Folkhögskolan mitt i Sveriges seriecentrum
Vill ha sjugradigt omdöme QIGONG OCH SKRIVLUST SFHLS NYE OMBUDSMAN Invandrare överkvalificerade Hyran tar statsbidraget SLUTAR EFTER 37 ÅR I SFHL SFHLS tidskrift sedan 1920 ”Allmän linje ska vara märkbart högre än hälften” 5/2012 Folkhögskolan mitt i Sveriges seriecentrum SCOUTERNA Får både statsbidrag och miljoner från näringslivet RASISM Vindeln tar fajten tillsammans med Expo LYSSNA Så bemöter vi unga med psykisk ohälsa Ge lärarna en bra lön för sitt arbete och vilja att utvecklas! UR INNEHÅLLET – Vi har lärt oss släcka bränder eller ringa sos men vad gäller bemötande av personer med psykisk ohälsa råder stor brist, säger Barbro Lundborg. Ingela har ordet siffror som ska höja våra löner. Det innehåller också skrivningar om hur parterna skall förhålla sig till verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och lönebildning. Att folkhögskolornas verksamhet är viktig för samhället är vi alla eniga om. Vårt samhälle utvecklas hela tiden och i den utvecklingen bör folkhögskolorna hänga med för att ha en plats i samhället. Men, hur ska folkhögskolorna utvecklas? När ett utvecklingsarbete tar fart finns ofta en vilja att förbättra resultat och kvalitet och man sätter upp mål. Ett sådant arbete bör ske systematisk och genomtänkt. Som arbetstagare ska vi vara med och sätta upp målet och det står i avtalet att arbetstagarna ska var med i utvecklingsarbetet. För folkhögskollärare och lärare finns en naturlig vilja att utveckla arbetet. Inte minst pedagogiskt och ämnesmässigt för att vi vill ha en hög kvalitet i vårt yrkesutövande. Folkhögskolans kvalitet syns genom folkhögskollärarens arbete i mötet med deltagarna och den kvaliteten skall vi ha lön för. Utvecklingsarbetet som vi gör på våra folkhögskolor skall återspeglas i löneutvecklingen, säger avtalet. Då behövs en dialog mellan arbetstagaren och arbetsgivaren för att individen skall utvecklas. En dialog som bygger på ett ömsesidigt intresse av att utveckla verksamheten i en riktning som gynnar folkhögskolan och dess arbetsmiljö. Då är en uttalad och känd lönepolitik viktig som bekräftar verksamhetens behov och utveckling. 2 Lönepolitiken utvecklas i samverkan mellan arbetsgivare och de lokala arbetstagarorganisationerna. Jag tror att alla vill utvecklas för att göra ett bra arbete. En kompetensutveckling stimulerar mig som individ och får jag stimulans gör jag ett bra arbete. Det vinner arbetsgivaren mycket på. Kompetensutveckling skall i det här sammanhanget givetvis gynna verksamheten och vara positiv för folkhögskolan. Folkhögskolan får en positiv utveckling av verksamheten och en bra kvalitet som ska ge en positiv lönebildning. För att detta skall göras måste arbetsgivare tillsätta resurser! Det här handlar inte bara om bättre lön utan också om vår framtida folkhögskola! Om jobbmöjligheter! Folkhögskolorna och all verksamhet behöver ständigt utvecklas och förnyas. Om vi inte gör det stannar utvecklingen och verksamheten upphör. En klok man sa: det gäller att arbeta och utveckla sig ur krisen. Nu kanske folkhögskolorna inte är i kris men det finns en ständig jakt på pengar för att överleva. Och jakten upphör inte! Samhället och människor förändras och folkhögskolorna måste hänga med. Alltså utveckla verksamheten och arbetstagarnas kompetens så håller nog folkhögskolorna ett tag till! Och ge lärarna bra lön för deras arbete och vilja till utveckling! Ps. Under september inbjuds arbetsgivare och fackligt förtroendevalda till utbildning i det nya avtalet innan de lokala löneförhandlingarna. Håll ögonen öppna! Ds. ingela zetterberg [email protected] 10 Har antirasism på schemat Att utbilda människor som kan ta fajten mot rasim är klockren folkbildning, säger förra ssu-ordförande Anna Sjödin, rektor på Vindelns folkhögskola. 14 Folkhögskola sponsrad av näringslivet Kjesäter folkhögskola har blivit Scouternas folkhögskola med nära kontakter med kungen och näringslivet som sponsrar deras folkhögskoleutbildningar med miljoner samtidigt som man får statsbidrag för samma kurser. 20 ”Serier ska beröra och provocera” Malmö har kallats för Sveriges nya seriecentrum. Och mitt i detta centrum finns Kvarnby folkhögskola med kursen Serieskolan 28 Går i pension när hon kan som mest För Inger Berg har arbetet som ombudsman aldrig varit tråkigt. Hon konstaterar att det är nu när hon går i pension hon kan som mest. . . Hon förde läsforskningen ett stort steg framåt..........................................4 . . . Allmän linje borde vara mycket större än 50 procent.....................................5 NOTISER . . . LO tar en stor del av Brunnsviks statsbidrag i hyra för lokalerna ..................7 SIFFROR . . . Mer än varannan invandrare är överkvalificerade för sina jobb ...................8 MÅNADENS LINJE . . . Här blir man bättre skrivare med hjälp av Qigong ........................8 KRÖNIKA . . . Regeringen bryr sig bara om den reguljära utbildningen ...........................13 SFHL . . . SFHLs nye ombudsman, nytt löneavtal och dags att nominera till FS ................26 KRÖNIKA . . . Utveckling håller på att bli samma sak som utveckling av regelverket ..29 BÖCKER . . . Venus, teater i folkhögskola och Nordstedts historiska serie .................30 TIDSKRIFTEN . . . Att blanda språk när vi talar har vi gjort i alla tider............................31 PERSONER . . . Fick sparken, vill remittera till folkhögskola, 100-åring brann ned.......31 MINNESORD . INGÅNG Folkhögskolan i har fått ett nytt avtal V på rörelsefolkhögskolorna som inte bara innehåller 6 Så bemöter vi elever med psykisk ohälsa ANNONSER/PRENUMERATION: artidningar.se: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar- ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800 kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 298 kr. REDAKTÖR/LAYOUT: Staffan Myr- bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: [email protected] ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Myrbäck. Holger Nilén ([email protected]) 229, 102 26 Stockholm. UTGIVNING: TEL: REDAKTION: ADRESS: 08-737 67 00. Birgitta Tingdal ([email protected]), Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 HEMSIDA: www.sfhl.se 3 okt. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. SISTA MANUSDAG OMSLAG: nr 6/2012: 14 sept. Foto: Emmalisa Pauly 3 MINNESORD INGÅNG Förde läsforskningen ett stort steg framåt strax före midsommar somnade Maria Wester, 53 år och lärare vid Ågesta Folkhögskola, in för alltid. Hon efterlämnar maken Staffan Hübinette, lärare på Tollare folkhögskola, och fyra döttrar. Efter en långvarig sjukdom orkade hennes kropp inte mer och det ofattbara hände. För mig var Maria fortfarande ung. Trots hennes sjukdom ville jag nog inte förstå hur skört hennes liv var. Hur ofta har jag inte tänkt att det är dags att träffas igen men vardag och bekvämlighet kom emellan och man sköt upp det på obestämd framtid. När det ofattbara till slut sker blir man stum och oförstående och finner inte längre orden. Jag mötte Maria i mitten av åttiotalet när hon träffade Staffan på folkhögskollärarprogrammet i Linköping. Inom loppet av några år hade de växt till en familj på sex personer. Under nittiotalet och början av 2000-talet bodde jag i norra Sverige. På mina resor till Stockholm var ett besök hos familjen Wester-Hübinette ofta självklart, även om det kunde gå både ett och två år mellan besöken. Jag mötte alltid en varm, generös, livlig och musikalisk familj med mycket kärlek. Vid ett av mina besök i början av nittiotalet tog jag upp deras yngsta dotter, Nanna, två år gammal, i famnen och till Marias häpnad accepterade Nanna det, något hon aldrig hade gjort med en främling. Efter det berättade Maria entusiastiskt och fascinerat hur Nanna alltid blev så ivrig var gång hon fick höra mitt namn och att jag skulle komma på besök. Varför vi fick denna kontakt vet nog varken Nanna eller jag. Det bara hände och kändes självklart. 4 Nanna skulle spela en viktig roll för Marias engagemang när det gällde frågan om läs- och skrivsvårigheter. Nanna lärde sig läsa när hon var två och ett halvt år. Maria fördjupade sig i ämnet och upptäckte att det fanns forskning som visade att Nannas läsutveckling inte var unik. Maria kom i kontakt med språkvetaren och professorn Ragnhild Söderbergh som med sin forskning visat att den gängse förklaringen på hur barn lär sig läsa inte stämde. Maria förde nogranna anteckningar över Nannas läsutveckling. Hon höll också läskurser för småbarnsföräldrar och förde anteckningar om de små barnens läsning. Maria dokumentation skulle föra forskningen ett stort steg framåt i synen på hur tidigt barn kunde lära sig läsa och inspirerade till att man började lära barn att läsa redan från ett års ålder. Nannas läsutveckling finns numera beskriven i Ragnhild Söderberghs senaste bok Läsa, skriva, tala (2009), byggd på Marias anteckningar. Ragnhild Söderbergh har sedan början av nittiotalet kommit att betyda mycket också för familjen Wester-Hübinette. Bl.a. skrev Marias äldsta dotter Moa sin masteruppsats om tidig läsning. i mitten av nittiotalet skrev Maria flera artiklar och intervjuer med forskare om synen på läsning i Folkhögskolan, artiklar som skapade debatt i folkhögskolevärlden. Jag tror att Maria har spelat en viktig roll för att nyansera den laddade diskussionen om dyslexi och läsoch skrivsvårigheter. Hon var noggrann, skrev bra och skulle ha blivit en utmärkt journalist. Under några år hördes Staffan och jag mest av via telefon. När vi möttes i början av 2000 var Maria märkt av sviterna av den sjukdom som hon haft sen tonåren, Hodgkins sjukdom. Efter att ha mått bra i mer än 20 år hade sjukdomen och den strålbehandling hon fick i ungdomen lett till att hennes hjärtklaffar blivit allt mer angripna med flera hjärtoperationer som följd. Trots det fortsatte Maria att arbeta heltid på Ågesta. Men numer orkade hon inte gå längre sträckor och behövde färdtjänst för att ta sig till arbetet. Under vintern och våren blev Maria sämre och även om den sista operationen såg ut att bli lyckosam orkade Marias kropp inte med den efterföljande infektionen. maria, staffan och deras döttrar bidrog till ett av mitt livs vackraste stunder. I likhet med sin bror, riksspelemannen Mats Wester och grundaren av musikduon Nordman, spelade Maria nyckelharpa. En varm och klar augustidag 2007 gifte jag och min hustru oss i skuggan av den mäktiga lönnen på Skälbygård i Järfälla. Staffan, Maria och två av deras döttrar, Clara och Lovisa, spelade för oss. Staffan på gitarr, Maria på nyckelharpa och Lovisa och Clara på fiol. Efter Ceremonin gav de min hustru och mig ett minne vi ofta talar om och som fortfarande gör oss varma i hjärtat. Clara och Lovisa sjöng Ted Gärdestads För kärlekens skull. Staffan spelade gitarr och Maria satt på en stol, brunbränd, klädd i en lång beige kjol, rödspräcklig blus, sandaler med vita band på sina fötter och