1. No category

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå
Medie- och kommunikationsvetenskap
Jag bara lärde mig!
En studie om typografi i läromedel för läsinlärning
Tove Martens
Jonatan Svennered
Reklam, grafisk design och visuell
kommunikation 180 hp
Vårterminen 2010
Handledare: Helena Meldre
Abstract
Authors: Tove Martens & Jonatan Svennered
Title: I just learned! − A study of typography in textbooks for literacy learning
Level: BA Thesis in Media and Communication Studies
Location: Linnaeus University
Language: Swedish
Number of pages: 39
We studied the initial process of reading, with a focus on typography, whether it is
possible to increase childrens lust to read in the age six to seven years old, by
adjusting the typography and graphic design.
We conduct this study through qualitative and quantitative studies, mainly
interviews with a main focus on children in this particular age were used. In addition
to the interviews a questioniare were sent out to a selection of students. The study
also contained an interview with a pedagogue as well as studies of the current and
existing textbooks and teaching aids that is used on the school we are looking into.
During the study we consulted educated pedagogues to get an understanding of the
children and their learning and to be able to approach them in a suitable way.
The theories we have been using were mainly from a typographic point of view.
Other areas we explored were theories about reading processes. This study showed
that every child needs a method that is suitable for them and that the material
provided today is typographically inconsistent. The childrens and teachers needs and
wishes in typography did not correspond with the current teaching aids design.
From this study the followning points were made about how to design a textbook for
children in the first grade:
•
The typeface should be a sans serif.
•
The point size should be bigger than 12 points.
•
Text should be aligned to the left.
•
Sentences should be short without becoming abstract.
•
To maintain focus on the text the layout should be simple and unbarked.
•
The format should be designed after the pourpose of the publication, for
example when it is a complement to the textbook, the format should be of such
character that it is easy for the children to bring home.
•
There should be a typographical consistency through all of the materials
provided to the children.
Keywords: Typography, Literacy, Textbooks, Teaching aids, Reading.
2 (39)
Förord
Vi vill börja med att tacka Hanemålaskolan i Nybro för ett mycket trevligt samarbete
och tillmötesgående. De lärare och elever vi har varit i kontakt med har haft en
positiv inställning och agerat hjälpsamt med både material och intervjuer.
Ett speciellt tack till Håkan Lindström för stöd och rådgivning under detta arbete.
Han har bidragit med ett stort engagemang och en ovärderlig kunskap om typografi
och form.
3 (39)
Innehåll
1
Inledning _______________________________________________________ 6
1.1 Syfte _______________________________________________________ 6
1.2 Frågeställningar ______________________________________________ 6
1.3 Avgränsningar _______________________________________________ 6
2
Bakgrund _______________________________________________________ 7
2.1 Begrepp ____________________________________________________ 8
3
Teori och tidigare forskning ________________________________________ 9
3.1 Typografi ___________________________________________________ 9
3.1.1 Typsnitt ________________________________________________ 9
3.1.2 Linjärer ________________________________________________ 9
3.1.3 Typer av antikvor ________________________________________ 9
3.1.4 Ordbild ________________________________________________ 9
3.1.5 Mellanrum _____________________________________________ 10
3.1.6 Avstånd och radlängd ____________________________________ 11
3.1.7 Justering spaltarrangemang ________________________________ 11
3.1.8 Format, marginaler och proportioner_________________________ 11
3.1.9 Färg och typografi _______________________________________ 12
3.1.10 Bokstavstorlek __________________________________________ 13
3.1.11 Papperskvalitet _________________________________________ 13
3.1.12 Du läser bäst vad du läser mest _____________________________ 13
3.2 Läsprocessen _______________________________________________ 14
3.2.1 Förförståelse ___________________________________________ 15
3.2.2 Avläsning______________________________________________ 15
3.2.3 Tankemässig bearbetning _________________________________ 15
3.2.4 Läsförståelse ___________________________________________ 15
3.2.5 Innehållsuppfattning _____________________________________ 16
3.2.6 Läromedelstexter ________________________________________ 16
3.3 Läsutvecklingsschemat – LUS __________________________________ 16
3.3.1 Fas 1. Utforskande_______________________________________ 17
3.3.2 Fas 2. Expanderande _____________________________________ 18
3.3.3 Fas 3. Litterat läsande ____________________________________ 19
4
Metod_________________________________________________________ 20
4.1 Enkätundersökning___________________________________________ 20
4.2 Textanalys _________________________________________________ 21
4.3 Intervjuer __________________________________________________ 21
4.4 Material ___________________________________________________ 22
4 (39)
4.4.1 Monster i mörkret _______________________________________ 22
4.4.2 Vi läser _______________________________________________ 22
4.4.3 Grottan _______________________________________________ 23
4.4.4 Vem bestämmer? ________________________________________ 23
4.4.5 Tanden är lös, Molly! ____________________________________ 23
4.5 Metodkritik_________________________________________________ 24
5
Empiri & analys_________________________________________________ 25
5.1 Läromedlet Vi läser __________________________________________ 25
5.1.1 Empirisk analys av läromedlet Vi läser_______________________ 25
5.1.2 Teoretisk analys av läromedlet Vi läser ______________________ 26
5.2 Enkät______________________________________________________ 27
5.3 Intervjuer med elever från Hanemålaskolan _______________________ 28
5.3.1 Format ________________________________________________ 28
5.3.2 Bokstäver______________________________________________ 29
5.3.3 Typsnitt _______________________________________________ 29
5.3.4 Teckengrad ____________________________________________ 30
5.3.5 Bildmanér _____________________________________________ 31
5.4 Analys av elevernas placering i Läsutvecklingsschemat ______________ 31
5.5 Intervju med speciallärare _____________________________________ 31
5.5.1 Ordbilder ______________________________________________ 32
5.5.2 Typografin _____________________________________________ 33
5.5.3 Ljudning ______________________________________________ 33
5.5.4 Inlärningen_____________________________________________ 33
5.5.5 Motivation _____________________________________________ 34
5.6 Skriftlig intervju med redaktör och formgivare på förlaget Liber _______ 34
6
Slutsats och diskussion ___________________________________________ 35
6.1 Slutsats ____________________________________________________ 35
6.2 Diskussion _________________________________________________ 37
6.3 Typografi och form __________________________________________ 37
6.4 Förslag till vidare forskning ____________________________________ 38
7
Källförteckning:_________________________________________________ 39
Bilagor
1
2
3
4
Enkätformulär
Transkribering av intervjuer med barn
Material till intervjuerna med barn
Transkribering av intervju med pedagog
5 (39)
1 Inledning
Då vår utbildning i Reklam, grafisk design och visuell kommunikation har erbjudit
en bred teoribildning framförallt inom visuell kommunikation applicerar vi detta på
vår uppsats genom en typografisk ingång.
Vi tar alltså ett typografiskt perspektiv i denna undersökning genom en av de mest
vitala kommunikationsmedier vi möter i livet, läromedlet. För att kunna ta del av
kunskapen i skolan krävs en läskunnighet från och med första klass. Denna
läskunnighet ska i sin tur utvecklas kontinuerligt under de nio år man går i
grundskolan.
Vi undersöker om man genom typografi och form i läromedel kan etablera en
ihållande läslust hos barn som lär sig läsa i början av grundskolan. Därför valde vi
ämnet svenska, där man lär sig läsa, genom att läsa de läromedel skolan
tillhandahåller. Genom vår kunskapsbas tar vi ett perspektiv på barns åsikter kring
typografi och form och ställer dessa mot vedertagna teorier för god typografi och
form. För att kunna få ett mångsidigt perspektiv tog vi även kontakt med formgivare
vid Liber, ett bokförlag som står för en stor del av de läromedel som finns i Sverige.
Vi hade även kontakt med en speciallärare för lågstadiet.
1.1 Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur typografi och form idag influerar läsinlärningen.
Ett andra syfte är att ur denna undersökning kunna framställa ett formmässigt
underlag som kan fungera för en utveckling av ett framtida läromedel för
läsinlärning.
1.2 Frågeställningar
Vad gör en text lättläst ur ett typografiskt perspektiv?
Hur ser barns åsikter om god typografi ut gentemot vedertagen god typografi?
Vilka för- och nackdelar finns med dagens läromedel för läsinlärning ur perspektivet
typografi och form?
1.3 Avgränsningar
Vi lägger fokus på typografi och ser till de pedagogiska aspekterna i den mån det är
möjligt. Vi undersöker enbart de tryckta läromedel som redan används.
6 (39)
2 Bakgrund
I Sverige finns en nioårig obligatorisk skolform, grundskolan, vilken är tillgänglig
för samtliga barn i åldrarna 7 till 16 år. Undervisningen i svenska påbörjas i årskurs
1 och fortsätter sedan genom hela grundskolan (Skolverket, kursplan för svenska).
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att
använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva
samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater.
Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för
elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans
viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas
språkutveckling.
(Skolverket, kursplan för svenska)
På regeringens hemsida kan man läsa om att Utbildningsdepartementet har påbörjat
en satsning som kallas ”Läsa-skriva-räkna” där man 2008 införde ett stöd för att
förbättra arbetet med inlärning av läsande, skrivande samt räknande. Med detta vill
man att fler elever i främst årskurs 1-3 ska nå skolans kunskapsmål. Således har det
införts ett statsbidrag mellan år 2008-2010 på 900 miljoner kronor som ska gå till
åtgärder för att ytterligare stärka inlärningsarbetet med att läsa, skriva och räkna.
Vilket sker bland annat genom anskaffande av mer personal, kompetenshöjande
insatser för redan existerande personal samt ytterligare inköp av läromedel.
(www.regeringen.se). Skolinspektionen (Skolinspektionen 2010) publicerade 19 maj
2010 en granskning av 31 skolor i årskurserna 4-6, där de konstaterar att ”Många
skolor utvecklar inte alla elevers förmåga att läsa, förstå och värdera det man
läser.”.
Förskoleklassen är en frivillig skolform som är en konvergens av pedagogiken i
förskolan samt grundskolan, som styrs av läroplanen för den obligatoriska skolan
(Lpo94) men har anpassats så att den också omfattar förskoleklassen. Notera att det
inte lyder under samma läroplan som förskolan. Dock skiljer sig förskoleklassen
från grundskolan på så sätt att även om det är en del av skolan och dess läroplan så
finns inga konkreta mål eleverna ska uppnå. Man menar att man istället ska leka
inom tematiserade former för att uppnå kunskap om språk och matematik
(www.skolverket.se).
7 (39)
2.1 Begrepp
Begrepp ur Bergström (2007:126), Koblanck (2003:44), Heine (2005:56).
8 (39)
3 Teori och tidigare forskning
3.1 Typografi
3.1.1 Typsnitt
Man kan dela in typsnitt i två huvudgrupper, antikvor och linjärer. Ett enkelt sätt att
urskilja en antikva från en linjär är att en antikva har seriffer, samt att det är stora
skillnader mellan tjocka grundstreck och tunna hårstreck. En linjär saknar växlingar
mellan hår- och grundstreck och har till skillnad från en antikva nära nog jämntjocka
linjer. Vidare finns ytterligare tre mindre familjer; mekaner – som liknar en linjär
men med stora kraftiga seriffer, skripter – typsnitt av handskriftskaraktär, vissa
skripter liknar även skrivstil och kalligrafi, extremer – typsnitt med ’fri’ form, som
inte enkelt kan inordnas i övriga mer historiskt betingade kategorier.
3.1.2 Linjärer
Linjärer har en enklare uppbyggnad än antikvorna, de har liten variation vad gäller
linjetjockleken och saknar seriffer. Detta gör att skillnaden mellan olika bokstäver
blir mindre vilket kan leda till att man lättare blandar ihop bokstäver med varandra.
Linjärerna kan man dela på i två grupper; de med öppna former och de med stängda.
Bergström (2007:33) menar att de med öppna former är mer lättlästa då de leder
läsaren över till nästa bokstav. Hellmark (1997:41) säger följande om längre texter
”Ögat och hjärnan behöver inte så mycket enkelhet som tydliga individuella
teckenskiljande detaljer, till exempel seriffer och dynamisk växellinje.”. Det finns
dock tillfällen då en linjär gör sig bra, speciellt vid kortare texter. De är också
tydligare i mindre grader samt i text på långt håll. (Hellmark 1997:41).
3.1.3 Typer av antikvor
När man ser närmare på antikvor och dess former kan man urskilja tre olika typer.
Diagonalantikvan har en sned ansvällning med mjuka rundade seriffer. Dess
diagonala lutning gör att den tydligt visar på läsriktningen och blir på så vis enkel att
läsa och den passar därför bra till stora mängder text (Bergström 2007:127). En
transantikva har en mindre lutning i sin ansvällning och har en större skillnad mellan
grundstreck och hårstreck. Den har också mer spetsiga seriffer och även något högre
X-höjd än diagonalantikvan (Koblanck 2003:34-35). Den tredje är vertikalantikva
som har en rak ansvällning med stora skillnader mellan grund och hårstreck.
Serifferna är horisontella och tunna (Hellmark 1997:33).
3.1.4 Ordbild
Vid läsbarhet nämns ofta ordbilden, hur man utefter eget förstånd och erfarenheter
ser ordbilder. ”Ordbilden består av ordets yttre kontur, men också av de så kallade
inre formerna i tecknen och de mer eller mindre slumpmässiga former som bildas
mellan bokstäverna.”. (Hellmark, 2006: 24).
9 (39)
”En viktig faktor i läsprocessen är den så kallade ordbilden, den form som hjärnan
lagrar det visuella språket i.” (Hellmark 1997:44). Läsaren känner igen den enhet
som de olika bokstäverna utgör med hjälp av olika faktorer, som ytterkontur,
mellanrumsformer och inre former. Flera typografer menar att antikvan enklast
bildar ordbilder då skillnaden mellan hår- och grundstreck ger var bokstav en
enskild karaktär. (Bergström 2007:32). Man menar också att versaler bidrar till det
motsatta, då karaktärerna bli svåra att urskilja och silhuetten de utgör är helt statisk.
Således bör versaler inte användas i text där läsbarheten är prioritet, exempelvis i
längre textflöden. Avstavningar bör heller inte användas, då det skapar två nya
ordbilder och försvårar igenkännandet av ordbilden. (Hellmark 2006: 24). Forskning
visar att vi läser genom att ögonen rör sig med det som kallas saccadiska rörelser,
att man under läsandet fixerar sin blick på enstaka ord, samtidigt som man noterar
några bredvid (Bergström 2007:132). Bergström (2007:132) menar även att hjärnan
stimuleras som mest vid snabbläsning vilket således leder till motivation och
förståelse, men är man istället inte van vid att läsa och läser sakta kan det motsatta
ske. Vid snabb läsning förstår läsaren sammanhanget och kan förstå texter även om
det finns vissa ord som läsaren inte begriper. Men vid långsam läsning blir det
svårare att få ett jämnt flöde och läsningen blir stapplig. ”When a letter or word
takes on pictorial qualities beyond those that define their form, they become images
in their own right, and their semantic potential is enormous.” (Samara, 2008:34).
3.1.5 Mellanrum
Mellanrum är också viktigt för ordbilden, både de mellanrum som finns mellan
bokstäver och de som finns mellan ord. De bör med fördel varken vara för små eller
för stora, för stora ordmellanrum gör det svårt att följa raden. Är mellanrummet
större än radavståndet kan ord i föregående och följande rad konkurrera om
uppmärksamheten till nackdel för kontinuiteten i läsningen. För små mellanrum
leder till att de lätt kan flyta ihop (Bergström 2007:136). Hellmark (1997:50) säger
följande ”Avståndet mellan orden ska inte vara större än absolut nödvändigt för att
orden tydligt ska kunna skiljas från varandra.”. Vanligt förekommande är att man
utgår från ett gement i när man bestämmer bredden av ett normalt mellanrum
(Hellmark 1997:51).
Mellanrum mellan tecknen i ett ord är också viktigt att se efter då ett för litet
mellanrum, då bokstäver överlappar varandra, försvårar läsningen. Ett för stort
mellanrum leder till att ordbilden upplöses (Bergström 2007:136). Det är vanligt att
typsnitten utgår från bredden av den inre formen i ett gement n för att bestämma
mellanrummen mellan bokstäver för att få en bra rytm i texten. Typografi handlar
om individers uppfattning, alltså kan man gå efter eget tycke och ändra på texten
genom att knipa eller spärra den. När man kniper texten pressar man ihop
mellanrummet mellan bokstäverna. Detta måste göras mycket försiktigt (Hellmark
1997:46). När man spärrar en text ökar man mellanrummet mellan bokstäverna i
texten, detta används ofta vid användning av ord satta med versaler då de ofta
10 (39)
behöver lite mer utrymme för att vara optimalt läsbara. Även vid de tillfällen ljus
text mot mörk bakgrund används kan texten behöva spärras något för att bli
tydligare. Vid vissa tillfällen kan det vara behövligt att gå in i ett ord och ändra
mellan två bokstäver vilket kallas kerning. Blir ett avstånd för stort mellan två
tecken kan det splittra ordbilden (Koblanck 2003:52).
3.1.6 Avstånd och radlängd
Det finns många faktorer som påverkar läsprocessen. Enligt Bergström (2007:134)
gör ett för stort radavstånd att det blir svårt för ögonen att hålla ihop texten och få ett
behagligt flöde i läsandet. Vid ett för litet radavstånd blir det rörigt och ögat har
svårt att hålla isär de olika raderna. Bergström (2007:134) rekommenderar vidare att
radavståndet gradvis bör öka med teckengraden upp till 14 p. Vid större teckengrad
bör radavståndet igen minskas då det annars blir ett för stort avstånd mellan raderna.
Koblanck (2003:60) rekommenderar att lägga till minst 20 % på radavståndet mot
teckengraden. Vidare menar hon att ju längre raden är desto större radavstånd
behövs.
Hellmark (1997:54-55) menar på att en rad som skall vara så lättläst som möjligt bör
vara runt 55-65 tecken lång, inklusive mellanslag. Är den kortare motverkar den det
flöde som är behagligt i läsningen eftersom mycket av ögats energi går åt till att byta
rad ideligen. Det bidrar också till fler avstavningar. En rad som innehåller för få ord
ger för lite innehållsligt sammanhang innan det är dags att byta rad. Är textraden
däremot för lång kan det vara svårt att hamna på rätt rad vid byte till nästa, det är lätt
att oavsiktligt hoppa över en rad. (Hellmark 1997:54-55).
3.1.7 Justering spaltarrangemang
En text kan vara justerad på några olika sätt, en vanlig metod är att använda sig av
vänsterjusterad text, då raderna är linjerade i vänsterkant. En vänsterjusterad text gör
att läsaren lätt kan följa med i texten, det går enkelt och snabbt för ögat att hitta
nästa rad. Eftersom högerkanten inte linjerar bidrar det till ett mindre antal
avstavningar. En högerställd text komplicerar läsandet då det försvårar för ögat att
hitta till nästa rad. En centrerad text lider av samma problem då den får ojämna
kanter av att den centrerar var rad för sig vilket vid längre texter ger ett oroligt
intryck. (Bergström 2007:135). En marginaljusterad text är linjerad i båda kanter.
För att åstadkomma detta ändras i mellanrummen mellan ord och ibland även mellan
bokstäver samt att avstavningar används mer frekvent. Det bidrar till att hålrum
framträder och läsbarheten försämras (Koblanck 2003:60-61). Hellmark (1997:57)
menar dock att den linjerade högerkanten är viktig för läsbarheten då en rak
högerkant förbereder ögat för att snart byta rad på ett sätt som en vänsterjusterad text
inte kan.
3.1.8 Format, marginaler och proportioner
När man bestämmer format med marginaler och proportioner bör man enligt
Hellmark (1997:65) välja en av följade två infallsvinklar; den praktiska eller den
11 (39)
estetiska. Den praktiska som bestäms av tillgängligt format, typografi eller liknande.
