1. No category

1-8
STUDIECIRKELN 1983-1904.
Medverkande: Olle Borg
Gottfrid Wallberg
Ingernar Hoghielrn
Sara Karlsson
Jan-Olov Martensson
Soila Stenstrom
Ake Wallstrom
Goran Ohrn
Gote Ohrn
"CARD OCH BYGD GENOM HUNDRA AR".
s~
,
Vi som varit med om denna studiecirkel ar ju bunda till bygden genom slaktskap och rotter sedan urrninnes tider. De tva som varit mycket duktiga med upplysningar ar Olle Borg och Gottfrid Wallberg och dem ar vi ett tack skyldiga.
Givetvis var vi alia med och lamnade var och en sin lilla upplysning rned vad
vi hade hort och upplevt och har vi nu har en liten historisk aterblick over
Yg och Ytteryg.
Forst undrade vi vad namnet Yg kom ifran. Enligt Stefan Brink "Uppsalastudier
inom namnforskning" (ortnamn och samhalle nr 5-1979) , anser han att Yg a'r namnet pa sjo vilken ar ett ciga. Yg-Yga ar landsmal fran oga. Ja sa tror vi att Namnet Yg uppkomrnit,
Omradet dar speciellt Ytteryg ar, komrner fran agare i Ljusdals socken. Det syns
pa gamla kartor dar namnet Stavsater och Ygsbo star.
Ygsbo, Pone och Yg tillhorde ju Ljusdals socken frarn till 1608.
Fran borjan var det bara namnet Yg som farms, men genom slaktdelning mm kom flera storre hemman att finnas mot den yttre gransen mot Ljusdal och namnet Ytteryg
uppstod.
De stora hemmanden som fran borjan farms i Yg var:
Nr 1 = Per-Lars
Nr 2 - Innegarden
Nr 3 = Sven-Ors
Nr 4 = Naset
Nr
5 = 01-Pers
Nr
6 = Anners-Skinis
Nr
7 = Skrarnens
Nr
8 = Marten-Ols
Nr
9 = Hogbergs
Nr 10 = Per-Pals
Och de som fanns i Ytteryg var:
Nr 1 - Uppiyarden
Nr
2 = Utigarden
Nr
3 ~ Per-Svens (Lundstrorns)
Nr
4 = Pups
2-8
Under tid soin vi kallar "Laga skifte", blev en del gardar i byarna flyttade sa
sent sorn 1925 fast Laga skifte paborjades i landet redan ar 1780.
I Ytterygs by flyttades garden som Ragiiar Brink ager fran Brinks i norra Ytteryg till den s.k. Urstakten sa sent som 1926. Da var det bara ladugardsfastigheten
som flyttades. Dar bodde familjen tills bostadshuset flyttades till sin nuvarande
plats ar 1939.
Broderna Lars och Per Lunds bostad i Norra Ytteryg som hette Berglunds, flyttades
till "Sveas" och som byggdes upp i etapper till vad i dag ar.
Genorn Laga skiftet blev en del manniskor tvangsf orf lyttade, moi ^ad man forstar,
sa tjanade alia pa detta genom storre samrnanhangande jordenheter. Mojligheterna
blev battre att effektivt bedriva jordbruk sorn att tackdika etc.
I Ygs by blev fyra hernman flyttade. Fran Hammaren till Blotstan flyttades Bjorklunds. Vi kallar derma gars Nr 6:12 for "Ankans".
Innegarden, som nu firms pa ostra delen av Ojorstjarn, stod i Yg vaster om an. Pa
kartan strax oster om Sven-Ols.
Smedbacken, som lag pa Hammaren nedorn Ol-Pers, flyttades pa det s.k. Hea (nu borta)
landsvagen inellan Ygs skola och Ojorstjarn.
Anders-Sims, som lag i vagkorset vaster om namnet Hammaren, flyttades till Dahlbergs dar nu Hansson bor pa Hammaren.
En del sma torp eller stallen flyttades. Ett exempel pa en sadan flyttning var
Korks eller Korsks som vi kallar det. Det lag pa kullen mitt emot Lennart Lundstroms, soder om vagen i Blotstan. Huset byggdes av en som kallades Korskolle vars
dotter Kerstin gifte sig med Olov Olsson i Svenses i Kallrnyr, numera Svenshammar.
En annan dotter Sigrid, var hushallerska till Jon-Olov Martensson pa Hammarn, farfar till Jan-Olov Martensson Yg 2346. Korks son Erik A. Olsson fodd 1881 blev urmakare i Ljusdal.
Korsolles byggnad-bostadshus flyttades till Skrytvagen. Den star nu pa vanster sida efter jordgubbsodlingen Skrytvagen, landsvagen mot Skryt. Sjalva ladugardsbyggnaden koptes av Edwin Wiger i Hammaren och blev bostadshus.
Byarna hade sitt brandforsvar som var nog sa viktigt for overlevnaden. Det farms
saledes ett spruthus med brandspruta i vardera byn. Ytterygs spruthus stod fran
borjan vid Nylandet men flyttades sedan till Ragnar Brinks, davarande Kickers.
Nar sa Klofver flyttade till Hebacken tog han spruthuset med sig och huset star
nu dar. Sprutan flyttades till likvagnshuset.
Ygs spruthus finns placerat hitom bybron man aker over fran Yg till Hammarn, hitom bron och vanster sida om vagen. Nar det galler likvagnshusen farms dom ett i
varofeia byn. Ytterygs likvagnshus star vaster om byns grustag. Fran borjan stod
den narmare landsvagen, men for att det inte skulle fara ilia av lera fran landsvagen samt ej skymma sikten, flyttades det ISrnnorut. Enligt protokoll 24/6 1970
var det Jonas Olsson, Jan Sundberg och Olle Sandelgard som utforde arbetet.
