1. No category

N YHE TE R
F RÅ N P E T R U S
FÖ R SA M L I N G
1•2015
Fortsätt det goda arbetet!
sid 6
Den Lassuska eran tar slut, Daniel Björk ny herde
Petrus får eget café
Kom in och
säg hej!
sid 3
Vi inbjuder dig till
kvinnobrunch
lördag 21 februari
kl. 10.30 i Hagasalen,
Vespervägen 12 A
Vår gäst Majvor Nyholm
talar över ämnet I kamp
mot blindhet i Afrika.
Anmäl dig senast torsadag 19 februari
till [email protected] eller
kansliet (09) 2340 7100
Varmt välkommen!
2
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Evangeliets kraft
E
fter snart 42 år som präst
och de senaste åren som
kyrkoherde i Petrus församling
går jag i pension den 1 mars.
Med facit i hand konstaterar jag
att jag inte behöver ångra mitt
yrkesval. Eller rättare sagt att
jag en gång för länge sedan sade
ja till att Gud valde mig. Jag har
trivts med mitt arbete och med
de människor som jag mött.
Vad är det som har gett mig
inspiration och kraft i arbetet? Det är det glada budskapet, evangeliet om Jesus Kristus som har varit den bärande
kraften. Som nybliven präst
kom jag till Hangö. Jag frågade
mig vad det skall bli av mitt ar-
Ledaren
bete bland barn och ungdomar
i en helt främmande miljö. Det
var både förvånande och uppmuntrande att se hur barn och
ungdomar drogs in i församlingens gemenskap. Det blev en
positiv upplevelse för mig som
ung präst.
Men ännu mera inspiration
gav arbetet som missionär i Senegal. Jag och min hustru Britta skulle arbeta för att sprida evangeliet i ett land med en
främmande kultur och en främmande religion, i ett hett klimat
och på ett främmande språk.
Det var verkligen en stor utmaning. Men det otroliga var att
vi fick vara med och se hur en
ung luthersk kyrka växte fram
med egna senegalesiska präster
och med en egen Bibel. Evangeliet bevisade sin kraft genom att
gå igenom alla barriärer. Vi fick
också se hur vänliga och öppna muslimerna var i motsats till
vad de är i en del andra länder.
Vad har de senaste åren gett
mig? Medlemsflykten från kyrkan har på grund av den teologiska polariseringen ökat. De
sexuella övergreppen till och
med i församlingar, skapar negativa rubriker. Samtidigt ser
jag att evangeliet fortsätter att
skapa tro och förvandla människors liv i vår församling. Just
nu har vi en växande skara av
unga människor och unga vuxna som är med i församlingens gemenskap. Evangeliet har
gett dem en tro som bär dem.
Evangeliet är en kraft till frälsning, till ett nytt och förändrat liv. Till ett liv med mening
och mål – till ett evigt liv! Jesus
Kristus är densamma igår och
idag och i evighet. Han kommer
också i framtiden att vara en
kraft till frälsning i Petrus församling.
Varmt tack för givande år av
gemenskap i Markus, i Lukas
och i Petrus församlingar!
BENGT LASSUS
AVGÅENDE KYRKOHERDE
Vilken kroppsdel är du? Ett fönster mot världen
K
yrkan står inför
enorma utmaningar.
Det är svårt att inte vara
en olyckskorp när man ser
den tydliga trenden. Allt
fler skriver ut sig. Allt fler
väljer att inte döpa sina
barn. De generationer för
vilka medlemskap i kyrkan var en självklarhet
dör småningom bort. Kyrkan har allt färre medlemmar och färre medlemmar
betyder mindre pengar.
Mindre pengar betyder
färre anställda och mindre verksamhet. Inte minst
som församlingsrådsmedlem blir den krassa realiteten uppenbar.
Det här är ingen nyhet. Redan länge har församlingarna vetat. Redan
länge har beslutsfattare
tvingats till tråkiga beslut.
Redan länge har kyrkans
ekonomi varit ett sjunkande skepp.
Men det är inte ett
skepp som sjunker helt
så länge Gud finns med
oss. Och det finns faktiskt fördelar och det
finns styrkor i att ekonomin svajar. Där vi medlemmar förr har räknat
Kolumnen
med att anställda fixar
och gör så måste vi träda in för att det ska vara
möjligt. När allt färre anställda ska sköta verksamheten behövs alla vi vanliga medlemmar om vi inte
vill skära ner på verksamheten. Det finns en plats
för vila i kyrkan men det
finns också en plats för
arbete. Det finns en uppgift någonstans i vår församling som är designad
för att passa just dig. Dina
gåvor, din tid, dina intressen och dina möjligheter
går att matcha med någon
uppgift någonstans.
Jag tror att vi som kyrka gick miste om något
när vi kunde ha så väldigt många anställda. Jag
tror att vi som kyrka är
svagare när några få gör
och de flesta andra tittar
på. Det finns något gott i
när alla är med och skapar och formar och bygger. När alla är medvetna
om att de är just så viktiga
som de faktiskt är.
Kyrkhelg Syd
24–26 april
i Södra Haga kyrka
I bibeln talar Paulus om
att kroppen är en men att
vi alla är lemmar i den
kroppen. En del av oss är
händer, andra fötter, någon en panna och någon
annan en näsa. Vi behövs
alla för att kroppen ska
fungera optimalt. Präster, diakoner och kantorer är viktiga kroppsdelar
men de kan aldrig ensamma vara en hel kropp. Hur
många anställda vi än
kunde ha så kommer de
anställda aldrig att räcka
till. För att den här kroppen ska fungera så bra
som möjligt så behöver vi
bli medvetna om att också
vi behövs. Att också vi har
en uppgift att fylla. Att
Gud har användning också för oss.