nyckelharpan i knät. Staffan Myrbäck Mikael Näregård är lärare på fritidsledarlinjen vid Göteborgs folkhögskola och är ledamot i SFHLs förbundsstyrelse 15 procent allmän linje är för lite – det är 43 procent också! Minnet av Marias gärningar finns kvar några år in på nittiotalet kom Maria Wester till oss på Dalarö, senare Ågesta folkhögskola. Maria undervisade i Sv2 klasserna på den tiden. Våren 1998 blev skolan kontaktad av två föräldrar som var engagerade i Autism- och Aspergerförbundet, de sökte en samarbetspartner för att starta en kurs kring arbetslivet för ungdomar med Aspergers syndrom. Maria blev ansvarig för projektet och visade ett otroligt stort engagemang för frågor kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett av Marias initiativ på linjen var att, tillsammans med eleverna på linjen, starta nättidningen Aspera. När Maria drabbades av hjärtproblem i början av 2000-talet och under flera perioder vårdades på sjukhus kom hon alltid tillbaka till skolan full av energi. Maria ville verkligen vara på skolan och möta eleverna. Inte bara eleverna, Maria var också mycket engagerad fackligt och var sedan många år ledamot i SFHLs lokala styrelse. Det känns mycket svårt att inte ha Maria med oss. Saknaden är stor men de initiativ Maria tog har ”knoppat av sig” i fler kurser för personer med Asperger syndrom så hos oss finns minnet av Marias gärningar kvar liksom en stor tacksamhet över att ha fått ha Marias som kollega. Våra tankar går till Marias kära familj, Staffan Hübinette och de fyra döttrarna. Kollegorna vid Ågesta folkhögskola genom Eva Lilja Ekström staten kräver av folkhögskolorna att minst 15 pro- cent av verksamheten årligen skall utgöras av allmän linje. Det är för lite. Av folkhögskolornas alla långa kurser utgjorde förra året allmän linje totalt 43 procent. Det är för lite. Det finns folkhögskolor som har svårt att rekrytera till allmän linje i sådan omfattning att den utgör minst femton procent av verksamheten. En svårighet som kan bestå år efter år. Det finns skolor som löser detta genom att, på olika sätt, slå sig ihop med andra folkhögskolor för att nå upp i femton procent allmän linje. Det finns folkhögskolor vars allmänna linjer har 2 till 4 sökande till varje plats. År efter år. Det är ibland folkhögskolor där allmän linje utgör långt över hälften av verksamheten. År efter år. Ett antal skolor säger nej till majoriteten av sina sökande till allmän linje samtidigt som andra skolor har svårt att rekrytera till allmän linje. Det är märkligt. Staten anger fyra syften med att ge statsbidrag till folkhögskolor. De tre första är: 1. Bidra till att stärka och utveckla demokratin. 2.Påverka sin livssituation och skapa engagemanget att delta i samhällsutvecklingen. 3. Utjämna utbildningsklyftor och öka bildnings- och utbildningsnivån i samhället. De handlar som jag ser det om att stärka civilsamhället och att bidra till att människor tar makten över sina liv. Detta har historiskt varit, är och bör vara folkhögskolans huvudsakliga uppgift. Dessa syften (tre av de fyra) motsvaras i folkhögskolornas verksamhet framförallt av allmän linje. Femton procent är ur det perspektivet ett mycket lågt ställt krav. Att det formellt kan ske på annan plats och med annan anordnare gör att det kan finnas folkhögskolor utan allmän linje i egen regi. År efter år. I Vägval & Vilja kan man läsa ”En allt större andel av Sveriges befolkning bor i tätorter och större städer.” Man skriver vidare om att ”…öka sin närvaro och tillgänglighet i områden där det civila samhället behöver förstärkas och där behovet av folkbildning är stort. Det kan gälla på mindre orter i glesbygden men också i storstädernas ytterområden.” Det handlar om att folkhögskolan skall finnas där behovet att stärka civilsamhället är som störst. Att finnas där många har liten makt över sina liv. Idag är djupet och omfattningen av dessa behov stora och snabbt växande i storstädernas ytterområden. Så ser det ut, år efter år. Av historiska skäl är folkhögskolan relativt väl representerad på mindre orter och mindre väl i storstädernas ytterområden - och andra liknande områden. Jag vill göra vägvalen att: 1. Minimikravet för allmän linje höjs och kräva att bidragsmottagaren också är anordnare. 2. Allmän linjes andel av den totala långkursverksamheten på sikt ska vara märkbart högre än hälften. 3. Statsbidragen i större omfattning ska avsättas till folkhögskolans etablering i de områden där våra huvudsakliga målgrupper finns, dvs där det är lätt att rekrytera till allmän linje, dvs där vi bäst uppfyller de tre första syftena, dvs där behovet av att stärka civilsamhället är som störst, dvs där utrymmet att öka människors makt över sina liv är störst. Folkhögskolan behöver tydligare prioritera sin huvuduppgift. Inte ibland och någonstans utan där det behövs och uthålligt – år efter år. MIkAEL NäREGÅRD 5 T I O F R ÅG O R Bona vill starta gymnasium bona folkhögskola i Motala har ansökt hos Birgitta Lundborg är lärare och kurator på Liljeholmens Folkhögskola. Där har hon kurser för folkhögskolepersonal om hur vi bör bemöta ungdomar med tanke på den ökade trenden psykisk ohälsa. Vi har alla lärt oss släcka bränder eller ringa SOSnumret men vad gäller bemötande av personer med psykisk ohälsa råder stor brist. Sårbara ungdomar behöver trygga relationer till vuxna Varför startade du kurserna? – Vår husmor kerstin signalerade att skolpersonalen önskade redskap för att våga ge sig in i