3-8
Ygs likvagnshus star oster om vagen mot Skryt och c:a 100 meter fran landsvagen Ygskorset-sjovasta. Huset flyttades fran landsvagen i borjan av 50-talet.
I Ytterygs likvagnshus firms, forutom likvagnen, brandsprutan, byplogen, 2 st
ftogenlampor fran Ytterygs skola, stubbrytaren, ograssprutan och postboxen.
Betraffande likvagnarna sa drogs de, om det var ett skulle vara alldeles sarskilt fint, med parhastar men det firms givetvis aven mojligheter att koppla
till enkelskakel for enbetshast. det bor namnas att ett barklade och ett brandsegel forvaras i huset.
Sarnf al ligheter:
I alia tider har det behovts myrtag for byns behov avensa ett grustag. Saledes
firms ett grustag i vardera byn. Ytterygs grustag ligger intill likvagnshuset,
pa vastra delen av Hebacken bortom skolan. Det myrtag sorn Ytterygs bonder utnytjade ligger pa sodra sidan av Ojorstjarnen upp mot Blotstavagen. Myrtagen anvandes till att forbattra jorden, det ar juisalvslera i omradet som ar valdigt tung
^^
och den skars och torkades ett ar innan den over en granrisbadd lades pa godselstacken. Det var en fin jordforbattring ansags det.
Ygs myrtag ligger pa vastra sidan av vagen vid Ojorstjarnen, den vag som gar till
Blotstan soderut fran Ojorstjarn.
Ibland kan man fa se namn pa kartan som inrosning, avrosning eller impediment,
och nar man laser gamla handlingar. Det kan vara roligt att fa veta vad dessa
namn betyder. Inrosning ar ang och aker. Avrosning ar skog. Imperdiment slutligen ar myrmark eller vardelos mark.
For att kunna fa arbetet undangjort sa dragligt som mojligt utnyttjades de backar och aar som farms. Bjorkbacken t.ex. hade manga byggnader for olika andamal.
Om man raknar fran Lillbjorken sa lag foljande byggnader eller verk: Alhus,
^
kvarn, sag, skakt (skako), trosklada, troskverk plus tre skakor ytterligare.
Nere vid Mangses i Yg farms en troska, den stod vaster om M i Manses pa kartan.
Svartan anvandes ocksa som kraftkalla av manga slag. Dar har funnits skako och
troska och ett elverk som byggdes 1918 och agdes av Ekstrorn
och Winberg.
Det forsta riktiga kraftverket fanns efter Skarpan och tillkom 1919. Kraften
slapptes pa ledningen den 19 augusti 1919. Det var Yg, Ytteryg, Ygsbo och Kallmyr som kopte kraften. Elverket finns ju aven i dag men mera rnordernt utbyggd.
I forna tider fanns efter Skarpan foljande verk: Sag, vadmalsstamp, linstamp,
3 st trosklador, 3 skakor, 1 kvarn, badhus och alhus allt raknat uppifran Skarp¥
ans utoopp fran Ygssjon. Kvarnen nedrevs och i dess stalle byggdes ovannMmnda
kraftstation. Nere i byn Skarpa fanns forr en smedja, kvarn och alhus och vid
Henriksfors kvarn, sag och alhus. Skarpa kvarn byggdes ar 1799. Den hade 3 stenar. Kvarnen resturerades ar 1910 och forsags med 4 turbiner saint skalrnaskin,
grynkross, havreklam och klovernotare. Dar fanns aven ett eget elverk. Kvarnen
byggdes av overstelojtnant Strom pa Katrineberg, Valla. Den brann pa 1800-talet.
Den senaste agaren kopte kvarnen 1922 och han hette Jonas Olsson.
4-8
Pa 1700-talet farms 3 stycken skvaltkvarnar efter an. Dessa uppgifter har vi
fatt av Sven Olsson fran Uppigarden senast bosatt pa Hebacken och nedskrivits
ar 1979.
Sarnf a 11 igheter.
Samfalligheten var byns gemensamma egendom och som forvaltades av byradet.
Vi inaste ta med en viktig detalj, namligen vattenkallorna. Jag har, for att fa
det hela lattare med vad dom ligger, numrera dem pa kartan.
Saledes ligger i Ytteryg kalla nr 1 placerad i N. Ytteryg och betjanar Gandaker, Hogaker och Kalle Karlsson.
Kalla nr 2 aven den i W. Ytteryg och fran den tar "Sagen", Hebacken,Hogtomt,
gamla handelsboden (Ante Andersson) , Elsa Krut, Innegarden och Alfhild och Dick.
Kalla nr 3 ligger pa kartan pricken ovan Uppigarden och anvandes av Uppigarden.
Kalla nr 4 ligger vid backupprinnelsen o i c5stergarden och betjanar Osigarden.
Kalla nr 5 anvandes av Pups och kallas for Hamrnarkallan och pa kartan finns deri
vid S 4:4.
Kalla nr 6 i Norra Ytteryg finns mellan mm i namnet Harnmaren. Fran den kalian
tar Ol-Pers, Skramens, Hans Olsson, Jan-Erik Martensson (Skogs), August Martensson och Marten Ors sitt vatten.
Yg har sina kallor liggande pa sodra delen av dalgangen upp mot Lillbjorken.
En kalla finns som ger vatten till 23 hushall och som har en genensam pump nere
vid Bjorkbacken intill Svenskens. Den kalian betecknas som nr 7 pa kartan.
Kalla nr 8 finns i Skarpa och som Vallens (Ake Vallstrom) tar sitt vatten.
Och sa till sist Sodra Ytterygs kallor:
Kalian som pa kartan betecknas som nr 9 anvandes av Sundbergs (Granstorp) . Den
ligger mellan Granstorp och Wikars.
Slutligen kalla nr 10 vilken ligger ovan Kares pa Urs skifte och som Kores, Os-
•^\, Per Lu
gardarna med nagot utidantag.
Torp
Man undrar vad ordet torp betyder. I uppslagsbocker betecknas ordet torp som en
liten plats uuplaten av bonden och som betalades av torparen med dagsverken hos
a'garen. I senare tider upplats dom som arrendestallen till torparen. Har i byarna
runt Farila finns nagra sadana sma stallen men det har sa'llan foekornmit att a'garen var den typ av torpare som beskrives i uppslagsbockerna. Men narnnet torpare
finns i gamla handlingar och vad vi forstar var dessa sma stallen ett jordbruk
som agaren maste ha en biinkornst for att overleva. Som exempel pa sadan inkomst
hade Yg och Ytterygs byar Ygs Angsag.
Det farms soldattorp i byarna liksom overallt i Sverige genom indelningsverket
enligt lag fran 1682.
I Ytteryg farms oss veterligen fyra soldattorp.
Blomgrens; i N. Ytteryg, numera Sandakers, dar Sandelgards bor, var fran borjan
ett soldattorp sorn sagt hette Blomgrens.
5-8
Lindbergs: I Yg (Bergrens numera, lag i bjorkbacken ingefar pa samma stalle
dar Magnus Berggrens rovkallare firms. Pa kartan med namnet LJungs.
Brink: Detta torp ligger kvar an i dag med dess jord och vedskog. Sjalva bostadshuset blev flyttat till Johannes och det nuvarande huset byggcles 1893.
Pa kartan betecknas den med 1:11 med namnet Brinktakten. Denna knekt Brink var
stamfader till de Brinkar som nu finris i socknen.
Eld: Detta knekttorp lag efter landsvagen mellan Sigfrid och Elvie Brinks sommarhus och Ragnar Brinks.
Nogd: Detta torp lag pa takten nedom Per Lunds, Svea.
I Ygs by farms givetvis solciattorp. Dessa torp lag koncentrerade i norrandan av
byn-Skryt- och hade val den fordelen att man hade enklare att serva dessa torp.
Wall ins: ligger i Skryt hoger om byvagen soder om Svartan och ar utsatt pa kartan som Wallins. Se namnet STAVAKER, Vasterskryt pa kartan.
Herdins: ar garden ovanfor Wallins. Denna knekt tillhorde nr 4 Fone.
Nordins: lag strax norr om bron over Svartan pa hoger sida vid IV under Yg 7 i
namnet Skryt, enligt kartverkets ekonorniska karta. Huset star numera som bostadshus pa Stenbo.
Segers: Detta soldattorp ar numera Emil Winbergs i Skryt. Alltsa de aldsta huset narmast vagen. Emil och Ann har ju byggt ett modernt bostadshus pa den gamla winbergstomten.
Betraffande Nogds sa salde agaren Hal1-01le detta till Erik Wallberg Halwagesbacken. Utover de preciserade fanns foljande torp: Borg(Bjork) Spring Eld,
Sorell.
De har uppraknade torpen var soldattorp men vi har aven "vanliga" torp dar utomvidsboende bodde i.
Om vi tittar till S. Ytteryg fanns intill Skalsweden ett torp som hette Simmes.
Det lag nere i backen strax norr om garden. Simme eller Simmesgobben som han
kallades hede ett s.k. 49-arshandel. Det vill saga att efter 49 ar gick torpet
tillbaka till huvudgarden aven de jordbitar som torparen lyckats uppodla. I det
har fallet till Jonas Jonsson, Skalsweden.
Johannes nuvarande agare Stig Johansson, tradgardsmastare pa Halvajesbacken.
Skoldolles: Detta var ett torp tidigare , men genom kop av jord pa 1930-talet,
blev det en bondgard. Pa kartan Stentorp.
Korks: En av de torp som beskrivits tidigare och som ar nedrivet.
Ja sa kan vi har upprakna de torp som annu firms kvar verkligt eller i hagkomst
i byarna som Wallbergs, Vastigarden, Svenskens, Per-Ersas, Vastibacken, Lindgrens, Springs,Eld och Sorell.
6-8
Vi ville averi inventera en sarskild gard i nagon av byarna och som Gottfrid
Wallberg fran ostigareden fanns med oss, passade det bra att ta denna gard.
Forklaringen till namnet Ostigarn ar, att den ligger oster om Pups, som var det
ursprungliga stamhemmanet. Forst hette Ostigarden Per-Go"rs efter namnet Per G6ransson. Marken kominer ursprungligen fran Storhaga i Ljusdal. Aldsta kartan som
atvisar garden ar fran 1897 ars bykarta, och namnet namndes forst under 1860talet.
Garden har ju varit i olika agares hander och vi skall forsoka att redovisa berattelsen.
Den forsta agaren var Per Goransson i Storhaga. Hans mag Per Olsson hade en son
sorn hette Olov Persson, dog 1875 och var ogift. Per Goransson agde tva dottrar,
Ingeborg och Brita Persson. Ingeborg, en dotter till Brita Persson, gifte sig
med en man som hette Per Sellin. Detta par blev barnlosa i sitt aktenskap.
Utigardbonden Per Persson kopte da Ostigarden men salde den sedan till Nils Olsson i Pups. Det var ar 1885.
Brita, Nils Olssons dotter, gifte sig med Lars Wallberg som kopte garden av
sterbhuset ar 1897. Svante och Gottfrid Wallberg
samt dottern Brita Wallberg,
barn till Lars och Brita Wallberg, kopte garden ar 1950.
