Minnesanteckningar från workshopen ”Folkhögskolan som aktör i integrationsarbetet” på Önnestads folkhögskola 5/2 2015 anordnad av projektet Folkhögskolespåret. Dagen inleddes med att Abdulkader Habib, rektor på Kista folkhögskola höll en föreläsning. Abdulkader, själv en gång flykting, kom till Sverige som barn. Han berättade om den långa resan till Sverige. Hur han tillsammans med familjen fick färdas på kamelrygg nattetid för att undvika att bli upptäckta på vägen från Eritrea till Sudan. I Sudan stannade familjen medan fadern arbetade för att få pengar till den fortsatta flykten. I Sudan anordnade Abdulkader bland annat en form av studiecirklar så att de andra barnen kunde lära sig att läsa Koranen och att skriva. Efter många turer och lång tid kom familjen till Sverige och efter skolgång valde Abdulkader att läsa på Geijerskolan, en folkhögskola i Ransäter med kristen-humanistisk inriktning. Här fick Abdulkader sin inspiration som senare ledde till att han startade den enda folkhögskolan i Sverige med muslimsk inriktning. Abdulkader betonade att idéer och rörelser behöver institutioner för att överleva och kunna arbeta i samhället. Genom folkhögskolan kan man nå människor och på folkhögskolan möts människor för att bli stärkta. Vidare poängterade Abdulkader Habib att det är viktigt att nyanlända engagerar sig i föreningslivet. I Sverige träffas vi inte så ofta naturligt på offentliga platser som i många andra kulturer. Vi träffas ofta i föreningsverksamheten. Han berättade också att Kista folkhögskola kommer att bli mentorskola för Sveriges första folkhögskola med judisk inriktning. Från vänster Daniel Unnerbäck, Peter Ekstrand, Leif Berg och Martin Nihlgård. Workshopen leddes av Nils Phillips från Centrum för Publikt Entreprenörskap i Malmö. Deltagare var: Daniel Unnerbäck, Fridhems folkhögskola Annika Lindquist, Önnestads folkhögskola Ingrid Alfe, Önnestads folkhögskola Peter Ekstrand, Östra Grevie folkhögskola Rolf Karlsson, Vimmerby folkhögskola Håkan Faxberg, Vimmerby folkhögskola Oscar Lindström, Furuboda folkhögskola Leif Berg, Furuboda folkhögskola Jeanette Ranelycke, Österlens folkhögskola Lotta Åberg, Österlens folkhögskola Martin Nihlgård, Sundsgårdens folkhögskola Finn Malmgren, Hvilans folkhögskola Hilda Gustavsson, Glokala folkhögskolan Abdulkader Habib, Kista folkhögskola Annika Stark, Folkhögskolespåret Tobias Hedkvist, Folkhögskolespåret Ulf Wallin, Folkhögskolespåret Varför är du/din skola här? Varför är Folkhögskolespåret en bra idé?  Nya användningssätt för internatet.  Vi kan och vi vill ta ett samhällsansvar.  Att få input och idéer känns nytt och spännande.  Fortsätta det vi är bra på men med en ny målgrupp.  Vi behöver nå fler målgrupper för att förnya oss.  Det är en aktuell fråga där vi gärna är med och bidrar.  Jag vill ha mer kunskap om hur man kan jobba med målgruppen.  Dra nytta av varandras erfarenheter och samarbete.  Folkhögskolan kan inte stå vid sidan om samhället.  Folkhögskolan ger mervärde.  Detta kan ge alternativa intäkter. Vad är unikt för folkhögskolan i detta sammanhang?  Det finns ramar och frihet samtidigt.  Kombinaton av studier och boende.  Bra på att möta ungdomar och få dem att känna sig sedda.  Möjlighet att möta människor med olika ryggsäckar.  Möjlighet att anpassa verksamheten efter behov.  Alla på skolan är en del av den pedagogiska verksamheten.  Engagemang, delaktighet och inkludering.  Människor går från objekt till subjekt.    Personligt engagemang hos personalen. Individanpassad utbildning. Deltagarna har en unik möjlighet att förändra sin situation. Från vänster Hilda Gustavsson, Ingrid Alfe, Abdulkader Habib, Rolf Karlsson (skymd), Håkan Faxberg, Lotta Åberg, Jeanette Ranelycke, Annika Lindquist och Finn Malmgren.                