Petrusbladet 2/2010
NYHETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG 2 2010 Hanna Farley sid 3 Ledaren Det goda livet finns sid 2 Ungdomsarbete på gång sid 4 Beredd att svara? sid 2 Filmintresserade Robert Hedengren söker gemenskap i församlingen Anna Dahlbacka skriver från Kenya Guds Ord översätts till samburu sid 6 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Det goda livet finns! Ledare harmoniskt liv med kärlek och glädje i gemenskap med familj och vänner. Ett annat svar på frågan hur det går är: ”Jo, det går, men vi har båda händerna fulla med det svåra som vi kämpar med.” Vi kan ha visioner och drömmar om ett gott liv. Men vi kan också bli pessimistiska och rentav cyniska i kampen för tillvaron och säga: ”Det finns inte något entydigt gott liv. Allra minst skall kyrkan i dagens läge tala om det goda livet. Den säger ett och gör ett annat. Det är fariseism!” Men vad säger kyrkans Herre Jesus Kristus? ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.” (Joh 10:10) Jesus visar på dualismen i tillvaron. Det onda och det goda finns sida vid sida. För att kunna leva ett gott liv måste vi vara ärliga och se verkligheten som den är. Också president Paasikivi påminde sina medarbetare om att man i svåra situationer skall börja med att erkänna fakta. Faktum är att tillvaron alltid kommer att vara fylld med konflikter och svårigheter. Det är just denna konfliktfyllda och hårda tillvaro som Jesus också kan förändra idag och där vi som kyrka och församlingen följer vår Herre. Jesus visar vägen till ett gott liv när han än idag botar sjuka, förlåter människorna deras synder och driver ut det onda. Om vi vill finna det goda livet kan vi inte ställa oss vid sidan om verkligheten. Vi måste möta den ärligt och fortsätta att kämpa för att förändra den. Vi får idag be om den kraft som Jesus Kristus vill ge oss. Han kan hindra oss från att bli cyniska och ge upp. Det finns ett gott liv, ett liv där bekännelsen, förlåtelsen och kärleken vinner över bitterheten och hopplösheten. Det gäller oss var och en – utan undantag! Med önskan om Guds rika välsignelse över ditt liv och en skön sommar! Bengt Lassus kyrkoherde Linnea Ekstrand Jag känner ett par personer som på frågan hur det går, alltid svarar: ”Det är bara bra, livet är helt fantastiskt.” Ibland protesterar jag och säger att allt kan inte alltid vara bra. Det svåra och det onda i tillvaron finns. Vi behöver bara tänka på allt som hänt den senaste tiden: naturkatastrofer, pedofilskandaler, svåra olyckor och orättvisor. Vad är det goda livet? Vi behöver fred och frihet, rätt till arbete, utbildning och sjukvård, respekt för människovärdet för att nämna några viktiga förutsättningar för ett gott liv. Hit hör också ett meningsfullt och Var beredda att svara Det är vanligt att tycka att man inte skall tala om en så personlig och privat sak som tron. Man hör ganska ofta citeras ”Var och en blir salig på sin tro” och ibland hänvisas t.o.m. här helt felaktigt till Paulus eller någon annan teologisk auktoritet. Men det är Fredrik den store (1712–86) som myntade den här satsen. Till saken hör att Fredrik den store stod främmande för den kristna tron. Hans sats gäller alltså själva religionerna. Det är inte någon specifikt kristen fråga han avser. Hans tes förespråkar allmän tolerans – allt leder till salighet. Men är det så att vi skall stå tysta inför trosfrågor och stilla svälja alla villfarelser och anklagelser mot kristendomen. I Petrus församling är det ju lämpligt att åberopa vår namne, aposteln Petrus: ”Var inte rädda för dem [som gör det onda] och låt er inte skrämmas. Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete.” Här i 1 Petr 3:14–16 får vi flera centrala råd. 1. Vi behöver inte vara rädda utan får vara frimodiga även om vi skulle möta sådana som ”gör det onda”. 2. Vi uppmuntras att ha en Jesuscentrerad attityd i det vi håller honom helig. 3. Var beredda att svara! Människor har rätt att vänta sig att en kristen utreder och står för sin tro, dvs hoppet om evigt liv i kraft av Guds löfte genom Kristi korsdöd. 4. Att vara beredd innefattar att vi övar oss och här kan vi vägleda och hjälpa varandra. I 1917 års bibelöversättning börjar det berörda stället: ”Och I skolen alltid vara ...”