Den estetiska utgår från att skapa en harmoni och en tilltalande form. Ett exempel på
en harmonisk form är gyllene snittet vilken haft stor betydelse för formatet på
böcker. Storleken är då ungefär i förhållandet 3 x 2, detta är fortfarande mycket
aktuellt och kan ses i flera av standardformaten till böcker. (Hellmark 1997:65,68).
Olika typer av trycksaker kräver olika formgivning och bör därmed utformas med
tanke på det. Hellmark (1997:71) säger följande om marginaler
”Marginalerna ingår i typografin, de är i själva verket ett av de
viktigaste designelementen och ett som man måste ägna stor
uppmärksamhet när man bygger en typografisk konstruktion.”.
Koblanck (2003:63) ger följande förslag på tumregel till ett traditionellt sätt att
formge en bok
”Innermarginalen skall ha det minsta måttet, marginalen i överkant
vara något större, yttermarginalen ytterligare något bredare och
slutligen undre marginalen bredast.”.
3.1.9 Färg och typografi
Ett sätt att göra en text mer uttrycksfull kan vara att trycka texten i en annan kulör än
svart. Den förmedlar då lite mer än endast tankarna från författaren. Olika färger
triggar olika känslor, rött är en varningsfärg men är också varm och välkomnande,
medan blått är en kall avståndstagande färg. Genom att använda färg kan man
förtydliga textens innehåll, den kan också användas som dekorfärg för att stimulera
till läsning. (Heine 2005:191).
För att öka läsbarheten bör man trycka mörk text på ljus bakgrund, svart på vitt är
givetvis optimalt. Vill man gå vidare bör man ta hänsyn till hur texten reagerar mot
sin bakgrund, huruvida storlek, tjocklek och färg spelar roll. Exempelvis bör man
undvika komplementfärger vilka tenderar att störa varandra (Bergström 2007:136).
”Alla typsnitt för löpande text är tecknade för att tryckas i svart på
”vit” (ljus) bakgrund. Vit text i en svart bakgrund – ”negativ text” –
ger stor kontrast, men är svårare att läsa. Negativ text bör därför inte
användas för längre texter.” (Heine 2005:196).
Heine (2005:197) rekommenderar vidare att bakgrunden till svart text högst bör vara
40 % gråskala för att fortfarande ha hög läslighet. Vid vit text på mörk bakgrund bör
bakgrunden vara minst 60 % gråskala eller motsvarande vid en kulört färg.
Kulört text är alltid ljusare än svart därför ser en kulört färg smalare ut än en svart i
samma typsnitt och grad. Därför är det en bra idé att man vid användning av en färg
12 (39)
väljer en fetare variant av typsnittet, vissa färger kan också behöva en ökad grad för
att fortsatt vara tydlig. (Heine 2005:202-203).
”Väljer man att trycka text i kulört färg i stället för i svart bör man vara
säker på att fördelen med detta överväger nackdelen med den
försämrade läsligheten.” (Heine 2005:203).
3.1.10 Bokstavstorlek
En viktig del i att göra en text läsbar och lättläst är att bestämma en bra typgrad på
texten för syftet med publikationen. Man kan bestämma storleken utifrån det
förväntade avståndet mellan ögat och texten, större grad vid långt avstånd och
mindre vid kort (Bergström 2007:134). Hellmark (2006:27) rekommenderar en
normal brödtext i storlek 10-12 punkter, men en text i smalare spalter i storlek 7-9
punkter.
”Det finns en psykologisk aspekt på problemet som måste beaktas: text
med större grad kan uppfattas som mera lättläst (särskilt av personer
med dålig läsmotivation), utan att egentligen vara det i någon fysisk
mening.” (Hellmark 2006:31).
Hellmark (2006:30) menar att det tvärtom kan försvåra läsbarheten, att det enbart är
aktuellt att öka storleken i böcker för barn i ålder 6-8 år.
Typsnittens x-höjd kan skilja mycket mellan olika typsnitt. Ett typsnitt med hög xhöjd är i regel mer lättläst, speciellt vid mindre grader. (Hellmark 1997:47)
3.1.11 Papperskvalitet
Olika tryckpapper är tillverkade utifrån olika syften, de är antingen för att trycka
bilder på eller för att trycka text på. Enligt Heine (2005:272-273) är text alltid bäst
att läsa från en matt obestruken pappersyta, då en glansig bestruken yta kan orsaka
reflexer som stör läsningen, speciellt om typsnittet har tunna hårstreck. Papper finns
också i olika färgton, där vita papper kan ge för stor kontrast mot texten och blända
läsaren: ”För längre lästexter bör man därför välja papper med en svag färgton som
inte försämrar kontrasten men är behagligare för ögat.” (Heine 2005:272). Väljer
man ett papper med en färgton måste man ta i beaktning att det även påverkar
bildens färgåtergivning. För att få en bild tryckt så bra som möjligt skall
ytjämnheten vara stor vilket kräver ett bestruket papper. Mycket av en trycksaks
känsla sitter i papperskvaliteten, därför kan man styra mot den känsla man vill
framkalla med hjälp av pappersvalet. (Heine 2005:272).
3.1.12 Du läser bäst vad du läser mest
Zuzana Licko är medgrundare av Emigre som är en byrå som producerat många
typsnitt, de hade även en produktion av ett magasin mellan 1984-2005 där de
använde sig av de typsnitt de utvecklat. Under en intervju 1990 ställs frågor
13 (39)
angående hennes typsnitt som bygger på bitmapteknik, alltså med tydliga pixlar.
Hon för ett resonemang kring att Times Roman och andra välkända typsnitt är lätta
att läsa på grund av att de finns att läsa överallt. Hon menar att de typsnitten inte
heller var vad människorna var vana vid när de började användas men med tiden och
för att de användes så mycket blev de extremt lättlästa. Hon utrycker det såhär ”You
read best what you read most”. (http://www.emigre.com/Licko3.php 11-05-10).
3.2 Läsprocessen
Allard, Rudqvist och Sundblad (2001:9) diskuterar kring vad som händer när man
läser, något de nämner som läsprocessen. För att göra detta använder de sig av något
som de kallar ”Läsprocessmodellen”.
Läsprocessmodell (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2001:9)
De menar att kunskaper och erfarenheter representerar den man är,
sammanhängande strukturer avgör vem man är och vilken världsbild man har, något
de menar skiljer sig från person till person och då främst mellan barn och vuxna.
”Skillnaderna mellan t.ex. en sexåring och en vuxen ligger inte bara i erfarenhetens
och kunskapens omfattning, utan också i sättet att ordna och strukturera dessa.”
(Allard m.fl. 2001:9). De resonerar kring minnesfunktioner och att ett
inlärningsmaterial kräver en meningsfull struktur för att man vid ett senare tillfälle
14 (39)
ska kunna minnas det, det kan vara ramsor, system, kontext med mera (Allard m.fl.
2001:9).
3.2.1 Förförståelse
Allard m.fl. (2001:14) nämner detta steg utifrån yttre och inre förutsättningar där
yttre är den situation och kontext i vilken man får ett språkligt budskap, vilka vi i sin
tur tolkar utifrån våra inre förutsättningar, kunskaper och erfarenheter. ”Ur vårt
kunnande och våra erfarenheter mobiliserar vi de aspekter som kan vara aktuella i
anslutning till ett visst språkinnehåll.” (Allard m.fl. 2001:14).
3.2.2 Avläsning
Enligt Allard m.fl. (2001:16) handlar avläsning om perception och den process som
sätts igång när man ser en text. Det står i direkt relation till vilken förförståelse varje
enskild individ har. De säger att exempelvis en bild kan styra vår uppfattning om
texten och menar bland annat att för en sexåring är en bild den viktigaste
informationskällan: ”Om bild och text inte stämmer ändrar barnen i den åldern
texten, dvs. läser av fel, men enbart i syfte att göra texten adekvat i förhållande till
bilden.” (Allard m.fl. 2001:17). De argumenterar för att barn oftast inte förstår att en
bild nödvändigtvis inte behöver vara koherent med den text den står i förhållande till
och att vid abstrakta texter kan barns förförståelse för denna bli skev om de ser en
bild i sammanhanget (Allard m.fl. 2001:17).
Allard m.fl. (2001:17) redogör för när man i läromedel har fler bilder istället för text
och låter texten bli kortare till förmån för bilder ökar man abstraktionen och skapar
läsproblem för eleverna.
”Om man inte inbegriper tolkningsprocessen eller låtsas som om den
inte finns så blir istället den logiska slutsatsen att vi alltid måste läsa av
varje bokstav, bokstav för bokstav. Detta leder i sin tur till en inriktning
där formbehärskandet blir viktigare än innehållet.” (Allard m.fl.
2001:17).
3.2.3 Tankemässig bearbetning
Nästa steg i modellen anser Allard m.fl. (2001:17) är en omedveten tankeprocess där
man med förförståelse och avläsning bildar en läsförståelse genom en tankemässig
bearbetning.
3.2.4 Läsförståelse
Allard m.fl. (2001:21) betonar att den förförståelse man har inför en text avgör hur
bra man läser den. Är det ett ämne man redan innan är bekant med går läsningen
både lättare och snabbare och tvärtom när man inte är insatt i det texten handlar om,
då försvåras läsningen och den blir istället mer långsam.
15 (39)
3.2.5 Innehållsuppfattning
Innehållsuppfattning är den helhetsuppfattning man under läsning får av en text
säger Allard m.fl. (2001:34). De menar att det har att göra med de tolkningar och
uppfattningar vi får om en texts helhet utifrån förförståelse och vilka strukturer vi
skapar utifrån innehållet i texten (Allard m.fl. 2001:34).
3.2.6 Läromedelstexter
Allard m.fl. (2001:12) betonar att läromedelstexter nuförtiden är betydligt mer
kortfattade än för cirka 50 år sedan. De menar att förkorta en text kan innebära att
den blir abstrakt och därmed mycket svårläst.
”Detta innebär att detta ord ligger långt ifrån de konkreta
verklighetsaspekter det inbegriper. Dessutom finns inget som helst
utrymme för personlig, kommunikativ språkanvändning.”
(Allard m.fl. 2001:28).
De hävdar att informationen blir alltför tät i kortare texter och gör den därmed mer
svårbegriplig, att man vid en förkortning av text kan behöva använda ord som ett
barn inte riktigt ännu är bekant med. När de nämner bilder i läromedel anser de att
dessa ofta är mångtydiga, att en bild kan komplettera men aldrig ersätta en text.
(Allard m.fl. 2001:32).
”Korta texter på hög abstraktionsnivå, med centrala termer
kursiverade, där bilder, modeller etc. får ersätta den språkliga
redundansen, försätter eleverna i omöjliga lässituationer.”
(Allard m.fl. 2001:32).
De anser att läromedel ibland efterfrågar ett annorlunda sätt att tänka än barnen är
vana vid. Att de utsätts för ord och bilder utan sammanhang gör det omöjligt att
förstå och de säger att det kräver andra prestationer av barnen, men trycker på att
läsningen då har slutat vara en språklig aktivitet. De föreslår istället att läraren borde
erbjuda barnen en förförståelse innan man ställs inför den här typen av
lässituationer.
3.3 Läsutvecklingsschemat – LUS
Allard m.fl. (2001:53) tar upp det läsutvecklingsschema som man utifrån forskning
om hur barn lär sig läsa har tagit fram. Det kommer ur ett projekt finansierat av
Skolöverstyrelsen och ska fungera som en utgångspunkt i läsundervisning. De säger
att schemat står i direkt relation till ett barns utvecklingsgång och är till för att
tydliggöra detta. De poängterar dock att det inte är en modell för läsundervisning.
Emellertid uppmanar de till kontinuerlig användning av protokollet för att följa
elevers läsutveckling.
16 (39)
3.3.1 Fas 1. Utforskande
Fas 1 som är uppdelad i tolv olika punkter är den fas eleverna i årskurs 2 bör ha
kommit förbi i sin utveckling. Denna fas i läsutvecklingen påvisar Allard m.fl.
(2001:54) påbörjas när ett barn skriver sitt namn. De säger att det är inkörsporten till
ett barns intresse för bokstäver och läsning. Allard m.fl. (2001:54) benämner den
text som namnet utgör som namnbild, för att de anser att ett barn i början inte
uppfattar bokstäverna utan befinner sig i en fas där man gör något som kallas
logografiskt läsande. Allard m.fl. (2001:54) diskuterar också att hur namnet skrivs,
åt vilket håll eller hur bokstäver och stavning ser ut inte är viktigt på detta stadium,
det handlar enbart om igenkänning.
Allard m.fl. (2001:55) förklarar att barnet under denna fas också lär känna i vilken
riktning man läser i vår kultur. De diskuterar kring hur barn som sett andra
människor läsa själva tar på sig rollen som läsare och därmed agerar så som man
”bör” exempelvis genom att följa texten med ett finger, detta menar Allard m.fl.
(2001:55) kan påverka hur de senare har ett behov av att läsa och hur de går vidare i
sin läsutveckling. ”De vuxnas förhållningssätt till det 'läsande barnet' har alltså
avgörande betydelse för hans/hennes läsutveckling.” (Allard m.fl. 2001:55).
Vidare beskriver Allard m.fl. (2001: 56) att barnet under denna fas även inser att de
ord som står skrivna också kan sägas verbalt, barnet nyttjar även sin förförståelse
under läsningen.
Under ett skede i fas 1, skriver Allard m.fl. (2001:59) att ordbilden blir central för
barnets utveckling. De hävdar att barn tidigt kan lära sig känna igen ordbilder när det
har med saker som är betydelsefulla för dem att göra, exempelvis deras eget namn,
men även ”mamma” och ”pappa” eller namn på sina syskon. De säger att yngre barn
har lärt sig att känna igen ordbilder genom kortlekar där korten innehåller olika ord
och att när barn väl känner igen olika ordbilder nyttjar de den förmågan i allt
material de läser. ”Barn läser helst böcker som det har stor bekantskap med, när de
ska läsa på egen hand. Gärna med bilder, som stöd för orden de läser.” (Allard
m.fl. 2001:59). Allard m.fl. (2001:60) förklarar att barnet när det börjar känna igen
fler ord även listar ut nya med hjälp av de som de redan kan. De säger att barnet
läser utifrån sin kännedom om texten och kan med hjälp av ordbilder och kontexten i
en bok läsa vidare. De menar att igenkännandet av ordbilder även ökar intresset för
ord som leder till en vilja att fortsätta läsa för att komma åt innehållet i texten som i
sin tur ger möjligheter till nya strategier för att komma åt ytterligare betydelser i
texter.
Vidare beskriver Allard m.fl. (2001:64) att barnet kompletterar sina strategier och
använder sig av bokstavsljud och då främst från den första bokstaven i ordet. De
poängterar att man inte bör styra barnet in på specifika strategier eller tala om hur de
ska göra, utan snarare skapa möjligheter att göra egna upptäckter och dra slutsatser,
exempelvis när man läser med dem eller för dem. Allard m.fl. (2001:64) hävdar
17 (39)
även att ett barn läser bilder lika mycket som texten för att få ett slags kvitto på det
de läser stämmer. Det är först senare i denna fas enligt Allard m.fl. (2001:66) som
barnet får en insikt om att man kan kommunicera genom att läsa och skriva. ”Detta
är embryot till att förstå att det bakom en text finns någon, en avsändare som
visserligen inte alltid är närvarande, men som genom texten säger något till läsaren
– mottagaren.” (Allard m.fl. 2001:66). Då börjar således barnet att kommunicera via
skrift, exempelvis genom lappar. Allard m.fl. (2001:67) påvisar att barnet också efter
ett tag börjar att ljuda ord som de i vanliga fall skulle läsa av som ordbild. Att barnet
först i ett senare skede i fas 1 lär sig nyttja sina olika strategier i kombination för ett
funktionellt läsande. Barnet stannar ibland upp och tänker efter för att förstå
betydelsen för att sedan kunna läsa vidare. Detta betyder att barnets läsning
fungerar, andra tecken på detta är att de inte styrs av bilder på samma sätt som
innan. (Allard m.fl. 2001:70)
Allard m.fl. (2001:72) förklarar att barnet i slutskedet av fas 1 börjar söka sig till
tjockare böcker. ”Till en början föredrar de böcker med få rader på varje sida,
förhållandevis glest mellan raderna och med tilltalande bilder.” (Allard m.fl.
2001:72). De betonar att barnets läsning kanske saktar av och blir mer koncentrerad
då de ägnar mycket tid till att förstå innehållet i svårare texter. Att det är en känslig
period i barnets läsande, då de riskerar att tappa suget när boken eller texten är för
lång och att ett stöd i någon form kan vara bra, exempelvis någon som sitter med och
läser. I slutet av fasen hävdar Allard m.fl. (2001:77) att barnet har vant sig vid lite
svårare texter och kan läsa flera ord innan det tar stopp. De påvisar att avläsningen
är viktig och betydelsen kommer i andra hand, alltså att barnet gärna läser och tänker
till om betydelsen i efterhand. Allard m.fl. (2001:77) redogör också för att
högläsning inför många personer mot barnets vilja i detta skede kan skada
läsutvecklingen. De förklarar också att man bör se till barnets individuella intressen
då böcker om dessa kan sporra till vidare läsning även om de är svårare. (Allard
m.fl. 2001:77)
3.3.2 Fas 2. Expanderande
I detta stadium hävdar Allard m.fl. (2001:78) att barnet har en grund till ett
fungerande läsande utifrån sina strategier. De säger att barnet får ett ökat flyt i
läsningen och kan läsa många ord utan att de fastnar. Barnet ägnar sig även åt något
kallat ”sökläsning”, en genomgång av text för att hitta specifik information.
18 (39)
3.3.3 Fas 3. Litterat läsande
I fas tre förklarar Allard m.fl. (2001:107) att man förstår text i nya dimensioner och
har ett abstrakt och hypotetiskt tänkande.
”Det innebär att läsaren kan förstå principer som inte motsvaras av en
ordagrann formulering i texten och även förstå hypotetiska
resonemang, dvs. kunna dra slutsatser om företeelser utanför den egna
konkreta erfarenhetssfären.” (Allard m.fl. 2001:107)
19 (39)
4 Metod
Studiens syfte är att undersöka hur typografi och form idag influerar läsinlärningen.
Då det är elevernas läsinlärning som ska förbättras och lust till läsning som skall
öka, utgår studien ifrån en dialog med dem som senare ställdes mot teorier om
typografi och form. För att barnen skall vara fria från påverkan av dagens läromedel
lades fokus på barn som går i förskoleklassen, som sedermera skall börja första klass
till hösten. Dessa barn är i åldrarna 6-7 år.
Anledningen till att göra en enkätundersökning är för att kunna uttala sig om en
större population genom att fråga endast ett urval ur den (Johansson 2000:78). Söker
man svar på specifika frågor för att kunna hitta samband mellan olika variabler är en
kvantitativ metod aktuell menar Larsson (2000:50).
Larsson (2000:50) påpekar att en kvalitativ metod är rätt om det gäller att få
”förståelse av mer komplicerade fenomen, deras beskaffenhet och kännetecken och
om de variationer och avvikelser som ryms i dessa fenomen.” En personlig intervju
är även aktuell då man vill få grepp om enskilda individers uppfattning, utan
påverkan av andra. För att en intervju skall vara relevant bör man nå djupare
information än det som går att se genom observationer. (Larsson 2000:50, 52).
4.1 Enkätundersökning
Vi använder oss av en enkätundersökning och har som komplettering till dessa
kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen består av en enkät på 15 frågor samt en
bilaga vilka skickades ut till 39 elever i förskoleklasserna Pepparroten och Ängen på
Hanemålaskolan, Nybro. Se bilaga 1.
Hanemålaskolan är vald efter den geografiska närheten till universitetet samt ett
passande antal elever i förskoleklasserna. Efter att ha etablerat en kontakt med
skolan och tagit del av aktuella läromedel för första klass, skickades enkäter hem
med eleverna, vilka fick fyllas i med hjälp av respektive föräldrar.
