Processledarutbildning Modul 1 Processledarskap våren 2015

SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Processledarutbildning
Modul 1 Processledarskap
våren 2015
SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
HR – TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING
2015-02-05
Lisbeth Gyllander och Jaana Nehez - strategiska utvecklare
Kontaktuppgifter
Lisbeth Gyllander
strategisk utvecklare
0732-315473
[email protected]
Jaana Nehez
strategisk utvecklare
0732-31 54 74
[email protected]
Dokumentation och dialoger
GOOGLE DRIVE
GRUPPFORUM
Gemensam mapp
Google groups
Gruppmapp
Mejl
Individuella uppgifter
Facebook
En summering av gruppdialogerna
läggs in i er gruppmapp på driven.
Vilka är dina förväntningar
På innehåll
●
På kursledare
●
På mig själv
●
På övriga
deltagare
●
LU weblogon
nyckel:lu2015-1
Användarid: temp161124
Lösenord: ohFtqy76?w
Syfte och mål
SYFTE
Du ska utveckla din kompetens att leda processer för att utveckla din verksamhet
MÅL
Efter genomgången utbildning
• har du fördjupad förståelse av uppdraget att leda processer
• har du kunskaper om och förmåga att leda processer
• har du kunskaper om grupper och grupputveckling
• har du fått en fördjupad förståelse för olika verksamhetskulturer och
verksamhetsutveckling
• kan du leda olika typer av samtal
• kan du använda relevanta processverktyg (t ex reflektionsmetoder och analysverktyg)
Utbildningens upplägg
• Aktionslärande
• Upplevelsebaserat
och praktikanknutet
• Reflekterande
• Deltagaraktivt
Aktionslärande - erfarenhetsbaserat lärande
Observera
Reflektera
Planera
Agera
Observera
Reflektera
Planera
Agera
Varje skolas och förskolas utveckling
”Skolans verksamhet måste utvecklas så att
den svarar mot de nationella målen [...]. Detta
kräver att verksamheten ständigt prövas,
resultaten följs upp och utvärderas och nya
metoder prövas och utvecklas. Ett sådant
arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan
skolans personal och elever... ” (Lgr 11)
“Utveckling och lärande [...] Arbetslaget ska
samarbeta för att erbjuda en god miljö för
utveckling, lek och lärande och särskilt
uppmärksamma och hjälpa de barn som av
olika skäl behöver stöd…” (Lpfö98 rev 2010)
Processledarens uppdrag
Reflektion: Hur uppfattar du ditt
uppdrag?
EPA
• Enskild reflektion: Så här uppfattar
jag mitt uppdrag…
• Par: Bikupa
• Alla: Gemensam summering
Förändringsagentsroller
ARBETSORGANISATION
ARBETSPROCESS
DRIFT
UTVECKLING
MIKRO
BITRÄDE
HANDLEDARE
MAKRO
PROJEKTLEDARE
ORGANISATIONSUTVECKLARE
Blossing, 2013
Processledarens arbetsorganisation och processer
Drift - rutinartat (varför, hur ej relevant)
Utveckling - bryta det som är rutin
Hierarkisk
Rationell
Föreskrivande
Operativ
Dagordning
Effektiv
Resultat
Konsensus
Team
Flera perspektiv
Process
Lärande
Olika samtalsformer
Hållbarhet
Samarbete
Kreativitet
Mikro
Samtalsledning mm
Makro
Från planering till uppföljning
Från inventering till analys
Mellanledare
Mellanledarskap karakteriseras av:
●
●
●
position - mellan skolledare och personal
filosofi - ledarskap genom samarbete
praktik - fokus på tal, handlingar och
relationer utifrån ledarskapet
“From this, the leading practices of
middle leaders should be viewed as critical in
the complex world of school life – its
development, sustainability and efficacy”
(Margolis, 2012).
Att arbeta utifrån fyra positioner:
(1) leda och handleda,
(2) samarbeta och skapa forum för
kommunikation (communicative spaces),
(3) skapa bryggor mellan lärarskap och
ledarskap
(4) skapa och underhålla relationer
Att ha möjlighet att skapa förändring på
förskola/skola OCH i barngrupp/klassrum
Grootenboer, Edwards-Groves & Rönnerman, 2014
Mellanledare som översättare
1.Dekontextualisering (uttag):
Översättning från en identifierad praktik
till an idémässig representation
«Från praktik till prat»
2.Kontextualisering (inplacering):
Översättning från en idemässig
representation av exampelpraktiken till
egen praktik
Hur ser våra förutsättningar ut?
Utmaningar vid translation
DEKONTEXTUALISERING
●
●
●
Praktikens explicitet
Praktikens komplexitet
Praktikens invävdhet
God dekontextualisering kräver förståelse
för den grundläggande idén och centrala
förutsättningar Översättaren behöver både
dekontextaliserings- och
konxtualiseringkompetens
KONTEXTUALISERING
● Halvhjärtade implementeringsförsök
● Användning av fel
omformuleringsregler
-Reproducering – kopiering
-Modifiering – ta bort, lägga till
-Radikalicering – omvandling
● Översättaren är inte «tvåspråkig»
● Översättaren har inte förståelse för
att idéer liksom virus har en
inkubationstid
Lyckad translation förutsätter
1.