. Ja, så lär det vara i grundtexten, alltså verbet i pluralis vilket indikerar att vi inte behöver handla ensamma utan med stöd av andra bröder och systrar i Kristus. 5. Svara dem som frågar. Ödsla inte i onödan ord på dem som inte är intresserade. ”Ge inte det heliga åt hundarna och kasta inte era pärlor på svinen.” (Matt 7:6) 6. Argumenteringen och svarandet skall ske i ödmjukhet och med respekt. Det betyder inte att man skall vara undfallande. Det skall ske med rent samvete. Vi bör inte orda om sådant vi inte själva kan omfatta och ”Om någon talar skall han tala i enlighet med Guds ord.” (1 Petr 4:11) Mången och jag med dem har tänkt att färdigheten och kunskaperna inte räcker till. Det finns ju så många som är skickligare, vet bättre och är mera insatta. Men aposteln Petrus ord gäller nog alla som räknar sig som kristna. Jesus säger till oss: ”Ni är jordens salt” och ”Ni är världens ljus”. Men om vi ursäktar oss och förblir stumma så förlorar saltet sin sälta och det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ljuset igen hamnar under skäppan (sädesmåttet). Vi skall då det gäller trons försvar stöda varandra: ”Och när du [Petrus] en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.” (Luk 22:32). Men om att förmana heter det: ”Förmana inte en bespottare, han kommer endast att hata dig. Förmana den som är vis, han kommer att älska dig.” (Ords 9:8). De oförståndiga och okunniga når vi genom exemplets makt: ”Ty det är Guds vilja att ni genom att göra gott skall tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor.” (1 Petr 2:15). Ingen skall behöva beklaga sig som aposteln Paulus: ”När jag försvarade mig första gången kom ingen till min hjälp, utan alla övergav mig. Måtte inte detta tillräknas dem.” (2 Tim 4:16). Hjälp den som tycker att han inte förstår: ”Filippus skyndade fram, och när han hörde honom [den etiopiska hovmannen] läsa profeten Jesaja frågade han: Förstår du vad du läser? Mannen svarade: Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?" (Apg 8:31). Mikael Nyström NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING En fuktig men fräsch vårmorgon träffar jag Robert Hedengren på ett av Helsingfors caféer. Jag får snabbt syn på honom där han sitter i caféfönstret och funderar. Robert berättar att en av de första kontakterna till församlingen var diakonissan Dorrit Saletzky som kom och höll morgonsamlingar i skolan. Kontakten fördjupades i och med skriftskolan som blev en vändpunkt i Roberts liv. – Under skriban ville jag debattera, berättar Robert. Jag tyckte att inget hängde ihop. Jag kände på mig att kristendomen var bra och tröttade ut de egna hjälpisarna med frågor. Robert säger att tron smög sig på. Han var med i hjälpledarutbildningen och gick på enstaka ungdomssamlingar. Han skrattar till och säger att han nog mest ville bli underhållen och ha skoj. När han kom upp i gymnasieåldern fanns det mycket blandade känslor. Samtidigt som tron kändes som något värdefullt kändes sammanhanget trångt och trist. Han tyckte att han behövde få leva ut sin ungdom och var mer intresserad av flickvänner och teaterkretsar än församlingen. Även om han tog starkt avstånd från församlingen fanns en viss avundsjuka gentemot brodern Rufus som hittade sin plats i församlingen och kände sig hemma där. Själv kände han aldrig att han riktigt passade in. – Jag behövde själv formas. Tidigare upplevde jag att församlingen var för en viss typ av människor, men församlingen ska ju vara till för alla och en bredd av människor ska finnas där. Nu anser han ändå att församlingen håller på att öppnas upp. När han förra året bläddrade i en bok om olika personlighetstyper föll saker på plats. Han insåg att han inte var ensam om att inte känna sig hemma. I själva verket menade författaren Hanna Farley Mediastuderande Robert Hedengren vill ha fötterna på jorden men leva i andlighet. Robert Hedengren gillar att göra film. Han har mest använt egna texter och återskapat dem i form av film. Andras texter kan vara utmanande om man inte får en egen känsla för dem. 3 – Man kommer alltid fel om man går sina egna vägar istället för att söka Guds vägar. Han förklarar att andra regler gäller dem som inte tror, eftersom de inte har gjort samma val att söka Gud. Robert