Frågorna på denna enkät var utformade för att vi skulle kunna utröna en
kunskapsnivå i läsning och skrivning i de två klasserna, men även för att få en
uppfattning kring hur barn tänker kring läsutveckling och typografi. De används
också som utgångspunkt för utformningen av frågor till intervjuerna, samt som
underlag för att välja ut de barn som deltar i intervjuerna.
Av dessa enkätutskick fick vi 21 stycken tillbaka. Utifrån dessa 21 elever
intervjuade vi sedan sju stycken. Dessa sju valde vi utifrån premisserna att de kunde
hela, eller nästan hela alfabetet samt att de kunde läsa några meningar. Varje intervju
fick ta den tid som respondenten behövde för att kunna hitta ett fokus på varje fråga,
men i snitt tog de ungefär 5-7 minuter.
20 (39)
Kvalitativa intervjuer kändes som en naturlig uppföljning på enkätundersökningarna,
vi fick således en möjlighet att ta del av elevens egna tankar och resonemang kring
sin egen läsutveckling, inlärning och typografi. Den ena metoden kompletterar den
andra då enbart en enkätundersökning visserligen hade gett oss ett omfattande men
ytligt svar och enbart kvalitativa intervjuer hade gett oss en djupare insikt, men utan
ett bredare perspektiv. Därför valde vi att använda oss av båda för ett så lämpligt och
mättat material som möjligt.
4.2 Textanalys
Det läromedel vi fick låna av skolan som de använder sig i huvudsak av i årskurs 1
är Vi läser av bokförlaget Almqvist & Wiksell som nu ägs av bokförlaget Liber. Av
denna har en kvalitativ analys genomförts för att sedermera disskutera om för- och
nackdelar med utformningen. Denna bok har sedan tillsammans med fyra andra
böcker varit huvudfokus under intervjuer och samtal kring typografi, bild och form.
Hur de användes kan läsas under rubriken 4.4 Material.
4.3 Intervjuer
Intervjuerna med eleverna var förlagda på deras skola för att de skall känna sig
bekväma och trygga. De är individuella för att eleverna skall ha minimal möjlighet
att påverka varandra. Då vi vill få fram elevernas egna tankar är det viktigt med ett
öppet förhållningssätt, så att vi som intervjuare inte påverkar svaren. ”Det är vidare
av stor betydelse att forskaren har kunskap om ämnet och inte agerar okänsligt
gentemot den intervjuade.” (Larsson 2000:53). Frågorna är av olika typer några är
strukturerade där respondenten får välja mellan olika förslag men som sedan följs av
riktat öppna frågor. Men till skillnad från hur Larsson (2000:55) förklarar om
strukturerade frågor, att man då förväntar sig öppna svar, har vi lagt till några
alternativ för respondenten att välja mellan då det förenklar för denne att svara.
Detta är gjort i samförstånd med pedagogen som vi har haft hjälp av vid utformandet
av frågorna. Frågorna är utformade utifrån svaren på enkäterna samt att de ska ge
svar på de frågeställningar vi har förutsatt oss i studien.
”Respondenten ska ges möjlighet att uttala sin egen uppfattning av
frågan, vinkla svaret efter eget finnande, fördjupa sig så mycket denne
önskar och ta upp de aspekter han/hon själv vill ta upp inom ämnet vid
bemärkelse.” (Larsson 2000:59).
Dock kan intervjuaren sätta gränser om utläggningar drar sig för långt från ämnet.
Intervjuerna genomförs på följande vis en intervjuare ställer frågor och för samtalet
med eleven, medan en medintervjuare antecknar saker som sker utöver svaren som
ges, till exempel gester och kroppsrörelser. Intervjuerna spelas in med hjälp av
diktafon för att inte någon information skall gå förlorad. Vi valde bort att använda en
21 (39)
filmkamera då detta kan vara ett störmoment hos respondenten och möjligen kan det
påverka svaren.
För att kunna genomföra en bra intervju har intervjuteknik studerats i allmänhet,
men med barn i synnerhet. Vi har med hjälp av en utomstående yrkesverksam
pedagog och förskollärare fått hjälp med språkanvändning och intervjumetod med
barn. Vi blev uppmanade att visa barnen respekt, förklara vad vi skulle göra och be
om deras hjälp med detta. Vi fick även tips på att ställa utvecklande frågor för att få
en insikt i barnens tankegångar ”Hur tänker du då?” istället för ”Varför?”.
Intervjun med läraren skiljer sig på vissa punkter mot intervjun med barn. Denna är
mer av en proffesionsintervju som Larsson (2000:49) uttrycker det, vilken går ut på
att få mer kunskap i ett ämne men även för att få reda på respondentens åsikter om
något. Hon får på så vis även rollen som informant, alltså som Larsson (2000:52)
skriver att den intervjuade berättar om situationen tillsammans med fakta- och
bakgrundsupplysningar. Frågorna är öppna inom ämnet vi forskar kring, vissa är
också ställda för att förmedla en bild av situationen som råder.
4.4 Material
Då vi intervjuar barn var vi även tvungna att föra en konkret och tydlig
kommunikation. Därför använde vi oss av böcker som kanal. Det är nödvändigt att
ha en konkret "sak" som man samtalar kring, då en diskussion om typografi och
form per se är alldeles för abstrakt för barn i den åldersgrupp vi intervjuade.
4.4.1 Monster i mörkret
Under intervjun med eleverna gav vi dem några olika förslag på format som kan
inspirera till läsning. För att inte bilder eller annat skulle påverka känslan av boken
var de inklädda med vitt papper. Ett av dessa format vi använde var från boken
Monster i mörkret som har storlek som mäter 29 cm gånger 15 cm och innehåller 32
sidor.
Boken användes också för att visa på en typ av illustration. Denna bok har ett mörkt
och kraftigt uttryck med mycket svart och mörka bilder. Figurerna det handlar om är
svarta och tar ofta upp stor del av sidorna.
4.4.2 Vi läser
Läromedlet Vi läser används som exempel på format för eleverna att välja mellan.
Storleken är 20 cm gånger 22 cm och det är 192 sidor i boken. Boken används också
som exempel på typografi, det är en antikva med typgraden 21 punkter på 25
punkters radavstånd.
Denna bok är också med som ett exempel på olika typer av bildmanér. Bilderna
skiljer sig mellan de olika delarna, första uppslaget i kapitlet är mycket färgstarkt i
22 (39)
olika kulörer. Bilderna är i huvudsak på djur i olika miljöer. De nästkommande
sidorna är något dämpade med ton mer åt pastellfärg, de sidorna handlar om Tor och
hans familj i olika situationer.
4.4.3 Grottan
Boken Grottan är en av de böcker vi först presenterar, då inslagen på samma sätt
som de andra två böcker. Det är det första momentet i intervjuerna när eleverna ska
välja bok efter format. Boken mäter 11cm gånger 15 cm och är det minsta formatet
vi presenterar. Den innehåller 14 sidor med text och bild och är således också den
tunnaste boken.
Andra tillfället vi presenterar denna bok är i bildmomentet. Då visar vi ett uppslag
där högersidan innehåller en illustration på en fladdermus och vänstersidan en
illustration på en orm. Fladdermusen har svarta konturer och är ifylld med lilagrå
färger, den har utfällda vingar och öppen mun. Precis bakom denne är en vit cirkel
och kring cirkeln är det blått som övergår i svart. Ormen har även den svarta
konturer och är fylld med gröna färger och stora gröna prickar. Den ligger på en blå
botten och bakgrunden är svart. Den har stora runda ögon och räcker ut tungan.
Båda illustrationerna är mörka i tonen och helt utfallande.
4.4.4 Vem bestämmer?
Boken Vem bestämmer? är en av böckerna vi presenterar i intervjuerna med
eleverna. Vi tittar då enbart på textens typografiska form. Teckensnittet har en
handskriven karaktär. Typernas storlek är 24 punkter och radavståndet är 27 punkter.
Dock skiljer storlek och avstånd mellan olika sidor, sidan vi utgått ifrån är det första
uppslaget i historien. Det varierar mellan 2-6 rader text på varje sida.
Bildmotiven i denna bok är illustrationer på de personer boken handlar om. De är
tecknade med en svart kontur och inuti denna är det fyllt med gröna och rosa kurviga
streck. Vissa av dessa streck går utanför den svarta konturen. Övriga illustrationer är
även de gjorda med svarta konturer, men med färgfält inuti dessa. Illustrationerna
ligger på vit bakgrund mitt på sidan.
4.4.5 Tanden är lös, Molly!
Boken Tanden är lös, Molly! är den andra boken vi presenterar i intervjuerna med
eleverna. Även här tittar vi enbart till en början på den typografiska formen.
Bokstäverna är fritt formade, representerar i strikt mening alltså vare sig
antikvaformen eller den linjära. Storleksgraden är 40 punkter med ett radavstånd på
54 punkter, en betydligt större grad än den i Vem bestämmer. Här är det ibland
helsidor med text, det varierar mellan 2-8 rader text på sidorna.
Bildmanéret i denna bok är illustrationer av djur med färglagda konturteckningar. På
sidor där illustrationerna förekommer är hela den aktuella sidan kolorerad, både djur
23 (39)
och bakgrund. Då står texten mot kolorerad bakgrund. Vanligast förekommande är
gul, orange samt röd.
4.5 Metodkritik
Det man kan ifrågasätta i och med våra metoder är huruvida barns åsikter om
läsbarhet är viktigare än utbildade typografers och forskares åsikter. Eftersom vi
väljer en specifik grupp får vi ett urval som går att applicera på just den gruppen. De
utvalda barnen ligger varken över eller under snittet för vad som anses normalt vid
inlärning. Det går nödvändigtvis inte att tillämpa på barn som befinner sig över eller
under snittet. Urvalet baseras på lärarens uppfattning vart eleverna ligger i
läsutvecklingsprocessen. Resultatet är inte heller applicerbart på samtliga barn i den
undersökta åldersgruppen. Det är inte heller möjligt att göra en generell applicering
då läsinlärning är en högst individuell process.
Den kvantitativa enkätundersökningen skulle givetvis behöva utökas och fler
intervjuer göras för utförandet av ett ramverk för samtliga svenska barn i den
undersökta åldersgruppen. Vi har dock fokuserat på en skola som får representera
vad man skulle kunna tänka sig är en typisk svensk förskoleklass.
24 (39)
5 Empiri & analys
5.1 Läromedlet Vi läser
5.1.1 Empirisk analys av läromedlet Vi läser
Det är första boken i en serie om tre i svenska för elever i årskurs 1 till 3. Boken har
ett kvadratliknande format som mäter 20 cm på bredden och 22 cm på höjden. Den
består av 192 sidor som stegrar i svårighetsgrad från början till slutet. Omslaget har
blå grund med bokstäver som ligger i ett mönster på den. På framsidan ligger en
rektangulär bild med huvudfigurerna i samma maner som finns i boken, här på gul
bakgrund.
Boken är uppdelad i nio avsnitt där man får följa Tor i olika miljöer och situationer.
Dock skiljer sig de sidor som beskriver bokstäverna, de är egna sidor som inte har
något med berättelsen om Tor att göra. Till exempel handlar delen A om en apa.
Man fokuserar på olika bokstäver i varje avsnitt, varav det första innehåller A, S, O
och L. Efter titelsida och innehållssida presenteras karaktärerna på ett uppslag i
boken med bild och namn. Därefter följer en sida med text för läraren att läsa för
eleven. Texten ligger med svart text i en antikva på ljust gul bakgrund, med en
tecknad bild på motsatt sida. Därefter är boken riktad direkt till eleven, och börjar
med att förklara enskilda bokstäver. Delarna är uppbyggda på följande sätt: överst
till vänster på uppslaget finns bokstaven som delen handlar om. Den visas i både
versal och gemen form samt om det finns fler modeller av den gemena bokstaven
som exempelvis g och a. Till höger om bokstäverna är ett alfabet med versaler och
gemener. Under ligger en stor bild, i en ram, som tar upp större delen av sidan som
illustrerar den text som står skriven under bilden. Texten är skriven på rim.
Textmängden ökar successivt ju längre man kommer i boken. Typsnittet som
används här är en diagonalantikva i storlek 21p på ett radavstånd 25p. Högersidan i
uppslaget har fyra bilder upptill på saker eller djur med text under som säger vad det
är, där används en kursiv linjär. Typsnittet är en linjär med bokstäver som liknar de
som lärs ut när de ska lära sig skriva. Under dessa bilder går en horisontell linje som
delar av sidan, nedanför den finns ännu en bild, denna gång utan ram eller bakgrund.
En text nedanför bilden berättar det som händer. Till vänster om den raden är två ord
i ovala cirklar, dessa ord kan man också finna i texten till höger. På vissa av
bokstavssidorna finns det en rektangel med blå bakgrund med några ord som har
med uppslaget att göra, denna är placerad längst ner på sidan då den används.
Därefter följer ett uppslag med historien om Tor, dessa sidor ökar också i
svårighetsgrad och börjar med meningar med tre ord i. Det skiftar mellan att vara en
till fyra bilder per uppslag med tillhörande text. Bilderna är i olika former med
genomgående ojämna kanter och tonas ut mot en vit bakgrund. De har till största del
inte lika hög mättnad i bilderna som på bokstavssidorna. Bokens sista 17 sidor är
som en helt egen del i boken med en historia om Äppelgumman där bilderna är
utfallande och har ett helt annat maner. Texten står mot vit bakgrund, bakgrunden är
utskuren i bilden på lämpligt sätt för att följa bildens linjer och rytm.
25 (39)
När man tittar närmare på den löpande texten i boken med dess justering och
marginaler är den individuellt anpassad på varje uppslag. Den är vänsterjusterad
men placerad horisontellt sett i mitten på sidan alltså med lika mycket utrymme på
vardera sida om texten, den längsta raden i textblocket får bestämma. Vertikalt sett
är texten anpassad efter bilderna i boken.
5.1.2 Teoretisk analys av läromedlet Vi läser
I detta läromedel används två olika typsnitt, det som används mest är en antikva som
då förekommer i den längre löpande texten. Det är en diagonalantikva vilket enligt
Bergström (2007:127) passar bra till större mängder text, då den har stora skillnader
mellan grund- och hårstreck vilket ger en tydlig ordbild. Den har en x-höjd som är
markant lägre än exempelvis Times. Hellmark (1997:47) påstår att en antikva med
hög x-höjd är lättare att läsa än en med liten x-höjd. Texten saknar helt avstavningar
vilket underlättar avkodningen av ett ord (Hellmark 1997:47). Texten är
vänsterjusterad och visar då tydligt vart nästa rad börjar, dock förbereder den inte för
nästa rad som en marginaljusterad text kan göra enligt Hellmark (1997:57).
Radernas längd varierar mycket och radbrytningen verkar vara satt efter författarens
eget tycke. Teckenantalet per rad sträcker sig från ungefär 10 tecken till 45 tecken,
med en medellängd på mellan 20-30 tecken. Hellmark (1997:54-55) menar att en
text som skall vara så lättläst som möjligt skall vara runt 55-65 tecken lång, är den
kortare så motverkar den det flöde som är behagligt i läsningen. Vid en närmare titt
på mellanrummen i texten kan man snabbt konstatera att den är ganska glest satt vad
gäller ordmellanrum. Hellmark (1997:51) menar att ett gement i är lagom till
mellanrum mellan orden. Efter våra mätningar med en typometer är mellanrummen i
regel cirka 17 % större än vad Hellmark rekommenderar. Storleken på texten är efter
våra mätningar ungefär 21p/25p, vilket stämmer överrens med vad Koblanck
(2003:60) rekommenderar angående radavstånd att förhållandet mellan grad och
radavstånd bör vara runt 20 %. Graden på texten är nära dubbelt så stor mot vad
Hellmark (2006:30) rekommenderar, dock menar han på att det kan vara motiverat
att öka graden på texten i böcker för barn i 6-8 års ålder vilket är den ålder den
aktuella boken riktar sig till. Pappret i boken är obestruket och har en neutral vit ton.
En kursiv linjär i storlek 26p används i förklaringen till de bilder på saker som finns
i inledningen på de olika delarna. Hellmark (1997:41) menar att en linjär är tydlig i
mindre grader samt på längre håll än en antikva. Det är en linjär med öppna former
som enligt Bergström (2007:33) skall vara enklare att läsa då den leder över till
nästa bokstav. Här används också ett stort ordmellanrum.
Enligt Allard m.fl. (2001:17) är bilden i en bok den viktigaste informationskällan
och bör vara koherent med texten, annars kan det förvirra en läsare i den undersökta
åldern. Vi läser använder sig av bilder som till större delen stämmer överrens med
den text som står. Läromedlet börjar varje ny del om en bokstav med en
26 (39)
introduktionsbild, bilden visar ett djur i en situation där texten handlar om djuret i
fråga. Eftersom många djur känns igen sedan tidigare av eleven bidrar det till att
eleven blir inledd i sammanhanget. Allard m.fl. (2001:21) menar att läsförståelsen
går snabbare om man är införstådd med ämnet och har förförståelse för situationen.
Dock kan faktumet att de använder ramsor eller rim i inledningen på kapitlet leda till
att de använder lite svårare ord för att få ramsan att fungera. Bilden har en mycket
viktig roll i denna situation då den försöker illustrera ramsan. Skulle bilden flyttas
bort skulle sammanhanget förloras och texten skulle bli mycket svårare att förstå.
5.2 Enkät
Av 39 förskoleklasselever hade 21 stycken lämnat tillbaka enkäten ifylld, några var
ifyllda av föräldrarna och vissa hade eleverna själva fyllt i. Det var 14 stycken
flickor och 7 stycken pojkar. Enkäten bestod av 15 olika frågor tillsammans med en
bilaga i vilken man skulle ringa in de mest lättlästa alternativen. I dessa alternativ
använde vi oss främst av Comic Sans, men även Times vid ett tillfälle. Comic Sans
var det primära typsnittet av den anledning att det har både de gemena a och g:n som
när man lär sig skriva använder sig utav.
Enkäten visar att tio elever bara kan läsa enstaka ord än så länge, medan nio stycken
av eleverna kan läsa hela meningar, vilket betyder att 19 stycken av eleverna enligt
Allard m.fl. (2001:55) befinner sig i den utforskande fas 1 och är förbi punkt ett och
två som behandlar att barn kan skriva sitt namn och vet i vilken riktning man läser.
Tretton stycken av eleverna läser helst hemma, två stycken läser helst i skolan och
för sex stycken av eleverna spelar det ingen roll, de läser lika gärna på båda platser.
Nitton av eleverna tycker det är roligt att läsa.
På frågan ”Varför vill du kunna läsa?” varierade svaren en hel del men relativt
genomgående var svaret att de ville få en vidare förståelse och kunskap; ”Då förstår
man bättre”, ”Bra när jag börjar 1:a klass”. Att lära sig nya saker genom
läsningen; ”Man kan lära sig nya saker när man kan läsa”, ”Man lär sig saker”
men också för nöjets skull ”Det är kul”, ”Roligt”, ”Kul att kunna läsa böcker
själv”, ”För att det är kul”. Paralleller kan dras till Allard m.fl. (2001:60) som i
punkt fem menar att barnet genom att känna igen ordbilder får ett intresse för att
komma åt innehållet och budskapet i texten.
På frågan hur de har lärt sig att läsa var det spridda svar. Några hade lärt sig själva,
delvis genom skyltar och mjölkpaket, men även auditivt genom att lyssna på andra,
vissa hade fått hjälp av förälder eller målsman samt lärare förekom också.
När vi undrade vad de helst läser fick vi den svarsfrekvens att tre av eleverna läser
helst på mjölkpaketen. Fyra stycken av eleverna läser helst på skyltar. Man skulle då
enligt Allard m.fl. (2001:54) påstå att dessa delvis befinner sig i början av fas 1 i
27 (39)
Läsutvecklingsschemat och använder sig av logografisk läsande.
