1. No category

Buddhismen, läxä till fredäg 6 feb
Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i
Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan.
Hindusimen och buddhismen har mycket gemensamt. I båda religionerna tror
man på återfödelse. Hur man har det i sitt liv idag bestäms av hur man levde i
ett föregående liv.
Buddhismens grundare är Siddharta Gautama. Han föddes i Lumbini, en ort i
Nepal på gränsen till Indien. Han blev Buddha, som betyder den upplyste. Att
vara upplyst är att ha rätt kunskaper och förstå vad som håller människor
fångade i den här världen. Den som är upplyst behöver inte återfödas.
1
Siddharta Gautama
Siddharta föddes för omkring 2500 år sedan i en rik
furstefamilj. Familjen levde där södra Nepal ligger idag.
När Siddharta föddes bad hans far några visa män att
berätta om sonens framtid. De sa att det fanns två
möjliga vägar för Siddhartas liv. Antingen kunde han bli
en stor härskare till glädje för sin far eller en buddha till
glädje för hela mänskligheten.
Fursten blev rädd att Siddharta skulle överge honom och välja att leva som en helig man, i ensamhet
och fattigdom. Därför frågade han de visa männen vad han skulle göra för att Siddharta skulle stanna
kvar i palatset.
De svarade:
-Om din son ser en gammal människa, en sjuk, en död och en munk, så kommer han att avstå från all
rikedom och makt och bli en helig man.
Då bestämde sig fursten för att skydda Siddharta. Han skulle aldrig behöva oroa sig och se något
lidande. Fursten lät bygga vackra lustgårdar runt palatset och Siddharta fick njuta av allt skönt som
fanns. När Siddharta var sexton år, gifte han sig och fick en son som han kallade Rahula.
I många år levde Siddharta ett liv skyddat från sorg och
fattigdom. Men han kände sig rastlös. Han började tvivla på
att föräldrarnas kärlek och omsorger skulle göra honom
lycklig resten av livet. En dag lämnade han palatset. Då fick
han se det som förändrade hans liv.
Först mötte Siddharta en gammal man. Nästa dag mötte
han en sjuk man. Dagen därpå såg Siddharta en död man.
Siddharta insåg då att livet var fyllt av lidande och att inget
varar för evigt. Siddharta började tycka att livet var
meningslöst.
Buddha – att vara upplyst
När vi talar om Buddha, tänker vi för
det mesta på en person, Siddharta
Gautama. Men buddha är egentligen
en titel som innebär att en person
har blivit upplyst, nått fullständig
kunskap. Han har förstått sanningen
och befriats från lidandet. När han
dör, uppnår han nirvana, det tillstånd
då han inte längre behöver återfödas.
Men en dag träffade Siddharta en munk som hade
fullständig ro i sig själv. Han förstod att munken funnit vägen till befrielse från allt lidande. Då
bestämde sig Siddharta för att själv bli munk. Han ville gå ut i världen för att få svar på varför
människan måste lida.
Prinsen Siddharta blir munk
Natten till sin tjugonionde födelsedag lämnade prinsen sin familj och
blev den vandrande munken Siddharta Gautama. Under sin vandring
mötte han flera visa lärare och lyssnade på vad de hade att säga. Han
fastade och plågade sin kropp så svårt att han höll på att dö. Men
Siddharta Gautama hittade ändå inte svaren på frågorna om livet och
2
lidandet. Då slutade han att plåga sin kropp och tog emot den mat som människor gav honom.
Siddharta Gautama blir en Buddha
En dag kom Siddharta Gautama till byn Budh Gaya. Där
satte han sig under ett fikonträd. Han bestämde sig för
att sitta kvar och meditera ändå tills han förstått allt och
fått svar på sina frågor. En morgon hade han förstått allt
och fått svar på sina frågor. Siddharta Gautama hade
blivit en buddha, en upplyst. Buddha beskrev det han hade förstått för de fyra ädla sanningarna:
De fyra ädla sanningarna
1.
2.
3.
4.
Sanningen om lidandet.
Sanningen om lidandets uppkomst.
Sanningen om befrielsen från lidandet.
Sanningen om den åttafaldiga vägen som leder till att allt lidande upphör.
Buddha predikar
När Buddha hade blivit upplyst började han vandra omkring i norra Indien och det fortsatte han med
under fyrtiofem år. Han predikade för alla som ville lyssna. Det spelade ingen roll om de som
lyssnade var fattiga eller rika, män eller kvinnor eller vilket folk de tillhörde.
En grupp människor samlades omkring Buddha och började följa honom. De kallades sangha, det
betyder församlingen. De levde som munkar och nunnor och åt den mat som folk gav dem. Efter en
tid började de bygga kloster och leva tillsammans. Buddha dog när han var åttio år gammal.
Buddhas lära sprids
Efter Buddhas död spreds läran först i Indien, sedan till Sri Lanka och Sydostasien men på 900-talet
vår tid trängde hinduerna nästan bort buddhismen från Indien. Buddhismen spreds då till Tibet, Kina
och Japan.
Buddhas lära blandades med de religioner och traditioner som redan fanns i dessa länder. Det gör att
tempel och heliga platser kan se olika ut i olika länder. Hur man ber och mediterar kan också vara
olika. Men gemensamt för alla buddhister är målet att nå upplysning.