Ingen kroppsdel är meningslös. Ingen uppgift så
liten att den förlorar sitt
värde. Vilken kroppsdel
är du? Vilken uppgift är
din?
AMANDA AUDAS-KASS
I detta nummer av Petrusbladet introducerar vi en ny ruta tillägnad vår
kristna familj runt om i världen. Syftet är att informera och uppmuntra till bön.
Vi kommer att kunna berätta om situationen för kristna i andra delar av världen där livet
som kristen kan se väldigt annorlunda ut jämfört med här i Finland. Den information och
de böneämnen vi förmedlar kommer från organisationen Martyrkyrkans vänner r.f. (MKV)
som i över 30 år har arbetat för att på olika sätt stöda förföljda kristna. Vi inbjuder dig som
läser Petrusbladet att vara med och be för våra bröder och systrar ute i världen.
Bhutanesisk pastor fri från fängelset
Vi tackar Gud för frigivningen av två bhutanesiska pastorer. Tandin Wangyal
och Mon Thapa fängslades i mars 2014 för att de ordnat en ”religiös sammankomst” utan tillstånd. Thapa frigavs redan i september efter att han betalat
böter. Wangyal dömdes till över fyra års fängelse, en dom som mildrades till två
år och fyra månader och motsvarade böter på 100 000 ngul-trum, cirka 1 400
euro. Han kunde betala bötessumman den 19 januari och är nu fri.
De båda pastorerna arresterades i en by dit de hade kommit som svar på en
inbjudan från lokala kristna att komma och hålla ett tredagars seminarium för
30 kristna från städer runt omkring. Pastorerna anklagades för att ha ordnat
en ”samling med religiösa avsikter” utan att på förhand ha skaffat det tillstånd
som behövs. Dessutom anklagades de för att ha visat en film utan certifikat från
mediemyndigheterna och för att ha samlat in ”olagliga penningmedel”.
I det buddistiska Bhutan inleddes för sex år sedan en demokratiseringsprocess som gör det möjligt för bhutanesiska kristna pastorer att tala offentligt,
men situationen är inte lätt. Martyrkyrkans vänners representant som i många
år har rest i Bhutan och har goda kontakter med lokala kristna säger så här:
”Många säger att situationen i Bhutan är bättre för de kristna idag, andra
säger att myndigheterna ger lösare tyglar så att ledarna skall avslöja sig. Fortfarande är väldigt många fängslade för sin tro. Demokratiseringsprocessen är i
hög grad ett skådespel för väst. Landet är en tvåpartidemokrati där kungen och
hans folk har valt alla som är med i partierna, så det är ingen skillnad vem man
röstar på, det blir ändå som kungen vill. Bhutan är fortfarande ett mycket slutet
land som omvärlden inte vet så mycket om.”
Vi får fortsätta att be för de bhutanesiska församlingarna som är mycket små
och unga i tron. Be också för de ledarskapskurser som MKV är med och ordnar
i regionen. Enskilda kristna kan vandra i flera dagar för att komma och delta i
dessa kurser. Efter genomgången kurs går de tillbaka till sin egen eller någon
annan by där det inte finns några andra kristna, för att föra ut budskapet om
frälsning och frihet i Jesus Kristus. (Källa: MKV)
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
3
Torpet blir
Petrus nya
mötesplats
Petrus utrymmen på Köpingsvägen 48 i Södra Haga
renoveras och förvandlas till ett café i församlingens
regi. En ny träffpunkt för alla åldrar tar form.
– Hela projektet är egentligen ett stort bönesvar,
berättar projektledaren
Cecilia Wester. Många
i församlingen har länge
burit på visionen om en
mötesplats utanför kyrkans traditionella byggnader.
Cecilia är deltidsanställd sedan höstas för
att analysera visionen
och undersöka om det
över huvud taget kunde
vara möjligt att förverkliga drömmen om ett café.
Hon gjorde bland annat
en enkät för att se vilka
behov och önskemål folk
i Södra Haga och i övriga
Helsingfors har med tanke på ett församlingscafé.
Redan I ett tidigt skede
kom idén om ett barnvänligt café in i bilden.
– Det verkar finnas ett
behov av ett café dit småbarnsföräldrar kan komma och sitta ner vid en
kopp kaffe medan barnen
leker.
Eftersom Torpet öppnas i eftiset Tallkottens
gamla lokal fanns där redan en lekhörna för barn.
Det kommer också att fin-
SeniorNord ordnar:
nas bland annat skötbord
och mikrovågsugn för att
göra kafébesöken lättare för föräldrar med små
barn.
Cecilia har en förväntning att läget invid Hoplax station ska locka
pendlare att sticka sig in
efter en take-away.
– Och ungdomar kan slå
sig ner i caféet och kanske
läsa en bok om de har ledig tid under dagen.
Prata med
diakonissan
– Den diakonala funktionen är en annan viktig as-
pekt vi haft i tankarna då
vi tillsammans processat
caféplanerna, säger Cecilia. Diakoniarbetarna ska
finnas på plats i Torpet en
dag i veckan för dem som
vill samtala med dem. Vi
hoppas dessutom att med
frivilligas hjälp kunna erbjuda barnpassning. Tanken är också att en del av
vinsten ska gå till välgörande mål.
Caféets bakverk kommer att beställas från
Haagan Leipä och kaffet
från Johan & Nyström,
vars produktvärderingar
ligger nära planeringsteamets egna tankar.
BOKLYCKA
Onsdag 11.3 kl. 14 i Malms kulturhus,
Nedre Malms torg 1
Litterärt café och seniorinfo på svenska. Vi träffas för att
tala och höra om olika människors favoritböcker, bl.a. deltar
Anna Lena Bengelsdorff och Mikael Nyström. Vi får också ta del
av utbudet av svenska evenemang och service i norra Helsingfors
med omnejd. Pausgymnastik, seniorinfo, kaffeservering.