Tretton stycken av eleverna läser helst böcker. Fyra stycken av dem läser helst från
papper. En svarade att denne läser helst från samtliga exempel.
Elva stycken av eleverna tycker det är lätt att läsa, medan åtta stycken av dem tycker
det är svårt att läsa. Av denna enkät kunde vi även utröna att två av eleverna inte
kunde läsa ännu. Det var arton stycken elever som kunde skriva, en del mer än
andra.
Av eleverna är det sju stycken som tycker det är roligare att läsa enstaka ord, fjorton
stycken av eleverna som tycker det är roligare att läsa hela meningar.
Av vår bilaga där man skulle ringa in vilken man tyckte var enklast att läsa såg
svaren ut som så att tio stycken av eleverna tyckte att Comic Sans var lättare att läsa
än Times. Två av eleverna tyckte att alla förslag i bilagan var lika lätta att läsa.
Av gemener och versaler i typsnittet Comic Sans tyckte sammanlagt femton stycken
av eleverna att versalerna var lättast att läsa, medan fyra stycken tyckte gemener.
Huruvida det var lättare att läsa svart text mot vit bakgrund eller vit text mot svart
bakgrund tyckte tio stycken av eleverna att svart text mot vit bakgrund var det
lättaste att läsa, medan fem av eleverna tyckte att vit text mot svart bakgrund var
enklare, vilket också överensstämmer med Heine (2005:196) som menar att samtliga
typsnitt är tecknade för att användas i svart mot vit bakgrund och bör således vara
lättare att läsa på så sätt.
5.3 Intervjuer med elever från Hanemålaskolan
Vi genomförde kvalitativa intervjuer med några elever för att vi inte bara skall anta
hur barn vill att saker skall vara och se ut utan att för att finna en grund i vad de
faktiskt tycker.
Under intervjun satt vi mittemot eleven vid ett bord och intervjun var uppdelad i
olika moment som innefattade olika material. Vi såg till att inget material som inte
var aktuellt för momentet fanns på bordet för ett totalt fokus på det aktuella
materialet. Efter varje gång vi ställt eleven inför att välja något av materialet frågade
vi ”hur tänker du då” för att kunna få ett resonemang kring elevens val.
Vi har här sammanställt de svar vi fick, de är ordnade efter samma teman som i
intervjun. En sammanfattning av intervjuerna med analys mot teorierna. Vi höll sju
stycken intervjuer och de finns i transkriberad form i bilaga 2.
5.3.1 Format
Vi frågade eleverna vilket format de föredrog på en bok, vi visade tre olika böcker
för att de skulle känna efter vilken de helst skulle vilja läsa. Vi fokuserade på den
estetiska infallsvinkeln i frågorna om format. För att bilderna på omslagen inte
28 (39)
skulle påverka på något sätt var böckerna inslagna i vitt papper. Svaret på vilken de
helst skulle välja att läsa av de tre olika formaten skiljde sig. Två valde den minsta
boken som är 10,5 cm gånger 15 cm. Två valde den med ett avlångt format som
mäter 29 cm gånger 15 cm. Tre valde den fyrkantiga boken som mäter 22 cm gånger
20 cm. De olika formaten förmedlar olika känslor menar respondenterna. De som
valde den minsta boken gjorde det eftersom de trodde att det var minst att läsa i den.
En av de som valde den avlånga boken gjorde det på grund av följande ”Jag väljer
den största för det kan betyda att man är stor på något vis.”. Den andra valde den
för att han inte trodde att det var så mycket text i den. Den fyrkantiga boken valde en
på grund av att hon trodde att de finns mest bilder i den, en annan menar på att de
små böckerna oftast brukar vara bebisböcker. Elevens förförståelse får honom att
undvika att välja den lilla boken. Enligt hans tidigare erfarenheter är de små
böckerna för bebisar, då han själv inte placerar sig som bebis väljer han den stora
boken.
5.3.2 Bokstäver
När vi frågar om de har sett och lagt märke till att bokstaven A kan se ut på olika sätt
svarar sex av eleverna att de har lagt märke till det, en har dock inte reflekterat över
det. Den svåraste versionen att känna igen menar fyra av dem är den versala och en
att det är a med krok över (två svarar inte på frågan). När vi frågar om vilken av de
gemena varianterna av a som är svårast att känna igen svarar en a med krok över,
medan två svarar handskrivna a (fyra svarar inte på frågan). Tre får frågan hur de
själva skriver a, två av dem svarar versalt A. En svarar versalt A och lilla a med krok
över (fyra svarar inte på frågan).
5.3.3 Typsnitt
För att se om typsnittet betyder mycket för läsbarheten för eleverna visades tre
exempel på böcker satta i olika typsnitt och grad. Den första boken som visades upp
var Vem bestämmer av Stina Wirsén, en bok med text satt i en skripta som har
mycket gemensamt med handskrift. Tankarna om boken skiljde sig mycket mellan
de olika respondenterna. Två svarar att texten är lätt att läsa. En säger följande ”De
har inte skrivit så bra här, målningen är inte så bra.” och refererar då både till
typografin och bildmanéret. Två påpekar att de är fina medan en tycker att de är
roliga. Två menar på att de är svåra och en av dem uttrycker det såhär ”Dom ser lite
svåra ut, men jag kan läsa dom.”.
Nästa bok som visas upp är Tanden är lös, Molly! av Lucy Cousins. Texten i denna
bok placerar vi i familjen extremer då den har ett eget uttryck som inte placerar den i
någon av de andra facken. Storleken är mycket stor och typsnittet har kraftiga linjer.
Här är det ett mer homogent svar nämligen att de är lättare att läsa denna än den
tidigare, en säger ”Det är ju lätt att läsa, superlätt, de är fina också”. Nästa bok de
får tycka till om är det läromedel de kommer att använda till hösten när de börjar i
första klass: Vi läser av Ulf Stark, Kerstin Bolldén, Mari-Anne Dalmo och Stina
29 (39)
Borrman. Tre av respondenterna svarar att den är lätt att läsa och två svarar att den
är lite mittemellan de andra två böckerna. En säger följande om boken ”Det är en
sådan här barnbok där man lär sig alla orden och bokstäver, innan man börjar lära
sig tycker jag att man skall läsa lätta böcker så man lär sig.”.
De får sedan välja den de helst skulle vilja läsa. Det blir ett talande svar där fem
väljer boken Tanden är lös, Molly! av anledningen att den är lättare att läsa. En
väljer dock Vem bestämmer då denne tycker att det är finast text i den. Ingen väljer
läromedlet. De tre typsnitt som används i dessa böcker skiljer sig mycket åt.
5.3.4 Teckengrad
Under varje intervju visar vi ett av fyra papper med meningen ”Ormen tycker det är
kul att rulla som ett cykelhjul” som vi hämtat ur läromedlet Vi läser. Detta är tryckt i
typsnittet Times i olika storleksgrader varav en också är skriven helt med versaler.
Den vi först visar är i storlek 9/14. Efter att eleven läst denna lägger vi fram övriga
papper och eleven får sedan välja vilken de tycker är lättast att läsa. När eleven
sedan valt en jämför vi denna med en text mot en färgad bakgrund eller en färgad
text mot en vit bakgrund och låter eleven välja vilken som är lättast att läsa.
Läskunnigheten mellan respondenterna skiljer sig lite, vissa kan läsa obehindrat och
några behöver lite hjälp för att komma igenom texten. De flesta av eleverna reagerar
när de läser meningen ”Ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul” och
skrattar till eller drar på munnen. Flera påpekar att den minsta texten är för liten, så
när vi visar de fyra olika texterna väljer fem den text med störst grad och två väljer
den versala versionen. En respondent menar följande ”Då är det mycket lättare att
se vilka bokstäver det är.”. Respondenterna som valde versaler valde dem eftersom
de tyckte att versalerna var störst, vilket är intressant då graden är 12p mot den
största gemena som var 22p, som då till och med har en större x-höjd än versalens
H-höjd. De var inte heller helt säkra på varför de tyckte den var störst men förstod
efter att vi förklarat för dem. Att eleverna vill ha så stor text som möjligt stämmer
väl överens med det Hellmark (2006:31) skriver, en större grad kan uppfattas som
mera lättläst utan att faktiskt vara det, speciellt av de med dålig läsmotivation. Det
kan alltså öka motivationen till läsning då det verkar vara lättläst, men det är inte
säkert att det är lättare att läsa.
När vi ställer den de tyckte mest om av antikvorna med vit bakgrund mot en annan
variant som svart text med gul bakgrund, vit text mot röd bakgrund eller en text som
är handskriven. Då väljer fem av respondenterna den mot vit bakgrund i en antikva.
Men även den handskrivna texten får en röst och den svarta texten mot gul bakgrund
får en röst. Heine (2005:191) menar att färg kan stimulera till läsning, men detta är
något som vi inte kan befästa med hjälp av vår intervju, vilken pekar åt att elever i 67 års ålder helst läser svart text på vit bakgrund. Dock kan det finnas situationer som
kan tänkas ge ett annat resultat.
30 (39)
5.3.5 Bildmanér
Vi tittar närmare på bildmaneret i böckerna och visar då upp fem olika böcker Vem
bestämmer, Tanden är lös, Molly!, Monster i mörkret, Läromedlet Vi läser, Grottan.
Här är svaren skilda där Monster i mörkret, Tanden är lös, Molly! får vardera en
röst. Vi läser och Grottan får två röster vardera, En respondent gillade Grottan
därför det är svårt att rita fladdermöss vilket var en av bilderna på det uppslaget som
visades. En respondent menade på att alla bilderna var lika fina. En som lade sin röst
på Grottan sa följande ”De är mycket bättre färglagda inga streck är utanför
linjerna. Det tyckte jag i den (syftar på Vem bestämmer) där ritar dom utanför
linjerna.”
5.4 Analys av elevernas placering i Läsutvecklingsschemat
Efter enkätundersökningar och intervjuer kan man tydligt utröna att nästan samtliga
elever befinner sig en bit in på läsutvecklingsschemats första fas. Samtliga
respondenter kan skriva sitt namn. Av de elever vi intervjuade var samtliga
införstådda med läsriktning och kunde också säga vad de läste. Utefter vår
uppfattning av läsutvecklingsschemat går några av eleverna betydligt längre än så
och är närmare fas två. Det finns dock enligt enkäterna enstaka elever som befinner
sig precis i det initiala skedet på läsutvecklingsschemat, de kan alltså inte läsa och
nästan enbart skriva sitt namn.
5.5 Intervju med speciallärare
I denna intervju talade vår respondent relativt fritt inom de ramar vi bestämt, denne
hade också på vår begäran tagit med det inlärningsmaterial som används, detta för
att vi ska kunna föra ett samtal kring och skaffa en uppfattning om dem.
Det material som respondenten tagit med var det som används i läsundervisning på
Hanemålaskolan i Nybro, en bunt med papper och böcker i olika storlekar och med
olika innehåll. Däribland läroboken Vi Läser som vi också har analyserat och vi
frågade om de utgår mycket ifrån denna, vilket vi fick svaret att de gjorde då
innehållet ansågs mycket bra. Hon tyckte att innehållsmässigt ligger det nära barnen
att man får följa en pojke genom vardag i familj och skola. Allard m.fl. (2001:21)
menar att ett barns förförståelse för en text spelar stor roll, så när man är bekant med
det man läser och kan relatera till det blir det således lättare och går snabbare.
Läroboken Vi läser är den första av tre böcker i en serie, en för varje årskurs.
Vi hade själva undrat över upplägget i boken och respondenten gick således igenom
boken. ”... den är ju uppbyggd systematiskt, bokstäverna, ljuden läser man ju in i en
viss ordning för att man ska kunna läsa med bokstäverna, bilda ord så fort som
möjligt.” Hon förklarar att den följer den gamla läsläran som hon själv hade i skolan.
Hon förklarar att boken som börjar med en bokstavsbild och en ramsa som man
arbetar mycket med genom att man klappar i takt och lär sig den utantill för att
befästa bokstaven. Sedan försöker man hitta bokstaven i ord, läraren skriver på
31 (39)
tavlan och man tar reda på var i ett ord bokstaven förekommer, i början, mitten eller
slutet. Likt Allard m.fl. (2001:9) som talar om relevansen av att ordna och
strukturera sina kunskaper exempelvis sätta något i en kontext och då i detta fall
bland annat ramsor, för att det ska bli enklare för barnet att minnas det.
5.5.1 Ordbilder
Hon förklarar även att de inringade orden i boken är ordbilder. De första inringade
orden som förekommer är ser och en. Senare förekommer ordet hej. Vår respondent
menar att barnen måste lära sig känna igen dessa ord direkt, bara genom att se dem
och därför implementerar man ord som dessa vanligt förekommande tidigt. Hon
påpekar att bokstäverna h och j är bokstäver man lär sig ganska sent i
inlärningsgången och därför måste man lära sig att känna igen ordet tidigt. ”...och
sen bygger det ju vidare då på de här ordbilderna ’jag har’ och så vidare, ’du’ bara
för att man ska kunna få ihop små meningar för att det ska bli roligare att läsa.”
Även Hellmark (1997:44) poängterar relevansen av inlärningen av just ordbilder och
menar att dessa är viktiga i läsprocessen.
Vi fortsätter vidare i boken mot något som kallas A-sidan där eleven blir
introducerad för Tor och Lump och lär sig deras namn som ordbilder också.
Respondenten förklarar att man då har bilder på familjen i boken som man klistrar
upp på tavlan och skriver deras namn vid dessa. För att barnen ytterligare ska befästa
dessa som ordbilder klistrar de in namnen i böcker och skriver dem sedan.
Igenkännandet av ordbilder är något som Allard m.fl. (2001: 59) tar upp i
läsprotokollet och även hävdar är central för ett barns utveckling. Likt vår
respondent menar Allard m.fl. (2001: 59) att barnen har lätt att känna igen ordbilder
som betyder något för dem, exempelvis ”mamma”, sitt eget namn, så som man
introducerar familjen ur läroboken i läsundervisningen. Vår respondent berättar även
att barnen får med sig kuvert hem med ord att sätta samman till meningar för att
ytterligare etablera ordbilderna, något som Allard m.fl. (2001: 59) menar att yngre
barn använder för att lära sig känna igen ordbilder som blir användbart i det övriga
material de sedan tar sig an.
Respondenten resonerar kring att lära barnen ordbilder gör det lättare för dem att
sätta dessa i ett sammanhang och således kunna läsa meningar. Om de exempelvis
lär sig ordbilderna här, är, hej och mamma, samt lär sig att ljuda ordet sa, så kan de
sedan läsa meningar som ”Hej sa mamma” eller ”Här är Siv”. ”Barnen känner sig
jättelyckliga – då kan jag läsa detta” förklarar vår respondent. Som Allard m.fl.
(2001:60) också påvisar att igenkännandet av ordbilder i sin tur kan betyda en ökad
vilja att fortsätta läsa. Respondenten poängterar även att en fara med att arbeta med
ordbilder på detta sätt är att en del tror att man kan lära sig läsa allt på det viset. Hon
menar då att man istället får använda olika sorters material för att skapa variation,
samt att alltid hålla läsningen under uppsikt som lärare.
32 (39)
5.5.2 Typografin
Vår respondent menar att även om materialet de läser utifrån är mångfacetterat med
olika form och typografi så är det snarare istället formen på bokstäverna som kan
vara svåra. För barn med perceptuella svårigheter blir det komplicerat när det
kommer till formkonstanser, man försöker dock direkt visa och förklara för barnen
att text ser annorlunda ut i skrivet och tryckt format. Exempelvis när det kommer till
bokstäverna a och g så berättar hon att de lär barnen att skriva skrivna a och bara
vänja sig vid att se antikvans a. ”... för det finns ju med i olika texter då va, därför
måste de lära sig att läsa av men de ska ju inte kunna skriva det.”
Vi förklarar att vi fick ett gensvar under våra intervjuer som tydde på att barnen
föredrog att läsa och skriva versaler. Detta förklarar hon med att versaler är lättare
för barnen, ”Därför trycker vi väldigt mycket på dom små bokstäverna sen för det är
ju dom du använder mest.” Hon menar att de stora bokstäverna inte kräver lika
mycket uppmärksamhet som de små, då de stora på något sätt kommer ”gratis” i och
med inlärning av alfabetet och bokstäver.
Hellmark (2006: 24) menar att versaler gör att bokstävernas karaktär blir svåra att
uttyda och ska helst inte användas i text ämnad för god läsbarhet. Vid samtalet om
material visar hon oss en bok som hon själv anser har bättre bokstäver, det är satt i
typsnittet Arial ”För där är ju mer som dom skriver.” Hon visar serifferna på
antikvan i läromedlet Vi läser och menar att det är fötter överallt och att det är
viktigt att texten är, som hon uttrycker det, utan krusiduller. Bergström (2007:33)
menar dock att en linjär, som det i detta fall gäller, kan göra bokstäverna svåra att
skilja från varandra på grund av de jämntjocka linjerna men även genom avsaknaden
av seriffer. En linjär fungerar dock i kortare texter menar Hellmark (1997:41), vilket
man kan konstatera när de läromedel vår respondent visar innehåller endast två till
tre meningar per sida.
5.5.3 Ljudning
Blå rutor kommer därefter i boken vilka hon förklarar som ord som man ska kunna
ljuda. Senare följer något som kallas b-sida där det finns en mer avancerad text för
de som läser lite mer. Hon berättar att hon använder bokstavskort med vilka man lär
sig ljuda, hon säger att det är bland det viktigaste för barnet att lära sig ljuda, vilket
ljud som hör till vilken bokstav skall komma automatiskt, det ska i sin tur underlätta
i läsningen. Flera gånger poängterar hon relevansen i att kunna ljuda. Hon berättar
även att i början lär man sig bara ljuda bokstäverna på ett sätt, på det sätt det sägs i
alfabetet, för att inte röra till det.
5.5.4 Inlärningen
Hon menar att det handlar om träning och att se till varje barns enskilda behov. ”Sen
är det ju olika för olika barn en del de kan ju läsa flera år innan de börjar skolan
och andra de är inte ett dugg intresserade av bokstäver och ljud ens en gång när de
börjar.” Hon säger att man måste ge barnen rätt material utefter dennes nivå att bistå
33 (39)
med material utöver läromedlet Vi läser. Bland annat gör hon egna små böcker med
meningar och bilder för de barn som har svårt att läsa.
5.5.5 Motivation
Vår respondent menar att innehållet är av yttersta vikt i en lärobok i vilken man ska
lära sig läsa, eftersom barnen i det initiala skedet är så begränsade av bland annat
förförståelse men även i läskunskap. Hon menar att det är viktigare för barnen att de
känner att de kan läsa, att de måste förstå orden, kunna ljuda och läsa dem för att
också hålla intresset för läsningen uppe. Allard m.fl. (2001:28) styrker detta genom
att hävda att då läromedelstexter är korta för yngre barn så ökar abstraktionen och
informationen blir för tät och svår att begripa. De nämner även att man vid
förkortning av texter kan behöva använda ord som barnen ännu inte lärt sig och
därmed öka svårigheten i texten.
Respondenten säger också att det är jätteviktigt att de inte tappar självförtroendet i
sin läsning, att man kontinuerligt måste stärka detta och då inte tillhandahålla barnen
för svåra texter. Något som Allard m.fl. (2001:74) också nämner är när barn har
börjat läsa mer så kommer känsliga perioder då det finns en risk för dem att tappa
lusten till att läsa just när texter är för svåra eller långa. Samtidigt måste
undervisningen av läsning vara helt lärarledd säger respondenten, att det hela tiden
finns en lärare som bestämmer i vilken ordning man tar saker och ting, exempelvis
ljud, men också att barnen får läsa hela tiden, själva eller med andra. ”Så läsning,
läsning, läsning, man kan bara lära sig läsa genom att läsa.”