det svåra samtalet, att våga ställa frågor till ungdomar som mår dåligt av en eller annan orsak. Ungdomars psykiska ohälsa ökar och vi som vuxna måste ta deras varningssignaler på allvar. Skolan är en särskilt viktig arena för dessa sårbara ungdomar och folkhögskolan i synnerhet med sin människosyn och pedagogik. Psykiatern och professorn Jan Beskow, suicidforskare från Göteborg, idag över 80 år med livslång erfarenhet inom området, har inspirerat mig mycket. Han menar att det är ren folkbildning att kunna bemöta en person som lider av psykisk ohälsa. Han påpekar att vi alla lärt oss släcka bränder eller ringa SoS-numret men vad gäller bemötande av personer med psykisk ohälsa råder stor brist. Jag har tidigare på BRIS mött ungdomars psykiska ohälsa och hört många berättelser om vuxnas frånvaro när de som bäst behövdes. Jag tror att det handlar om brist på kunskap mer än ovilja från vuxenvärlden. Vem vänder ni er till? – I första hand till lärare och övrig skolpersonal, vi har planerat tre kurser nästa läsår vecka 39, vecka 6 och 16. Samtliga kurser går onsdag-torsdag. Vad för slags psykisk ohälsa möter ni? Många har upplevt sorger och förluster. Stress, oro, ångest, sömnsvårigheter är vanligt förekommande. För många tidigare mobboffer har livet kommit ikapp och de mår dåligt, känner sig utanför och oälskade. Mobbning är livsfarligt, det påverkar både självkänsla och självförtroende. Den mobbade tappar lätt tilliten till människor och behöver mycket kärlek och omsorg för att våga tro på sin rätt till ett sammanhang. Folkhögskolans människosyn och pedagogik kan ge dessa ungdomar detta sammanhang och också möjlighet till upprättelse. För att vi skall må bra måste tillvaron vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Vad lär kursen deltagarna? 6 – Att uppmärksamma ungdomar som inte mår bra och ta deras varningssignaler på allvar. Fokus ligger på bemötande. kursdeltagarna får verktyg för att våga ge sig in i det svåra samtalet. De lär sig också att tala om för den de möter vad de noterat och våga säga: Jag tror du behöver hjälp och sedan fråga vidare: Vad gör vi nu? Vårt fokus är också vikten att bygga upp en förtroendefull relation av ömsesidig respekt och förståelse. Teoretiska och praktiska övningspass varvas. Jag vill att deltagarna återvänder till sin arbetsplats bättre rustade att våga mer. Vad behöver skolpersonal, alla kategorier, veta? – Att alla på skolan är viktiga. De som lyckats bygga upp en förtroendefull relation med ungdomarna är guld värda. Sårbara ungdomar behöver stabila trygga relationer till främst vuxna och här behövs vi alla. Det kan räcka med en blick, en klapp på axeln eller en ärlig fråga som: Hur är du det idag? Men det förutsätter att jag också visar med hela mig att jag har tid och är ärligt intresserad av att lyssna på svaret. Några metoder du särskilt rekommenderar? – Att jobba på att bli en bättre lyssnare. Att lyssna så att den andra personen känner sig förstådd är ett konststycke och kräver en hel del av lyssnaren. Att skaffa kunskap som gör att jag inte behöver känna mig rädd när ungdomar uttrycker oro eller frustration. Vad är ofta orsaken till ungdomars psykiska ohälsa? – Vissa av oss är sårbara och sköra av olika anledningar. Många val skapar stress, till exempel alla val till gymnasieskolan. I en individualistisk tid hänger allt på den egna initiativförmågan och många känner stora krav både från sig själva och omgivningen att göra rätt livsval tidigt i livet. För otrygga kan den här stressen leda till psykisk ohälsa. Relativt ny forskning visar att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 20 års ålder. Hjärnans beslutsfattarcentrum, förmågor som framtidsplanering, att kunna överblicka, att sålla intryck och göra riskbedömningar mognar sist och är inte utvecklade hos tonåringen. En annan stressorsak är deras ständiga uppkoppling på facebook, bloggar, twitter med mera och att alltid vara nåbar på mobilen. För en trygg och stabil person ger detta möjligheter, för den sårbare kan det orsaka psykisk ohälsa. Tecken är ont i magen, huvudvärk, sömnsvårigheter som i förlängningen kan leda till depression. Aggressiva och utagerande pojkar kan dölja depressiva drag, dålig självkänsla och mycket frustration inombords. Hur kommenterar deltagarna kursen? – Att det har varit två intressanta och lärorika dagar som har gett en del nya redskap men också vikten av att bli bekräftad på att det jag redan gör är bra. Många har uttryckt att de uppskattat tiden att få utbyta erfarenheter med kollegor från andra skolor och vill gärna ha mer tid till det. Finns det några frågor från deltagarna som särskilt ofta återkommer? – Finns det en del 2? De vill ha mer helt enkelt. Vad har du lärt dig inom området genom mötet med deltagarna under de sex kurser du redan haft? – Att skolpersonal vill få mer kunskap och redskap för att kunna stötta och hjälpa ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Folkhögskolemiljön låter ungdomar bli sedda som dem de är, lyssnade på, få såren läkta och en chans till upprättelse. I folkhögskolan kan vi vuxna fungera som ett team där vi hjälps åt att stötta våra ungdomar på bästa sätt. Jag tror på nätverk, det är inte i första hand vi kuratorer som lever närmast ungdomarna utan här har den övriga personalen och lärarna redan byggt förtroendefulla relationer som vi ska vara rädda om och handskas varligt och förståndigt med. Vi behöver stötta varandra som personal, ensam är inte stark, vi behöver varandra och det är viktigt att vi orkar eftersom jag tror att vi för många ungdomar är guld värda! skolinspektionen om att få starta gymnasieutbildningar med två estetiska inriktningar, "Estetisk teater" och "Estetik och media". Ansökan kommer samtidigt som Motala kommun valt att lägga ner estetiska programmet. Men bildningsförvaltningenföreslog politikerna i Motala att säga nej till fler friskolor. Dels för att det skulle konkurrera ut kommunens egna skolor, dels för att det redan finns två friskolor och ytterligare en som fått tillstånd. Barn- och utbildningsnämnen i Motala avstod dock från att uttala sig i frågan. Thomas Holmgren, rektor på Bona, är pessimistisk och tror inte att skolinspektionen ger skolan något tillstånd. – Det är första gången för oss och det är mycket att tänka på, säger Thomas Holmgren till Östgötacorrespondenten. Brunnsvik i hyreskonflikt den tidigare LO-styrda folkhögskolan Brunnsvik har sagt upp sitt hyreskontrakt och kräver en sänkning av hyran med 5,6 miljoner kr till 600 000 kr. Enligt skolan tar hyran 40 procent av statsbidraget. LO som via sitt fastighetsbolag fortfarande äger lokalerna vägrar går med på kravet. Skolans uppsägning av hyreskontraktet har skapat rykten om att läsåret på Brunnsvik tar slut vid årsskiftet och att skolan flyttar från Brunnsvik, något som tillbakavisas av rektor Sofie Wiklund. – Vi har sagt upp kontraktet för att vi befinner oss i en hyresförhandling. Uppsägningen är ett vanligt förhandlingsförfarande för att få till stånd en omförhandling, säger hon till Dalademokraten. Skolan förhandlar med Enrico Barile, vd för LOs fastigehetsbolag, samme Barile som för ett par år sedan kom från LO och genomförde tuffa besparingar på skolan som operativ chef. Startar imamutbildning i våras visade SVT:s Uppdrag granskning att ima- mer i sex av tio granskade moskéer avrådde kvinnor från att kontakta polisen när de berättade att de blivit slagna av sina män. Sex av tio ansåg att kvinnan inte fick neka sin man sex. Nio av tio tyckte att män under vissa omständigheter fick ha fler än en fru. Efter programmet höjdes röster om en svensk imamutbildning. En sådan var dock redan på gång. Kista folkhögskola räknar med att sjösätta en imamutbildning 2014. Redan i höst ska delar av utbildningen ges som fristående kurser. Både kvinnor och män är välkomna. BIRGITTA TINGDAL 7 SIFFROR 70 Allt fler personer går studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF. Under vårterminen gick drygt 1 600 16-24åringar som saknar skolbetyg på folkhögskolornas särskilda tremånaderskurser, en ökning med 70 procent jämfört med våren 2011. Av vårens deltagare har 23 procent gått vidare till utbildning och 17 procent till arbete, enligt Arbetsförmedlingen. 60 invandrare har längre skolgång och högre andel universitetsutbildade än svenskar. Det visar, enligt Aftonbladet 6 juni, en studie från Stockholms universitet, där man intervjuat 3 500 slumpvis utvalda personer som fötts i ett annat land. I snitt 60 procent av invandrarna är överkvalificerade för sina jobb. Bland infödda svenskar är det 44 procent. Invandrare från rika länder är sämst utbildade medan invandrare från fattiga länder ofta kommer från en urban medelklass med politiskt engagemang och resurser nog att finansiera en flykt. 299 för tio år sen startade Nyköpings folkhögskola ett kulturcafé en kväll i veckan för allmänheten. Nu har man gett ut en jubileumskrift där man sammanfattar tio års kulturcafeer med musiker, författare, ståupkomik, föredrag, debatter, allsång, t.o.m. slöjdcafeér. Det sista cafeét våren 2012 var det 299:e i ordningen då man räknade in sin 20 000:e besökare. 8 MÅNADENS LINJE Tror inte på blod, svett och tårar FInn din skrivlust med Qigong heter femdagarskursen för skrivsugna som för tredje sommaren i rad hållits på Hellidens Folkhögskola i Västergötland. – Qigong hjälper oss att komma nära våra egna känslor, säger Margareta Svantesson, som leder de Qigongsessioner som Margareta Svensson leder qigongkurser som kringgärdar Elisabet Markkula ska öka skrivlusten. Foto: Birgitta Tingdal. Norins skrivövningar. För att kreativiteten och flytet i skrivandet skall komma igång gäller det att finna sitt egna inre lugn och detta får man hjälp med att hitta genom Qigong. Margaretas Qigongövningar är långsamma och mjuka. – Varken jag eller Elisabet tror på blod, svett och tårar, säger hon. Istället är det just mjukheten och långsamheten som hjälper oss att nå det som finns djupt inne i oss. Långsamheten i rörelserna tydliggör hur vi egentligen känner oss och hur vi rör oss. Den medvetenheten bidrar till att tanken blir friare. Elisabet märker hur Qigongövningarna skapar en trygg och öppen stämning i gruppen. – Deltagarna kommer snabbare in i sitt eget skrivande utan prestationsångest eller rädsla för att jämföras med andra, säger hon. Jag har haft många skrivarkurser genom åren så jag kan se skillnaden. För att komma åt det inre flödet gäller det att koppla bort vardagen och bli av med störande tankar och associationer utifrån. Deltagarna – 16 kvinnor mellan 30 och 70 år – presenterar sig därför inte med sina yrken och vardagsroller. – Det är faktiskt viktigt, säger kursdeltagaren Catarina Elfving. Genom att jag inte behöver framträda som mitt vardagsjag blir jag fortare enbart mig själv och mitt skrivarjag här på kursen. Jag känner också att Qigongpassen hjälper mig att landa i mig själv. Ytterligare ett sätt att uppnå