Fritt inträde, ingen anmälan.
SeniorNord erbjuder skjuts med inva-taxi t/r inom norra Helsingfors med
medel från Folkhälsans Luciainsamling från tidigare år. Bokning av skjuts
senast 6.3 till Tamara Bergkvist tfn 045 881 9743.
Arr. SeniorNord-nätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral.
Rufus Hedengren och Cecilia Wester hoppas få välkomna de första cafégästerna i slutet av
mars. För de yngsta gästerna finns redan en lekhörna.
Plats för frivilliga
Från årsskiftet blev Rufus Hedengren anställd
på deltid som caféarbetare och nu jobbar han och
Cecilia tillsammans med
allt det praktiska som ska
fixas innan Torpet kan
öppna.
– Dessutom har vi
många frivilliga som hjälper till. Vi har skilda team
för inredning, webbdesign och byggnadskonstruktion, berättar Cecilia. Vi har också ett team
som ber för projektet. Vi
är verkligen beroende av
bön och har fått bevittna
flera bönesvar under processens gång!
På frågan hur de hittat
så många frivilliga som
vill hjälpa till svarar Rufus att ett café är ett roligt projekt som lockar folk att ställa upp med
den förmåga de har. Så får
de känna sig uppskattade
och behövda.
Då caféet väl öppnar
kommer det att utöver
Cecilia och Rufus skötas av timanställda och av
församlingens civiltjänstgörare.
– Genom Torpet vill vi
också skapa jobb, speciellt för unga vuxna som
behöver snuttjobb, säger
Cecilia. Vi tror att Torpet
kommer vara en trygg arbetsmiljö där de anställda känner sig värdesatta. Frivilliga kommer att
fortsätta att figurera i caféet främst då det ordnas
speciella program som
kvällsöppet, Alpha-kurser och sådant som går utöver det vanliga programmet.
Kom och säg hej!
Vad har varit svårast hittills?
Cecilia nämner praktiska saker som att göra upp
en budget och att skapa en hållbar ekonomi
för projektet. Rufus talar
om balansen mellan att
ha ambitiösa planer samtidigt som man vill skapa
arbetsmetoder som håller
också i det långa loppet.
– Ta gärna kontakt med
oss om ni har frågor, uppmanar Rufus Petrusbladets läsare. Går du förbi
Torpet och ser att vi är där
så kom in och säg hej! Vi
vill att det här ska vara en
öppen process som alla intresserade får ta del av. Jag
hoppas att caféet kommer
bli en naturlig del av livet här i området, en samlingsplats man kan vandra
förbi, eller vandra in och
ta en kopp kaffe och sedan
fortsätta vidare.
LINA ABBOR
4
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Bengt Lassus inför pensioneringen:
Petrus – en utåtriktad försam
Bengt Lassus sitter avslappnad i kyrkoherdens arbetsrum i Petruscentret och försöker summera arbetsåren
som drar mot sitt slut. Ett är säkert: likt sina föregångare i ämbetet sällar han sig omedelbart efter pensioneringen till den stora skaran frivilliga medhjälpare i
församlingen.
– Absolut! säger han och tittar glatt upp mot porträttraden med tidigare herdar ovanför bokhyllorna.
Vägen till Petrus församling tog sin början för
Jeppobon Bengt då han
efter prästvigningen 1973
placerades i Hangö. Där
jobbade han i tre år och
blev, enligt vederhäftiga
källor känd som ”en glad
fyr”, vilket ju passade bra
in i landskapet. 1977 begav sig Bengt med Britta
och äldsta sonen Johan
till Finska Missionssällskapets nya arbetsfält i
Senegal. Där föddes också
deras andra son Mikael.
Den resan tog sammanlagt tio år.
– Senegaltiden gav inspirerande perspektiv på
vad en kyrka och församling är och vikten av att nå
ut till nya människor med
budskapet.
– Fantastiskt! är Bengts
sammanfattande kommentar till åren i västafrika.
Finlandssvenska vyer
Efter Senegal blev Bengt
kallad till Församlingsförbundet där han som förbundssekreterare fick en
utmärkt inblick i stiftet
och församlingarna. I minoritetsförsamlingarna
gällde de att nå ut till de
svenskspråkiga på orten
och finna vägar till kontakt. Där kom Senegalerfarenheterna också till
nytta, konstaterar Bengt.
1995 dök han upp i
Markus församling som
tf kaplan och ett år senare i Lukas, först som kaplan, sedan som tf kyrkoherde och från och med
2009 som ordinarie kyrkoherde.
Att Bengt spanade in
Lukas var inte så konstigt.
– Lukas profilerade sig
som en utåtriktad försam-
ling som ville pröva nya
vägar att nå ut till folk.
Till saken hör att församlingen var missionsinriktad bland annat genom tidigare kyrkoherdars och
andra i personalen med
ett missionärsförflutet.
Lukas + Markus
= Petrus
Bengts tid i ledningen har
präglats av de två grannförsamlingarnas, Markus
och Lukas, sammanslagning till nuvarande Petrus. Samgången var ingalunda lätt trots många
tidigare kontakter.
– Båda församlingarna hade en egen teologisk
profil. Gudstjänst- och
verksamhetskulturerna
var olika och hade formats under en lång tidsperiod. Därför ville jag
skynda långsamt med förändringar. Till en början
jobbade vi med Markus
och Lukas distrikt. Med
facit i hand visade det sig
vara bra. Efter en tid var
vi Petrus församling och
idag är läget mycket gott.
Alla anställda är nu under
samma tak här på Vespervägen och det underlättar
kontakten. Ungdomsavdelningen har sitt tillhåll
i en separat byggnad på
gården intill klockstapeln, det är Klippan som
stället nu heter.