Den aldsta garden "gammelgarden" uppfordes 1829. Da var den sedan 1700-talet
ett sa kallat buland, man bodde dar sommarhalvaret. Denna gammelgard star fortfarande kvar. Av virket fran ovriga byggnsder byggdes sa det nya huset ar 1899.
Arealen ar 125 har darav aker och a'ng 9 har. Ovriga har ar skog. Slatterang har
funnits tillhorande garden med upphorde ar 1925.
Om "gammelgarden" kan sagas att den ar uppford i tiromer i tva vaningar med en
lagenhet om 7 ruin och kok. Huset har ingen ytterbekladnad och under huset finns
en stenkallare.
En loge byggdes i borjan av 1800-talet och finns kvar. Betraffande logen fanns
dar ett verk for troskning. Det var en rundvandring som drevs rned vattenkraft.
En "bult" som var konisk med hoga langsgaende valkar, valtrades runt genom av
vattenlijul paverkad vertikal axel. Saden lades pa golvet och bulten troskade genom sin rundvandring ur sadesaxen.
Pa slutet av 1700-talet byggdes ett vagnsskjul men ar nedrivet nu. Det skedde
pa 1920-talet. Tva stycken harberen finns kvar. Ett byggdes ar 1820 och ett ar
1850. Stallet till hastarna byggdes ar 1899 och ett hus for svin, hons och far
uppfordes ar 1909. Dessa hus finns fortfarande kvar. En smedja byggdes 1800 och
finns fortfarande kvar pa den plats som den flyttades till 1907. Ar 1829 byggdes potatiskallaren av sten och finns kvar men svalen ar nedrutten.
Vedboden, sorn "flyttades 1907, byggdes ar 1829 och som star kvar pa garden. Ett
hemlinghus byggdes forstass, det var ar 1829 men ar nedrivet.
En s.k. bastu, inte for bad utanfor att torka sad i, farms men ar tyvarr nedriven.
Vi hade inte havre som rnoqnaote sa tidigt som den den nuvarande, sa det var
7-8
mycket vanligt i byarna att, for att fa nagon sad torr, maste man ha en sadan anordning for torkning. Den bestod av ett hus med en eldstad och lavar for
saden. Nagon rokgang eller skorsten fanns ej utan husets glesa vaggar fick fungera som rokgang. Min moster, Skalswedmalla, berattade att hennes mor, min mormor, nar hon gick ivag med korna till skogen alltid gorde eld i bastun, och pa
hemvag lade pa raera ved,
Vi kursdeltagare har genom de gamla protokollen kunnat se hur byn haft sin utveckling genom tiderna med vag- och skolbyggen etc.
Vi vill namna att landsvagen fordorndags gick uppa grusasen och vilken aven ar
utritad pa kartan.
Till sist vill jag beratta att ar 1885 uppstod en brand i norra Ytteryg. Det
var Uppigarden och Utigarden som brann ned till grunden. Vad som aterstod efter branden var tva harberen samt en liten stuga. Den star numera pa Hebacken.
^
Ytterygs bys historia ar mycket intressant och vi hade en fin kurs genom
Vuxenskolan ar 1984. Nu 1988, fyra ar senare, vill vi fortsatta med dessa
studier om byn. Den 29 februari traffades vi igen och det var ungefar samma personer rned Gottfrid Wallberg och Olle Borg som primus rnotorer.
Forsta dagen var en genomgang av vad vi forut hade last och studerat och
for nykomlingarna Hans Persson, Gunnar Olsson bl. a. var det bra med liten
lektion om sub och impediment m.m.
Den 29 februari sarnlades vi pa nytt och da verkade det som mycket kom igang.
Torp: Som tidigare kurs kom vi aven nu underfund med att vi inte har begavats
med torp i den benamningen som finns i uppslagsbockerna utan vi tror att soldattorpen och nagra fa som benamnes torp - torpare i gamla protokoll ar torp som
vi skall arbeta med. Vi sprakade lite och fram kom nagra torp pa Ygsidan som
ej varit rned tidigare namligen: Borg, Spring, Eld och Sorell.
Jag tog upp namnet Nogd som nu finns i vart medvetande som en den lilla stugan
som star pa allmanningen bredvid likvagnshuset i Ytteryg. Efter resonerande
kom vi fram till att vi visste inte riktigt vem den dar Nogd var, och inte vet
vi nar huset, torpet, byggdes dar pa takten nedanfor Per Lunds. Sa mycket kom
fram, att borjan av 1900-talet bodde dar en farbror till Gottfrid Wallberg dar
och nan flyttade darifran till nuvarande Nogds pa Hogtomt 1921. Jo det visade sig att Gottfrid hade reda pa att innan farbrodern, Erik Wallberg, bodde
dar en mjolnare som sedermera blev fotograf Gustaf Axel Fristrom fodd 1854 och
dod 1881 endast 27 ar gammal.
Ar 1921 flyttade "Bjorkabricken", Bricken Bengtsson, in med sina 5 pojkar. Vi
tror att hon var franskild och maste utackordera sina barn ut i byarna. Till
Skalsweden kom en son som hette Hilding. Han dog vid 10-arsalder i "lungsoten".
Till Mangolles i Kallmyr kom en som hette Ejnar, till Frids, dar Olle Haglund
nu bor, kom Hugo,och Ragnar kom till Utigarden i Ytteryg.
Hernma stannade Walle. Bricken gifte sig sedermera med en som hette Grip och de
fick ett antal barn; Hildur, Gurli, Jonas (som bor pa Mon) samt Hedvig. Den sista som flyttade till Nogds var Olle Envall - Hallolle.