5.6 Skriftlig intervju med redaktör och formgivare på förlaget Liber
Läromedlet som används på skolan är Vi läser vilken ges ut på Liber förlag varför vi
kontaktade dem för att få svar på några frågor. Vi startade med att fråga om de följer några
ramverk eller har några egna regler för utformandet av ett läromedel men fick då svaret att de
inte har det. Format och typsnitt väljs utefter vad boken skall användas till ”En elevbok med
mycket löptext får ett annat typsnitt än t.ex. en arbetsbok.”. De påpekar också att typsnittet
förändras utefter bokens svårighetsgrad ”En läsebok för den allra första läs- och
skrivinlärningen får ofta ett enkelt typsnitt som till formen liknar handskrift, och som är
enkelt att avkoda.”. Graden på typsnittet ändras också med svårighetsgraden, för en elev som
precis skall börja lära sig läsa är en större typgrad mer lämpad. De försöker tillgodose
barnens behov och lärarnas önskemål.
När vi frågar om hur samarbetet med skolor ser ut under produktionen av ett läromedel säger
de följande ”Oftast prövar vi ut uppgifter och bilder tillsammans med både elever och lärare
under produktionens gång.”. Vidare menar de att ”Barns erfarenhetsvärld är alltid en
självklar utgångspunkt i all läromedelsproduktion hos oss.”. De för ett samtal med barnen
under skolbesök och tar hjälp av lärarnas kunskaper, men följer också aktuell forskning som
rör barn och inlärning.
34 (39)
6 Slutsats och diskussion
6.1 Slutsats
Vad gör en text lättläst, ur ett typografiskt perspektiv?
Efter den teori som vi utgått ifrån under denna studie har vi sammanställt några
punkter man bör se över vid utformandet av en publikation. Hur en lättläst text bör
se ut beror på syftet med publikationen. Det har mycket att göra med vilken
läshastighet man läser med. Är det en nybörjare som skall läsa texten skiljer sig
utformningen markant från hur en lättläst text ser ut för en som är en van läsare. En
text för en nybörjare bör vara så tydlig och enkel i sin uppbyggnad som möjligt med
så få extra element som möjligt. I en text för en van läsare är det viktigare med så
som Hellmark (1997:41) uttrycker det individuella teckenskiljande detaljer, så som
seriffer och dynamisk växellinje.
Vid mycket text är en antikva mer lättläst då det går snabbare att urskilja skillnader
mellan bokstäverna, en diagonalantikva är speciellt lämplig för mycket text. En
linjär är enklare i sin uppbyggnad och kan vara lämplig för den som är i början av
processen då texterna generellt sett är korta. Versaler bör inte användas då
läsbarheten är högsta prioritet och inte heller enligt denna undersökning då det är
nödvändigt för barnen att lära sig läsa gemener_ i flytande text.
När det gäller mellanrum mellan bokstäver är det viktigt att de inte är för stora så de
splittrar ordbilden, inte heller får de vara för små då det försvårar läsningen.
Mellanrum mellan ord bör heller inte vara för stort då det kan medföra att det är
svårt att följa raden. Ett litet mellanrum orsakar att orden flyter ihop för läsaren.
Hellmark (1997:50) påvisar att mellanrummet mellan orden inte skall vara större än
nödvändigt för att tydligt kunna skilja dem från varandra.
Radavståndet bör sättas till ungefär 20 % större än typgraden upp till 14 punkter vid
grader större än det kan man minska något på radavståndet. En rads längd bör bestå
av ungefär 60 tecken för att vara optimal ur lässynpunkt. Vad gäller justering av en
text så är vänsterjustering lätt att följa, dock kan det vid läsning i hög hastighet vara
motiverat att använda sig av en marginaljusterad text vilket hjälper ögat att
förbereda för nästa rad. Vill man använda färg som bakgrund eller färgad text bör
man vara säker på att fördelen med det överväger nackdelen med den försämrade
läsbarheten. (Heine 2005:203). Graden på bokstäverna bör i normal text vara runt
10-12 punkter, större grad gör inte texten mer lättläst men den kan ge intrycket av att
vara det. Dock kan det vara motiverat att använda större grad i böcker för barn,
eftersom det då verkar vara mer lättläst och kan motivera dem på det sättet. Den
dämpade kontrasten mellan text och bakgrund är behaglig för ögat och den matta
ytan reflekterar inte ljuset lika starkt som ett blankt papper. Läsaren bländas ej.
35 (39)
Hur ser barns åsikter om god typografi ut gentemot vedertagen god typografi?
Det har visat sig att respondenterna föredrar en linjär när det kommer till läsbarhet,
de förknippar även en större teckengrad med god läsbarhet. Just linjärer är något
som exempelvis Hellmark (1997:41) yttrar som funktionellt just i kortare texter,
vilket läromedlen för årskurs 1 består av. Hellmark (1997:41) påvisar även att just
typsnitt som är enkla och tydliga lämpar sig bäst för nybörjarläsare. Även om barnen
ibland uttryckte en vilja att läsa versaler så säger teorierna att den inte är optimal för
läsning av flytande text. Eleverna uttryckte även en vilja att läsa meningar, hellre än
enstaka ord. De vill ha korta lättförstådda texter, något som de uttrycker som
nödvändigt för att bibehålla läslusten.
Vi kan efter vår studie påvisa att typografi och form influerar barnets läsinlärning.
Man bör onekligen kunna ge ytterligare stöd och i bästa fall även förbättra barns
läsutveckling med typografi och form. Då ett barn under sin läsinlärning befinner sig
i en känslig period där osäkerhet kan störa läslusten så borde ett tryggt, tydligt och
enhetligt material vara att rekommendera. Samt att eliminera potentiella bekymmer
kring olika bokstavsformer och typsnitt. Då vedertagen god typografi inte är direkt
överförbar på vad elever och lärare efterfrågar i läromedel, så kan vi ändå hitta stöd i
teorin och kan applicera dessa önskemål på en lärobok. Utan att för den delen
utesluta den goda typografin och därmed förhoppningsvis bidra till en ihållande
läslust.
Följande saker kan vi efter vår undersökning påvisa som ramverk för utformning av
ett passande läromedel i årskurs 1:
•
Typsnittet bör vara en linjär.
•
Typgraden bör vara större än 12 punkter.
•
Vänsterjusterad text
•
Meningarna bör vara korta utan att de blir abstrakta.
•
För fokus på texten bör layouten vara enkel och avskalad.
•
Formatet bör vara utformat efter användningsområdet, exempelvis komplement
till läroboken bör vara lätt för barnen att ta med.
•
Det bör finnas en typografisk konsekvens genom samtliga material.
Vilka för- och nackdelar finns med dagens läromedel för läsinlärning ur
perspektivet typografi och form?
Fördelar med de läromedel vi har undersökt är att det ändå attraherar några av
barnen vi intervjuade form-mässigt, men också typografiskt. Var sak har sitt
typografiska utförande och man introducerar samtliga versioner av en bokstav
(exempelvis stort a, tryckt a, skrivet a) för att barnen ska vara medvetna om det finns
fler varianter. De nackdelar vi har kunnat utröna är att man ur ett typografiskt
perspektiv kan man se att samtligt material består av olika typsnitt, läroboken Vi
Läser presenterar två olika. I de kuvert med ordbilder man skickar med barnen hem
är ett annat, även i de böcker läraren erbjuder dem är skrivna i ytterligare ett. Likaså
form och layout varierar relativt mycket från material till material. Barnen erhåller
36 (39)
bland annat böcker, papper, häften och kort med mera. Något som den speciallärare
vi intervjuade påvisar som nödvändigt då varje barn har sin individuella
inlärningskurva.
6.2 Diskussion
Vad vi kan se i våra undersökningar är först och främst att alla barn vi har haft
kontakt med läser på helt olika premisser. De står således på olika kunskapsbaser
och behöver olika inlärningsmetoder. Utöver detta är också varje barn i olika skeden
i sin läsutveckling. Något vi också får bekräftat under en intervju med en
speciallärare. Varje barn är unikt, men efter sitt första år i grundskolan är målet att
de ska befinna sig på samma punkt i läsutvecklingsschemat. Dit ska man sedan nå
genom läromedlet Vi Läser och med stöd av lärare.
Strukturen i boken Vi Läser är onekligen pedagogiskt upplagd och blandar läsning,
med ljudning och implementering av ordbilder. Innehållet är av den art att de flesta
svenska barn skulle kunna relatera till det: en pojke i deras egen ålder med familj
och vänner.
Vi vill dock påvisa med vår undersökning att materialet för barnen inte uppfattas
som helt komplett, det finns ett behov av komplettering av läroboken Vi Läser.
Specialläraren vi intervjuar påtalar detta när denne förklarar att man kontinuerligt
under läsundervisningen får bistå eleverna med ytterligare material. Vi vill påstå
utifrån vår undersökning att en allmän applicering av ett läromedel på samtliga barn
i en årskurs kan vara svårt.
Om man ser till förlaget Liber, som vi hade en kortare kontakt med så förklarar de
att de visserligen har en konstant kontakt med lärare och elever. De berättar dock
inte i vilken omfattning samarbetet gäller. De har inga ramverk eller regler för
utformande av läromedel, format och typsnitt beror på publikationen. Vilket är högst
rimligt. Vi vill dock påvisa att man faktiskt kan utforma ett ramverk inom vissa
områden, applicerbart på specifika åldersgrupper och särskilda ändamål.
6.3 Typografi och form
Vår undersökning visade att ett användande av linjär är att föredra. Vi hävdar dock
att genom att använda en linjär i samtliga läromedelsmaterial utesluts inte helt ett
läsande av antikva, då man kommer att se och bekanta sig med antikvor i övrigt
textmaterial, utöver det skolan bistår med. Detta likt specialläraren påvisar med den
tryckta versionen av bokstaven a, även om eleverna inte lär sig skriva den så får de
ändå se den, bara för att känna till att den finns. En antikva lämpar sig bäst i den typ
av längre texter som en nybörjarläsare inte kommer eller behöver befatta sig med i
början. Vi hävdar och tror att den bekantskapen kommer falla sig naturligt i och med
läsinlärningen.
37 (39)
Elevernas vilja att läsa kortare texter för att behålla läslusten, diskuteras i teorin då
Allard m.fl. (2001:28) påvisar att korta läromedelstexter kräver att informationen är
tät och kan därför bli abstrakt och den speciallärare vi intervjuade syftade på samma
sak, vi hävdar därför att det krävs ett starkt fokus på innehåll och formulering. Vi
uppfattar även att det är att rekommendera att använda ramsor och rim just för att
befästa vissa ordbilder och detta bör enligt våra undersökningar ske kontinuerligt
och parallellt med ordinarie läsundervisning.
Val av format förstod vi som att varje elev valde utifrån sin egen läsutveckling, en
valde efter grunderna att den skulle känna sig stor med en stor bok medan en annan
tog en för att det skulle vara så lätt som möjligt. Man skulle således kunna påstå att
det är svårt att välja format efter elevernas premisser, man kan dock ta hänsyn till
vilket användningsområde materialet eller boken ska ha, exempelvis mycket av de
läromedel de tillhandahålls i skolan ska bland annat också med hem i ryggsäckar.
Vi tycker oss i denna undersökning kunna se en inkonsekvens i det material som
lärare och elever tillhandahålls för läsinlärning. Många olika typer av material i olika
former och typografi. Vi anser att man istället borde förenkla genom att skapa ett
enhetligare material. Under vår intervju med specialläraren nämner denne att barn
ställt sig frågande till skillnaden mellan de olika bokstavsformerna när de fått med
sig material hem där typsnitten varierat. Vi vill därför påstå att det kan vara en
lösning att ha ett helt genomgående typsnitt i samtliga material som elever tar del av
tills man passerat fas ett i sin läsutveckling och närmar sig en expanderande läsning.
Vid läsinlärning används ofta flera olika metoder för att försöka passa alla elever
med deras olika behov. Man skulle dock kunna tänka sig att använda sig av ett
huvudmaterial med komplement i olika svårighetsgrad och av olika typ. Detta för att
fånga upp alla olika utvecklingsstadier. Något som är betydelsefullt för att eleven
inte skall tappa intresse då det är viktigt att anpassa materialet efter individen. Men
att de då följer samma formmässiga språk för att undvika förvirring hos eleverna.
Man skulle dock kunna tänka sig att man skapar komplement till befintliga material.
Specialläraren vi intervjuade påpekar vid flera tillfällen relevansen av att kunna
ljuda, hon betonar att detta är a och o i ett barns läsutveckling. Vi får också via
enkäterna veta att några barn lär sig läsa genom att höra andra läsa. Därför skulle
man kunna ha ett resonemang om huruvida ett auditivt komplement till läroboken
skulle kunna fungera utöver de ljudövningar som redan används.
6.4 Förslag till vidare forskning
De pedagogiska perspektiven skulle behöva ta en större plats i ett utformande av den
här typen av läromedel. Man skulle kunna gå vidare i övriga ämnen, huruvida man
kan påverka inlärningsprocessen rent generellt genom typografiska och formmässiga
tillämpningar.
38 (39)
7 Källförteckning:
Bergström, Bo (2007) Effektiv visuell kommunikation. 6:e uppl. Stockholm: Carlsson
Bokförlag.
Allard, Birgita, Rudqvist, Margret och Sundblad, Bo (2001) Nya Lusboken. 1:a uppl.
Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Andersson, Peggy, Berg Svantesson, Elisabeth, Fast, Carina, Roland, Katarina,
Sköld, Majken (1997) Grottan. 1:a uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Berndal, Bo (1990) Typiskt Typografisk. Stockholm: Bokförlaget T.Fischer & Co.
Cousins, Lucy (2006) Tanden är lös, Molly! Stockholm: Natur och Kultur.
Güettler, Kalle, Helmsdal, Rakel, Jónsdóttir, Áslaug (2007) Monster i mörkret. 1:a
uppl. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Heine, Arne (2005) Arne Heines bok om typografi. Askersund: Bild & Kultur.
Hellmark, Christer (2006) Typografisk handbok. 5:e uppl. Stockholm: Ordfront
förlag.
Hellmark, Christer (1997) Bokstaven, ordet, texten. Stockholm: Ordfront förlag.
Johansson, Bengt (2000) Personliga intervjuer. M. Ekström, L. Larsson, (Red.),
Metoder i kommunikationsvetenskap (s.78-110) Örebro: Studentlitteratur.
Koblanck, Henriette (2003) Typografi, bild och grafisk design. 2:a uppl. Stockholm:
Bonnier Utbildning AB.
Larsson, Larsåke (2000) Personliga intervjuer. M. Ekström, L. Larsson, (Red.),
Metoder i kommunikationsvetenskap (s.49-77) Örebro: Studentlitteratur.
Samara, Timothy (2008) Design Evolution, Theory Into Practice. Beverly,
Massachusetts: Rockport Publishers.
Stark, Ulf, Bolldén, Kerstin, Dalmo, Mari-Anne, Fagerholm, Tove, Borrman, Stina
(2005) Vi Läser. 2:a uppl. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Wirsén, Stina (2006) Vem bestämmer? Stockholm: Bonnier Carlsen.
Skolverket (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och
fritidshemmet, Lpo 94 www.skolverktet.se (2010-05-20)
Skolinspektionen. (2010). Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen,
årskurs 4-6. Stockholm:Skolinspektionen.
Regeringen. (2007, september). Läsa-skriva-räkna-satsningen. Hämtad Maj, 20,
2010 från http://regeringen.se/sb/d/3708/a/87990
39 (39)
Bilagor
Bilaga 1
Hej
Vi är två studenter på Linnéuniversitets utbildning Reklam, Grafisk Design och Visuell
Kommunikation. Vi skriver just nu vår C-uppsats om hur barn lär sig att läsa, utifrån ett typografiskt
perspektiv. Om man med hjälp av typografiska medel kan öka läslusten hos barn som håller på att lära
sig läsa. Med typografi menar vi hur bokstäver och text ser ut rent formmässigt. Vi genomför denna
undersökning för att kunna göra ett ramverk till ett läromedel i årskurs 1. Med förhoppning om att det
ska öka motivation till att fortsätta läsa.
Vi skickar därför ut denna enkät för att få lite stöd i vår undersökning, vi kommer även att göra en
kvalitativ intervju med några av barnen. Då vi sitter ner tillsammans och för en dialog kring att skriva,
läsa, text och bild. Vi behöver därför er tillåtelse som förälder att genomföra en sådan intervju.
I enkäten har vi sammanställt följande frågor som ligger till grund för hur de kvalitativa intervjuerna
kommer att se ut. Vi tänker oss att ni tillsammans går igenom frågorna och besvarar dem i den mån
som det är möjligt.
Frågor
Namn
Ålder
Vilken är din favoritfärg?
Kan du hela alfabetet?
Hur mycket kan du läsa? Ord eller meningar?
Vilken är din favoritbok?
Läser du helst hemma eller i skolan?
Är det roligt att läsa? Varför?
Varför vill du kunna läsa?
Hur har du lärt dig att läsa?
Vad läser du helst? Mjölkpaket, skyltar, böcker, papper osv?
Är det lätt eller svårt att läsa? Varför?
Kan du skriva?
Är det roligare att läsa enstaka ord eller hela meningar?
Se bilagan, ringa in det som du tycker är lättast att läsa.
Får vi intervjua ert barn? Ja / Nej
Målsmans underskrift: _______________________________
Lämnas in till respektive lärare senast 19 april 2010.
Mvh Tove Martens och Jonatan Svennered
Bilaga 2
Intervju 1.
Intervjuare
− Vi tittar på de här böckerna, ser du att de är lite olika storlek? Men om du fick välja vilken skulle du
ta då?
Pojke 1
Pojken pekar på bok 1 (den minsta)
Intervjuare
− Den lilla, hur tänker du då?
Pojke 1
− Den är minst att läsa
Intervjuare
− Jag såg att du kunde läsa alfabetet lite, Har du sett att a kan se olika ut, när du skriver vilket a brukar
du skriva då av dessa tre?
Pojke 1
Nickar när han får frågan om han sett alla tre olika versioner av a
− Alla tre
Intervjuare
− Är det någon av de som du tycker är svårare än de andra?
Pojke 1
Pekar på versalen
Intervjuare
− Den stora. Nu ska vi titta på lite böcker, om vi tittar bara på orden och bokstäverna här hur tycker du
att de ser ut? Tycker du att de är fina, fula eller konstiga stora eller små? (Vem bestämmer, Stina
Wirsén)
Pojke 1
− Små
Intervjuare
− Tycker du att de verkar lätta eller svåra att läsa?
Pojke 1
− Lätta
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden på den här sidan, vad tycker du om dem? (Molly)
Pojke 1
− Lättare (än den innan)
Intervjuare
− Om vi tittar på bokstäverna och orden här vad tycker du om dem? (Läromedel)
Pojke 1
− Lätt
Intervjuare
− Om du var tvungen att välja en bok här som du skulle läsa vilken skulle du ta då?
Pojke 1
Pekar på Molly
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 1
− Den är lättast
Intervjuaren plockar fram papperslappar med text i olika storlek på, börjar med text i storlek 9p/14p
Intervjuare
− Tror du att du kan läsa det eller ska jag hjälpa dig?
Pojke 1
Lutar sig över texten 10 cm ifrån för att läsa den minsta texten.
Intervjuare
Intervjuaren hjälper till och läser texten.
− Ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul.
Pojke 1
− Jag läste till och med dit.
Och pekar på ordet rulla.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här papprena också så står de samma sak, Ormen tycker det är kul att rulla som ett
cykelhjul. Men texten är lite annorlunda, orden är olika stora.
Pojke 1
− Den har stora bokstäver
Pekar på versala varianten
Intervjuare
− Om du fick välja vilken du tycker bäst om viken skulle du ta då?
Pojke 1
Han pekar på den med störst grad
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 1
− Den är störst
Intervjuare
− Är den lättare att läsa om den är större?