●
KUNSKAP
Kunskap om exempelkontexten
-Dekontextualiseringskompetens
-Rekontextualiseringskompetens
● Kunskap om den egna kontexter
- Sorteringskompetens
-Konfigurationskompetens
2.
●
●
MOD
Översättaren måste vara
språksättare
Möjligt ideal: Efterdiktaren
3.
●
TÅLAMOD
Översättaren som “virusvaktare”
4.
●
STYRKA
Den kraftfulla kontra maktlös
översättare.
Processledarskapets arena
Organisation
Individ
Grupp
Processledarens roll i organisationen
Otydlig struktur
(uppgifter och ramar)
Tydlig
struktur
Svag kommunikation
(övrig personal är inte införstådd)
Stark kommunikation
(tydligt kommunicerat uppdrag både
internt och externt)
Hur ser det ut i min verksamhet?
• reflektera enskilt
• samtala i gruppen
Blossing, 2013
Att leda processer
●
●
●
●
●
●
●
behålla fokus – mål och vision
ha hög systemkompetens – se helheter
ha fokus på andras lärande och
utveckling
uppmuntra kreativitet och nytänkande
skapa förutsättningar för alla att komma
till tals och till sin rätt
utmana och stödja kollegor vid
förändring av verksamheten
leda aktionslärande/ erfarenhetslärande
Möjligheter och utmaningar
Bilda grupper om 5-6 personer.
Gruppmedlemmarna ska vara nya för
varandra.
Skapa en egen gruppmapp på
google drive (i vår gemensamma
gruppmapp). Dela gruppmappen med
varandra samt Lisbeth och Jaana.
Kom överens om vilket gruppforum ni
vill använda under utbildningen.
Möjligheter och utmaningar
Vilka möjligheter och utmaningar kan
du se i ett uppdrag som
processledare?
EPA
• Lista enskilt möjligheter och
utmaningar!
• Bikupa med din granne
• Gemensam dialog
Sofia Norberg - Ledning för dig som inte är chef
Att leda andra
Reflektion:
Vilka är dina “saftglas”?
Vikten av självkännedom
•När kommer jag till min rätt?
•Vad behöver jag för utmaningar?
•Hur reagerar jag på stress?
•Hur reagerar jag på förändringar?
•Hur bidrar jag till utveckling?
•...
Att leda andra genom självkännedom
Vad behöver du känna till om dig
själv i samvaron med andra?
- starka sidor
- svaga sidor
Tänk på att du bara kan påverka
dig själv.
Tänk efter vad du känner och varför
du känner så.
Vad motiverar dig?
Till nästa gång
• Skatta dina behov genom att
använda utdelat material.
Vid nästa tillfälle
• Samtala i gruppen om
resultaten.
Wheelan, 2010
Vilka utvecklingsprocesser ska ni arbeta med?
Precisera tillsammans med din
närmaste chef ditt mandat och de
utvecklingsprocesser som ska
drivas i din verksamhet.
Reflektera kring uppdraget och
utvecklingsprocesserna utifrån
begreppen:
● translation
● drift och utveckling
● mikro- och makroprocesser
Läslogg
Enkellogg
Citat
Dubbellogg
Reflektioner, funderingar
och kommentarer
Det har visat sig att en
bedömning som är
koncentrerad till att se och
analysera kunskaper och
där eleven får konstruktiv
återkoppling, där både de
svaga och starka sidorna
lyfts fram och där
färdriktningen är tydlig, har
en positiv effekt på elevens
kunskapsutveckling. (s. 8)
För att elevens kunskaper
ska kunna analyseras
behöver pedagogerna
skapa lärmiljöer där
kvalitativa kunskaper blir
synliga –vad eleven kan
göra med sin kunskap. Om
vi ska kunna utveckla detta
arbete behöver vi få tillgång
till såväl klassrumspraktiken
som analysprocessen.
Trippellogg
Fråga att samtala om
●
●
Hur får vi syn på
lärarnas sätt att arbeta
med analys av
kunkap?
På vilka sätt ger vi
utrymme för lärarna
att utvecklas sin
analysförmåga?
Härifrån och framåt
REFLEKTIONSFRÅGA
• Vad tar jag med mig från dagen?
UPPGIFT
• Ta med dina reflektioner om
uppdrag och utvecklingsprocesser.
• Ta med dig Vad motiverar dig?
• Läs Wheelan, kapitel 3. Skriv läslogg
som du lägger i din egen mapp
under Individuella uppgifter.
NÄSTA TRÄFF
• 18 mars
Referenser
• Blossing, Ulf (2013) Förändringsagenter för skolutveckling - roller och
implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, vol 18, nr 3-4,
file:///C:/Users/jata1001/Downloads/10655-25735-1-SM.pdf
• Peter Grootenboer, Christine Edwards-Groves & Karin Rönnerman
(2014): Leading practice development: voices from the middle,
Professional Development in Education, DOI: 10.1080/19415257.
2014.924985
• Hansson, Anders (2010) Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång.
Göteborg: Gothia Fortbildning
• Margolis, J., 2012. Hybrid teacher leaders and the new professional
development ecology. Professional development in education, 38 (2),
291–315.
• Olsson, Jon (2004) Arbetslag och lärande: lärares organiserande av
samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur
• Tiller, Tom (2009) Aktionslärande - forskande partnerskap i skolan. Andra
upplagan. Stockholm: Liber
• Wheelan, Susan (2010). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur