”
”Även om en god infrastruktur och moderna läroböcker inte garaterar ett
bra resultat så kommer bristen på den typen av resurser sannolikt att ha en
negativ effekt på lärandet”, fortsätter PISA-rapporten.
Forskaren Jan Håkansson, som är lektor på Linnéuniversitetet och som
skrivit boken Utmärkt undervisning tillsammans med Daniel Sundberg
konstaterar att bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra undervisning.
”Det är svårt att peka på en enstaka faktor för vad som är utmärkt undervisning, men det vi kan säga är att det börjar med lärarkompetensen.
5
Skolans bortglömda fråga
Bra lärare är en förutsättning för bra undervisning. Det handlar både om de
sociala aspekterna som förmåga att bygga relationer och interagera med
eleverna, som en innehållslig del. Det är knutet till lärarens förmåga att förmedla sina kunskaper till eleven.”
Men en bra skola förutsätter också att läraren ges bra förutsättningar
att undervisa. Precis som OECD i PISA-rapporten från 2009 pekar på är det
mycket svårt att ge en bra undervisning om det inte finns bra läromedel.
”Något som alltid återkommer i diskussionen kring god undervisning är
variation och man kan anta att det också gäller läromedel. Det finns massor
av sätt att representera kunskap. Det kan vara böcker, ljud, video och tredimensionella objekt”, säger Jan Håkansson.
”Man hör ju fortfarande skräckhistorier om böcker som är föråldrade. Det
finns fortfarande en hel del böcker med helt inaktuell information och här
måste skolor få medel så de kan investera i moderna läromedel.”
Den brittiska skolmyndigheten Office for standards in education Ofsted
publicerade 1996 rapporten Worlds apart. Syftet var att hitta skillnader mellan England och högpresterande asiatiska och europeiska länder som kunde
förklara lägre skolresultat i Storbritannien. Rapporten konstaterar att eleverna i de asiatiska länderna använder samma läroböcker. Det ”tillåter lärare
att undervisa och rätta läxor, i stället för att göra egna arbetsblad, vilket är
så utmärkande för brittisk undervisning. I Schweiz används läroböcker som
täcker läroplanen. Med läroböckerna följer utförliga lärarhandledningar”,
konstaterar rapporten.
Maria Stockhaus är kommunalråd i Sollentuna med ansvar för skolan och
även ordförande för Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, utbildningsberedning. Hon tvekar inte en sekund på vad som är den enskilt viktigaste
frågan för skolorna.
”Lärarna är det absolut viktigaste för kvaliteten i skolan. Den absolut största skillnaden kan finnas mellan två klassrum i samma skola. Därför är det
viktigaste att jobba med lärarnas kompetens. Lärarna måste få mer tid för
samarbete. Idag är det för mycket ensamarbete. Man behöver samarbeta i
varandras klassrum och lära av varandra.”
Maria Stockhaus håller samtidigt med Jan Håkansson om att skolan inte
kan fungera utan bra läroböcker och digitala läromedel.
”Det är en viktig diskussion vilka läromedel som funkar bäst och hur man
ska använda dem i klassrummen.”
Som vi konstaterat i inledningen är läromedel inte i första hand en ekonomisk fråga. De står för mindre
än en procent av skolornas sammanlagda
utgifter. Snarare är detta en fråga som
glömts bort i skoldebatten. Efter ett år med
kampanjen Mer Tid för Lärande där vi fört
samtal med experter, politiker, lärare och
elever kan vi konstatera att frågan inte
ges den uppmärksamhet den förtjänar.
”Läromedel är inte en fråga som kommer på tal så ofta när jag träffar lärare.
De pratar mer om strategier om hur man
ska förklara olika saker så att alla hänger
med”, säger Jan Håkansson.
6
Skolans bortglömda fråga
En låt vara ovetenskaplig kartläggning av nyhetsrapporteringen de senaste
månaderna visar att kombinationen Svenska skolan och PISA-undersökningen är betydligt mer omskrivet än skolan och läromedel.
Det är ingen hemlighet att den svenska skolan inte kommit långt i digitaliseringen. Skillnaderna är stora från skola till skola när det gäller tillgång till
datorer och läromedel anpassade för digitalt lärande. Men det finns samtidigt bland de som vi talat med en samsyn om att datorer skapar stora
pedagogiska möjligheter.
”Det är rätt naturligt att skolorna satsar
en så stor andel av de digitala resurserna
på hårdvara, helt enkelt eftersom det
inte funnits datorer i skolorna. Sen kommer
satsningarna på digitala läromedel att
följa naturligt för att fylla digitaliseringen
med innehåll. Vi har bara börjat den
här utvecklingen. Det finns skolor i landet som inte ens köpt in datorer till alla
elever. Så har vi skolor i exempelvis här
i Sollentuna som kommit mycket långt i
skolans digitalisering.”
/Maria Stockhaus, kommunalråd Sollentuna
”Jag har sett väldigt spännande exempel med single sign on där lärare kan
logga in på en plats och hitta alla läromedel de behöver. Vi kommer också
att se hur skolorna använder IT för att hitta andra källor som kompletterar den röda tråden och progressionen i läromedel. Till exempel ser vi hur
man kan nå BBC och Utbildningsradions arkiv. Det finns också spännande
föreläsningar på Youtube som kan användas i undervisningen integrerat
med läromedelen”, säger Maria Stockhaus.
Att skolorna idag investerar en så stor del av sin it-budget på hårdvara kan
enligt henne till stor del förklaras med att man bara är i början av den här
processen.
”Det är rätt naturligt att skolorna satsar en så stor andel av de digitala
resurserna på hårdvara, helt enkelt eftersom det inte funnits datorer i
skolorna. Sen kommer satsningarna på digitala läromedel att följa
naturligt för att fylla digitaliseringen med innehåll. Vi har bara börjat
den här utvecklingen. Det finns skolor i landet som inte ens köpt in datorer
till alla elever. Så har vi skolor i exempelvis här i Sollentuna som kommit
mycket långt i skolans digitalisering. ”
7
Skolans bortglömda fråga
Anna Viik är tydlig med att datorer är bra men att det inte räcker med att
köpa in laptops eller läsplattor till eleverna och låta dem gå ut på internet
och söka information.
”Det krävs mer än Word och Wikipedia. Eleverna har höga krav när det
gäller det digitala lärandet. Det är precis samma sak som med böcker. Vi
kan inte använda torftiga böcker. Och på internet kan vi inte använda bara
gratis material som inte är gjort för ändamålet. Vi måste ha läromedel som
tagits fram för undervisning och som är stimulerande och intressanta.”
Jan Håkansson har en pragmatisk syn på digitaliseringen. Han konstaterar
att den skapar stora möjligheter. Samtidigt är den en realitet som de ansvariga inte kan välja att bortse från.
”Den gör att läromedlen vidgas från att vara böcker till något som är
mycket mer. Det som gör att utvecklingen gått lite långsamt är nog att folk
känt sig osäkra på hur den nya tekniken ska användas. Men det är också
något som inte kan undvikas. Det här är en teknik som tar upp en allt större
del av människors vardag och den kommer också at vara en viktig del av
undervisningen.”
I dag är trenden tyvärr fortfarande att investeringarna i läromedel sjunker.
Det är dock inte långsiktigt hållbart. Att det finns så lite statistik och debatt
kring frågan visar samtidigt att det inte är en kostnadsfråga, utan mer att
läromedel glömts bort i den större debatten om skolan.
Inte minst i samband med att skolorna nu digitaliseras och de nya
datorerna och läsplattorna ska fyllas med innehåll är det sannolikt att
debatten kommer att ta fart.
1010101000110
10101010010101
00100010111010
10101101010101
8
Skolans bortglömda fråga
Malå
Malå är en liten kommun med 3200 invånare. Men även om det skapar extra
stora utmaningar finns kommunen med på listan över Goda Exempel tack vare
en medveten och uthållig satsning på bra läromedel.
Det finns en hel del utmaningar i skolan idag, menar Ann-Chatrine Lundmark,
rektor för förskoleklass och årskurs 1-6 på Malås enda grundskola Nilaskolan.
Skolan lägger stor energi på att eleverna ska nå målen, trivas och utvecklas i
skolmiljön. För lärarna är det arbetsbelastningen som är den stora biten.
”Det är tungt, det är mycket dokumentation och annat idag. Många splittrade bitar som man ska hålla i som lärare.”
En annan utmaning är ekonomin. I små kommuner kan det vara ett stort
bekymmer för skolor.