Pojke 1
Han nickar.
Intervjuaren visar den med gulbakgrund
Intervjuare
− Om du får välja mellan de här två vilken tycker du mest om?
Pojke 1
Pekar på den med vit grund
Intervjuare
− Bilderna ser ganska olika ut, vilken tycker du är finast?
Pojke 1
− Den är sötast
Pekar på Molly boken
Intervju 2
Intervjuare
− Här är några böcker i olika storlek, om du fick välja den du tycker bäst om, vilken skulle du välja
då?
Pojke 2
Pekar på läromedlet
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 2
− För de små brukar vara mest bebisböcker
Intervjuare
− Du kunde alfabetet såg jag, Har du tänkt på att a kan se olika ut?
Pojke 2
− Ja
Intervjuare
− Vilken brukar du skriva av de där?
Pojke 2
Pekar på den versala bokstaven
Intervjuare
− Är det någon av de som du tycker är svår att känna igen?
Pojke 2
Pekar på a med krok över.
Intervjuare
− Nu ska vi titta på lite böcker, om vi tittar bara på orden och bokstäverna här hur tycker du att de ser
ut? Tycker du att de är lätta att läsa?(Vem bestämmer, Stina Wirsén)
Pojke 2
− Ganska lätt.
Lite tvekande
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden på den här sidan, vad tycker du om dem? (Molly)
Pojke 2
− Den tycker jag är bättre än den andra
Intervjuare
− Du ska få titta på en till, vad tycker du om den? (Läromedel)
Pojke 2
− Den tycker jag är mitt emellan
Intervjuare
− Om du var tvungen att välja en bok här som du skulle läsa vilken skulle du ta då?
Pojke 2
Pekar på Molly
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 2
− Då är det lättare att se vilken bokstav som det är, och man ser mycket bättre.
Intervjuaren plockar fram papperslappar med text i olika storlek på, börjar med text i storlek 9p/11p
Intervjuare
− Kan du läsa det som står eller ska jag hjälpa dig?
Pojke 2
− Nej det är för litet
Intervjuare
− Tycker du att det är för litet. Ska vi se på en större text
Pojke 2
− Jag kan inte läsa så många ord
Intervjuare
− Jag kan läsa vad som står. Ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul.
Pojke 2
Han skrattar till och flinar lite
Intervjuare
− Om vi tittar på de här papprena också så står de samma sak. Men texten är lite annorlunda. Om du
fick bestämma vilken tycker du är bäst?
Pojke 2
Pekar på den texten med störst grad
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 2
− Då är det mycket lättare att se vilka bokstäver det är
Intervjuare
− Om du tittar på den här också, det står lika dant på den, vilken tycker du är lättast att läsa av dessa?
(Times största texten vs intervjuarens handsskrift)
Pojke 2
Pekar på texten som står i en antikva
Intervjuare
− Bilderna ser ganska olika ut, vilken tycker du är finast?
Pojke 2
Pekar på monsterboken.
Intervju 3.
Intervjuare
− Här är några böcker i olika storlek, om du fick välja den du tycker bäst om, vilken skulle du välja
då?
Pojke 3
Pekar på läromedlet
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 3
− Vet inte
Intervjuare
− Du kunde lite av alfabetet, Har du tänkt på att a kan se olika ut, känner du igen den här bokstaven?
Pojke 3
− Ja
Intervjuare
− Vilken av de här tycker du är svårast att känna igen?
Pojke 3
Pekar på den stora
Intervjuare
− Är det någon av de som du tycker är svår att känna igen? (mellan de två gemena a)
Pojke 3
Pekar på handsskrift a
Intervjuare
− Om vi bara tittar på bokstäverna och orden här, hur tycker du att de ser ut? (Vem bestämmer, Stina
Wirsén)
Pojke 3
− Svåra.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden här, hur tycker du att de ser ut? (Molly)
Pojke 3
− Lätta för de är stora.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden här, hur tycker du att de ser ut? (Läromedel)
Pojke 3
− Lätta
Intervjuaren plockar fram papperslappar med text i olika storlek på, börjar med text i storlek 9p/11p
Intervjuare
− Kan du läsa det som står, jag kan hjälpa dig om det är svårt? Intervjuaren hjälper att läsa för honom.
Ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul.
Pojke 3
Han flinar lite över texten.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här papprena också så står de samma sak. Men texten är lite annorlunda. Om du
fick bestämma vilken tycker du är bäst?
Pojke 3
− Då är det stora bokstäver där
Intervjuare
− Är det lättare att känna igen stora bokstäver?
Pojke 3
− Ja
Intervjuare
− Om du tittar på den här också, det står lika dant på den, vilken tycker du är lättast att läsa av dessa?
(Times största texten mot Intervjuarens handsskrift)
Pojke 3
Pekar på handskrift
Intervjuare
− Bilderna ser ganska olika ut, vilken tycker du är finast?
Pojke 3
Funderar en stund
− Alla bilder är faktiskt lika fina.
Intervju 4.
Intervjuare
− Här är några böcker i olika storlek, om du fick välja nån vilken skulle du välja då?
Pojke 4
Pekar på monsterboken
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 4
− Denna är störst (monster), denna mittemellan (lärobok), och denna är minst. Jag väljer den största
för det kan betyda att man är stor på något vis.
Intervjuare
− Du kunde lite av alfabetet, Har du tänkt på att a kan se olika ut,
Pojke 4
− Ja
Intervjuare
− Vilken av de här tycker du är svårast att känna igen?
Pojke 4
Pekar på versala A.
Intervjuare
− Är det någon av de som du tycker är svår att känna igen? (gemena a)
Pojke 4
Pekar på handskrivna a.
Intervjuare
− Om vi bara tittar på bokstäverna och orden här, hur tycker du att de ser ut? Fina, fula, små eller
stora? (Vem bestämmer, Stina Wirsén)
Pojke 4
− De har inte skrivit så bra här, målningen är inte så bra.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden här, hur tycker du att de ser ut? (Molly)
Pojke 4
− Större och mer i ordning
Intervjuare
− Verkar den svårare eller lättare att läsa?
Pojke 4
− Lättare.
Intervjuare
− Om vi tittar på de här bokstäverna och orden här (Läromedel)
Pojke 4
− Det är en sådan här barnbok där man lär sig alla orden och bokstäver. Innan man börjar lära sig
tycker jag att man skall läsa lätta böcker så man lär sig.
Intervjuare
− Om du var tvungen att välja en bok här som du skulle läsa vilken skulle du ta då?
Pojke 4
Pekar på Molly.
− För den är lättast när det är större bokstäver.
Intervjuaren plockar fram papperslappar med text i olika storlek på, börjar med text i storlek 9p/11p
Intervjuare
− Jag ska visa dig lite papper här. Kan du läsa det som står här? annars kan jag hjälpa dig.
Pojke 4
− Hur har dom gjort de här så små asså, med penna, hur små pennor finns det?
Intervjuare
− Den här har vi skrivit ut från datorn.
Intervjuaren hjälper till att läsa texten.
− Ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul. Om vi tittar på de här papprena också så står de
samma sak. Men texten är lite annorlunda.
Pojke 4
− Den är minst (pekar på den minsta), den mittemellan… jag tycker den är lättast säger han och pekar
på den med störst text.
Intervjuare
− Om du tittar på den här också, det står lika dant på den, vilken tycker du är lättast att läsa av dessa?
(Times största texten vs Toves handsskrift)
Pojke 4
Pekar på stor grad i antikva.
Intervjuare
− Bilderna ser ganska olika ut, vilken tycker du är finast?
Pojke 4
Pekar på den lilla boken.
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 4
− De är mycket bättre färglaggda inga streck är utanför linjerna. Det tyckte jag i den (pekar på Vem
Bestämmer) där ritar dom utanför linjerna.
Intervju 5.
Intervjuare
− Först tänkte jag fråga dig, de här böckerna om du fick välja vilken du skulle läsa bara på hur stor den
är, vilken skulle du ta då?
Flicka 1
− Den.
Flickan väljer utan tvekan den minsta boken.
Intervjuare
− Mm. Varför då? Hur tänker du? För att den är så liten? Man kan inte ha fel på de här frågorna så du
behöver inte vara rädd för att du ska svara något konstigt.
− Kommer du ihåg att du fick fylla i det här pappret med mamma? Vi såg att du kunde alfabetet. Har
du tänkt på att A ser annorlunda ut ibland?
Flicka 1
Flickan skakar på huvudet.
Intervjuare
− Det har du inte. Vet du att båda de två bokstaverna är a? Mm. Hur skriver du när du skriver A?
Flickan pekar på versala A. Den stora, Mm.
− Känner du igen den här? Hon nickar när vi frågar om hon känner igen boken.
Om vi tittar på bara bokstäverna i den här boken, vad tycker du om dom? Är dom fina, fula, konstiga?
Flicka 1
− Fina.
Intervjuare
− Vi ska titta på en annan. Om vi tittar på bokstäverna och orden i den här boken, hur tycker du att
dom ser ut?
Flicka 1
− Fina.
Intervjuare
− Sen ska vi titta här, om vi tittar på den här texten om man tittar på bara orden och bokstäverna hur
tycker du dom ser ut?
Flicka 1
− fina
Intervjuare
− Fina också. Vilken av dom här skulle du helst vilja läsa om du var tvungen att läsa någon av dom här
orden.
Flicka 1
− Den. Flickan pekar på Molly.
Intervjuare
− Här ska du få se ett papper som jag har. Tror du att du kan läsa vad det står? Vill du att jag ska hjälpa
dig? … Ormen
Flicka 1
− Ormen tycker....Ormen tycker det är kul........att rulla............som en......som...........
Intervjuare
− Det är lite svårt det sista ordet, cykehjul ”ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul” Det står
likadant på alla dom här pappren som jag visar dig nu. Fast du ser att det är lite, att de ser olika ut ändå
va? Om du fick välja vilken tycker du bäst om?
Flicka 1
− Den. Flickan pekar på texten i versaler.
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Flicka 1
− Att dom inte är så himla små.
Intervjuare
− Det är stora bokstäver på den ja, på de andra är det små bokstäver, bra.
Kan du läsa vad det står på den?
Flicka 1
− Gula...
Intervjuare
− Gula bananer
Flicka 1
− Gula bananer är goda.
Intervjuare
− Ja, titta! Om vi frågar såhär i stället då, den här som du valde. Den här är ju gul och den här är vit.
Om du fick välja nu vilken tycker du bäst om då?
Flicka 1
− Vit
Intervjuare
- Den fortfarande. Och nu ska vi bara titta lite på bilder, du kan få kika i den om du vill. Brukar du läsa
mycket hemma?
Flicka 1
− Njae
Intervjuare
− Men din favoritbok är ”Pippi” såg jag?
Flicka 1
− Mm
Intervjuare
− Är det Pippi Långstrump?
Flicka 1
− Mm
Intervjuare
− Den är väldigt bra, det tycker jag också. Ser du att alla de här böckerna ser olika ut, att det är olika
bilder, om du fick bestämma vilken tycker du är finast?
Flicka 1
− Den.
Flickan bestämmer sig ganska fort för vilken hon gillar mest och pekar på läromedlet.
Intervjuare
− Va bra, då var vi klara. Tack för att ville hjälpa oss.
Intervju 6.
Intervjuare
− Först tänkte jag fråga om de här två böckerna, eller tre böckerna är det ju. Ser du att de är olika
stora, om du fick välja en som du skulle läsa vilken skulle du ta då?
Pojke 5
− Den.
Tar utan tvekan den avlånga höga.
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 5
− Jag tror det inte är så mycket text och så.
Intervjuare
− Ja ok. Så du vill helst läsa en bok som det inte är så mycket text i?
Pojke 5
− Ja. För jag är precis nybörjare.
Intervjuare
− Jaha. Ja vad smart tänkt. Och alfabetet såg jag att du kunde.
Pojke 5
− Ja.
Intervjuare
− Mm. Så då ska jag fråga: bokstaven A, har du tänkt på att den kan se lite annorlunda ut ibland?
Pojke 5
− Mm det har jag.
Intervjuare
− Vilken av de här tre brukar du skriva när du skriver själv?
Pojke 5
− Jag brukar skriva dom två
Pekar på stora A och a med krok över.
Intervjuare
− Jaså, okej. Nu ska vi titta på lite böcker. Om vi bara tittar på orden och meningarna här.
Pojke 5
− Mm
Intervjuare
− och bokstäverna
Pojke 5
− Mm
Intervjuare
− Hur tycker du att dom ser ut?
Pojke 5
− Dom ser lite svåra ut, men jag kan läsa dom.
Intervjuare
− Mm tycker du att texten är fin?
Pojke 5
− Mm.
Intervjuare
− Det ser nästan lite ut som om man har skrivit det själv.
Pojke 5
− Ja. Det tror jag att dom har gjort.
Intervjuare
− Ja det kanske dom har. Vi kan titta på den här texten också. Om man bara tittar på bokstäverna och
hur dom ser ut.
Pojke 5
− Det är ju lätt, att läsa, superlätt.
Intervjuare
− Tycker du dom är fina då?
Pojke 5
− Ja
Intervjuare
− Det är också nästan lite handskrivet. Så ska vi titta på den här med om man bara tittar på texten här
så är den lite annorlunda.
Pojke 5
− Ja det är ju stora, nä det är också små, båda är små bokstäver.
Intervjuare
− Det har nog skrivit den här på datorn, vad tycker du om den texten?
Pojke 5
− Jag tycker den också är bra
Intervjuare
− Mm, tycker du dom är ungefär lika lätta att läsa?
Pojke 5
− Mm
Intervjuare
− Om du var tvungen att välja en bok som du skulle läsa, vilken skulle du ta då?
Pojke 5
− Jag skulle ta den här understa. Pojken väljer vem-boken.
Intervjuare
− Hur tänker du då?
Pojke 5
− För jag tycker det är finast text.
Intervjuare
− Nu ska jag visa lite papper. Tror du att du kan läsa vad det står där? Jag hjälp...
Pojke 5
− ormen tycker det är kul att rulla som ett cykelhjul.
Intervjuare
− Och på alla de här papperna står det samma sak.
Pojke 5
− Fast det är olika stora
Intervjuare
− Mm precis
Pojke 5
− Jag tycker DEN ser bra ut? Pojken pekar på texten i versaler
Intervjuare
− Vet du varför du tycker så?
Pojke 5
− Näe
Intervjuare
− Fast om du tittar på texten, om vi jämför den här texten med den så kan du se att den här är bara
stora bokstäver.
Pojke 5
− Det är lättare att läsa fel när det står så litet ialla fall som det.
Intervjuare
− Mm, jag förstår. Om vi tittar på det här pappret,
Pojke 5
− Mm anna tycker om röda äpplen, det är ju också de är lika stora som dom.
Intervjuare
− Men det här är ju ett rött papper, tycker du det blir svårare att läsa när det är en annan färg på
pappret?
Pojke 5
− Ja, lite.
Intervjuare
− Om vi bara tittar på bilder nu då.
Pojke 5
− Mm
Intervjuare
− Här, ser du alla?
Pojke 5
− Mm
Intervjuare
− Om du bara fick välja en med finast bilder
Pojke 5
− Då tycker jag den.
Intervjuare
− Den här?
Pojke 5
− Mm för fladdermöss är lite svårare att rita.
Intervjuare
− Mm vad bra.
Intervju 7.
Intervjuare
− Först ska jag fråga om de här böckerna, du ser att det är olika storlek på dom, om du fick välja en
bara på hur dom ser ut, vilken skulle du ta då?
Flicka 2
Flickan pekar på läromedlet.
Intervjuare
− Den stora? Hur tänker du då?
Flicka 2
− Att det finns mest bilder i den.
Intervjuare
− Du behöver inte vara rädd för att du ska svara fel, för det kan man inte på de här frågorna.
Jag såg att du kunde alfabetet, har du sett att A kan se olika ut? När du skriver a, vilken brukar du
skriva av dom då? Flickan pekar på versalt A. Den stora. Tycker du att det är svårt att känna igen
någon av de här? Vilket tycker du är lättast att känna igen?
Flicka 2
− Av dom två?
Intervjuare
− Mm.
Flicka 2
− Den. Pekar på den med handskrivna a
Intervjuare
− Okej
Intervjuare
− Nu ska jag visa lite böcker för dig, om vi tittar bara på bokstäverna och orden hur tycker du att dom
ser ut? Fina roliga eller fula?
Flicka 2
− Roliga. (Vem-boken)
Intervjuare
− Om vi tittar på de här orden, hur tycker du att dom ser ut?
Flicka 2
− Lätta. (Molly-boken)
Intervjuare
− Lätta, mm. Om vi tittar på den här, hur tycker du att dom ser ut?
Flicka 2
− Lite mitt emellan. (läromedlet)
Intervjuare
− Om du fick välja en av de här böckerna att läsa vilken skulle du välja då? Flickan pekar på Mollyboken. Hur tänker du då?
Flicka 2
− Att den är lättast att läsa.
Intervjuare
− Nu ska du få se ett papper här, ser du vad det står? Annars kan jag hjälpa dig att läsa.
Flicka 2
Flickan läser för sig själv först tyst sedan högt för oss.
− Ormen tycker det är kul att rulla som ett....
Intervjuare
− Cykel – hjul. Cykelhjul. Och här är några papper till och så står det samma sak på dom, men om du
fick välja vilken tycker du är bäst. Flickan väljer den gemena texten med störst storleksgrad. Hur
tänker du då?
Flicka 2
− Den är mycket lättare att läsa för de andra är lite mindre att läsa.
Intervjuare
− Här har du.
Flicka 2
− Gula bananer är goda.
Intervjuare
− Ser du att det är ett gult papper här, vilken av de här tycker du är lättast att läsa?
Flicka 2
− den gula.
Intervjuare
− Nu ska vi se, jag ska visa lite bilder för dig i de här böckerna, de här tittade vi i förut.
Om vi bara tittar på bilderna, vilka tycker du är finast då?
Flicka 2
− Den. Flickan väljer läromedlet.
Bilaga 3
Ormen tycker det är kul
att rulla som ett cykelhjul.
Ormen tycker det är kul
att rulla som ett cykelhjul.
ORMEN TYCKER DET ÄR KUL
ATT RULLA SOM ETT CYKELHJUL.
Ormen tycker det är kul
att rulla som ett cykelhjul.
Bilaga 4
Transkribering av intervju med speciallärare på Hanemålaskolan, Nybro.
Intervjuare
Ni har koncentrerat er på den här läseboken ”Vi läser” eller?
Intervjuare
Ja ni utgår ganska mycket ifrån den eller?
Respondent
Ja, klasserna har denna så då gör vi faktiskt det och anledningen är ju att det är så bra innehåll i den
här boken, det finns ju första boken, andra boken och tredje boken. En för varje årskurs och så finns
det en bok som heter Tor och hans vänner sen. Eftersom jag är speciallärare så jobbar jag lite extra
med dom barnen som har svårigheter, men sålänge barnen kan så får ju dom jobba....nu börjar jag
prata fritt.
Intervjuare
Ja gör det.
Respondent
Eller vill ni ställa frågor?