Han bodde sedan vid Svartan strax vaster om Ojorsbron. Sjalva huset koptes av
Erik Wallberg den yngre och star nu pa Halwejesbacken fran Farila sett andra
huset raknat efter Arvidssons. Det var 1931.
Vi talade om namnet Blotstan och vad det namnet kommit ifran. Jo sager Sven Arvidsson, det var sa, att Ygsbobonderna hade alia sina indelta knektar dar, Det
var ju i tidig tid buland at Ygsbobonderna och da fick omradet dar dom fick bo
heta Knektstan och som sedan fick namnet Blotstan. Vi kan namna att Pups i Ytteryg och Paljons i Ygsbo tillsammans hade forsorgande av en knekt dar.
Vi kom in pa namnet Svenskens 1 Blotstan. Namnet kom fran den forsta som bodde
dar namligen Sven Andersson Svensk fran Lillangra vilket ar huset vanster ovan
Laforssen.
Den 28 mars traffades vi igen pa Ygs skola och fortsatte var kurs over gamla
Yg och Ytterygs historia 100 ar bakat i tiden.
Vi var 14 stycken entusiaster som samlades: Olle Sandelgard, Gottfrid Wallberg,
Kalle Karlsson, Roger Persson, Ejnar Jonsson, Ake Wallstrom, Pelle Borg,Goran
Gote Ohrn Evert Andersson, Ingemar Hoghielm, Lars-Olov Karlsson, Olle Borg samt
Sven Arvidsson.
Denna kvall samtalade vi orn Ygs Angsag. "Saga" vars ursprung och lite av dess
historia. Ett tidningslagg i Ljusdals Tidning den 8 maj 1968 gav oss endel upplysningar. Vern skall man fraga orn inte de gamla sagverksarbetarna Pelle Borg och
Kalle Karlsson. De berattar foljande:
Ar 1918 farms i sagen, forutom de tva ramarna, en kuttr med 5 stal plus en boxhyvel d.v.s. hyvel som gav langa span och i vilken farms 3 hyvelstal. Braderna
blev da mycket slata i Ytan.
Om man ser hur allt gick till kan man borja med virkets frarntagning till sjon,
vilket skedde med hast forstass eller flottning pa Svartan. Det hande att korningen per hast blev billigare vissa ar an flottningen pa an. Det var ju sug
efter arbete och de bonder som hade hast behovde mycket val de kontanter som
gick att fa in till hushallet. Betraffande flottningsleden kunde man flotta fran
Strasjosjon och Brinnasen samt Sanghussjon mot Svartan till Ygssjon.
Varje korare fick sin tumsedel och Ante och Pelle matte langd och tumtalet
i tjocklek samt Maurits Lundstrom skrev. Nar vattnet: blev fritt fran is och
timret lag innanfor sin lans, vinshades stockarna fran borjan upp i knippen om
flera stockar men sedermera i ett paternosterspel en och en. Per Klover tummade
virket sa, att samma grovlek kom in tillsarnmans i antal som rackte till ett
skift. Det vill saga tiden mellan rasterna och maltiderna. Dessa bestodo av
foljande tider: Skiftet borjade hi och rackte till kl 0900. Rast till kl 1000
och pagick till kl 1300 da det rastades till 1400. Dagen slutade kl 1700.
Detta var dagens rutiner men ibland arbetades det pa natten. Alltsa skulle Per
Klover se till att det var sa manga stockar av samrna grovlek sa, att de skulle
racka exempelvis mella ^7 till 9 pa formiddan. Rarnen stalldes da om, postades,
for'att passa just din grovleken pa stockarna. Vid ramen farms hjalpsagaren men
sagaren - basen'farms pa stockvagnen dar stocken var fastklamd.
Det farms nagra andra viktiga man som sag till att allt gick srnidigt. Det var de
som hade ansvaret for filning och slipning av de trabearbetningsverktyg som begagnades. Det var till exernpel smeden Erik Borg sorn smidde de stal som behovdes.
Som nar man skulle hyvla sockelvirke, lister och virke till dorrfoder, rnaste det
till sarskilda profiler och da var det Pelle Borg som finslipade dem. I kuttern
behovde man bara 2-4 stal men med motvikter for balansens skull. Till en sadan
list togs alltid fram extra fint virke. Gustav Pettersson skotte om listhyveln.
Ar 1918 igen, skall berattas att som kapare av brader (spruckna andar bort) var
Birger Wallberg och hjalpkaparen Olle Olsson, son till Nickolaus Olsson. Ar 1922
blev hyvlaren Maurits Lundstrom faktpr. Hjalphyvlaren hette da Pelle Borg.
I ar, 1988 ar det 100 ar sedan sagen startades. Det var ar 1888.
Jag gjorde en artikel i Ljusdals Posten och berattade om en utflykt som cirkeln gjorde den 3 juni 1984.
Den cirkelkurs som vi tillsammans med Vuxenskolan hade i vinter med nio
deltagare, sammanstralade denna vackra sommarcag vid Snaret, eri odegard
i Ytteryg och som ligger intill Bjorkbacken. Vi skulle ga och se pa de ev.
lamningarna efter de olika verk som har funnits efter Bjdrkbacken.
Vi, som samlades, var kursdeltagarna Olle Borg, Gottfrid Wallberg, Ingemar
Hoghielm, Jan-Olov Martensson, Soila Stenstrom, Goran och Gote Ohrn samt info judna Alfhild och Gosta Tomtlund och Jan Sundberg. Tyvarr kunde inte Sara
Karlsson komma pa grund av sjukdom.
Cirkelkursen "Card och bygd genom hundra ar" innefattade som sagt ocksa
de gamla verken utefter Bjorkbacken. Efter en kort marsch sag vi forsta
lamningarna av nagot. Det var tva stenbryggor c:a 30 meter fran varandra.