Förbönen bär unga
och äldre
Bengt säger att en av bakgrundsfaktorerna till att
samgångsprocessen gått
bra är förbönen. Förbönsgudstjänsterna med lektor Ulla-Christina Sjöman i Munkshöjdens
kyrka har haft en oanad
betydelse för församlingens liv.
– Jag har också personligen fått stor välsignelse genom förbönen.
Också efter pensioneringen kommer jag och det
”gamla teamet” att ställa
upp i Munkshöjden.
Förbönen gäller i första hand den enskilda
människans nöd men är
också Guds gåva till församlingsarbetets olika
verksamhetsgrenar.
Speciellt glad och tacksam är Bengt över de senaste årens konfirmandoch ungdomsarbete.
– Det är många konfirmander som kommit till
tro på Jesus. De har vuxit i sin tro genom en medveten lärjungaträning och
är nu förebilder för nya
grupper av konfirmander.
De tar nu ansvar i konfirmand- och ungdomsarbetet där bland annat gudstjänsten har sökt sig nya
vägar i Puls gemenskapen.
Lasse Victorzon, Kenneth Renlund, Paavo Norkko och Stig-Olof Fernström får snart sällskap
av Bengt Lassus i raden av kyrkoherdar i Lukas och nuvarande Petrus församling.
Rik mångfald
– Lutherdomen är inte
bunden vid en bestämd
gudstjänstform. Ser vi internationellt på de lutherska kyrkorna är variationerna stora. Det gäller
att upptäcka evangeliet
på nytt. Undervisningen och predikan ska vara
god. Och i hemgrupperna
fortsätter gemenskapen
och samtalet kring den tro
som bär. Grupperna är ett
starkt stöd för de unga liksom grupperna för de äldre. Det behövs rejält med
tid i vårt lärjungaskap.
– Vi har ju tre eller
egentligen fyra gudstjänstvarianter i Petrus:
en traditionell i Munksnäs, en högkyrklig i i Åg-
Alltid full fart på! Här drar Bengt fram i bushen i Senegal under Afrikaåren.
gelby, förbönsgudstjänsten i Munkshöjden samt
ungdomarnas och de unga
vuxnas Pulsgudstjänst i
Haga. Vid de stora gemensamma gudstjänsterna i
församlingen samlas sedan unga och äldre från
olika håll. Vi har ju sett hur
gärna man är med! Sången
ljuder mäktig i kyrkan och
gemenskapen vid kyrkkaffet är glad och god.
Erfarna medarbetare
Bengt lyser upp när han
får chansen att berömma
medarbetarna i församlingen.
– De är duktiga och erfarna och kan sitt jobb!
Och en skara frivilliga
medhjälpare ställer upp i
olika sammanhang, säger
han glad.
På frågan om utskrivningsvågen drabbat Petrus hårt svarar Bengt ett
lättat ”inte så illa som en
del andra församlingar”.
– Men visst har antalet församlingsmed-
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
mling med gott budskap
Kyrkoherdevalet
i Petrus
Den 8 oktober 2014 hölls kyrkoherdeval i Petrus församling. Valet stod
mellan församlingspastorn i Petrus
församling Daniel Björk och tf kaplanen i Kyrkslätts svenska församling Monika Heikel-Nyberg. Församlingsrådet valde Daniel Björk
till kyrkoherde med rösterna 8-3.
Monika Heikel-Nyberg gjorde via
sin advokat en rättelseyrkan till församlingsrådet som den 14 novem-
lemmar sjunkit hela tiden. Den största orsaken
är emellertid att antalet
döda överstiger antalet
döpta. Befolkningsstrukturen i Petrus är på sina
håll mera på den äldre sidan. Som det är i dag hör
71 procent av den svenska
befolkningen på vårt område till kyrkan.
På sina håll i till exempel innerstans finska församlingar rör sig procenten kring 50.
Bengt är glad över att
församlingens ekonomi
nu är i skick efter en del
tuffa sparåtgärder. Samtidigt påpekar han att samfällighetens roll i församlingarnas arbete är stor
och borde skiftas om så
att de enskilda församlingarna har mera att säga
till om.
Glada nyheter: En av
storsatsningarna framöver blir en ungdomsledartjänst vikt för arbetet
bland juniorer. Samarbetet med traktens skolor är
gott.
– En annan helt ny grej
är ett Petruskafé i Haga.
Tanken är att kaféet blir
en träffpunkt för gemenskap med låg tröskel där
både yngre och äldre kan
träffas. Projektet som är
fem före klart presenteras
i en separat artikel i denna tidning.
Kallelsen har hållits
levande
Genom alla år och olika uppgifter och sammanhang har prästkallelsen hållits levande, säger
Bengt tacksamt.
– Jag har upplevt att
Herren har förnyat min
kallelse och lett mig under mina snart 42 år som
präst. Ett stort stöd och
uppmuntran i arbetet har
jag haft i min hustru Britta. Trots sitt krävande lärararbete har hon alltid
ställt upp i olika uppgifter
i församlingen.
Men den kyrka han tjänat har förändrats på ett
sorgligt sätt:
– Kyrkan har gått i en
riktning där man viker av
från Bibel och bekännelse. Men ännu har den enskilda församlingen möjlighet att skapa sin egen
andliga profil.
Har Bengt en hälsning
till sin efterträdare Daniel Björk?
Bengt ser trygg och glad
ut när han enkelt säger:
– Fortsätt med det goda
arbetet!