tycker inte att det finns konflikter mellan att syssla med media och vara kristen. Han konstaterar dock att media skapar mycket skräp och att han helst inte skulle vilja vara med i den skräpkulturen. Intresset är större till konst än till media – varaktighet framom tillfällighet. – Jag har ett dubbelt förhållande till media. Jag är skeptisk till nya former av media. Det tog till exempel flera år förrän jag gick med i Facebook. Vårt samhälle har en överdrivet positiv attityd till att ta till sig allt nytt. Själv är jag till min läggning mer skeptisk, försiktig och konservativ. En helig gemenskap Robert behövde hitta sig själv Från utanförskap till gemenskap att en viss personlighetstyp kännetecknas av en känsla av att inte känna sig hemma någonstans. Robert fick upp ögonen för att alla har styrkor och svagheter och att man behöver satsa på det som man är bra på. – Det var en skön insikt att man inte behöver tvinga sig på det man är svag på. Robert menar att han är bra på sig själv. – Jag är inte längre rädd för vad jag hittar i mig själv. Om jag gör film använder jag egna känslor och erfarenheter, vilket är bra i skapande arbete. Filmintresserade bröder Robert studerar media på Arcada för femte året. Hans passion är att skå- despela, regissera och skriva. De två sistnämnda sakerna har han kunnat syssla med i sina studier. Ibland funderar han vad hans verk har för relevans, men berättar att lärare har påpekat att om ett ämne betyder något för honom, så är det säkert värdefullt för någon annan också. Han konstaterar att människor sist och slutligen är ganska lika och funderar på samma saker. Varken Roberts eller hans brors första studiealternativ var media. Han sökte in till teaterhögskolan och brodern till konstindustriella men de kom inte in. Ingendera trivdes därför riktigt med mediestudierna till först men efter några år kändes det att kvaliteten på studierna trots allt var bra, att klassandan hade förbättrats och att de trivdes. Robert och Rufus har kunnat hjälpa varandra i studierna, även om Robert medger att det finns skillnader i deras estetiska syn. – Vi kan ge feedback åt varandra, speciellt nu när vi lärt oss att vara konstruktiva istället för att vara sura och snäsiga. Robert skriver gärna om kärlek och död – båda stora teman. Han förklarar att han haft en viss dragning till mörka stämningar men att han nu söker efter något nytt. Robert berättar att han inte vill göra sådant som inte tjänar Gud. Ibland har han känt en konflikt mellan det han vill behandla och sin tro. För varje nytt projekt sätter han ändå Guds vilja först. ”Jag är inte längre rädd för vad jag hittar i mig själv.” När vi talar om församling konstaterar Robert att man kan definiera församling på många olika sätt. – Nuförtiden tänker jag i mer urkyrkliga termer. Församlingen är en samling människor som vill leva tillsammans. Det är alltså inte en institution, utan en stark gemenskap. Robert ser sin församling främst som den bönegrupp han är delaktig i. De samlas hemma hos Bosse och Sara Fernström. I en bönegrupp har man möjlighet att dela livet, men Robert påpekar att gudstjänsten också behövs, eftersom den ger en annan erfarenhet av helighet. – Högtidligare helighet i kyrkan behövs nog. Man behöver känna att Gud är suverän och värd att tillbes, men sedan behöver man få den intima kontakten med Gud och kanske få uppleva en större värme. Han önskar att han kunde uppleva Gud lika verklig i vardagen som han upplever i den lilla bönegruppen. Det märks att bönegruppen är viktig. – I tidigare sammanhang sökte jag Gud, men upplevde att jag inte hade gemenskap. Nu har jag samhörighet både med människor och med Gud. Hanna Farley 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Ungdomsarbete på gång – Vi ser fram emot att kunna satsa ännu mera och att fördjupa både tron och gemenskapen hos våra ungdomar, säger Hanna Järveläinen, Otto Granlund och Benjamin Sandell, ungdomsledare i Petrus församling. På det glada 90-talet hette ungdomsledarna i Markus församling Johannes Perret och Magdalena Sandell. Länge tjänade de sin församling, men för ungefär fyra år sedan ville de ge ansvaret vidare. Benjamin Sandells namn dök upp. – Jag hade just varit i armén och där hade jag upplevt någon