Framfor dessa tomtstenar,och efter vad vi hade hort, var det lamningarna
efter en skako och en troska. Agarna rack varit SkalSweden och Lundstrorns
i Ytteryg. I stenbryggorna vaxte grova granar som efter grovleken sakert
var mellan 70 och 100 ar gamla.
I backen firms lamningar som visar fallet och ovanfor detta en fangstdamrn.
Ett hundratal meter uppstrorns ar lamningarna av vad vi tror en troska.
Det gar en vinkelrat vag mot Bjorkbacken och under 30-talet farms har
en tvattstuga sarnt en damm. Har vet jag tvattade Lunds och Skalsweden sin
tvatt. Laggkarlen stenades ner i damrnen for tatning och som sedan anvandes
till blotlaggning av tvatten.
Lite langre upp efter backen firms tydliga lamningar efter sag och kvarn.
D&r ar backen delad i tva stromfaror och vi tror att man kunde leda vattnet
efter behov. Pa andra sidan Bjorkbacken firms lamningar efter en uppkorsbrygga. I bryggan under mossan farm vi tegelstenar som var roksvartade. Kan
det rnojligen varit hembrannare som huserat har?
Vi fortsatte var marsch och kom upp till en uppsamlingsdamra. Dar syns tydliga raster av en kraftig jordvall sorn utgjorde dammen samt dar dammluckan
funnits. Vi tror att vattnet fordes darifran i en traranna till vattenhjulet.
En strAlande vacker forsommardag var det. Vi gick vidare upp till Lillbjorken dar Goran och Gote bjod pa kaffe. Pa vagen hem gjorde vi en liten omvag
och Jan visade oss lamningarna efter en gammal eldstad med rokg^ng. Vi tror,
vad vi ser i mossan, att denna eldstad raaste vara 300 ar gammal. Kan det vara
fran den tid da lapparna kom hit ner med sina renar?
Lat oss minnas derma dag av var tid. Denna dag som vi forflyttades hundra ar
"tillbaka i tiden. Dar vi fann resterna efter vara forfaders idoga flit med,
efter den tidens matt, en geriointankt och praktiskt tillampad teknik
for
att lattare kui-ma overleva och kanske fa en slant over. Vi vet att linet och
dess hantering gjort halsingen nagot lite panningstark. Den dagliga naringen
fanns, men kontanter var det ont om.
Ingemar Hoghielm.
1-2.
Qm Ygsagen i Farila och vad vi i mars manad 1988 vet om dess historia.
Denna sag, som har haft stor betydelse for manniskorna i Yg och Ytteryg,
har en historia som ar unik. I jordbrukssamhallet fanns en industri som
manniskorna kunde fa en biinkomst i kontanta medel var ju enastaende i sig,
dar bonden nog hade sin mjtflk och vad jordbruket gav i naring. Har det gallde
kontanter till kaffe, socker, sytrad mm, kom problemet med de knappa kontanterna in. Har fanns nu mojligheten attkombinera jordbruk och industri som visats sig ge manniskorna en hogre standard.
En artikel i Ljusdals Posten den 8 maj 1968 berattar en del och Maurits Lundstrom, faktor p,a sagen i manga ar berattar:
f^-..
o
o
o
Ygg Angsag blev manga bonders fall_._
Ett knippe fotografier tagna fran borjan av seklet. Tagna av farilafotogiafen
Edlund nigon gang strax fore forsta varldskriget och alia med motiv hamtade
fran Ygsagen.
Pa bilderna ser man rader med hastforor fullastade med virke, hela arbetsstyr-
kan framfor sagverkskontoret och en lang rad milor. Ygsagen maste varit av
vital betydelse for bygden.
Mycket mer gar det inte att fa ut av bilderna for oss som inte var med pa den
tiden for inte sa lange sedan.
Men det finns en som vet det me,sta om sagen. Maurits Lundstrom anstalld vid
sagen och 85 &r gammal, bosatt i Sodra Ytteryg och anstalld vid sagen sen 1908
for att bli faktor vid sagen 1922 och avga fran denna tjanst 1957- 2n kraftkar
utrustad med klart minne. Han berattar:
Ombilderna framfor tinunerfororna framfor saghuset, Gubben i fb'rgrunden var
f/»nning '
en man vid namn Ho'gberg bosatt i Yg. Han ar sysselsatt med att lasta plank pa
foran. Allt kordea med hast pa den tiden och fororna gick ned till Ljusdal,
dar virket lastades pa jarnvagsvagnar. Man salde till Skane, framforallt till
Ma1mb och Halsingtorg. Virkesf/rmorna Persson samt Andersson och soner var
stbrsta avnamarna.
De som korde virket kanade sannerligen inte nagra storre slantar. Ett lass
kunde ge 4-5 kronor brutto och da skulle man halla allt sjalv; karra hast
och karl. En tur till Ljusdal tog hela dagen.
Sagningen pagick bara under sommarm4naderna. 30-40 man anstalldes da och da
och man hann avverka 70-80.000 timmer. Inte de som jobbade vid sagen skar guld
med taljknivar precis. Betalningen lag i genomanitt 2:25 kronor om dagen, men
de var dom som var nere i bara 2 kronor.
Fran borjan fanns en ram, ett kantverk och en hyvel. Dragkraften var en lokmobil. Starten skedde omkring 1877-1878 och sedan sagen blivit ombygd man^a
ganger. Den forsta redan pa 1890 talet da man fick en ny angmaskin och i samband darmed murades den nu fallfar^-iga skorstenen, Byggherrarna var bonderna
Per Mansson och Olov Hansson. '
I.