KRISTINA FERNSTRÖM
Varmt välkomna på Bengt Lassus
avskedshögmässa som hålls söndagen den 15 mars kl. 13 i Södra Haga
kyrka, Vespervägen 12. Lassus
predikan, Björk liturg, Thylin, Kass,
Hilli, Ahlberg m.fl. Sång- och musikprogram. Kaffeservering.
ber förkastade rättelseyrkan med
rösterna 8-3. Den 18 december inlämnade hon via sin advokat ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol där besväret nu väntar på
behandling.
Domkapitlet har på sitt möte den
5 februari utsatt Daniel Björk till
tf kyrkoherde från och med den 1
mars så länge som besvärsprocessen pågår.
5
6
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
U n g d o m s k o l u m n e n
Civiltjänstgöring är för mesar!
Att jag blev civiltjänstgörare har inte
alltid varit en självklarhet. När jag
var yngre hade jag drömmen om att
en dag få åka in i armén. Det kändes
liksom som en självklarhet att man
skulle gå militären, ”det är bara mesar
som går civiltjänstgöringen!” tänkte
jag.
Min uppfattning ändrades nog en
aning när Petrus församling fick en
civiltjänstgörare vid namn Erik Abbor.
Då märkte jag att han var ju ingen
mes, han var hur cool som helst! Men
jag tänkte nog ändå att det inte är
något för mig. Självklart skulle jag gå
militären!
Det var först på sommaren 2013
när jag höll en kvällsandakt på ett
skriftskoleläger som jag kände att
Gud kallade på mig. Jag kände hur han
sade ”du ska inte gå militären, jag har
större planer”. Till en början blev jag
sur och sa bara att det är ju klart jag
ska gå militären! Men under skriftskolelägret ändrade han mitt hjärta så att
jag mer och mer började fundera på
saken.
En månad senare var jag i Pieksämäki på förbundet kyrkans ungdoms
sommarläger och på samma läger var
också Bengt Lassus. En morgon under
morgonbönen som Bengt hade hand
om gick jag fram till honom och berättade om Guds kall och frågade om om
detta skulle vara möjligt, han svarade:
”Fantastiskt! När börjar du?” Detta var
en stor bekräftelse, så då när jag två
månader senare kallades till uppbåd
lämnade jag in pappren till Civiltjänstgöringen.
Idag, 165 dagar senare, inser jag
mer och mer vad Gud menade när
han sade att han hade större planer.
Jag har vuxit mycket på ett personligt
plan, och civiltjänstgöringen har väckt
många drömmar. Det jag får arbeta
med är verkligen något jag brinner för,
d.v.s. ungdomar. Det är så fantastist
att få se hur ungdomarna i Petrus
församling bara sprudlar av liv. Det är
en verklig välsignelse, det är nästan
så att man borde betala för ett sådant
jobb snarare än få betalt för det! Att
få se församlingens ungdomar, ja församlingens framtid blomstra och bära
frukt, som sedan sprider budskapet ut
i skolor och hobbyer. Det är en sann
välsingelse att få vara en del av detta
fantastiska ungdomsgäng. Och jag är
så otroligt stolt över varenda en ungdom som har sagt ja till Jesus, deras
liv kommer aldrig att vara som förut
efter det beslutet, men jag tror inte en
enda av dem ångrar det beslutet en
sekund, för de har hittat livets vatten.
När jag ser in i framtiden, ser jag ett
så starkt sken! Jag längtar efter att få
lära känna alla konfirmander, och ser
så mycket fram emot årens skriftskoleläger! Vi har ett så fantastiskt
hjälpledar-team som vi ofta kallar för
en familj snarare än grupp. Det är bara
så härligt att se hur dessa ungdomar
verkligen älskar varandra som syskon
och hur otroligt nära vi alla har blivit
under åren.
Till slut vill jag bara tacka er i Petrus
församling för att ni tagit emot mig
som civiltjäntgörare, och jag vill tacka
det fantastiska ungdomsteamet för
deras otroliga arbete. Dessutom vill
jag tacka alla ungdomar som är med
i församlingen för allt de offrar för att
vara med i församlingen! Ni är alla
guldvärda och betyder otroligt mycket
för mig!
ALEXANDER (NYGE) NYKVIST
CIVILTJÄNSTGÖRARE
I PETRUS FÖRSAMLING
Project LOVE
En mörk och dyster fredag, då man är både trött
och uttråkad efter veckans sista vardag, så finns
det knappast något bättre
än att få tillbringa kvällen
i Hagasalen tillsammans
med ett gäng härliga ungdomar. Att dessutom få ta
del av medryckande lovsång och bra undervisning är endast ett stort
plus.
Project LOVE är namnet på de ungdomssamlingar som för endast
några månader sedan efterträdde Jesus Power
Night. Med de välplanerade och roliga tillställningarna är det allt annat
än svårt att fylla Hagasalen med unga personer
under veckans sista vardagskväll.
Enligt en stor del av
deltagarna är gemenskapen och känslan av samhörighet en bidragande
faktor till att de regelbundet väljer att spendera sin
fredag kväll tillsammans
med ett gäng andra församlingsmedlemmar. Att
samlingarna dessutom
helt och hållet ordnas av
frivilliga ungdomar visar
också att det här verkligen är någonting som vi
vill lägga ner tid på. Lovsång, teknik och matlagning är exempel på om-
bra, men trots det så tror
jag inte att Gud vill att vi
ska förbli på ett ställe och
fortsätta med något hur
länge som helst bara för
att det fungerar och vi har
det mysigt där vi är. Gud
drömmer om jättestora
saker för vårt ungdomsarbete, och han vill att
vi ständigt ska växa och
hungra efter mera. Project LOVE är inte egentligen mina idéer, jag bara
lyssnade till den Helige
Ande och här är vi nu.
Vad är den största
skillnaden i jämförelse med Jesus Power
Night?
råden som helt och hållet
sköts av tonåringar med
intresse och kunskap på
dessa plan.