slags väckelseperiod även om det kanske brukar vara tvärtom. Jag hade verkligen vuxit som kristen och ville se Guds rike gå framåt och ville jobba för det. Dessutom fanns det inga andra självklara alternativ, berättar Benjamin. Hanna fick också frågan i samma veva. – Det kändes som en naturlig fortsättning på mitt engagemang i församlingen. Jag visste genast när jag fick frågan att jag ville ha jobbet, säger Hanna. I februari tog Otto Granlund över efter Benjamin. – Jag börjar komma in i uppgifterna ordentligt nu och jag trivs verkligen med jobbet. Jag tycker om att möta våra ungdomar och hjälpledare, säger han. Större möjligheter Men, vänta nu? Om Otto Granlund har tagit över efter Benjamin, varför är då Benjamin alls med i den här diskussionen? Jo, för att han ska börja jobba som ungdomsledare igen i sommar. Och då ska han jobba mera än någonsin, nära på heltid mot de tidigare 9 timmarna i veckan. För ett år ska han tjäna Petrus församling och i första hand Lukas distrikt. – Att få koncentrera sig helhjärtat på jobbet lockar väldigt mycket. Tidigare har det varit studier, ungdomsarbete, konferenser... Nu kan jag satsa helt på ungdomsarbetet och förverkliga saker som inte varit möjliga förr. Jag kanske kan vara i Munksnäs högstadieskola en hel dag i veckan och bara tala med eleverna. Saker blir förhoppningsvis lite mera genomtänkta när jag hinner planera dem längre. Jag tror också att förväntningarna på vad man ska åstadkomma är högre på en heltidsanställd. När vi jobbat bara nio timmar klappar alla oss i ryggen vad vi än gjort. Nu kan vi lyfta ungdomsarbetet och göra ännu mera, säger Benjamin. Bättre och sämre tider Under sina fyra år som ungdomsledare har Hanna och Benjamin fått gå genom både starka och svaga perioder. – Vi fick ett alldeles lysande första år, ett tungt andra år och ett bra tredje år. Att vi tidigt fick se frukt av vårt arbete gjorde oss väldigt motiverade, säger Benjamin. – Det där första året var allt så nytt. Vi var ivriga och satsade helhjärtat, vi tyckte om att få ta eget ansvar och ville ta tag i saker, säger Hanna. – Mycket av det där goda finns ju fortfarande kvar. Jobbet har aldrig smakat trä, men ibland känns det som om man inte når fram vad man än gör och då är det tungt, säger Benjamin. – Man vill ju också göra mera varje gång, förbättra allt hela tiden, säger Hanna. Hanna, som har en god inblick i ungdomsarbetet på Markus-sidan, säger att arbetet för stunden är växande. Hanna Ålder: 23 år Fritidsintressen: sport, spela fotboll, spelar violin i orkester på våren Favoritmat: allt hälsosamt och ohälsosamt Minne från den egna skriftskolan: När jag en gång satt med en annan flicka på fritiden och sjöng lovsånger i kapellet. Otto Ålder: 22 år Fritidsintressen: läser en del, umgås med vänner, följer med Formel 1 Favoritmat: eldig mat Minne från den egna skriftskolan: Jag fick komma i kontakt med unga kristna. Det blev en början på något nytt. Benjamin Ålder: 24 Fritidsintressen: läser ganska mycket, spelar volleyboll, skidåkning på grund av fästmö Favoritmat: fullkornspasta och köttsås Minne från den egna skriftskolan: en massa lekar, kvällsprogram, bra stämning och hjälpledare man såg upp till. – Jag överraskas varje gång av hur ungdomar från helt icke-kristna familjer kommer med i församlingens arbete. De blir intresserade av undervisning om vad Jesus gjort för dem. Det är mycket motiverande att se. Enligt Otto är ungdomarnas olika bakgrund också en utmaning. – De människor vi ska nå ut till kommer från så väldigt olika sammanhang. Vissa vet mycket om tro och Gud medan andra inte har en aning om vad det handlar om, säger Otto. Lärjungaskap som utmaning En ständig utmaning för ungdomsarbetet är att verksamheten lätt blir något som ungdomarna deltar i under några år och sedan lämnar bakom sig. – Av 30 aktiva tonåringar är det kanske två till tre som verkligen tar på sig ett lärjungaskap och vars tro inte hänger på att det händer något roligt i församlingen. Att gå över från hjälpledare till en ung vuxen kristen är tydligen svårt och många bryter med församlingen någon gång i slutet av gymnasietiden. – Det kan bero på att många upplever att de inte behöver församlingen genom hela livet. Men har vi då lyckats klargöra hur viktigt