Farila.
Pbrsta kyrkli£;a underrattelsen orn socken narnnet meddslas oss
i den ar 1314 av Pavsn Clemens V anbefalda sexira^arden. Till denna
£ard blev Faerelda pastorat anmodat att bidraga med 4 ore. Set ar veil
fbrmodligen av detta dokument man dra^it den slutsatsen att socknen
en ganff i tiden ut^jorde e^et pastorat, ehuru Engelska svetten ar 1315
och Di^erdbden 1350 gjorde att
folkman^den minskade oerhdrt. Farila
och Ho^dals socknar lades sdsom annex under Ljusdal efter sista pesten.
Fiirila ateruppatod forst ar 1608 som e^et pastorat i^en. I Paven Innocentius "bulla av den 9 juli 148! stavas pastoratet Farilla. Troli^en
bar socknen fatt sitt naiTin av att
befolkningen fingo fara ilia, geXLom
frost, svalt, nod och olika missrakninsar.
Harjedals va^-en.
Den va^ vi nu fardas bar varit av betydelae anda sedan vikin^atiden, enligt sa^ner. Do Norska vikingar som se£-lad© i " Caterled "
alltsa p4 floderna i Hyssland, bade sina skepp uppdra^na i Kuiiiksvallstrakten over vintern. Pa varen fardades de denna vag frdn Trondheirnstrakten ned till Catersjb'kusten for att raed sina skepp £e si^; ut pa
htir jningsta^'. pi bosten dterviindo de med sina by ten* Olof Karaldsson
den digre, var den sttirste vikin^abovdingen samt aven Norses konimg.
Nar han en gang med sina vikingar atervande fran sina har^jningstag,
bade bans titel sorn Norgea konung b'verta^its av Olof Skotkonung* Olof
Haraldsson den digrs', lat da varva legoknektar for att
kunna dterta
makten i^en. Dessa krigare kallades Birkekarlar darfbr att de hade benen lindade med na'ver, "bjorknaver. Kan tap-ade sedan med sina Birkekarlar mot Norge for att kunna b'verta makten. Men i slaget vid Sticklastad den 29 juli ar 1030 stupade Olof den digre. Benne vikin^abovdingvar den fbrate konun^ i Norge sorn blivit kristen, varfbr nagot 100tal dr senare denne konung- blev av Paven i Rom belgonforklarad. Hans
kvarlevor upp^ravdes ocb flyttades till belgedomen i Nidaros som Staden
Trondbeira da hette. Pilgrimmerna vallfardade d£ denna va£j men det fanns
aven en stig pa norra sidan Ljusnan, beroende av tfran vilket hall av
kusten de kom. For att vid Olof den Helices grav sbka bot, nad ocb
fbrsonin^ bos den allsmaktige.
2.
Skyte.
Har ska 11 en Fyliceskonung ha "bott en tid, enlist sagner och namn
3om Kungsrodningsn och en annan intill lig^ande plats som kallas Biddarslatten. An'r.u i dag synes ora andock srag avteckning i marken, utvisande
lamningar efter en gamma 1 skansanlaggning. Vid kungsrbdnin^en har Tid
gravningar pdtraffats delar av gamla militarrapen. Den lilla Dombacken
mellan Skyte och Lasaekrog aages ha fatt sitt namn after ett dar hdllit
mote emellan Sveriges och Nor^ea "bsfullmaktise , under landskapsfa jder nas dagar, 1060 - 1250.
Kasteln.
Efter pilgrimsra^en p& norra sidan LJusnan hater en plats Kasteln.
Kastell betyd'er som bekant "oefast a Her fbrskansat stalle . Dar "bodde enligt aagen, munkar vilka gav pilgrinrnerna-natthar&arga och yalsignelse
pa deras farder fram och ater, under medeltiden.
Bonden Lars Jonsaon i Hyttebo hade pa namda plats fabodvall, platsen hatte d^ Karbole - Hedjsn. Eftersora va^farande i alia tider, pa denna
plats, stannat for att Vila, fbdd.es tanken pi'att har anlag^a en krog;.
Den 27 nov. 1701 ansb'kte namde Lars Jonsson hos Kommerskoramisionan i
Gavle om krograttigheter, redan den 2 feb. 1702 hade svar arhallits
och krogriittigheter beviljats. Lasse bbrjade da omedelbart att bygga pd
denna plats, for att kunna ta eraot resande, oied de krar sora den tiden
erf ordrade . Lasses-Krogen har under olika tidsakeden fort en blomstrande
och darsmellan en tynande tillvaro. For att nu dter vara ett vackert
och valbesbkt vilstalle for resande i bada riktaingarna p4 denna sedan
datid. f liti^t anvanda fardvag,
Skogsarb e tarb yn *
For att Aokumentara den avenska skogsarbetarstamraen, har Albert
Viksten utav bolag och enskilda insamlat ett antal olika modeller ay
kojor och stallar samt flottkasern och bathus. Set masta i redskapava^ som hb'r skogsarbetet till finnes pd aina givna platser, liksom det
mesta som hor flottningen till, allt if ran batshafce till bat och spelflottc* Albert Viksten bildade ockad Stiftelsen Lassekrogj for att till
eftervarlden radda den gamla kronen. Genom vagens breddning och ratning
maste huirudbyggnaden flyttaa. Det lyckades Viksten-med, genom insamlade
model. Lions Club i Farila, hbVtidlighaller Vikstens rainnc mei en festdag varje aoramar, forkornin^j kolning, tjarbranning, kransagning, timring
samt spanspantnin^ fbrekommer enligt datida sed.
-.
~
Laforsen.