Intervjuare
Nämen kör du till att börja med
Respondent
Ja vad skulle jag säga, jo barnen, så länge de kan så läser de ju i den här boken för den är ju uppbyggd
systematiskt, bokstäverna, ljuden läser ju in i en viss ordning för att man ska kunna läsa med
bokstäverna, bilda ord så fort som möjligt. Olika läsläror har ju kanske lite olika inlärningsgång på
ljuden. Men det här följer den gamla läsläran som jag hade när jag gick i skolan som heter nu ska vi
läsa som även så kom det en annan version som hette nu läser vi som är föregångaren och sen så läser
vi ju ,jobbar vi ju efter den här nu och ljuden läser in i ungefär samma ordning och då är det ju en
bokstavsbild först i läsläran här med en ramsa till som man jobbar rätt så mycket med och klappar och
lär sig utantill och så vidare för att dom ska befästa den här bokstaven så letar de ju ord med a om vi
tar den första bokstaven försöker hitta så många de kan läraren kanske skriver samtidigt på tavlan och
så vidare då kan de stryka under bokstaven när de hittar den som de letar efter. sen kommer det ju ord
här, bild och ord, i den här versionen, den senare så står ju orden under det gjorde ju inte det i den
tidiga versionen av den här utan då skulle man bara lyssna använda det som analys att lyssna efter var
i ordet man hör ljudet om det hörs först inuti eller sist men nu är det liksom tydligen en hjälp att läsa
och se på bilden samtidigt så att
Intervjuare
Hur länge har den funnits den här boken, alltså den första versionen av den här boken? När är den
ifrån vet du det, den första?
Respondent
Nä det kan jag inte säga
Intervjuare
Den här är ju från 2005 va?
Intervjuare
Jamen den har ju funnits långt tidigare men den här har vi jobbat ganska många år med på skolan här
innan hade vi den vita där ”nu läser vi”
Intervjuare
Jag undrar varför de där är inringade?
Respondent
Dom här? Jo det ska jag tala om för dig, det är ordbilder. Det ska, det behöver dom inte kunna inte
ljuda utan det ska de lära sig se direkt att det står ser att det står en. Jag skriver det på små kort och sen
visar jag barnen bara dom här korten med dom orden ser och en börjar det med här. Sen kommer ordet
sa hej, för dom bokstäver h och j lär man sig ju ganska sent i alfabetet eller inlärningsgången här så
därför måste de lära sig att se detta ord för det använder man när man läser här man läser med hjälp av
ordbilder först i den här boken
Intervjuare
Vad spännande att de har, att ni implementerar ordbilder som man måste lära sig.
Respondent
Ja en del har jättesvårt att lära sig dom, så kommer här är det är ett elände för dom som har lite
svårigheter här är och det är för man ska kunna läsa här är en orm, här är en ros men när man kör det
gång efter annan för läsning bygger jättemycket på upprepning. För att du ska lära dig måste du se
ordet jättemånga gånger. Särskilt om man har svårigheter och jag kan säga dig att jag har jobbat som
speciallärare i trettio år, så jag har ju jobbat jättemycket med läsinlärning. Och sen bygger det ju
vidare då på de här ordbilderna jag har och så vidare, du, bara för att man ska kunna få ihop små
meningar för att det ska bli roligare att läsa. Sen finns det en annan mening här till en bild på a då
”apan ser en banan” och då ska det vara så många bokstäver som möjligt med av den man håller på
och lära sig.
Sedan kommer då A-sidan då som vi säger, där får de ju lära sig Tor och Lump som bokstavs som
ordbilder också då har man större bilder man har klippt ur och sätter på tavlan och så skriver man
mamma över då pappa det är familjen Mamma, Pappa, Tor Elin Lump och så kommer lilla fröken
också som har rätt så stor betydelse i den här boken dom lär man sig som ordbilder och barnen klistrar
i sina böcker klistrar in namnet, skriver namnet så man jobbar på många olika sätt för att man ska
befästa dom här ordbilderna, för det är dom man utgår från sen när man skriver och läser.
Intervjuare
Får man med någonting hur man ska, alltså hur vet du allting man ska göra har du någon extra bok
eller någonting som du kan komplettera den där med?
Respondent
Ja det finns en lärarhandledning.
Intervjuare
Som säger hur ni ska göra?
Respondent
Ja det finns det alltid till alla böcker, men du vet jag har ju varit lärare så länge. Jag säger: jag behöver
inte ha någon bok det kostar för mycket att köpa in handledningar till alla då va och jag kör min
metod, men jag fick ju detta på lärarhögskolan. Jättemycket av den här inlärningsgången hur man gör
när man undervisar i läsinlärning, så det sitter i ryggmärgen sen dess.
Jo sen blir det ju ord, ???? sen kommer det en blå ruta. Det är ord som man ska kunna ljuda. Här har
man gått igenom a och s då kan du ju läsa sa och as egentligen då. Fast vi tar bara sa för det är ett
trevligare ord och b. Sen kommer det en b-sida så småningom och där är ju lite mer avancerad text för
dom som läser lite mer. Som här är a-sidan ”Hej sa mamma” då har man lärt sig hej som ordbild
mamma som ordbild och sa. Då har vi ju gått genom dom ljuden, då kan de ju ljuda det. Vi har ändå
jobbat jättemycket med att vi har ringat in sa i olika meningar och lägga med bokstavslådan och skriva
och så vidare ”Hej sa Tor” och så har man lärt sig här och är som ordbilder också och då blir det ”Här
är Siv.” Barnen känner sig jättelyckliga – då kan jag läsa detta
Sen faran att en del tror att man kan lära sig läsa allt med ordbilder så det får man vara väldigt
uppmärksam på, och därför finns jag med vid sidan i början hela tiden att jag plockar ut barnen en och
en, nu tog jag inte med mig det in, för då har jag skrivit ord på lappar antingen. Ja då antingen på på
kort eller på ett blad då med dom kombinationerna som finns på den bokstaven så dom får läsa det.
Ord och bild som de får plocka ihop och så vidare så att de inte ska kunna lära sig utantill.
Hade en klasskamrat som hade barn en gång och sa ”kan dom inte lära sig det här utantill nu?”. Jag sa:
det är ingen risk. För han hade gjort det själv, lärt sig hela läseboken utantill när han gick i första klass
så han var rädd att det var likadant med hans barn. Jag sa det är ingen risk för vi läser så mycket annat
vid sidan av men det här grunden den har dom i läxa den jobbar dom med hemma
sen när dom får läxa då får dom även små listor med ord, aktuellt ljud där då och små meningar sen
när det börjar bli det så det är inte bara det här, men ni ser uppbyggnaden
Intervjuare
Ja nu förstår jag bättre.
Respondent
Blå rutan det är ord som alla ska kunna läsa som man kan ljuda.
A-sidan är ord du kan ljuda och ord du har lärt dig som ordbilderna.
B-sidan är lite mer text, alltså för den mer avancerade läsaren en del kan läsa när de börjar skolan det
är inte så roligt att bara sitta och läsa det här. Utan det är liksom fler ljud som står med där man har
gått igenom.
Intervjuare
Jag undrar en sak, eftersom ni arbetar jättemycket med att ni vill etablera en ordbild och så att ni
skriver det och läser det, jag undrar bara rent, som vi tittar på typografi hur texten ser ut, ser den olika
ut då på varje material om man säger. Som här då är det en antikva som vi säger och sen här är en
annan text. Ser de annorlunda ut på de olika?
Respondent
Ja det gör det ju. Alla har ju egentligen olika.
Intervjuare
Tycker du att det gör nån skillnad?
Respondent
Det är svårast för de barnen som har perceptuella svårigheter när det gäller formkonstanser. Men dom
är ju inte så många utan de flesta barnen kan ju se det. För man tränar ju jättemycket stora a, du har
lilla a tryckt och du har lilla a skrivet så, alltså man visar dom ju det. Att det kan se ut på olika sätt.
Man kan leta efter det speciella ljudet i olika texter så de lär sig ju ändå rätt så bra men för dom barnen
som har svårt med formkonstanser då kan det ju vara knepigt.
Intervjuare
Vi märkte när vi intervjuade barn att de gärna skriver och läser bara stora bokstäver.
Respondent
Jaaa, men hur gamla var dom?
Intervjuare
Dom var 6 nu eller 6 och 7, det är dom går förskoleklassen här, inte alla men.
Respondent
Men det är ju så dom börjar, barnen börjar alltid lära sig dom stora bokstäverna. Det är helt naturligt.
Dom är lättare för dom. Därför trycker vi väldigt mycket på dom små bokstäverna sen för det är ju
dom du använder mest. De stora bokstäverna har du ju bara först i meningar och först i namn. Dom
måste ju ändå veta, dom har dom ju ändå gratis på något sätt därför kör vi mest med dom. Jag har
bokstavskorten som jag tar ut barnen en och en och då har jag dom stora för sig och dom små för sig
och då gäller det för barnen att memorera dom här, det här måste bli automatiserat. Du kan inte lära
dig läsa om du inte har ljuden automatiserade så du kan dom direkt. Du kan inte sitta och leta i ditt
minne efter vad är det här för bokstav hur låter det, det går inte läsa då, så det är a och o.
Ljuden måste vara automatiserade så därför är det en del barn som kommer fram på vårterminen ”ska
vi inte ta korten” och då tycker jag att de kunnat orden så länge så då behöver vi inte köra dom, det har
alltid varit punkt ett, vi kör korten, snabbt kunna säga ljudet då är det mycket lättare att läsa.
Och du, som sagt var trycker hela tiden på, när dom får lägga ord hos mig lägger jag alltid bara små
bokstäver dom får aldrig lägga stora bokstäver utan bara små. Så vida det inte ska vara en mening då
så första ska vara stor.
De får hem små kuvert i läsläxa i början också med dom här första meningarna. Ja vi kan se,
”jag är en räv” tillexempel. Jag är ju en ordbild och då finns det i kuvertet både med stort j och med
litet j. Men dom bokstäverna, resten kommer ju alltid med små bokstäver, så du skickar ju aldrig hem
att dom ska jobba med bara stora bokstäver eller skriva meningar med stora bokstäver.
Intervjuare
Men de olika typerna av a och de olika typerna av g tillexempel, dom kommer samtidigt också liksom
ni blandar lite där?
Respondent
Ja
Intervjuare
Men det är inte på något sätt att ni kan ta den ena bokstaven först och sen så ta in den andra det skulle
bli förvirrande eller?
Respondent
För det första så skriver dom ju bara detta a:et (hänvisar till skrivna a) de skriver inte det andra. Det
gjorde vi förr i världen, det var ju jätteknepigt. Vi skriver bara det a:et, det lär dom sig skriva. Sen lär
dom se att se det andra för det finns ju med i olika texter då va därför måste de lära sig att läsa av men
de ska ju inte kunna skriva det.
Nej, jag tror att det är viktigt att de ser alla på en gång, att såhär kan det se ut. Precis som läraren talar
om att det kan låta ”aaa” och det kan låta ”a”, men har man svårigheter så låter bokstaven bara ”aaa”.
Först i början man får inte säga någonting annat, så de barnen jag har, jätteviktigt att det låter som man
säger det i alfabetet annars blir det stora problem. Du kan inte läsa "rass" när det står "ras" tillexempel,
därför är det jätteviktigt att nu låter det som i alfabetet ingenting annat. Alla dom första ljuden i början
så att man inte rör till det. För det första är ju ljudenlig stavning, dubbelteckning kommer ju lite
senare. De första orden är ju varannan vokal och varannan konsonant när man lär sig att läsa. Sen så
kommer ju ändelserna på a, ar, en, et, or och så vidare. Sen börjar man med konsonantmöte. Slutet av
ordet först, ”masssk” och sen kommer ”ssssten” alltså konsonant möte i början av ord så man har en
inlärningsgång för att det ska underlätta.
Så det gäller att barnen får mycket övning och träning så att det sitter i ryggraden automatiserat det
här. Då kan man gå vidare.
Sen är det ju olika för olika barn en del de kan ju läsa flera år innan de börjar skolan och andra de är
inte ett dugg intresserade av bokstäver och ljud ens en gång när de börjar. Kanske inte kan skriva mer
än bokstäverna i sitt eget namn. Dom har ju lite längre inlärningstid. Så man får ju ha olika krav på
olika barn, vad dom ska göra. Därför har dom lite olika läsläxor och så och olika lästexter men det
gäller ju att de läser så mycket som möjligt man kan bara lära sig läsa genom att läsa och skriva
genom att skriva. Så jag kan inte svänga med mitt trollspö, men kunde jag det skulle jag gärna göra det
men så funkar det ju inte man måste jobba, man måste jobba stenhårt och dom barnen som har läs och
skrivsvårigheter de har det ju jättejobbigt. De blir ju trötta de får ju verkligen kämpa och då gäller det
att alla ligger i så mycket som möjligt. Om man kan serva dom med material på rätt nivå.
Intervjuare
Men då är det utöver läroboken som dom får material då?
Respondent
Ja det är det.
Intervjuare
Vad är det för slags material, säg att jag skulle ha svårt, vara en av de som har svårt att lära mig läsa
vad skulle jag..
Respondent
Ja för det första så måste man ju se till att dom ljuden vi har lärt oss så att dom är befästa, sen då går
jag ju över i den här läsläran sen. Där är en bättre typ av bokstäver om ni ser det.
Intervjuare
Är det lättare för dom att läsa?
Respondent
Ja jag tycker ju det. För där är ju mer som dom skriver. Fast det gamla a:et är ju kvar där det är ju inte
det men det andra g:et är ju i den här boken, det vanliga, sen är ju inte om ni tittar på snitten så är det
ju lite småsträck här nere, inte på i och det är inte på dom utan.
Intervjuare
Det är en antikva, precis, lite fötter på dom.
Respondent
Ja det är fötter överallt, så när jag själv skriver så använder jag ju den texten (hänvisar till typsnittet
Arial)
Intervjuare
Mm
Respondent
Arial heter den va?
Intervjuare
Ja just det, men det är det nog.
Respondent
För jag tycker att det är väldigt viktigt att det är så klart som möjligt.
Intervjuare
Ja
Respondent
Inga krusiduller i onödan utan så likt det man skriver som möjligt sen så tror jag inte att snittet är det
svåraste utan det svåraste är ju dom som har perceptuella svårigheter bdpq samma bokstavsform fast
den är vänd åt olika håll så det är världens problem, u och n är ju samma form fast den är vänd åt olika
håll. en del har jättesvårt med e och det tryckta aet om du vänder på e så ser det ju nästan ut som ett
tryckt a. så det är såna saker som vållar större svårigheter än själva stilen. De perceptuella
svårigheterna och de perceptuella svårigheterna påverkar barnen mycket mer än man tror. Hur mycket
har ni fått prata om detta i er utbildning?
Intervjuare
Nej det har har vi inte pratat så mycket om. Perception har vi ju haft.
Intervjuare
Perception har ni haft, ja. För vi gör så varje höst när ettorna börjar har vi ju kommunprov här i Nybro
kommun då har vi alla årskurserna inte alla men ettan tvåan ja trean fyran femma, inte fyran har vi nu
eftersom vi har nationella prov på våren i trean så det var första året det var borttaget. då kollar ju vi
ett kopieringstest och ligger dom lågt på det då gör jag en fortsatt testning på visuell perception. och så
ser man där vilka svårigheter dom har och så får man träna vidare. en del har ju jättesvårt att forma
bokstäver och siffror. jag vet en hon skrev en sexa nu det var en rund kantig sak och sen ett sträck mitt
upp, det var en sexa. Så att ja, man får jobba jättemycket med såna saker, en del har inte hunnit så
långt i sin utveckling så att de kan rita ett kryss. för det blir ett plustecken det kan dom hålla på med
nästan hela ettan.
Intervjuare
Vi träffade ju, vi gjorde först en enkätundersökning då var det nästan alla barnen på ängen och
pepparroten här som svarade på våra frågor och sen så intervjuade vi dom och jag fick uppfattningen
om att det var väldigt olika nivåer. En del kan ju skriva och läsa väldigt bra och en del knappt skriva
sitt eget namn. Men då får dom en individuell hjälp sen när de kommer eller? Men alla ska börja med
den här boken, den här läseboken?
Respondent
Ja den har vi ju som bas för dom här som kan läsa, är inte säkert att dom är så haja på att skriva för
barn har jättesvårt att forma bokstäver. Alla bokstäver börjar ju upp och likadant siffror. Men dom kan
börja lite var som, så man har ändå det som bas. Och sen har dom extramaterial utöver det att dom
läser egna småböcker eller ja vilken läsnivå dom nu befinner sig på, de har tystläsningsböcker så när
dom andra jobbar med sitt så håller dom på och jobbar med sitt om man säger då va. Men alla är med
på att skriva bokstäverna för det är viktigt.
Intervjuare
Ja okej.
Respondent
För det är väldigt sällan att dom är duktiga på det att forma på rätt håll och eller tillexempel som jag
kallar det för vindsbokstäver och källarbokstäver b och d h och f och l och k de ska ju upp på vinden
de ska ju vara långa och j och p och y och g de ska ju ner i källaren och det är gestaltpsykologst
väldigt viktigt också liksom, för skriften när de ska läsa sen.
Annars blir det ju jättesvårt om alla bokstäver är lika stora, det är ju därför dom små är så bra, en del
sticker upp och en del sticker ner. Och sen att de måste få mellanrum mellan orden det är ju också
jättesvårt du kan inte läsa en lång räcka om du inte har mellanrum mellan ord och det förstår de ju inte
barnen och kör ju ihop alltihopa först det är därför många barn lär sig att läsa genom att börja skriva
dom har upptäckt ljuden och så börjar dom skriva och sen kommer läsningen utifrån det.
Jag känner mig som en papegoja!
Intervjuare
Det är jättebra, men i den där boken går dom olika, börjar alla i början och sen går alla samtidigt
genom boken?
Respondent
Ja klassläraren håller i kapitel a liksom. Det går inte då har man inte koll på det utan alla jobbar runt
och pratar runt samma kapitel för att den är ju rätt så rolig och händelserik liksom. Vad de gör med
Olssons staket, det får man ju följa i alla tre åren. Den är raket och den är allt möjligt då va. Så att bara
man har det att utgå ifrån som grund då va sen utifrån det så får dom olika.
Intervjuare
Vi fick låna en bok av Agneta Koeppen som hette LUS-boken. Läs- och utvecklingsschema. Är det
nåt som du använder dig av?
Respondenten
Jajamensan! Vi har skyldighet att lämna in lusrapporter tre gånger om året, vecka 39 vecka 5 och
vecka 19. Så jag lusade hela förra veckan så det står mig upp i halsen. Så det använder vi oss av hela
tiden.
Intervjuare
Okej vad bra för vi har utgått lite ifrån den nämligen, bara att om man tittar på den. Är det någonstans,
finns det något mål på den där man ska vara va?
Respondent
Japp, år ett - lus nio, år två - lus tolv, år tre - lus femton, sen vet jag inte om de har arton i femman
eller sexan, jag kan inte säga det jag har ju dom små barnen bara nu.
Intervjuare
Men grundskolan räcker, vad bra.
Respondent
Förr hade vi lus sju på ettan men sen, nej sa jag nu måste vi ha nio för vi ska hinna nå till lus femton
innan dom kommer till trean. Sen kan jag väl ha lite synpunkter på lusning och lusböcker. När man
sätter en lusbok det står lus nio tillexempel det är massa ljudstridigt tecknade ord. Det tycker jag inte
om. För upp till lus nio där ska det bara vara ljudenliga ord. För det handlar om att lus nio är att ljuda
effektivt och då ska det inte stå ljudstridiga ord i en sån bok.
Så det tycker jag är lite konstigt för att man får ju från förlaget där står det olika lusningar på böcker
då va. Och det tycker inte jag stämmer och sen är jag rätt så stenhård i min bedömning.
Intervjuare
Ljudstridiga säger du, vad var det?
Respondent
Det är eng-ljud, sche-ljud, tje-ljude, j-ljud stavat på olika sätt ,det ska inte en liten etta läsa.
Intervjuare
Men är det, sätter bokförlagen alltså var på lusen?
Respondent
Nej det gör dom inte, men vad kan man säga, jag har ett häfte där det står, lus-guiden, heter den och
där finns det ju en del böcker i som de har gett som exempel på något förlag. Och då står det lus och så
står det ett litet spann då 4-7 eller någonting sånt där.
Intervjuare
Okej
Respondent
Men ja, lite frågetecken. Men sen vill jag säga en sak också det står ju uttryckligen i lusboken att detta
inte är nåt diagnosmaterial utan det är ett sätt att se elevernas utveckling och jag har försökt tala om
det hur många gånger som helst att lämna pappren in och visat men det är ju... Det används ju ändå
som det här.