trygghet och öppenhet i gruppen är att deltagarna i små grupper läser varandras texter utan att de blir kommenterade. – Att andra lyssnar till en text utan att kommentera den skapar en känsla av självklart accepterande som uppenbart stärker självkänslan hos författaren, något som också ger kreativiteten en skjuts, säger Elisabet. BIRGITTA TINGDAL Majoritet vill ha sjugradig omdömsskala Av 123 skolor som svarat på Folkbildningsrådets webbformulär om införandet en sjugradig omdömesskala är 76 skolor positiva till förslaget, 42 skolor vill behålla den nuvarande fyrgradiga skalan, fyra vill se ett annat alternativ och en skola avstår från att ta ställning till skalstegen. Folkbildningsrådets styrelse har nu gett beredningsgruppen i uppdrag att formulera kriterier för fler steg i omdömesskalan och se över hur de olika skalstegen ska benämnas. Senast våren 2013 ska beredningsgruppen återkomma med förslag till nya riktlinjer för ett studieomdöme som omfattar sju steg och som ska gälla från läsåret 2013/2014. AV LY S S N AT . . . I R I K S DAG E N ”Jag tror alltså inte på ett Europas förenta stater” Per Åsling (C): ” Du står i talarstolen och far med osanning, Ulla Andersson. Vi har inte krävt eller föreslagit någon generell sänkning för alla. Däremot har vi lagt fram förslag på hur vi ska få en bättre fungerande arbetsmarknad och en mer dynamisk arbetsmarknad. ” Ulla Andersson (V): ”Annika Qarlsson var ute i tidningarna och krävde sänkta ingångslöner på hela arbetsmarknaden. Det förslag hon lade fram innebar att en undersköterska som jobbar heltid i Centerpartiets Sverige, och nu ska vi veta att det är väldigt få undersköterskor i Sverige som jobbar heltid, skulle ha ungefär 12 000 kronor i månadslön. En sjuksköterska skulle ha 15 000–16 000. Det var ett förslag som ni presenterade offentligt. Här väljer Per Åsling att lägga skulden på mig. Du får väl stå för den politik ni presenterar eller ta avstånd från den!” Carl B Hamilton (FP): ”Jag tror inte på en federation på det sätt som till exempel de tyska gröna gör – ett Europas förenta stater. Vår världsdel är mycket mer mångfasetterad, och den är uppbyggd av folk som har olika språk och olika traditioner. I vissa fall finns det länder som innehåller flera olika folk, kulturer, maträtter, litteratur och så vidare. Skulle man försöka plocka ihop denna väldigt disparata kontinent och sätta in den i en enda federativ stat tror jag att man skulle skapa fler problem än man löser. Jag tror alltså inte på Europas förenta stater i den mening man gör när man tittar på och jämför med USA, som är ett i grunden mycket mer homogent land.” Fredrik Olofsson (S): ”Jag skulle vilja fråga om finansutskottets ordförande kan reda ut hur ni ser på vårt förslag om ett ungdomskontrakt som skulle göra att de arbetslösa ungdomar under 25 år som inte har gymnasiekompetens kan få det. Det är en viktig inträdesbiljett i arbetslivet... Men arbetsmarknadsministern och Moderaternas partisekreterare har sagt att det skulle vara ett enastående övergrepp på unga människor att tvinga in dem i utbildning, när vi vet att det är just det som har mest förutsättningar att få dem i arbete långsiktigt.” Anna Kinberg Batra (M): ” I de uttalanden som har gjorts om utbildningskontrakt finns det klara fördelar ibland och det finns hänvisningar till viktiga och bra åtgärder som regeringen redan genomfört, till exempel bättre möjligheter till studiebidrag och annat. Vad är då allra viktigast för att få ett jobb om man aldrig har haft något? Det är en bra utbildning... Det är att företagen vill och vågar anställa... Det var därför som vi halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det var därför som vi i ett begränsat reformutrymme i höstas prioriterade restaurangbranschen där var tredje anställd är ung.” (Redigerat urval från riksdagens debatt 20 juni 2012) C I TAT E T ”Ordföranden i centerns idéprogramgrupp signalerar en drastisk ideologisk omorientering, från det gröna, decentralistiska socialliberala parti som samlade en fjärdedel av väljarkåren bakom sig, till ett högerliberalt parti som vädjar till individualistisk egoism med löften om största möjliga utrymme för privat konsumtion på egna villkor. Fokus tycks vara missnöjda väljare på Moderaternas högerflygel. Påståendet att hans synsätt skulle vara förankrat i centerns idétradition är missvisande. Visst fanns i det gamla bondeförbundet en högerflygel, främst stödd av storbönder. Men det var småbrukarradikalismen i skogslänen som gjorde centern till det stora borgerliga vänsterpartiet, medbyggare av välfärdssamhället efter kriget, förkämpen för solidaritet och sammanhållning lokalt, nationellt och globalt och banbrytare för miljöpolitik och regionalpolitik, med stärkt lokal och regional demokrati.” Pär Granstedt, f.d riksdagsman (C) i Svenska Dagbladet 9 juli 2012 ”Det finns något viktigt som Almedalskritikerna missar. Almedalen är en internationellt unik tillställning... Av de rätt många länder jag besökt kan jag inte påminna mig något där hela "makteliten", från den politiska högern till den fackliga vänstern, via branschorganisationer, folkrörelser, forskningsinstitutioner plus, givetvis, massmedia, diskuterar helt fredligt på samma sätt som sker i Almedalen... Almedalen är en mäktig symbol för freds- och samförståndsSverige. Därför åker jag dit, utan att förneka att det också är ett mediespektakel.” Per Gahrton i Aftonbladet, 28 juni 2012. 