”Malå kommun är väldigt liten och det är klart att det är svårt, till exempel
med delningstal i klasser. Vi har små elevtal, 35 elever per årskurs, vilket gör
att det är svårt att ha dem i en enda klass och de blir ju inte så många om vi
delar dem i två grupper. Det går en hel del resurser bara för att få ihop det
hela.”
Ändå har Malå kommun och Nilaskolan valt att satsa stort på läromedel.
Det beror dels på att LGR 11 som ställer nya krav, men framför allt på lärarnas engagemang.
”Vi har ambitiösa och duktiga lärarlag på skolan. Man vill utvecklas, man
vill prova nya saker, man vill ha material som stämmer överens med verkligheten idag. Tyvärr är det så att gamla läromedel innehåller gamla uppgifter
som vi ju inte ska lära ut.”
Nilaskolan är också ambitiös i utvecklingen av det pedagogiska arbetet
och har dessutom satsat en hel del på digitala läromedel. Skolan har relativt många datorer och som en del av en-till-en-satsningen så har årskurs 7
precis fått en egen dator. Tanken är att de i årskurs 4 från och med jul ska
ha tillgång till varsin surfplatta.
”Vi har ambitiösa och duktiga lärarlag
på skolan. Man vill utvecklas, man vill
prova nya saker, man vill ha material
som stämmer överens med verkligheten
idag.
/Ann-Chatrine Lundmark, rektor Nilaskolan
”Vi håller på med utbildning av personal för att kunna använda datorerna
på ett pedagogiskt sätt. Det gäller ju att inte bara dela ut tekniska saker till
eleverna och tro att allting löser sig utan det gäller ju faktiskt att förändra
sitt arbetssätt.”
Första utbildningsdagen var alldeles nyligen och de kommer att se över
materialet till läsplattorna framöver. Datorerna har Nilaskolan fyllt med digitala läromedel sedan tidigare.
”Vi försöker speciellt för våra elever med svårigheter att komplettera med
digitala läromedel så att de kan få materialet uppläst av datorn om de har
det behovet.”
9
GOTT EXEMPEL
Malå kommun
Skolans bortglömda fråga
En framtid med större investeringar i digitala läromedel ser Ann-Chatrine
Lundmark som en nödvändighet för att hänga med i dagsläget, men hon
poängterar att vi inte ska glömma att icke-digitala läromedel är en god
grund att stå på. När det gäller större, dyra inköp av läromedel så är det
viktigt att materialet går att använda som helhet och inte bara delar av det.
Brist på bra undervisningsmaterial ställer höga krav på lärarna och därför
är det viktigt att investera i läromedel.
”Om man inte gör det blir arbetsbelastningen högre på våra lärare för de
vill ha aktuellt och bra undervisningsmaterial. Hittar de inte material som de
tycker passar och tränar de förmågor som behöver tränas så får de sätta
sig och göra eget material. Det tar väldigt mycket tid att hitta eget och ta in
från olika källor. Man hittar ju inte direkt i sitt eget huvud eller direkt i någon
bok man redan har och vill få med många källor.”
Satsningar på läromedel kan inte bara frigöra mer tid för lärarna att fokusera på eleven, utan det påverkar också likvärdigheten i skolan menar
Ann-Chatrine Lundmark.
”Det tror jag absolut. Annars blir det väldigt beroende av den enskilde
läraren att hitta och använda det material man redan har och lära sig mer.
Så självklart är det väldigt viktigt med uppdaterade och aktuella läromedel.
Det är också viktigt att ha en levande diskussion i alla ämnen på skolorna så
att det inte spelar någon roll om man hamnar i den eller den klassen med
just den läraren, och så vidare. Att man har en öppen dialog kring vad man
använder för material, hur man använder det materialet, och tipsar och
inspirerar varandra.”
10
Skolans bortglömda fråga
Valdemarsvik
Valdemarsvik är en av de kommuner som MTFL utsett till Goda Exempel. De hör
till de som satsar mest pengar på läromedel i grundskolan. På Vammarskolan
blir digitala läromedel nu allt viktigare.
I Valdemarsvik satsade skolorna 1 175 kronor per grundskoleelev och år på
läromedel.
”Pengarna går snabbt åt och den största utmaningen är att få dem att räcka.