En Buddha
Buddha talade inte om några gudar. Samtidigt sa han aldrig att gudar inte finns. Därför har
människorna i en del länder behållit mycket av sin gamla religion och fortsatt att be till sina gamla
gudar. På andra platser har Buddha blivit den man ber och offrar till.
3
Det finns även buddhister som menar att det inte finns någon gud och att allt kommer inifrån
människan själv. Då är buddhismen framför allt ett sätt att förstå vad livet handlar om.
Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många
buddhister i Kina och Japan.
Bodishattva – en helig person som har valt att leva kvar som människa för att hjälpa andra att nå
upplysningen.
Munk eller nunna
Munkarna är viktiga för buddhister, de undervisar om
de heliga skrifterna, de ädla sanningarna och den
åttafaldiga vägen. Munkarna och nunnorna har många
regler som ska följas, bland annat får de inte ägna sig
åt musik, ha smycken eller värdesaker. Det enda de får
äga är två klädesplagg, en nål och ett bälte av tyg, en
tiggarskål, en rakkniv och en vattensil.
Meditationen var från början ett sätt för munkarna att
koncentrera sig och få sinnesfrid. I Kina och Japan har
en del av meditationen utvecklats till kampsporterna
kung-fu, aikido, judo och karate.
Att leva som buddhist
Buddha menade att sanningen, upplysningen, kan människan inte få från någon annan. Den måste
hon finna själv. Gudarna kan hjälpa människor med praktiska saker i livet, men inte med att uppnå
nirvana, det tillstånd då man inte behöver återfödas och slipper lida.
4
Människans ständiga jakt på lycka och att aldrig vara nöjd med det hon har, skapar lidande. Med det
får att uppnå nirvana och slippa lidandet genom att meditera, lära sig att leva rätt och försöka förstå
Buddhas tankar. Därför lär Buddhismen ut fyra ädla sanningar: Sanningen om lidandet, lidandets
uppkomst och befrielse från lidandet. Den fjärde sanningen är den åttafaldiga vägen.
Regler för livet
Gemensamt för alla buddhister är sökandet efter den rätta kunskapen. Genom att följa den heliga
åttafaldiga vägen kan alla få rätt kunskaper och nå befrielse från lidandet. En symbol för den
åttafaldiga vägen är hjulet med åtta ekrar, där varje eker motsvarar en levnadsregel.
Den åttafaldiga vägen
1. Rätt insikt eller förståelse
2. Rätt beslut
De två första stegen innebär att man förstår vad det är i ens liv som skapar lidande och att
man vågar besluta sig för att ändra på det.
3. Rätt tal (inte ljuga eller prata strunt)
4. Rätt handlande
5. Rätt levnadssätt
När man verkligen bestämt sig gäller det att förändra sitt liv. Att säga rätt saker och att
handla rätt så man inte skadar andra.
6. Rätt strävan
Goda saker kan man njuta av i stunden men det är en kort lycka och inget att bygga sitt liv
på. Att våga släppa det man har kräver att man anstränger sig hela tiden.
7. Rätt uppmärksamhet
8. Rätt koncentration eller meditation
En buddhist ska undvika det som är ont och bry sig allt mindre om sådant som hör till livet på
jorden.
Nirvana
Att bli upplyst är att nå ett slutligt tillstånd av inre harmoni. Alla frågor om livet är besvarade. Då
behöver man inte vara orolig för att återfödas till ett sämre liv. Man uppnår nirvana efter döden.
5
Högtider och riter
Buddhismen har inte så många gemensamma högtider och riter. Förutom några stora högtider som
alla buddhister firar, finns det inte några bestämda regler för när man ska besöka templet.
Buddhistiska tempel ser också väldigt olika ut. Vissa tempel har många statyer och bilder, andra har
nästan ingen utsmyckning alls.
När ett barn föds
Många föräldrar vill ha sina nyfödda barn välsignade. Då kan de gå till ett tempel där en munk läser
upp heliga texter och stänker vatten på barnet. Det finns inte någon gemensam ceremoni
motsvarande barndop.
Munk på prov
Många pojkar, och ibland flickor, i Thailand bor i kloster några veckor i början av tonåren. Där får de
udnervisning och får leva som munkar eller nunnor ett tag.
Bröllop
Att gifta sig räknas inte som någon religiös handling men om bröllopsparet vill kan de gå till templet
och få välsignelse.
Begravning
För en buddhist är döden viktig – den är inte slutet utan övergångne till nästa liv. Därför vill den som
ska dö gärna själv bestämma var det ska ske. Helst ska en munk eller andlig ledare läsa heliga texter
för den döende. Vid begravningen läser man också heliga texter och lyssnar på buddhistisk musik.
Ofta har man ett bord med en Buddhastaty, blommor och rökelse.
Exempel på buddhistiska fester
Buddhismen skiljer sig mycket från land till land. Därför firas högtider på olika sätt i olika delar av
världen. Gemensamt är att man under festdagarna ofta besöker tempel och kloster och tar med sig
presenter och offergåvor till munkarna och nunnorna.
De viktigaste festerna firas till minne av
Buddha, hans födelse och när han blev
upplyst. Den festen kallas för Vesakfesten
eller Buddhadagen och firas av alla
buddhister.
Dharmadagen firas till minne av Buddhas
första predikan.
6