det kristna budskapet är? Det handlar ju om hela livet, säger Otto. Han menar också att de sociala kontakterna ofta är avgörande. – För att hålla kvar ungdomarna under den här vanliga brytningsperioden måste vi satsa på en god kontakt till dem. Splittrade familjer och grupptryck Hanna, Benjamin och Otto är alla tre unga människor. De menar enhälligt att det är en nästan odelad fördel. – Vi har förstås inte helt samma utgångsläge som våra konfirmander, men vi har ändå en ganska bra inblick i hur det är att vara femton år gammal, säger Otto. – När det gäller att hålla ordning och reda upplever vi inte heller några problem. I konfirmanders ögon är alla över tjugo gamla så vi har den auktoriteten, säger Benjamin. Däremot tycker han sig ibland sakna den andliga mognad som skulle behövas för att kunna möta ungdomarnas problem. – Många lider av det hårda grupptrycket, säger Hanna. – Och en växande grupp kämpar med problem hemma i familjerna. En hel del av ungdomarna från splittrade familjer lever med en otrygghet i grunden, säger Otto. – Vissa hanterar sådana omständigheter bra, men andra har djupa sår och ett stort behov av uppmärksamhet och närhet, säger Benjamin. Ungdomsledarna berättar att det är kö varje gång de erbjuder förbön på någon samling, och de ser det som ett tecken på ungdomarnas behov. Förhoppningar inför sommaren För ungdomsledare börjar en ny säsong varje sommar när årets konfirmander kommer på läger. Inför det här året ser ungdomsledarna fram emot ett Markus-läger med många färska hjälpledare. – Många av förra årets konfirmander kommer i år med som ledare. Vår förhoppning är att de ska kunna växa upp och bli självständiga kristna. Tidigare har vi sett att det mesta av hjälpledarnas kristna mognad sker på skribalägren. Det blir en oas i vardagen där de får umgås med andra kristna och får stöd av varandra, säger Hanna. – De flesta som kommer till tro gör inte det på sitt eget skriftskolläger utan första eller andra året som hjälpledare. Lägren finns också till för dem, säger Benjamin. Otto ser fram emot att få med nytt folk i verksamheten. – Vi har en bra början men behöver hela tiden arbeta vidare. Vi ska aktivt försöka fördjupa både gemenskapen och tron, säger Otto. För Benjamins del innebär sommaren en del omställningar när han flyttar fokus från Markus till Lukas distrikt. – Det gäller att få en bild av vilka ungdomar som rör sig där och knyta kontakter till dem. Jag hoppas att med Guds hjälp kunna hoppa över en jobbig inkörsperiod och bara få jobba på direkt, säger han. Avslutningsvis vill ungdomsledarna skicka en hälsning till unga vuxna i Petrus församling. – Om du söker din plats i församlingen kan det hända att den platsen finns i ungdomsarbetet, säger Benjamin. – Det är viktigt för tonåringarna att ha många förebilder och kontakt med flera olika kristna unga vuxna så att alla kan identifiera sig med någon, säger Hanna. Amanda Audas-Kass På Lukas-sidan arbetar Fredrik Wennerstrand och Charlotta Nybergh som ungdomsledare, men de slutar i sommar då de flyttar till Åbo för att studera. NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 tommy mikkonen I varje stråle en ängel bor Tommy Mikkonen Som avslutning på Kyndelsmässodagens gudstjänst den 7 februari virvlade en hel hop av små änglar in i Månsas kyrka. De vita fållarna fladdrade och änglavingarna glittrade. De minsta ”änglarna” flög på sina föräldrars armar. ”Vi tänder ljuset här mitt i huset, i varje stråle en ängel bor”, sjöng trettiotalet barn som avslutning på sin söndagsskola och hela församlingens gudstjänst. I början av gudstjänsten uppträdde barnkörerna med följande sånger: ”Barn och stjärnor föds i mörkret”, ”Jesus är världens ljus” och ”Var inte rädd för mörkret”. Därefter smög alla barnen ut Allan Franzén avtackades på kyndelsmässodagen. ur kyrksalen tillsammans med söndagsskolledarna. Man delade upp sig i två grupper enligt ålder. De yngsta barnen, många alldeles unga församlingsmedlemmar från knatterytmikgrupperna med sina mammor och pappor, samlades i ett rum på nedre våningen. De fick höra om Den gode herden med hjälp av bilder på flanellografen. Man pysslade rytminstrument av återvinningsmaterial, t.ex. schampoflaskor, sjöng sånger, bad ”Gud som haver” och färglade