Har vi en förlorad
ungdomsgeneration?
– Om man ser på en kurva för ungdomsarbetslösheten
under senare år ser det ut att bli värre och värre. Så
är det inte. De flesta unga har inte så stora problem.
Men det finns några grupper som har problem och som
behöver stödinsatser, sade Anders Forslund, professor
och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering.
Tillsammans med Mattias Engdahl har han för Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi, vid Finansdepartementet,
skrivit en rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden:
”En förlorad generation?”. En huvudfråga de ställer är om det
finns tecken på att ungas väg in på arbetsmarknaden har blivit
svårare de senaste årtiondena. Svaret är alltså nej, när det
gäller unga i allmänhet.
Tre grupper som överlappar varandra
Forskarna följer unga som är födda mellan 1974 och
1990, från att de är 16 tills de är 30 år, från skolan och in i
arbetslivet. I den åldersgruppen ingår ungefär 1,5 miljoner
människor.
Tre grupper inom åldersgruppen har svårt att komma in på
arbetsmarknaden:
• Unga med funktionsnedsättningar, det är knappt 10 procent
av de unga (ca 140 000)
• Unga med utländsk bakgrund, vilket här betyder att de
själva är födda utomlands, eller har minst en utlandsfödd
förälder, det är knappt 40 procent (ca 580 000)
• Unga utan fullständiga gymnasiebetyg, cirka 20 procent av
åldersgruppen.
– Det har blivit fler från dessa grupper som hamnar utanför,
och vi kan förvänta oss att antalet ökar än mer, sade Anders
Forslund. Grupperna kan överlappa varandra, för det finns
många som har flera utmaningar samtidigt. Man kan förstås
vara både utlandsfödd, ha en funktionsnedsättning och sakna
gymnasiebetyg.
Ungdomsjobben finns kvar
De två forskarna har studerat vilka olika former av
anknytning till arbetsmarknaden som unga har under tonåren,
det är olika typer av jobberfarenheter och anställningar men
också kontakter med arbetsförmedlingen. En viktig fråga har
också varit vilket samband de ungas förmåga att etablera sig
på arbetsmarknaden har med deras typ av gymnasieutbildning
och högre studier.
Forskarna har försökt ta fram nya mått och begrepp för att
hitta unga som varken arbetar eller studerar, och unga som
får ekonomiskt bistånd. Anders Forslund hävdade liksom
Eskil Wadensjö, att ”ungdomsarbetslösheten” inte är ett bra
mått på hur svårt det är för unga i allmänhet att komma in i
arbetslivet. Och begreppet beskriver inte särskilt träffsäkert in
den grupp unga som löper risk att drabbas av sociala problem
i framtiden.
Forslund och Engdahl har också studerat de första jobben för
ungdomarna – vem vill anställa de unga och var arbetar de?
Några säger att det inte längre finns ungdomsjobb, men jodå
de finns konstaterar forskarna efter att ha tittat på branscher
där ungdomar brukar jobba, som handel och restaurang.
Dessa branscher har inte precis minskat under de undersökta
åren.
En fråga är dock vilka insatser som kan fungera för
att underlätta ungdomarnas etablering på den svenska
arbetsmarknaden.
Etableringen på arbetsmarknaden
– Ett viktigt skäl till att ungdomsarbetslösheten är högre än
snittet, är att unga är på väg in på arbetsmarknaden. Äldre har
i regel har jobb. Unga har oftast korta arbetslöshetsperioder
medan äldre är utan jobb längre tid när de blir arbetslösa,
sade Anders Forslund. De största problemen har i själva
verket de äldre som blir utan jobb.
Hur mäter man om människor är etablerade på
arbetsmarknaden? Forskarna har räknat det från det första året
då personen har en årsinkomst över halva medianinkomsten
för en 45-åring. Mellan 60 och 75 procent av befolkningen i
åldern 30 till 60 år tjänar mer än den nivån.
– Det motsvarade ca 140 000 kronor för 2010. Det är inte en
jättehög lön, det räcker att feriejobba och ströjobba för att
kvala in där. Möjligen är även summan låg om man ser till
den lön som man kan få efter en akademisk utbildning, sade
Anders Forslund.
Ju äldre individerna blir, desto fler har etablerat sig. Det är
alltså svårt att se att det har blivit svårare att etablera sig, som
många kanske tror.
– De flesta 30-åringar har jobb. Upp- och nedgångar
är mer en konjunkturfråga och det är svårt att se om
etableringsåldern generellt har gått upp eller ner.