För läromedel på högstadiet har pengarna räckt bra, vi har satsat mer på
läromedel för eleverna i årskurs sju till nio. Vi vill nu lägga mer pengar på
läromedel även på låg- och mellanstadiet”, säger Birgitta Modig, grundskolerektor på Vammarskolan årskurs 4 till 6 som även rymmer ett högstadium.
Birgitta Modig har varit rektor på skolan i tio år och anser att utvecklingen
vad gäller läromedel har gått snabbt, och att det ibland är svårt att hänga
med. Skolan har köpt in smartboard till nästan varje klassrum vilket har
fungerat väldigt bra, men de flesta läromedel på skolan utgörs fortfarande
av läroböcker. Ambitionen är att köpa in mer digitala läromedel. Det går
även i linje med önskemål från lokalpolitiskt håll.
”Lärarna skulle behöva göra sina egna
läromedel i högre grad vilket tar tid från
undervisningen och mötet med eleverna. Framför allt efterfrågar våra lärare
läromedel som är anpassade efter den
nya läroplanen.”
/Birgitta Modig, rektor Vammerskolan
”Vi brukar prata om den moderna eleven. Men vi ligger inte riktigt i fas vad
gäller digitala läromedel utan är fortfarande i startgroparna. En utmaning
är att vi måste utbilda våra lärare, speciallärare och skolledare i detta. Det
händer ju mycket vad gäller digitala läromedel”, säger hon och fortsätter:
”Vi ser att digitala läromedel är bra för eleverna. Framför allt för barn med
speciella behov finns det fantastiska digitala lösningar vilket även påverkar
likvärdigheten mellan elever.”
Att låta bli att satsa på läromedel ser hon inte som ett alternativ.
”Lärarna skulle behöva göra sina egna läromedel i högre grad vilket tar tid
från undervisningen och mötet med eleverna. Framför allt efterfrågar våra
lärare läromedel som är anpassade efter den nya läroplanen.”
Hon tror också att satsningar på läromedel påverkar likvärdigheten i
svensk skola.
”Det ska inte spela någon roll var en elev går i skolan, det ska vara samma förutsättningar överallt. Men vi vet ju att det inte är så i dag. Läromedel
har till exempel betydelse för likvärdigheten när en skola har uppdaterade
läromedel och en annan använder gamla böcker som talar om länder och
statsskick som inte finns längre.”
11
GOTT EXEMPEL
Valdemarsvik
kommun
Skolans bortglömda fråga
Älvdalen
Den är en av de bästa kommunerna i landet men Älvdalen i norra Dalarna nöjer
sig inte. ”Det är en utmaning för oss glesbygdsskolor att hänga med i den digitala utvecklingen. Vi behöver mycket stöd och information”, säger Leif Ekström,
rektor på Älvdalsskolan.
GOTT EXEMPEL
Älvdalens
kommun
Förra året la skolorna i Älvdalens kommun 1 246 kronor på läromedel per
elev. Det placerar dem i den absoluta toppen över de kommuner som satsar
mest på läromedel. Högstadieskolan Älvdalsskolan är en av kommunens
skolor som ligger i framkant.
”Det måste finnas ett stort utbud av olika slags läromedel för lärarna att
välja bland för att de ska kunna lägga undervisningen på rätt nivå för olika
elever. Jag har haft många lärare anställda genom åren som har producerat
egna läromedel, men det tar mycket tid från undervisningen och mötet med
eleverna”, säger Leif Ekström.
Han menar att läromedel också har betydelse för likvärdigheten i svensk
skola.
”Här i norra Dalarna dras vi till exempel med hög arbetslöshet och de
flesta har inte föräldrar med högre utbildning eller mycket pengar. Då det
förstås viktigt med en likvärdig skola och för det spelar såklart läromedlen
en roll.”
”Utmaningen är att fylla dem med bra
innehåll, tekniken i sig gör ju ingen skillnad för undervisningen”
/Leif Ekström, rektor Älvdalsskolan
Älvdalsskolan har precis investerat i interaktiva skrivtavlor och för nu en
diskussion kring om man ska köpa läsplattor till eleverna.
”Utmaningen är att fylla dem med bra innehåll, tekniken i sig gör ju ingen
skillnad för undervisningen”, säger Leif Ekström.