Idéen till ett nytt ungdomssamlingskoncept
kom från en av de aktiva deltagarna; Janica Eklund. Under sommaren
kände hon att Gud tilltalade henne och hon bestämde sig efter det för att
dela med sig av sina tankar och planer.
Varifrån fick du
dina idéer till
Project LOVE?
– Under sommaren började Gud tala till mig om
våra ungdomssamlingar. Jag började längta efter mera för våra samlingar och kände att det var
dags för något nytt. Vi
körde med Jesus Power
Nights i ungefär fem år
och det fungerade jätte-
– Vi har ändrat på en hel
del konkreta saker för att
skapa en ledigare och bekvämare känsla under
samlingarna och förnyat
upplägget på ett sätt som
vi känner att fungerar
bättre i praktiken. Dock
tror jag inte att de praktiska sakerna är så viktiga för Gud, fastän de kan
vara bra.
Drömmen som Gud har
lagt på mitt hjärta är att
se dom här ca 14–18 åringarna i vår församling frimodigt stiga fram som
Jesu efterföljare som vet
deras identitet i honom,
och vet att Gud fak-tiskt
vill använda dem för att
göra världen till en bättre plats. Det kommer inte
att ske genom att ändra
upplägget eller att sjunga
fem lovsånger istället för
tre. Hur då, vet jag inte.
Men jag vet att det enda
Gud behöver är överlåtna
hjärtan som längtar efter
mera av Jesus och som är
villiga att gå dit han kal�lar dem. Det är då saker
börjar hända. Han sköter
resten.
Hur uppkom namnet
Project LOVE?
– Det kom en av våra lovsångsledare Lucas Forth
på. Observera att L.O.V.E.
står för Let Our Visions
Expand. Ganska bra
namn, eller hur?
Vad är enligt dig det
bästa med ungdomssamlingarna?
– Det jag har älskat mest
med våra Project LOVEsamlingar under hösten
har definitivt varit det att
så många har bjudit med
sina kompisar från skolan
för att låta dem kolla hurdana samlingar vi har. Säkert varje gång har vi haft
åtminstone en som inte
har varit där tidigare och
dessutom kommer största delen på nytt! Det här
är precis det jag drömmer
om och vill se mera av;
ungdomar som får möta
Jesus, vill berätta om det
för sina kompisar och säger: ”kom och se, jag vill
att du också möter honom”.
EMELIE BJÖRKELL
Hjälpledarutbildning 2015
Församlingens hjälpledarutbildning kör igång
igen. Vi samlar nya och äldre hjälpledare som
vill med på sommarens läger. Det blir mycket
gemenskap, härlig undervisning, en helt superb
ledarskapsutbildning helt enkelt.
Första träffen blir onsdag 25 februari och torsdag 26 februari. Det blir samma program båda
dagarna, välj den som passar bäst. Vi samlas kl.
16.30 i Hagasalen. Anmälan sker på plats vid
första träffen. Vi ses!
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
7
Profilen
Namn: Sofia Lindholm
Ålder: 23
Familj: Mamma, pappa och
lillasyster.
Arbetsuppgift i Petrus:
Kanslist med ansvar för
ekonomi och folkbokföring.
Mitt jobb känns viktigt för
att: jag får vara i direkt kontakt med församlingsmedlemmar och så får jag hålla ordning
på våra pengar :)
Jag tycker det är lätt att: ge komplimanger
Men svårare att: ta emot dem
En favoritsyssla utanför jobbet är: att spela
handboll.
Få vet att jag är riktigt bra på: att fuskstäda.
En bra bok jag läst: Stieg Larssons Millenium
trilogin.
Dit reser jag gärna: Tyskland är favoritresemålet.
Att tro på Jesus är för mig: centralt i livet.
Jag önskar att vi i Petrus kunde: vara en församling
som följer Gud och hans ord.
Ett Bibelord som bär mig: Jes. 41:10. Frukta inte, ty
jag är med dig; se dig inte ängsligt om, ty jag är din
Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig
med min rättfärdighets högra hand.
Jag ber ofta för: Vänner, familj och allt mellan himmel
och jord.
Det är värt att kämpa för: det man tror på.
En framtidsdröm jag har: Att få resa till Australien för
en längre tid och bara vara.
Fastetiden kan bli en upptäcktsresa
Mer än fastlagsbullar
Påskfastan har en svag tradition i vår lutherska
kyrka. Några mindre försök att återuppliva fastan
har inte precis lett till ett genombrott. Har vi gått
miste om något värdefullt?
Kyrkoåret ger klar information: fastetiden inleds 40 dagar före påsk på
Askonsdagen efter Fastlagssöndagen.
Så säger kyrkan. Det vi
har kvar sedan gammalt
är att man dagen före fastan tar vid, på fastlagstisdagen, efter ett åk i
kälkbacken firar med ärtsoppa och fastlagsbullar.
Förlåtelse och bikt
Ortodoxa kyrkan är känd
för sin starka påsktradition med fasta och uppståndelsejubel då påsk-
dagsmorgonen randas. För
att höra litet mer om deras syn på saken ringer jag
upp en ortodox vän, Pirkko Lundqvist. Hon berättar att fastan inleds vid
gudstjänsten på fastlagssöndagen.
– Hela församlingen
samlas framför altaret i
en stor ring. Sedan går vi
i tur och ordning runt och
ber om förlåtelse av varandra. Man räcker varann handen och svaret är:
”Gud förlåter, förlåt du
också mig!” Till slut faller
vi ner på knä och ber.
–Det blir många kra-
mar! Det är en berörande
och meningsfull sed, säger Pirkko.
Till fastetiden hör också önskemålet att man under de första fasteveckorna skulle gå och bikta sig.