9 VINDELN – En av de viktigaste frågorna idag är att ge människor kunskap för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet, säger Anna Sjödin, tidigare ordförande i SSU och sedan fyra år rektor på Vindelns folkhögskola. Foto: Torbjörn Bergström Fajten mot rasister är klockren folkbildning en av skolsalarna sitter nio deltagare i en hästskoformad ring. Det är ännu en lektion på Vindelns folkhögskolas Expoakademi som är skolans stora satsning på en antirasistisk projektledarutbildning. Längst fram står Alexander Bengtsson och Anna Amnéus från Stiftelsen Expo och berättar om medierna i Sverige och hur man får redaktionerna att nappa på sitt budskap. – Ring upp redaktionen och berätta när ni har någon aktion på gång. Men var inte för agitatorisk, manar Anna Amnéus som är Expos kommunikationsstrateg. deltagarna i den en termin långa akademin har skiftande bakgrunder med engagemang i politiska ungdomsförbund och olika solidaritetsorganisationer. Under terminen på Vindelns folkhögskola varvas projektmetodik med studier i praktisk antirasism. Att det är en projektledarutbildning betyder att eleverna ges fördjupade kunska- 10 Stiftelsen Expo Vindelns folkhögskola tar fajten mot rasism och främlingsfientlighet. Tillsammans med stiftelsen Expo driver skolan en antirasistisk projektledarutbildning. – Ett exempel på klockren folkbildning, tycker skolans rektor, Anna Sjödin. torbjörn bergsröm ungdomsförbund, ssu innan hon bytte bana till folkhögskolevärlden. Många minns nog att stormade en hel del kring Anna Sjödin i samband med ett bråk på en av Stockholms krogar. Anna Sjödin dömdes till böter för att bland annat ha förolämpat en av krogens vakter. Något som hon själv hävdar är ren och skär osanning. Men allt detta har hon för länge sedan lämnat bakom sig. en av hennes käpphästar som per i gruppdynamik, projektledning, kommunikation, presentation och andra delar som är viktiga för att klara av att driva ett projekt i hamn. – Deltagarna får en genuin utbildning i hur de driver ett idéarbete. Förhoppningen är att kursdeltagarna efter utbildningen ska känna sig mogna att göra något konkret av sina kunskaper, säger Åke Häggström, lärare på skolan och kursansvarig för Expoakademin. Anna Sjödin har varit rektor för Vindelns folkhögskola i fyra år. Hon har sin bakgrund i politiken där hon senast var ordförande för socialdemokraternas rektor är att se folkbildningen som en omistlig del av demokratin och att skolan har ett samhällspåverkande uppdrag. En av de viktigaste frågorna idag är att ge människor kunskap för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Det är i det perspektivet som vi ska se samarbetet med Expo, menar hon. – Folkhögskolorna måste jobba mer med värderingar. Att utbilda människor som kan ta fajten mot rasister är en klockren folkbildningsfråga. När det gäller värderingsfrågor blir det lätt mycket snack och lite verkstad, som Anna Sjödin uttrycker det. Expoaka- 11 VINDELN – Det är först i och med kursen här i Vindeln som jag börjar förstå omfattningen av hur utbredd rasismen är i Ryssland, säger Alina Gritckova till höger, flankerad av deltagarna Jonas Hasselqvist och Linn Olauson. Foto: Torbjörn Bergström demin ser hon därför som ett lysande exempel på hur man kan gifta ihop projektkunskaper med ett viktigt och demokratiskt innehåll. En utbildning som både är teoretisk och praktisk. – Ibland ställs frågan vilken uppgift som folkbildningen har i vårt samhälle. Expoakademin tycker jag är ett bra svar på det. stiftelsen expo kartlägger, granskar och informerar om rasistiska, högerextrema och andra intoleranta rörelser. Det är en av stiftelsen grenar, Expo utbildning, som ingått samarbetet med Vindelns folkhögskola som ligger vackert belägen intill den riksbekanta och brusande Vindelälven. Expos utbildningschef, Alexander Bengtsson, konstaterar över en kopp kaffe i matsalen att han var lite tveksam i början över att arrangera en så pass lång utbildning flera mil in i det norrländska landskapet. Numera ser han det snarare som en bonus att kursen är placerad i det som han anser är en av Sveriges vackraste platser. – Förutom att det är vackert så finns det sedan tidigare en bra projektledarutbildning här 12 på folkhögskolan. Nu fyller vi den med antirasistiskt innehåll. Tonvikten i utbildningen är kunskap om idéerna bakom de högerextrema rörelserna. Expo gör ingen hemlighet över att det är ganska tunga pass med mycket fakta om antisemitismens historia och genomgångar av de olika hatlärorna. I praktiken berättas hela Sveriges 1900-tals historia under passen. Teorilektionerna varvas med besök av forskare, politiker och andra föreläsare för att ge utbildningen ett så brett perspektiv som möjligt. Internatboendet bidrar till att aktiviteten spiller över till fritiden. Kursansvarige Åke Häggström har noterat att det pratas betydligt mer politik på skolan sedan Expoakademin drog i gång. Kursen har gett skolan en skjuts framåt. Och det har även resulterat i flera sökande till Expoakademin från allmän linje. – för en del är engagemanget större än kunskapen. Några av deltagarna har nog blivit lite tagna av alla nya fakta som de måste plugga in. Men för att kunna jobba mot rasismen måste man lära känna idéerna bakom. Det skapar en antirasistisk identitet bland deltagarna, säger Alexander Bengtsson. Förmiddagspasset fortsätter efter fikarasten. Det är gott om händer i luften och frågorna haglar över föreläsarna om hur man som aktivist ska bära sig åt för att nå ut i