bilder i söndagsskolhäftet. Barnen i skolåldern samlades i övre våningen. Alla barnen fick dramatisera berättelsen om Fem bröd och två fiskar i olika roller som t.ex. berg, gräshoppa eller Jesus själv. Samma berättelse berättades också som ritsaga. Därefter fick man göra kluriga uppgifter eller pyssla en ängel att ta med sig hem. Allan Franzén höll sin avskedspredikan och efter det svävade några änglar fram till honom med en änglagåva från barnen i församlingen Karin Nordberg Den fulla kyrkan fick ta del av ett rart uppträdande av barn från barnkören och de olika klubbarna. VILL DU GÖRA EN INSATS I FÖRSAMLINGEN? Många lekmän vill gärna göra någonting i sin församling. En del gör regelbundet besök hos någon ensamstående eller besöker något åldringshem. Andra igen vill inte binda sig för något regelbundet åtagande, men gör gärna en punktinsats. Det finns mycket som kan göras, allt från praktiska insatser i smått och stort (sommarhemmet Björkebo icke att förglömma) till att hjälpa enskilda personer. Ett särskilt behov i samband med gudstjänsterna i Åggelby gamla kyrka är personer som kan åta sig att koka kaffe en eller flera gånger per termin. Snabbtest – på skoj Pro Markus – stödföreningen för östra delen av Petrus församling Västra delen av Petrus församling har sin egen stödförening, Pro Lukas. Sedan år 2004 har även Markus-området sin egen förening, Pro Markus (eller officiellt Pro Markus församling, fast det sista ordet inte mera är aktuellt) De flesta församlingar har sådana här stödföreningar för att undvika långsam byråkrati när t.ex. diakonin snabbt måste göra en insats. Om någon vill göra en donation eller testamentera till församlingens verksamhet är det mer praktiskt att göra det till en stödförening än till församlingen. Förutom att stödföreningen kan hjälpa diakonissorna på nolltid i en akut krissituation kan den också ge bidrag till olika verksamhetsformer. Så har t.ex. Pro Markus sett till att det finns musikinstrument för barn- och ungdomsverksamheten. Blir det verkligt kärva ekonomiska förhållanden är det också möjligt att med föreningens medel deltidsanställa t. ex ungdomsledare. Det har också varit populärt att man, då man fyller år, önskar en inbetalning på föreningens konto i stället för blommor (kansliet har kontaktuppgifter). 1) Har du huvudet på skaft? 2) Har du lite tid över ibland? 3) Vill du använda dina starka sidor? 4) Har du hjärtat där det ska vara? 5) Känns det bra att ge någon en handräckning då och då? Föreningens ordförande är sedan april 2009 Johannes Perret. Före honom var Veikko Salminen ordförande ända sedan starten. Om du svarade ja på minst en av frågorna är du den vi söker. Från medlet av maj kan du i Petrus kyrkor och på en del andra ställen i församlingen ta en folder med mera info om olika sektorer i församlingen där just du kan göra en insats. Foldern finns också på Petrus hemsida och kan fås per e-post om så önskas. Om du är intresserad av att vara med så kontakta projektarbetare Tove Monnberg, tfn (09) 2340 7228 eller 050 358 93 10, [email protected]. Göran Lindén Göran Lindén och Tove Monnberg 6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Hälsningar från Maralal, Kenya Guds ord översätts till samburu än barnskötsel. Jag hade tänkt baka bröd men det blev strömavbrott och då fungerar inte ugnen, så jag gör ett nytt försök i morgon och hoppas på bättre tur då. Magnus har haft en lång dag på kontoret tillsammans med de två samburuöversättarna och konsulten. Just nu har vi besök av en bibelöversättningskonsult som går igenom översättningen av Lukasevangeliet med teamet. Eftersom han har rest hit från Nederländerna och stannar bara två veckor blir det mycket arbete, då de vill utnyttja hans närvaro maximalt. I dag har de gått igenom Lukas 15. En sak som de har diskuterat är vilket ord vi skall använda på samburu för syndare. Översättarna hade använt lopeny ng’ok, som ordagrant betyder en som äger synd. Konsulten föreslog att de i stället skulle skriva något som betyder en som gör synd. Det är inte lika bra, Andreas Sandström När detta skrivs lägger sig mörkret över Maralal. Myggen vaknar till och jag (Anna) konstaterar att Katrina (8 mån) behöver en filt där hon halvligger i sin sitter, eftersom benen är