Skolan har sedan tidigare positiva erfarenheter av digitala läromedel och
har till exempel köpt webbaserade läromedel i NO.
”Det går jättebra, eleverna älskar det. Det digitala är elevernas planhalva
och vi måste komma in på den planhalvan. Men för att göra det behöver
vi information kring vad som är på gång i branschen. Det är svårt att som
glesbygdsskola ha koll på hur vi kan utnyttja ny teknik i skolan”, säger Leif
Ekström.
Han tror även att digitala läromedel kan hjälpa till att frigöra tid för lärarna
som de i stället kan lägga på eleverna, undervisningen och elevhälsan. Skolan
kommer fortsätta att satsa på digitala läromedel.
”Absolut – nu gäller det att hänga med. Men det gäller också att göra rätt.
Vi har ju ganska lite pengar och har inte råd att fatta fel beslut. Vi har valt
att lägga pengarna på lärare och läromedel. Men vi kan inte köpa ny teknik
utan att ha koll på vilka digitala läromedel som är på gång. Vi behöver
mycket information.”
12
Skolans bortglömda fråga
Eleven
15-åriga Mika Bergström berättar om en bra och inspirerande skola. Men också
om lärare som inte har tid med sina elever, lektioner utan skolböcker och franska
ord som ingen i hennes ålder använder.
Mika Bergström går i nian i Adolf Fredriks musikskola i Stockholm. Det är ett
brinnande intresse för sång och musik som ledde henne hit. Men hon säger
samtidigt att hon vill ha en bra undervisning i andra ämnen. Hennes dröm är
trots allt att bli advokat eller åklagare, inte sångerska.
”Jag tycker väldigt mycket om att sjunga. Men jag skulle inte ha valt en
skola som är bra konstnärligt men dålig akademiskt”, säger hon.
Mika Bergström tänker söka in på det samhällsvetenskapliga eller humanistiska programmet på gymnasiet nästa år.
”Jag lägger ner ganska mycket tid på att plugga, kanske en timme per
dag. Det är viktigt att plugga för att man ska kunna få bättre kunskaper så
att man får bra betyg.”
Mika är på många sätt lyckligt lottad. Adolf Fredrik är en av de bästa skolorna i Stockholm. Hon berättar om en skola med bra stämning med engagerade elever och inspireraerande lärare.
”Jag är nöjd med skolan. Vi har en väldig klassisk teknik, man tar anteckningar på lektionen, sen pluggar man och sen är det ett prov. Jag tycker det
är ett bra system. Det finns definitivt andra som går i sämre skolor. Jag har
kompisar där lärarna inte alls är engagerade, där de inte känner sig motiverade att plugga.”
När det gäller skolböckerna har Mika en tydlig åsikt om vad som är ett bra
läromedel.
”En riktigt bra bok förklarar om ämnet på ett sätt så att man får ett nytt
perspektiv på det. Så att man kan se ett sammanhang med all fakta.”
Där är kvaliteten i Mikas skola minst sagt varierad. I vissa ämnen som
Geografi har eleverna inte ens böcker.
”Där har vi bara kopierat material från olika hemsidor och gamla böcker.
Man skulle ju hellre vilja ha en bok. I andra ämnen har vi föråldrade böcker.
I franskaboken finns några väldigt gamla uttryck som jag inte skulle använda. Man lär sig ordet emellertid. Det är inget jag använder mitt tal till vardags.”
Mika berättar att de inte använder datorer eller läsplattor mycket i
undervisningen. Det finns visserligen datorer som kan lånas av klasserna
men de används inte speciellt ofta. Det finns också ett system på internet
där eleverna kan logga in för att hitta information med mera, men det
är svårarbetat och känns föråldrat. Mika gillar vanliga böcker men
hon ser samtidigt fördelen med digitala läromedel och de möjligheter som skulle öppnas.
”Då skulle man kunna leta rätt på mer information på internet.
Då skulle jag kunna gå från boken och in på olika hemsidor för
att få ett mer varierat lärande är det som bara skolboken kan ge.”
En del information kan eleverna hitta genom att på egen
hand gå ut på nätet och leta. Men det kan aldrig ersätta riktiga
böcker och läromedel.
”Man behöver ett läromedel som grund. Allt som står på
internet är ju inte sant. Du behöver en bok som en grund
att återvända till.”