Integrering går åt båda hållen. Man har längre tid på sig att landa. Att ha rätten att också må dåligt. Folkhögskolan har ett holistiskt perspektiv på människan. På folkhögskolan kan man bli hel som individ och först därefter kan man tillhöra en grupp. Detta finns det goda förutsättningar för på folkhögskola. Att bygga relationer ses som viktigt på folkhögskolorna och relationerna blir ofta mer varaktiga. Humor, kärlek, förståelse och krav. Integrering kan göras bra och småskalig på en folkhögskola. Skolorna är åldersblandade. Alla – både personal och deltagare deltar i att skapa innehåll – ingen är en tom påse som ska fyllas. Folkhögskolorna kan erbjuda en landningsbana så att deltagarna kan ta till sig studierna bättre efter ett tag. Den sociala miljön är en stor vinst. Finns ett stort utbildningsbehov men också ett behov av bildning som folkhögskolorna kan erbjuda. På en folkhögskola får man arbeta med värdegrund och människors lika värde. På en folkhögskola får man redskap att förändra genom demokrati.   Skapa sammanhang mellan utbildning och liv. Delaktighet – vi talar om deltagare och inte elever. Hur kan vi skapa delaktighet?  Genom mentorskap.  ”Lätt tvingande projektverksamhet” med övriga linjer.  Öka samarbetet mellan allmänna linjen och specialutbildningarna. Det har visat sig vara svårt men det behöver lösas.  Deltagarna blandas i utbildningarna men det förhindrar inte att utbildningen individanpassas efter varje deltagare.  Delaktighet i beslutsprocessen – involvera ungdomarna tidigt i upplägget.  Att skapa rutiner för möten och mötesplatser måste ligga på lärare/personal och inte lämnas till ungdomarna för då händer det nödvändigtvis ingenting. Hur gör vi det?  Skapa delaktighet i beslutsprocessen genom till exempel Ensamkommandes förbund som finns på flera håll i landet.  Skapa samverkan mellan utbildningarna.  Börja med kartläggning för att snabbare få in dem i den övriga verksamheten.  Det finns en efterfrågan från deltagarna om ökad integrering mellan utbildningarna – ta tillvara på den!  Lägg stor vikt vid aktiviteter utanför skoldagen – viktigast i början!  Hur kan vi jobba ekumeniskt på en folkhögskola med kristen grund för att skapa möjligheter?  Folkhögskolan arbetar i det här fallet med politisk aktivism – det kan inspirera deltagare till förändring.  Prata om vad den stora mängden valmöjligheter innebär och hur man kan sortera bland dem – då kan delaktighet lättare ske.  Skapa möten och möjligheter – tro inte att det sker av sig själv.  Bygg upp en fadderverksamhet.  Folkhögskolans idéburna grund som en möjlighet men eventuellt också hinder. Samverkan  Lotta berättar om projektet Lokal förankring av Folkhögskolespåret på Österlens folkhögskola. Skolan ska bygga vidare på de kontakter som arbetades upp under projektet. Det är svårt att få till riktig integration utanför träning och match. Krävs mycket tid och en person som dedikerat arbetar med att skapa möten för att det ska bli något. Det krävs också tid att underhålla kontaktnätet och öppna nya dörrar beroende på ungdomarnas intressen.  Företagarföreningar är bra att ha kontakt med för att hjälpa ungdomarna att få sommarjobb.  Samverkan med kommunen måste finnas för att få till en bra överföring mellan skolan i kommunen och folkhögskolan.  Folkhögskolan kan bli bättre på att vända sig till andra skolor på orten för att skapa träffytor och göra sig själva mer kända hos personal och elever.  Kartlägg personalens kontaktnät och engagemang och dra nytta av de kontakterna för att ge möjligheter till ungdomarna.  