Forsen tystades ar 1952 £enom att kraftverket by££des. Ett sedan
urminnes tider ett mycket rikt laxfiske har bar bedrivits , bade Albert
Viksten ock undertecknad,har i sin a^o stenaldersyxor som hit tats nedanfbr forsen. Aven flera andra personer har liknande stenaldersredskap i
sin ago, vilka hittats i strbmmarna nedanfor forsen. Dessa fynd £b'r att
man forstar vilken betydelse detta laxfiske varit iinda sedan stenalderns
dagar, Nu har forsen tystnat och laxen ar borta.
An^ra*
Har har ocksa en gdng i tiden varit en krog, KorVdIe.«krogen, alltsa
tidigare an Laasekro^. Har gir ocksa ya'gen till Albert Vikstens kiinda
forfattartorp, An^ra-Tornet. Sfter denna va^; finnes, enlist sa>en, ruinerna efter ett klostsr vid Bi^erkblsn. Detta kloster, som ska 11 ha tillhbrt
f~^
Bernhardiner-orden, lar ha varit det fb'rsta p£vlir;a seminarium i Halsin^-lan<i» enl. ett brev fran Gutzber^s Gloster och dess fcrestandare , Jogha
Jcnsaon ar 1403 « Brevet ar skrivit p^ papper sant behiiftat med ett
avlan^t
stort cigill i gront vajc. Enl. Overate Ib'jtnant Carl Fetter Strbms beskrivning och skiss av ruinen ar 1825. synes det vara en ingang p^ £-aveln som
l-ir en aln bred. Huinens hb'jd ar da 6 alnar saint 10 alnar lan£, va^garnas
tjocklek ar 3 4lnar bverallt samt utgbres av en enda a ten. Sora synes av
garala handlingar och brsv skcttes a'udE-tjansterna vi<i K^rbble offerkyrka?
by^ffd som stavkyrka, av munkar fran namda kloster. Enl. dan Katolska laran,
som vi da tillhbrde t laranade Pilgriramerna gavor till offerkyrkan, nlir de
vallfardade till a frlln Olof den Helices grav i Nidaros .
..
Pa andra sidan a'lven, mitt emot Ang-ra, efter den ^arala Pilg
vagen , synes re sterna av en £rav. En Bansk prins sora dog under sin pilgrirasffirdf
skall har ligga begraven, varfor platsen iinnu i da^ kallas
Prins Haralds grav, men den ar sedan sekler tillbaka ut^ravd och plundrad. Cet var nomligen vid stranga bestammelser pabjudet, att den pilgrim
som dog under vallfardandet , skulle jordas pa dodsplatsen och med. honom
i
de agodelar den medfbrde. Benna beatammelse var» sa>es det, en fiat av
ii
S :T Olofs tjiinare, for att de senare skulle fa tillfalle att omhamderta
den dbdes kvarlatenskap.
Karbole Skans.
Redan pfi 1400-talet omnamnes Karbble-akans med blockhus, i gamla
skrifter. Men sagner ^or gallande att den existerat sedan I 100 a 1200talet, eller sedan landskapsfe jdernas dag-ar. Skansen har under olika tid&perioder varit besatt av trupper. Sista kanda upp^iften ar att under
ti-
de n 3 sept. - 15 dec. tjanst^jorde en prastman, Dominicus Warg som £arnisionapredikant. "
4.
I Farila kyrkoarkiv skall finnas eu inventariefbrtecknins 1 upprattad 1661, under Karl X Guatavs tidL. Annu langt in pa 1700-talet akola
de inom akansen uppforda husen ha atdtt kyar och av byns befolkning anvaats till torkning och fbrvaring av Ib'v num. Xtakilliga myntatycken
skall ha patraffats inom akansen eller desa n^rhet. D^ samla kapellet i
Kirbole nedrevs ar 1760 antraffadaa p4 en plats i kyrko^arden en raycken
s-tor hop av manniskobsn. Troligen fran na^on stCrre drabbning eller av
nagon peatartad sjiokdora bland akanaang garnisionsfolk.
Kirbble.
ITamnat har flera gissningar QCH aagner. Stt ar Kors-bble. Vid f£ird
•raVen
funnoa i „
garnla tider pd vissa avstind, kora uppreata,
infbr vilka
to
__
vandrande pil^riramer knabojde. 3tt sadant kors Tar aannolikt uppreat i
Kirbole, som harav fatt naiunet. Bole eller bol betyder enl. fornsvenskan boplats eller gird. Kar uppa-tdi med tiden ett kapoll, en stavkyrka,
dar g&vor offradas och dar gudstjansten leddea av munkar fran Gudaberga
Kloster i Bifferkbl* Pbrata med sakerhet kaada kyrkan bar ar-talet 1599 •
33en Tar 13 alnar lang, 8 -'1/4 ala« bred aamt 15 a In. hb'^, med ett vid g^.veln i Tas-ter uppbysfft torn, 18 1/2 Ixogt*
Platsen har Tarit "befolkat anda sedan stenaldern, enl. de boplataer och redskapafynd. aora patraffata. Befolkningen bkade i antal i bb'rjan
av 1600-talet, genora finnarnas invandring . De erhbllo av Karl den 2 och
Gustav II Adolf a.k. fribrev , de fingo taga for aig sko^ och mark aom
de fritt skulle fa aga och bruka. I mitten av 1700-talet hittadas Cobolt
malra. Asseaor' Kalraeter anlade' ett glasbruk i Los, vilket n-jorde att Loa
olev vida kant. Har franstalldes den forata nickel i varlden, vilket
nickelmonumentet,3oni ar en gdva fran Canada, vittnar oin. Loa ar ockad
kant for sin br^mstenstillverknins, vilken ar i bruk ann-u i dag-,
/ Pahl Fehraaon./