Tanken är att rannsaka
sitt förhållande till medmänniskor och till Gud.
Kastrullerna vilar
Hur noga är det med maten?
– Vi brukar säga att
kastruller och plånböcker
får vila. Alltså går man in
för enklare och följaktligen billigare mat. Varje år
samlar vi pengar till något
projekt. Förra året gällde
insamlingsmålet kvinnoarbete i Moldavien.
Fastan har dock undantag: söndagar, fester och
gäster. Infaller exempelvis en födelsedag under
fastetiden så firar vi som
vanligt!
– Vår pastor brukar
dessutom säga att det viktigaste inte är det som går
in i munnen utan det som
kommer ut. Det handlar
mera om en attityd än detaljerade matregler. Inte
om att försaka utan om att
välja bort oväsentligheter
för att nå kärnan.
Kolla med Jesaja!
Tillbaka i lutherdomen
kan vi konstatera att en
sann fasta verkligen har
långt flera skiftningar än
mat. Det handlar om stillhet och avhållsamhet, ja
men enligt profeten Jesaja i en av fastetidens bärande texter, är visionen
större än så: ”... detta är
den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös
okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder
alla ok, ja, dela ditt bröd
åt den hungrige skaffa de
fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var
du än ser honom och drag
dig inte undan för den som
är ditt kött och blod. Då
skall ditt ljus bryta fram
som morgonrodnaden och
ditt helande visa sig med
hast ...” (Jes 58:6-8)
KRISTINA FERNSTRÖM
Faddrarna förde mig till kyrkan
Min mamma bar mig till
dopet på sin 25-årsdag i
farföräldrarnas gård och
jag fick farfars namn i repris. I samma veva blev
jag namne med Jesu lärjunge som med något
bristfällig bibelläsning
har fått tilläggsnamnet
Tvivlaren. Men jag tvivlar
inte på mitt dop, jag har
bland annat faddrar som
kan övertyga mig om att
jag har blivit döpt i den
Treeniges namn med rent
vatten som Jesus själv i
Skriften och den allmänneliga kyrkans tradition
föreskriver.
Som ett slags dopuppgift tog båda mina faddrar
mig nån gång till kyrkan
när jag var under skol-
Därför tror jag
åldern. En familjehistoria som berättats åt mig
gör gällande att en gång
när jag sov över hos min
moster som var också min
gudmor, hade jag bara
gummistövlar med mig
så det blev en kyrkfärd
med gummistövlar. Vid
nattvardsbordet fick jag
ta emot Jesu välsignelse
trots stövlarna.
Från skolåldern har jag
redan egna minnesbilder.
Jag minns prostinnan,
kyrkoherdens trygga hustru, som var min lågstadielärare i två år på mellanklasserna. Hon lärde
mig att be. Jag började be
aftonbön. Jag fantiserade
i min aftonbön hur äng-
larna lade sina beskyddande vingar ovanför min
säng. Senare har jag lärt
mig att änglarna inte alls
har vingar men att Jesus
har vingar och vill samla
till sig Guds barn (Matt.
23:37)
Redan tidigare hade
jag fått en skolpsalmbok
med mjuka grå pärmar
så att den aldrig i världen skulle ha ett lockande utseende! Men under
skriftskolan lärde jag mig
älska psalmbokens andliga skatt och musikaliska pärlor. Jag fascinerades av kyrkans musik och
liturgi. I samband med
konfirmationshögmässan
glömde jag ändå min redan slitna skolpsalmbok i
kyrkan. Följande söndag
for jag till kyrkan för att
hämta den och sedan satt
jag fast där söndag efter
söndag, en Jesu lärjunge.
I stor tacksamhet vill
jag ge något av det jag
fått vidare till mina egna
barn. Jag har burit dem
alla till dopet, jag ber tillsammans med dem och vi
sjunger. Och jag måste till
kyrkan så gott som varje söndag även 17 år efter
konfirmationen. Jag måste eftersom tron på Jesus
är färskvara och den andas i psalmerna, gemensamma böner, predikan
och framför allt i nattvarden: ”Kom du med mig,
min Herre Jesus - - kom
och följ varje steg på vä-
gen, att jag vandrar trygg i
frid. Utan dig kan jag inte
leva, stanna hos mig i all
min tid.” Psalm 511
TUOMAS ANTTILA
HÖGSTADIELÄRARE
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Vårens program
13.2.2015–16.4.2015
Gudstjänster
Högmässa i Munksnäs kyrka varje sö
kl. 10, förutom 1.3 och 15.3.
Högmässa i Åggelby gamla kyrka varje
sö kl. 10, förutom 1.3 och 15.3.
Puls-gudstjänst i Petruscentret varje sö
kl. 15.30, förutom 15.3.
GA-gudstjänst i Månsas kyrka sö 1.3
kl. 10. Barnkyrka varje vecka.
Högmässa i Malms kyrka 22.2 och 5.4
kl. 12.
Månadslunch med andakt i Petruscentret följande ons kl. 13: 18.2, 18.3
och 15.4.
Litteraturkväll i Månsas kyrka följande ons kl. 19: 25.2 och 8.4.
Samtalsgrupp för män i Hagasalen
följande må kl. 19: 2.3 och 13.4.
Kvinnobrunch i Hagasalen lö 21.2
och 11.4 kl. 10.30.
Petrus koralkör i Hagasalen ons kl.
18.30. Ledare Peter Hilli.
Högmässa i Kårböle kapell 15.2 och
22.3 kl. 12
Petrus vokalensemble i Åggelby
gamla kyrka to kl. 18.30 med start
19.2. Ledare Peter Hilli.
Högmässa med kyrkoherdens avskedspredikan i Södra Haga kyrka 15.3 kl. 13.
Predikogudstjänst 6.4 kl. 18.