bara från knäna neråt. Isak (snart tre) konstaterades ha malaria för snart två veckor sedan och det vill jag förstås undvika att upprepas. Ännu en intensiv dag lider mot sitt slut. För mig som är mammaledig har den inte inneburit mer Familjen Dahlbacka tycker vi, eftersom det då utesluter att synd också kan vara tankar, ord, attityder och så vidare. Nåja, i den här frågan är det (till all lycka) inte han som har sista ordet, utan samburupastorerna. Det är intressant att jobba med språk och ännu intressantare att jobba med bibliska texter. Visste ni t.ex. att det i julevangeliet kommer att stå att Maria var en groda (Luk 2:5)? Det är ett idiom på samburu som betyder att NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Anna dahlbacka Anna dahlbacka Missionsringen Vill du vara med och stöda missionsarbetet? Inbetalningar kan göras till Petrus församling till kontonumret 405515-231190 (Aktia). Anteckna något av följande referensnummer: 25603 Finska Missionssällskapet, allmänt 25629 Heidi Tyni 25690 Rut Åbacka 25658 SAT-7 Understöd till Anna och Magnus Dahlbacka kan göras till kontot 209218-2738, med referensnumret 3405. Upp till val! Val av ledamöter till Petrus församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige Det hålls val i alla lutherska församlingar i Finland söndagen den 14 november 2010. Då väljs representanter till församlingarnas församlingsråd och kyrkofullmäktige för mandatperioden 2011–14. Förhandsröstning ordnas den 1–5 november. Nytt för detta val är att de som fyller 16 år senast på röstningsdagen 14.11 får rösta för första gången. Kandidaten i valet bör dock ha fyllt 18 år och vara medlem i församlingen. Detta är mitt blod, förbundsblodet... Anna dahlbacka Till Petrus församlingsråd väljs 12 ledamöter och till Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige 2 ledamöter och 2 suppleanter från Petrus församling. Valmansföreningarnas kandidatlistor bör inlämnas till Petrus församlings kansli, Vespervägen 12 A, senast den 15 september. Blanketter fås från kansliet som också ger närmare information om valet. Öppettider: må/ti kl. 9–13, on kl. 13–17, to/ fr kl. 9–13. Mera information om valet hittas på www.forsamlingsvalet.fi. Bengt Lassus Samburubarn hemma i sin kraal. En samburukvinna som inte alls är speciellt uppklädd. Så här går de klädda till vardags! Anna dahlbacka hon var gravid. Och det roliga är att samburuerna inte alls skrattar åt det. Alla vet vad det betyder och ingen skulle komma på tanken att det kunde betyda att hon är en liten grön slemmig sak som hoppar och kväker. Och hur översätter man ordet surdeg för ett folk som inte bakar bröd och aldrig har hört talas om surdeg (Luk 12:1)? Kanske man kan använda ordet för surmjölk, som alla samburuer känner till, med en förkla- rande fotnot som säger att grundtexten använder en bild som kommer från brödbak? Bilden med surmjölk fungerar ju eftersom lite surmjölk syrar hela mjölken, liksom lite surdeg syrar hela degen. Den här versen diskuterade teamet i flera dagar. Småpetigt? Javisst! Intressant? Verkligen! Välsignat? Absolut! Men så arbetar vi också med Guds eget Ord! Anna Dahlbacka Houtskär kallar igen! Gudstjänst i Noositet, Samburu. En flicka stapplar sig igenom söndagens text ur en swahiliöversättning. Om några år får hon läsa den på sitt eget språk! Det finns ännu plats på Bibeldagarna i Houtskär 19-23 juni. Det ordnas också program för barnen. Närmare information och anmälningar: kansliet. 7 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Gudstjänster Medarbetare i Petrus församling Gudstjänster i maj Högmässa Munkshöjdens kyrka söndagar kl. 9.30 Gudstjänst Åggelby gamla kyrka söndagar kl. 10 Gudstjänst Åggelby gamla kyrka to 13.5 kl. 10 Predikogudstjänst i Lukascentret to 13.5 kl. 18 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka ti 18.5 kl. 19 Högmässa i Malms kyrka sö 30.5 kl. 12 Puls i Månsas kyrka sö 30.5 kl. 15.30 Sommarens gudstjänster Under sommaren hålls söndagsgudstjänsterna enligt följande: Sommartiderna gäller från och med juni till och med 15.8. Välkommen på sommargudstjänst! Lö 26.6 kl. 12 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka Sö 27.6 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrka Gudstjänsterna i