13
”En riktigt bra bok
förklarar om ämnet
på ett sätt så att
man får ett nytt
perspektiv på det.
Så att man kan se
ett sammanhang
med all fakta.”
/Mika Bergström, elev
Skolans bortglömda fråga
Dags att agera
Vi är djupt bekymrade över att elevernas kunskapsresultat i Sverige sjunkit år
efter år. När den nya läroplanen satte kunskap i fokus blev vi förhoppningsfulla. Men vi insåg snart att lagar och regler inte räcker. En undersökning från
Skolverket visade 2013 att många lärare har för litet tid till sin undervisning
och till att handleda enskilda elever. En orsak till det är att de inte har tillräcklig
tillgång till aktuella och modena läromedel. Lärare påpekar också att de får låta
kopiatorn gå varm och samla material till stenciler på nätet.
En undersökning från Skolverket visade att datorerna i skolan används alltför
litet i undervisningen. Det är väntat när datorerna inte fyllts med läromedel
med vilka lärarna kan arbeta mot läroplanens mål. Vissa skolor har bytt alla
läromedel mot sådana som följer 2011 års läroplan medan andra har läroböcker
i vilka Sovjetunionen ännu lever.
Detta är inte en skola världsklass! Om vi ska lyckas skapa en sådan måste
vi utgå från hur elever lär och ge varje elev förutsättningar att nå sina mål i
skolan. Eleverna måste ha en struktur och ett sammanhang. Eleverna måste
kunna greppa kunskapen oavsett om den finns i en bok eller en app. Det krävs
för att de ska kunna erövra den och göra den till sin. I vår komplexa, individualiserade och föränderliga värld gäller det mer än någonsin.
Vi vill att alla som är engagerade i skolan ska diskutera det som verkligen
är viktigast: det som händer i klassrummet. Det som är allra viktigast där är
att elever får tid för lärande. Det var därför vi startade kampanjen Mer tid för
lärande MTFL. Vi vill diskutera allt som leder dit.
Läromedelsförlagens bidrag är läromedel – läroböcker, digitala läromedel
och lärarhandledningar.
På läromedelsförlagen diskuterar medarbetare ständigt pedagogik, undervisning och lärande. Det görs på redaktionsmöten med författare, redaktörer
och formgivare och i möten med lärare och elever.
På det år vi drivit kampanjen Mer Tid För Lärande har vi fått stöd av lärare,
föräldrar och elever. Riksdagsmän, kommunalråd och ordföranden i lärarnas
organisationer har diskuterat och försökt hitta lösningar för att höja kvaliteten på undervisningen. Nu är det dags att agera. Det är dags att uppmärksamma den bortglömda frågan i skolan: läromedlen.
De flesta är nog överens om att lärande är en process som i första hand
handlar om människorna. Det krävs skickliga och entusiasmerande lärare,
vetgiriga elever och engagerade föräldrar. Men för att alla elever ska lyckas
behövs också de bästa förutsättningarna. Här är läromedel en viktig pusselbit.
14
Skolans bortglömda fråga
Läromedel är som denna rapport visat långt ifrån den största posten i
skolornas budget. För många kommuner står de för mindre än en procent av kostnaderna. Vi har råd att se till att ingen elev har böcker som
berättar om Sovjet som om det fortfarande existerade.
Vi som står bakom MTFL frågar oss varför ingen tagit denna fråga
på allvar. Det är utbildningsdepartementet och Skolverket som har det
yttersta ansvaret. De bör börja med att genom utredning skaffa sig en
tydlig bild av var bristerna är störst. Sedan bör de förstärka rätten för
lärare, elever och föräldrar att få läromedel av hög kvalitet. Därefter
är det upp till skolans huvudmän att rätta till vad man under många år
glömt och försummat.
Vi står inför många och stora utmaningar om vi ska få en skola i
världsklass, vilket är nödvändigt både för att ge alla elever en grund
i livet och Sverige fortsatt välfärd. Men att ge alla lärare tillgång till
adekvata verktyg för sitt uppdrag och alla elever de lämpligaste
läromedlen är ganska enkelt att lösa och går snabbt. Låt oss börja
med det som är enkelt och låt det positiva resultatet fungera som en
katalysator och inspiration.
15
Produktion: Hill+Knowlton
Skolans bortglömda fråga