Intervjuare
Det känns som att det lätt kan bli så, med den typen av material.
Respondent
Ja, fast det är inte meningen att det ska vara så. Det var en liten parentes.
Intervjuare
Men vad tycker du om Vi läser, du tycker om den boken eller?
Respondent
Ja jag tycker den är väldigt bra innehållsmässigt.
Intervjuare
Ja, hur för vi tänkte lite på det här den skiljer sig väldigt mycket från, bokstavs, ja själva a-delen där
dom berättar om a och sen så kommer Tor-berättelsen efter. Att de inte har så mycket med varandra att
göra. Tycker du att det är någon, alltså de är ju väldigt skilda mot varandra det är ju olika delar, jag
tänker om vi tar upp, öppnar boken..
Respondent
Du får visa mig.
Intervjuare
Här har du om en, om en noshörning och sen så kommer den här berättelsen som inte har någonting
med den här att göra.
Respondent
Nej det tycker inte jag gör någonting.
Intervjuare
Det gör ingenting?
Respondent
Nej inte ett dugg.
Intervjuare
För det första är det väl uppbyggt runt djur, varje bokstav. Om jag inte minns fel, ja elefant,
noshörning och det associerar ju barnen till väldigt bas så och sen har de ju den andra berättelsen om
Tor och hans familj.
Respondent
Ja och det var ju likadant på min tid att det var ju Tor och hans familj i den boken. Alltså den var före
den, jag är antik förstår ni. Först kom den och sen kom denna och sen är det den nu då. Så jag menar
läsinlärnings-gången den kan du ju inte ändra på. Om man säger så.
Intervjuare
Det går inte att förbättra den på något sätt heller? Hur tror du? Är den så bra som den kan bli nu eller
går det på något sätt att förbättra?
Respondent
Nej det vet, det är finjusteringar då men det är ju såhär det utgår ju ifrån också när barnet börjar tala
vilka ljud kör du först? ”AAAAMMMM” det är ju dom man lär sig först, dom här bakre ljuden. Alltså
dom får man ju ta sist det följer ju enligt talets gång ja har ju också Bodil Jönssons bok som jag läser i
lite med mina elever ibland har ni sett den?
Intervjuare
Njae.
Respondent
Bodil, hon är en fantastisk lärare av den gamla stammen. Men hon har inte samma inlärningsgång för
det är lite svårt att hoppa in såhär ibland men med en del elever kör jag det här och hon gör ju texter
där barnen kan ljuda hela tiden så då har hon ju gjort fullt med småböcker som barnen läser i
klasserna, vita damen serien och allt vad dom nu heter. Som dom parallellt med den här läsboken
läser, de får hem en liten bok i läsläxa också samtidigt med läsläxan. Men hon är fantastisk på att få
ihop text utan nästan ingenting, för det är ju det man ifrågasätter tycker jag mycket att det inte blir
något vettigt innehåll i saker och ting. När man är så begränsad. Fast jag tycker det är viktigare för de
här små barnen som håller på att läsa att de känner att jag kan läsa. Att det ska stå en massa konstiga
ord som de inte begriper ett endaste ord eller kan ljuda ut. Då tappar man intresset. Det här känner
dom, det här kan jag läsa.
Intervjuare
Vad finns det mer saker som motiverar dom till att läsa? Eller är det att dom känner sig stora och att de
kan läsa som motiverar dom mest?
Respondent
Ja alltså lusten att lära sig är ju jätteviktig. Och att man stärker deras självförtroende, det är jätteviktigt
att dom inte tappar självförtroendet. Därför får man ju inte sätta för svåra texter i händerna på barnen.
Nu har jag själv haft ett barn med läs och skrivsvårigheter så jag ser det från föräldrasidan också både
pedagogens och föräldrarnas sida och jag kom ihåg när han fick hem sina läsläxor jag trodde jag skulle
smälla av det var sju sidor. Jättesvåra ljudstridigt tecknade ord och han var inte alls där. Man måste ju
kunna allt det andra innan man hamnar där och så skrev jag i kontaktboken och bad att han skulle få
läsa i den (håller upp bok) och så började vi i den och så funkade det mycket bättre. Ibland så sitter, är
det ju såhär på olika skolor att då får barnen välja sin egen bokstav och lära sig den i sin egna takt.
Nej. Säger jag. Läsningen måste vara lärarledd. Det måste vara du som lärare som bestämmer i vilken
ordning du ska ta ljuden för att du ska kunna lära dem det att kunna ljuda ihop allra bäst. Dom som
redan kan alltså, eller har lätt för det dom läser med vilken metod som helst. Men det är dom här
barnen som har svårigheter för dom är inlärningsgången jätteviktig.
Intervjuare
Texten i den, dom blir motiverade av texten som är i vi läser eller? Jag tänker att det står lite på rim, de
tycker om det? Till exempel att de har de där ramsorna.
Respondent
Ja det tror jag, de brukar klappa. Det är också någonting det här med stavelser och rytm och detta som
är viktigt för den språkliga medvetenheten. Jag vet om de gör så här "räven har en tupp i magen när
den gal så börjar dagen" (läser i rytm) och kan sitta och vända händerna såhär också, varje pedagog
gör ju på lite olika sätt.
Intervjuare
Men vad tycker du, typsnitten har vi frågat lite om där. Jag kom att tänka på en sak nu spontant bara
när vi pratar om att man får, du tror inte att det blir rörigt när man får ändå ganska mycket olika
material om man har lite lässvårigheter att man går bort från den här boken och så får man lite papper
och lite böcker.
Respondent
Vi hade någon flicka nu som tyckte det var jättejobbigt att läsa i den här. Jaha, då sa vi ”Då läser vi
inte i den här nu, vill du ha hem småböcker?” Ja. Då ville hon ha hem det. Då fick hon ta hem det ett
tag, sen helt plötsligt så kom hon och sa nu vill jag läsa i den här boken igen. Så det känner dom själva
liksom.
Intervjuare
Mm.
Respondent
Jo en sak var rörigt, för när de fick de här första smålapparna hem a och de där då var det en annan
lärare som hade skrivit det för många år sedan. Sen bad dom mig fortsätta skriva resten och då
använde jag mig av Arial här då när jag skrev och helt plötsligt såg de inte likadana ut då undrade dom
över det va, de ser ju inte ut som dom gjort förut.
Intervjuare
Jaha
Respondent
Så då märkte dom ändå att det var en skillnad.
Intervjuare
Ja
Respondent
För barn är så, när dom börjar med en sak då ska det vara så livet ut ungefär, men man måste också
vänja sig vid lite olika saker.
Intervjuare
Tycker du man skulle byta ut typsnittet där mot en sån, Arial som du skriver med. All text i den tror du
det skulle vara lättare för barnen att läsa då eller tror du att det inte gör någon skillnad?
Respondent
Nej jag vet, ja jag tycker ju bättre om den, det kanske skulle vara lite lättare för en del.
Intervjuare
Säg att det skulle vara Arial bara i den här boken tror du att dom skulle ha svårt att läsa sån här text
(antikva) sen? Eller tror du att det inte spelar någon roll? Det är ju bara vad du..
Respondent
Ja det är ju bara vad jag tror. Nej det tror jag inte eftersom dom läser annat också samtidigt hela tiden
och alla har ju olika snitt. Det finns och de använder sig av väldigt mycket. Många olika. Så jag tror
inte det skulle vara. Men det är ändå viktigt och betydelsefullt hur dant snittet är. Jag har en liten herre
nu, han kan inte ens läsa den, så då har jag fått bryta ner varenda sida och göra såhär (visar små
böcker) ta två rader på varje sida och göra såhär sen måste han förstå också så det måste finnas en bild
innehållsmässigt till. Han klarar inte av mer just nu. Det går inte. Så jag har gjort ett hästjobb jag står
och gör böcker jämt dagarna i ända.
Intervjuare
Det är ju värt att notera.
Respondent
Hemma undrar dom om jag ska bli landshövding. Det vet inte ni varför dom säger det, det var en
landshövdning som klippte och klistrade lite fakturor och så.
Intervjuare
Jaha då finns det inget riktigt där som du tycker passar då, men det ska vara väldigt enkelt och dom
som inte klarar det där då får du hitta på och göra egna.
Respondent
Ja det får man ju, alla barn är ju unika. Jag fick inte det här barnet till att läsa överhuvudtaget om inte
jag hade gjort så. Och dom måste ju och det är jätteviktigt dom måste läsa varje dag. Det märks så väl
ibland om dom har haft ett lov då får man backa en del kan backa jättemycket över sommaren då gör
nämligen läshastighetsprov börjar jag med i år ett i maj första gången och sen gör man det varje
termin, höst vår och så brukar jag göra en gång i januari också i samband med lusningen och då ser
man ju deras läsutveckling. Då kan man verkligen se att när det är långt lov och de inte läser på
sommaren då kan dom backa jättemycket. Sen till en del barn så har jag den här läsläran för det gäller
att ha så mycket läsmaterial som möjligt.
Intervjuare
Den hade jag när jag gick i skolan
Respondent
Den hade du, den kände du igen.
Intervjuare
Ja.
Respondent
Det var någon idag som upptäckte den i mitt rum som var med mig inne där nu vi letade efter något
annat. Jag vill läsa den blå boken sa hon, jag visste inte vilken blå bok hon menade. Då kan du gå in
och hämta den själv, sa jag. Så då kom hon lufsande med den här.
Intervjuare
Jaha. Ja det är en annan typ.
Respondent
Det är en annan typ, men det är ändå den där lite fötter på.
Intervjuare
Ja. precis
Respondent
Men den är bra för det är fyra sidor till ett kapitel och så är det en bild och inte så mycket text, för det
är viktigt men jag tog med någon sån här, alltså det finns ju väldigt mycket att läsa i. Det här också
väldigt bra, text på ena sidan och bild på den andra. För då har du fokus på texten där så kan du ändå
ha stöd av bilden och titta på den.
Intervjuare
Mm
Respondent
Att förstå innehållet. Det som jag säger att barn med perceptuella svårigheter det får inte bli för rörigt,
likadant som i matteböckerna sen, där kan det röra till sig för dom om det är för mycket.
Intervjuare
Jaha
Ja, läsinlärning det har ju inte förändrats så mycket då på många år utan det ser ut som det alltid har
gjort egentligen eller? Jag tänker det är samma böcker ungefär och man lär sig läsa på samma..
Respondent
Ja boken har ju utvecklats det har ju blivit annat innehåll, de här var så samhällstillvända. Ja inte Aboken men sen kommer B och C det handlade bara om skilsmässoproblem och allt sånt där som var
aktuellt ett tag, det var inget roligt för barnen att läsa dom. Inte ett dugg. Så då är ju den här mycket
bättre som handlar om Tor och hans familj och kompisarna vad dom hittar på för någonting det ligger
ju väldigt nära barnen. Så den det är bara A-boken jag använder, den första läsinlärningen de andra
är...nej. Det är bara problem, men det var ju problem-inriktat så ett tag. Sen är det vi som är hundra år
förstår du. Vi jobbar ju tillsammans så försöker vi ju påverka de yngre. För att jag tror att det är rätt så
mycket som har gått förlorat i läsinlärning. Hur mycket har ni fått av läsinlärning? Men ni kanske inte
är inriktade på det här stadiet sen eller?
Intervjuare
Ja du menar i skolan nu?
Ja vi är ju mer, vi går ju grafisk design-linje.
Respondent
Okej.
Intervjuare
Så vi utformar ju saker mer, kanske, utformar böcker och sådär
Respondent
Går ni på lärarhögskolan?
Intervjuare
Inte lärarhögskolan, utan designhögskolan
Respondent
Jag tänkte ni kom från lärarhögskolan, ja.
Intervjuare
Nej.
Respondent
Nej då förstår jag.
Intervjuare
Men vad vi vill göra är ju, tanken med vår uppsats är ju att vi från vårt perspektiv kanske kan hitta en
inriktning till ett ramverk för ett läromedel som ger läslust liksom. Men genom form. Så det är därför
vi har varit och pratat med barn vi har ju tittat på massa olika böcker på olika storlekar.
Respondent
Vad spännande nu kommer ni med jättebra lärobok här sen.
Intervjuare
Kanske, men då har vi fått jätteintressanta svar bara kring hur de tänker hur stor en bok är, eller hur
stora bokstäverna är hur bilderna ser ut och sådär. Det är ju lite den inriktningen vi har. Sen vill vi ju
prata med dig och också, för att få den pedagogiska inriktningen. För det vet ju inte vi något om.
Respondent
Nej och då är det ju viktigt som sagt hur bilden ser ut, som ni säger bokstäverna och text, storleken på
texten att det inte är för mycket text i början, det får ju vara så att de känner det här klarar jag av.
Ibland när en del barn tycker det är alldeles för mycket då har jag ju en sån här läslapp som jag lägger
för så att de bara ser en rad i taget. Nu har jag ju ingen sån med mig. Bara alltså att det är nånting som.
"åå det är så mycket jag orkar inte läsa det nu".
Intervjuare
Jag tycker det är värt att notera att även om den där boken är bra och upplägget är bra ur en
inlärningssynpunkt så måste du ändå komplettera hela tiden eftersom alla barn är olika, tänk om man
istället fick, det här är min spontana tanke nu bara, ett paket ifrån förlaget blir det ju i såfall där man
liksom får en huvudbok som den här så kanske dom står för ett material som är så du slipper stå och
klippa egna böcker liksom. Skulle inte det vara ganska bra?
Respondent
Det skulle vara jättebra, bara en klass, en etta du har ju ett ålderspann på minst fyra år så det är ju så
svårt att täcka hela skala så att säga va. Det är ju därför man plockar material från så många olika. Men
visst det är ju jättebra ju mer.
Intervjuare
Men tror du att det skulle vara bättre om det materialet skulle vara enhetligt? Säg att du med den här
boken fick fem små böcker i olika grader, svårighetsgrader men som fortfarande hade med tor och
lump att göra?
Respondent
Det finns ju småböcker till den här. Ja javisst, det har jag inte tagit med mig. Det finns små med hård
pärm också.
Intervjuare
Okej.
Respondent
I olika svårighetsgrader också då. För de flesta läromedel såhär de har ju gett ut många för det är ju en
huvudbok, sen är det då handledning till och så är olika småböcker och det kanske finns skrivmaterial
till som Bodil Jönsson hon har ju skrivmaterial till också. Det finns det till den här också förresten.
Men ni förstår att skolorna är så hårt ansträngda idag att vi har inte pengar till att köpa någonting nu
förtiden. Förr fick vi alla läromedel, sen skars det ner så barnen fick första läseboken och kartboken nu
har det varit så ett tag att vill dom ha första läseboken får dom köpa den och nu så är det så att nu så är
et bara till utlåning. Så det är alltid pengar som styr allting.
Men perceptionen också har ju betydelse, så är det för rörigt så funkar det ju inte så därför är det
jätteviktigt som ni säger, hur sidan ser ut och hur mycket det är på en sida och vad.
Intervjuare
Men brukar barnen tycka om den där boken mycket?
Respondent
Ja.
Intervjuare
De tycker om bilderna och gillar den?
Respondent
Ja det tycker jag faktiskt. Sen kommer det små faktatexter i tvåan och trean och dom har läst om tor
hejedal tex nu i tvåan och gjort ett jättearbete om valhajar som har haft utställning på biblioteket men
det kanske ni inte har noterat? haft nu under våren.
SÅ de utgår ju mycket härifrån och så har de byggt flottar då förstås samtidigt som de läste om de
läste om konstruktion och fick göra egna och så vidare, det finns jättemycket att göra runtomkring. Så
sen i bok två och bok tre då, andra och tredje läseboken så är det insmugna små fakta.
Intervjuare
Var har man för ämnen i ettan?
Respondent
Du menar i No, i So?
Intervjuare
Överhuvudtaget: Svenska, Matte?
Respondent
Ja du menar så, nu var ja inne på tema ja det är Svenska, Matte, No, So, Idrott, Musik har dom separat
sen ingår ju Bild det kommer ju in i de andra ämnena fast det finns tror jag som ett särskilt ämne på
dom skriftliga omdömena, de har liksom inget tema som heter bild utan det ingår i det här, dom gör
mycket sånt när dom har fa, fria aktiviteter.
Intervjuare
Hade vi mer?
Det är nog ungefär sådär kanske. Det kanske räcker där.
Jag tycker vi har fått jättebra svar.
Respondent
Ja har jag kunnat hjälpa er någonting?
Intervjuare
Absolut, mycket bättre koll på hur det funkar.
Respondent
Ja det här är inte så lätt alltså, det är ju så att läsinlärningen är nästan borta från högskoaln, det var
därför jag fråga det stämde inte riktigt, responsen från er när jag ställde frågor. Bara för jag trodde ni
var från högskolan, eller lärarhögskolan.
Nej, det är därför de är så oroliga nu när alla gamla pedagoger går i pension. Att då försvinner den här
gamla stabila trygga läsinlärningsbiten för de nya lärarstudenterna har inte fått detta med sig i bagaget.
Så det gäller att vi gamla lär dom nya så mycket som möjligt när dom kommer ut. Att man nästan är
mentor till dom. Så det är projekt nästa läsår här i kommunen, så två av lärarna här ska vara delaktiga i
det och vara som mentorer och hjälpa dom yngre lärarna. Så det är sex stycken som man utser i
kommunen. Vi måste ta vara på dom här, kunskaperna som finns när det gäller läsinlärning.
Intervjuare
Vi läste någonstans, om det var på skolverket att det gjort en sån satsning "läsa, räkna skriva"
Respondent
Ja det är det projektet.
Intervjuare
Jaha det är det.
Respondent
Så det ska vi se, på den här skolan jobbar vi jättemycket med läsning. Barnen börjar så fort de börjar
kunna läsa sen tar de sina småböcker och sen varje morgon har de en kvart läsning, så fort de kommer
in bara går dom och sätter sig och tar och läser. Jag kan ju säga det att när man tittar på alla. Dom
säger att läsningen har sjunkit så mycket i det här landet men om man jämför med gamla prov så
ligger vi faktiskt genomsnittligt när det gäller läsarsnitt, högre. Än dom gamla och det tycker jag säger
rätt så mycket vi jobbar mycket med läsning, satsar jättemycket på det. För det är jätteviktigt i dagens
samhälle. Att kunna läsa. Otroligt betydelsefullt, sen gäller det att hitta vägar för de här som har svårt.
Intervjuare
Om du skulle kunna se någonting man skulle kunna komplettera med så man skulle hålla i läslusten
hos barnen, vad skulle det kunna vara i så fall, skulle det kunna va exempelvis när de har sommarlov
att de får med sig en bok hem?
Respondent
Ja det får dom
Intervjuare
Ja de får det.
Respondent
Ja. Dom eleverna det är ju ofta nästan alla, eller dom som vill får med sig böcker hem och får välja då.
Att det här får du med hem och läsa. Så har ju biblioteket på somrarna dom har att man ska läsa ett
antal böcker sen så får man en bok har jag för mig.
Intervjuare
Jaha.
Respondent
Det har de haft de senaste åren så det hoppas jag de fortsätter med. Det håller läslusten vid liv över
sommaren. Nej och en del vill låna hem över jullovet och då får de göra det också. Böcker från mig
alltså. Det är jätteviktigt och alltså de har sin läsläxa här och vissa barn som går hos mig de har läsning
varje dag, i småböcker. Då får dom hem en liten bok och där så har jag skrivit i vad boken heter så står
det lyssnat under så ska mamma eller pappa skriva sin signatur där. Att dom har lyssnat.
Intervjuare
Aha
Respondent
Det räcker liksom inte bara att läsa läsläxor man måste läsa annat också. Så läsning läsning läsning,
man kan bara lära sig läsa genom att läsa. Skriva genom att skriva. Och vi satsar på läsningen i första
hand.