slutet av augusti Sö 22.8 kl. 9.30 i Munkshöjdens kyrka Sö 22.8 kl. 10 Åggelby gamla kyrka Sö 29.8 kl. 10 Åggelby gamla kyrka Sö 29.8 kl. 13.30 Munkshöjdens kyrka, konfirmation Sö 5.9 kl. 12 Malms kyrka, de konfirmerades första nattvardsgång Sö 5.9 kl. 13.30 Munkshöjdens kyrka, konfirmation Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen. Sommarutfärd till Ingå Petrus församling gör en sommarutfärd till Ingå tisdagen den 8 juni. Start kl. 10, retur kl. 16. Vi besöker bl.a. Fagervik gård. för alla åldrar to 20.5 kl. 17 Södra Haga kyrka Vespervägen 12 kl. 17 servering och fri samvaro på kyrkbacken kl. 18 program i kyrkan (ca 1 h) grillkorv, våfflor, sallad, mjöd, kaffe ingen avgift, ingen anmälan Välkommen! 2340 2340 2340 2340 2340 7128 7127 7110 7221 7121 050 050 050 050 050 432 3305 380 3552 551 4807 380 3920 380 3548 Kantorer & musikledare Hilli Peter, kantor Lilius Sirpa, musikledare Söderström Olav, kantor 2340 7224 2340 7124 2340 7123 040 831 4876 050 591 8795 040 547 5356 2340 2340 2340 2340 7228 7126 7125 7227 050 040 050 050 358 9310 821 5983 576 8643 380 3925 Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka 2340 Hustad Hans-Peter, hjälpledare i Sockenbacka 2340 Koivurinta Serena, hjälpledare i Lukasgården 2340 Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet 2340 Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården 2340 Martikainen Anne-Marie, ansvarig barnledare, fritidshemsledare i Tallkotten 2340 Martikainen Markus, hjälpledare i Tallkotten 2340 Sinko Alice, dagklubbsledare 7142 7142 7141 7230 050 050 050 050 381 5952 381 5952 323 2909 560 9157 7141 050 323 2909 7140 7140 050 409 0601 050 409 0601 040 090 5987 Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin Nybergh Nina, diakonissa Riska Gunilla, diakonissa Sandell Bodil, diakonissa Barnledare Midsommarens gudstjänster VÅRFEST Björk Daniel, församlingspastor Kass Fredrik, församlingspastor Lassus Bengt, kyrkoherde Sandell Halvar, kaplan Thylin Ronny, kaplan Diakoniarbetare kl. 9.30 i Munkshöjdens kyrka kl. 12 i Åggelby gamla kyrka Lukas distrikts Präster Pris 30 € i vilket ingår resor, lunch och kaffe. Anmälning till kansliet senast måndag 31.5, tfn (09) 2340 7100. Närmare info av Tove Monnberg, (09) 2340 7228, eller vid anmälning. Välkommen med! Sekreterare Cecilia Wester, vikarierande projektsekreterare Farley Hanna, informationssekreterare Nygård Annabella, ekonomisekreterare 2340 7135 2340 7100 2340 7100 050 436 7406 2340 2340 2340 2340 2340 050 414 7338 Ungdomsledare Granlund Otto Järveläinen Hanna Myrskog Johan Nybergh Charlotta Wennerstrand Fredrik 7231 7100 7132 7134 7133 040 822 9540 050 388 6777 050 388 8500 Övriga Anderson Monica Fernelius Taru, vaktmästare 2340 5350 Perret Christoffer, frivillig teamledare Ulfvens Gunilla, vikarie på fritidshem 2340 7100 Sjövall Majvor, värdinna 2340 7131 040 763 2628 040 844 3250 050 343 5990 Petrus församling Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101 E-post [email protected] Hemsida www.petrusforsamling.net E-post till anställda: [email protected] (inte åäö) Kansliet öppet må-ti 9–13, on 13–17 och to-fr 9–13. Dessutom kvällstid enl. överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post [email protected] Förbönsämnen må, ti, fre 10–12 tfn (09) 2340 7171 Pro Markus församling rf 134730-412282 Björkebo sommarhem rf 209220-110115 Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399 Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Rättelse I senaste Petrusblad fanns ett fel i bildtexten på sidan tre. Kvinnan bredvid Tove Monnberg heter Marianne Wickström. Vi beklagar misstaget. Baggis, Baggbölev. 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolav. 14 Kånala kapell, Plöjarv. 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalv. 1 Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15 Norra Haga kyrka, Tolariv. 1 Seuris, Månsasv. 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vepserv. 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomg. 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12 Nyheter från Petrus, årgång 2, nr 2/10 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Hanna Farley, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell 8
© Copyright 2024