När det gäller hur tidigt eller sent som man är
etablerad, finns en självklar skillnad som beror på om
man gått studieförberedande eller yrkesförberedande
gymnasieutbildning. Yrkeseleverna börjar förstås jobba
tidigare. Men så har det varit länge, påpekade Anders
Forslund. Det går inte att se någon förändring. Och vid 30
år är det samma andel i grupperna som har etablerat sig på
arbetsmarknaden.
Unga utan betyg har svårt att etablera sig
Ett tydligt resultat av studien är att ungdomar med
lågutbildade föräldrar är en stor grupp bland dem som hoppar
av gymnasiet. Anders Forslund pekade på att den förlängda
yrkesutbildningen och de målrelaterade betygen som infördes
under 90-talet också medförde att det blev fler elever utan
fullständiga slutbetyg:.
Vad händer då med dem som går ut utan betyg? Bland
30-åringar är det nio procent färre som har etablerat har sig.
Det är en tydlig skillnad jämfört med dem som har betyg,
så enligt Anders Forslund är det klarlagt att de som lämnar
gymnasiet utan fullständiga betyg får det svårare att etablera
sig på arbetsmarknaden.
– Unga med funktionsnedsättningar som ger nedsatt
arbetsförmåga har ofantligt mycket svårare, sade Anders
Forslund. Och det är uppenbart att kurvorna lutar åt fel håll.
Bland elever med utländsk bakgrund utan fullständiga betyg
från gymnasiet, finns det en viss skillnad mellan dem som
är födda i Sverige och dem som är födda utomlands. Som
temaunga.se
T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T
man kan förvänta sig är det mycket svårare för unga som har
kommit hit som tonåringar.
Det behövs olika åtgärder för olika problem och grupper
– Det finns det få tecken på att utvecklingen i genomsnitt har
varit negativ för unga, sammanfattade Anders Forslund. Men
i vissa grupper är det många som har problem. Det gäller
därför att rikta åtgärder till just dessa, vi bör reservera insatser
utöver hjälp med jobbsökande för dem som riskerar att bli
långtidsarbetslösa.
förälder, det är knappt 40 procent (ca 580 000)
• Unga utan fullständiga gymnasiebetyg, cirka 20 procent av
åldersgruppen.
Forskarna räknar med att fler i dessa grupper kommer att
bli utan jobb, och generella åtgärder påverkar inte deras
möjligheter. Det behövs individuell anpassning. Dessutom
behövs förändringar i grundskolan som gör att alla blir
behöriga till fortsatta studier och inte fastnar i individuella
programmet eller introduktionsprogrammet.
Vi behöver mer kunskaper om riskgrupperna för de är
inte enhetliga. Exempelvis kan vi undersöka heltidsoch deltidsjobbens effekter för ungas etablering på
arbetsmarknaden på längre sikt. Vi behöver också
identifiera vilka insatser som passar för vilka och hur vi kan
individanpassa insatserna mer.
Vi vet från tidigare studier att det ofta går illa för dem
som inte blir behöriga till fortsatta studier, och som därför
gått introduktionsprogrammet på gymnasiet. Det visar
att vi behöver förändra grundskolan och tidigt identifiera
riskgrupper för att kunna sätta in insatser för att förhindra att
någon misslyckas med att komma vidare till gymnasiet.
Ibland kan det fungera med att kombinera praktik och
utbildning. Det underlättar alltid med intensifierad
arbetsförmedling och subventionerade jobb. Men man bör
inte förvänta sig att försämrat anställningsskydd och lägre
lägstalöner kan påverka ungas inträde på arbetsmarknaden.
Tidigare forskning pekar på att effekterna av sådana åtgärder
sällan är stora, sa Anders Forslund.
Sammanfattning
Det har inte blivit svårare för unga generellt att få jobb de
senaste åren, och de traditionella ungdomsjobben inom
service och handel har inte minskat. Anders Forslund och
Mattias Engdahl har följt en grupp från det att de var 16 tills
de blev 30, och under den perioden pendlar många mellan
studier, arbete och arbetslöshet. När de är 30 har de allra
flesta jobb men det är tre grupper som har svårt att komma in
på arbetsmarknaden:
• Unga med funktionsnedsättningar, det är knappt 10 procent
av de unga (ca 140 000)
• Unga med utländsk bakgrund, vilket här betyder att de
själva är födda utomlands, eller har minst en utlandsfödd
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska socialfonden