Påskens program
Världsböndagen 2015 firas med en
ekumenisk gudstjänst i Andreaskyrkan
(Högbergsgatan 22) fre 6.3 kl. 19. Medverkande: Världsböndagskommittén.
Vesper i Åggelby gamla kyrka to kl. 19:
19.2, 19.3 och 16.4, samt sö 1.3 kl. 18 (N).
Övrigt
Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka
kl. 19 följande ti: 24.2, 10.3, 24.3 och 7.4.
Bibelstudium i Malms kyrka kl. 18 följande sö: 22.2, 8.3, 22.3 och 12.4
Bibelträff i Månsas kyrka kl. 18 följande
må: 16.2, 2.3, 16.3 och 13.4.
Bibeleftermiddag i Hagasalen kl. 13.30
följande ons: 11.3 och 8.4.
Dagscafé ordnas i Månsas kyrka kl. 13
följande ti: 24.2, 10.3, 24.3 och 7.4.
Öppet Hus i Hagasalen kl. 13 följande
to: 19.2, 5.3, 19.3 och 16.4. OBS, när café
Torpet på Köpingsvägen 48 öppnar flyttar vi dit.
Måndag 30.3
• kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla
kyrka
• kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka
Tisdag 31.3 • kl. 9, 9.30, 10 och 10.30 Påskvandring för daghem i Malms kyrka
• kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla
kyrka
• kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka
Onsdag 1.4
• kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla
kyrka
• kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka
Torsdag 2.4
• kl. 17 Kvällsmässa i Norra Haga
kyrka
• kl. 18.30 Aktläsning med nattvard i
Munksnäs kyrka
• kl. 19 Skärtorsdagens mässa i Åggelby gamla kyrka
Fredag 3.4
• kl. 10 Långfredagens gudstjänst i
Munksnäs kyrka
• kl. 10 Långfredagens gudstjänst
i Åggelby gamla
kyrka
• kl. 15 Passionsmusik i Kottby
kyrka
Lördag 4.4
• kl. 23.30 Påskvigilia i Åggelby
gamla kyrka
Söndag 5.4
• kl. 10 Påskdagens högmässa i
Munksnäs kyrka
• kl. 12 Påskdagens högmässa i
Malms kyrka
Måndag 6.4
• kl. 10 Gudstjänst
i Åggelby gamla
kyrka
• kl. 18 Predikogudstjänst i
Södra Haga kyrka
Medarbetare i Petrus församling
Präster
Daniel Björk, församlingspastor, tf kyrkoherde fr.o.m. 1.3
Fredrik Kass, församlingspastor
Bengt Lassus, kyrkoherde t.o.m. 28.2
Halvar Sandell, kaplan
Ronny Thylin, kaplan
2340 7128
050 432 3305
2340 7110
2340 7221
2340 7121
050 551 4807
050 380 3920
050 380 3548
Liisa Ahlberg, kantor2340 7123
Rebecka Björk, musikledare Peter Hilli, kantor
2340 7224
050 522 96 90
040 961 2913
040 831 4876
Musiker
Diakoniarbetare
Nina Nybergh, diakonissa
Gunilla Riska, diakonissa
Bodil Sandell, diakonissa
Barnledare
Susanna Leskinen, ledare för barnarbetet
Alice Sinko, barnledare
Sekreterare
Lina Abbor, församlingssekreterare och informatör
Sofia Lindholm, församlingssekreterare 2340 7126
2340 7125
2340 7227
040 821 5983
050 576 8643
050 380 3925
2340 7230
2340 7232
050 560 9157
050 5296 464
2340 7114 2340 7113
Ungdomsledare
Erik Abbor, musikansvarig
Alexander Nykvist, civiltjänstgörare2340 7231 Ida-Marie Skogvik
2340 7245
040 145 6662
050 414 7338
050 522 8684
Övriga
Salme Elzohary, kyrkvaktmästare2340 7117
Hedengren Rufus, caféarbetare
Majvor Sjövall, värdinna
2340 7131
Cecilia Wester, projektansvarig 044 365 9720
050 343 5990
050 346 7529
Petrus församling
Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101
E-post [email protected]
Hemsida www.petrusforsamling.net
E-post till anställda: [email protected] (inte åäö)
Kansliet öppet må–fre kl. 10–14
Dessutom kvällstid enligt överenskommelse.
Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors.
Förböns-e-post [email protected] Förbönsämnen ti 10–12
förbönskvällar 18–18.45 tfn 2340 7171
Pro Markus församling rf 134730-412282. Referens: frivillig gåva till diakonin på gamla
Markus området: 1481
Björkebo sommarhem rf 209220-110115
Pro Lukas rf 405515-227669
Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302,
Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399
Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser.
Verksamhetspunkter
Björkebo sommarhem, Nummela
Kottby kyrka, Metsolavägen 14
Kånala kapell, Plöjarvägen 4
Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6
Malms kyrka, Kommunalvägen 1
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3
Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6
Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15
Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1
Petruscentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2
Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4
Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3
Viks kyrka, Agronomgatan 5
Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12
KAFFEVÄRDAR SÖKES
Nu har du en fantastisk möjlighet att hjälpa till att
bygga gemenskapen i Petrus församling! Vi letar som
bäst efter nya kaffevärdar till söndagsgudstjänsterna i
Munksnäs och Kårböle kyrka. Gammal som ung, om
du har möjlighet att koka kaffe och hjälpa till med
serveringen några gånger under våren är du
hjärtligt välkommen med!
För intresseanmälningar och mera information,
kontakta Majvor: [email protected] eller
tfn 050 343 5990
Nyheter från Petrus, årgång 7, nr 1/2015 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus.
Redaktion: Lina Abbor, Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Göran Lindén, Mikael Nyström.
Layout: Paradigm/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.
8