Folkhögskolan kan vara inkubator för föreningar som vill bildas eller utvecklas.  Föreningar kan ha skolan som nav.  Viktigt att synliggöra vinsterna med föreningslivet för ungdomarna.  Öppna för samverkan med studieförbund för att folkhögskolorna inte ska stelna i sin utveckling. Kan skapa många positiva bieffekter som t ex mer ekonomiska medel och ett enkelt sätt att engagera sig, nya träffytor.  Hilda berättar om hur ett företag kontaktat Glokala fhsk för att fråga om de ville ta över deras gamla datorer. Det har lett till ett fint utbyte med studiebesök och en planerad           workshop kring hur olika dataprogram kan användas för att lära sig svenska. Det var ett led i företagets CSR-arbete. Samarbete med näringslivet kan leda till praktikplatser. Samarbete med kyrkan kan leda till att folk tror att skolan vill missionera en viss tro. Viktigt att tänka på hur man förhåller sig till det. Föreningslivet är viktigt för att öka möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden. Tips om att läsa Peter Håkanssons forskning om vikten av ett socialt kapital när man ska ut på arbetsmarknaden. Politiska partier kan vara svåra att samarbeta med men det kanske ändå är viktigt att bjuda in dem vid andra tillfällen än i valrörelsen för att öka den politiska medvetenheten. En idé för att skapa ”riktig” integration är att ha ett tätare samarbete med föreningslivet och erbjuda ungdomarna att utbilda sig till ungdomsdomare och ungdomsledare. Föreningslivet skriker efter sådana resurser och det skulle skapa många möjligheter för ungdomen. Viktigt att tänka på att mötas utifrån intresse. Samverkan med personal på HVB-boenden är en viktig nyckel för att se och fånga upp dem som kan vara intresserade av och aktuella för att läsa på folkhögskola. Viktigt att få till samförstånd mellan folkhögskolan och kommunens olika förvaltningar. Folkhögskolan har i regel inte praktiska utbildningar men det kanske skulle vara något att utveckla i samråd med yrkesarbetande. Samverkan är möjligt även med kommuner långt bort. Från vänster Ingrid Alfe, Abdulkader Habib och Håkan Faxberg. Faror och fallgropar  Viktigt att ha med personalen på spåret så att det inte kommer motstånd från dem när man har kört igång.  Viktigt att inte tycka synd om ungdomarna. De är som andra ungdomar och har både vilja och kraft att ta tag i sin situation.  Gör inte val åt ungdomarna utan stärk dem att göra val själva.  Var beredd på att det är en inkörsperiod och få inte panik om allt inte rullar på från dag ett.  Ha noggrann koll på vad det kommer att innebära ekonomiskt.  Fundera över interna och externa hot. Hur många kan man ta emot på skolan? Skapa en bra grund för mottagandet i bygden.  Tröghet hos kommunen och folkbildningsrådet.  Brist på SFI-lärare och duktiga pedagoger som kan arabiska.  Om det upplevs som ytterligare en verksamhet på skolan kan det upplevas som spretigt.  Det kan finnas motstånd och fördomar hos personalen och andra deltagare.  Ta inte hand om ungdomarna för mycket utan var lyhörd för deras drivkrafter och lyft fram dem.  Kan bli dåligt för ekonomin att bygga en organisation utan avtal med kommunen. Vilket stöd behövs på folkhögskolan?  Stöd i övergången från gymansieskolan.  Viktigt att någon på skolan har en övergripande roll för stöd.  Personalen behöver fortbildas i hur man kan bemöta ungdomarna och eventuellt även runt pedagogiken.  Det kan krävas mer resurser i form av t ex kuratorer.  Se till att det finns rätt kompetens i svenskundervisningen.  Tänk igenom vad det finns för nätverk och använd dem.  Familjevän i samhället – en svensk mentorfamilj för ungdomen.  Information till deltagarna på skolan.