mediebruset. Hur fungerar det på redaktionerna? Hur ska man presentera sitt budskap? Ska man besöka redaktionen eller räcker det med mail? Plötsligt inser jag att jag själv sitter med och svarar på frågor och diskuterar, trots att mitt ärende är att intervjua och skriva. tre av deltagarna har satt sig i soffan utanför lektionssalen i väntan på lunch. En av dem är Jonas Hasselqvist som grundlade sitt engagemang mot diskriminering redan i mellanstadiet. Det ledde sedan vidare till engagemang i Ung vänster. – Jag känner att jag vill rikta min energi mer mot antirasism än partipolitik. Förutom all kunskap från föreläsarna så har jag lärt oerhört mycket från de andra på kursen. Men det är väl det som är en del av folkbildningen antar jag. Han får medhåll från Linn Olauson som redan i de tidiga tonåren engagerade sig i Fem i tolvrörelsen hemma i Härnösand. Vilket sedan förde henne till politiskt arbete i Grön ungdom. – Drömmen är att få jobba med mänskliga rättighetsfrågor i framtiden. Förutom all kunskap som jag tar med mig härifrån så tror jag att den här utbildningen är bra att ha i sitt ceve. för alina gritckova har terminen i Vindeln inneburit att många bitar i en komplicerad värld fallit på plats. Hon har tidigare läst svenska och internationella relationer hemma i S:t Petersburg. – Vi har inga starka antirasistiska rörelser i Ryssland. Det är först i och med kursen här i Vindeln som jag börjar förstå omfattningen om hur utbredd rasismen är. Här har jag fått mer kunskap om den ideologi som ligger bakom hatbrotten vi ser hemma i Ryssland. Alla tre är helt övertygande om att de i någon form kommer att fortsätta arbetet mot främlingsfientlighet och rasism efter att de lämnat Expoakademin. Kursens uppläggning med projektledarmetodik i kombination med rejäla teoretiska pass och flera veckors praktik, verkar ha fungerat bra för alla tre. Kursen har fungerat som en kick för att fortsätta läsa och studera. Studier i mänskliga rättigheter blir förmodligen nästa steg för Alina Gritckova som tycker att hon fått en rejäl skjuts av kursen. – Tänk att det är här i Vindeln som jag har lärt mig så mycket om omfattningen och bakgrunden till rasismen i mitt eget hemland.v KRÖNIKA Ebbe Andersson var tidigare förbundsordförande i och är numera pensionerad folkhögskollärare. SFHL Utbildning utöver den reguljära ingår inte i regeringspolitiken de senaste åren har vi inom folkbildningen arbetat på alla de sätt som står till buds för att få fler platser på allmän linje för de som inte har gymnasieutbildning. Vi vet ju att de som får chansen på folkhögskola kommer att klara sig mycket bättre på arbetsmarknaden och i livet efter folkhögskolan. Några kommer att gå vidare till högre studier. Det finns det siffror på, och som visar studiernas goda inverkan på unga vuxnas framtid. Vi har uppvaktat politiker av olika dignitet med ansvarig minister i toppen. Vi har skrivit, vi har talat, vi har… alla vi som gör det här inom folkhögskolevärlden, SFHL så klart, Folkbildningsrådet, enskilda lärare och rektorer, styrelseledamöter och de som en gång varit kursdeltagare på folkhögskola och vet hur bra det kan vara. och många fler. Vi har erfarenheter från aktiv arbetsmarknadspolitik, vi vet att kunskapslyft och specialsydda kurser som ger kompetens ger resultat, vi har sett många räta på ryggen och gå vidare ut genom folkhögskolans dörrar tack vare politiska åtgärder. Allt detta har vi talat om för de som har ansvaret, tjänstemän såväl som politiker, och ändå händer inget, absolut inget. Det enda som hänt är en kort studiemotiverande kurs. Samtidigt som statsbidraget de facto sänkts då det inte följer kostnadsutvecklingen. Vad gör vi för fel som inte når fram? Det är dags att acceptera att vi visst når fram, men att den styrande politiken helt enkelt tycker att tingens ordning är bra. Det stämmer inte med vår regerings tänkande att sätta in åtgärder, det här ska marknaden sköta, och gör den inte det ska staten inte lägga sig i. Utbildning utöver reguljär utbildning ingår inte i regeringspolitiken. Fel åtgärd, direktverkande arbetsmarknadspolitik är passé. Vi får motvilligt acceptera att man kan resonera på det här viset, att man drivs av en politik som accepterar hög arbetslöshet, att man lägger allt ansvar på den enskilde oavsett dennas bakgrund. Man ser det som orättvist att den som av någon anledning inte klarar av gymnasiet ska få en andra chans och till och med få viss ekonomisk ersättning under tiden. Man styrs av en idealbild som har sitt ursprung i den förhärskande nationalekonomiska trosuppfattning som nu råder inom västvärlden. Där är hög arbetslöshet bra (med det menas ca 6 procent), där styrs människan främst, och ibland alltid, av ekonomiska sporrar. kort och gott har Sverige gjorts till ett alldeles vanligt EU-land där penningen går före människan, borta är arbetsmarknadspolitik och satsningar på vuxnas lärande. Vi har ett nytt politiskt landskap att förhålla oss till. Vi behöver vässa argumenten och anpassa dem mer till det tänkande som råder inom Finansdepartementet. Det är den ministern som säger något om arbetslöshet och hur man eventuellt ska bekämpa den, inget hörs från Utbildningsdepartementet trots att de har två ministrar. Nu tycker kanske någon jag låter pessimistisk men jag vill bara säga som det är, det måste man då och då även om det idag är fult att tala om aktiv statlig politik. För övrigt så gäller en gammal sanning trots nyliberala tider, det är tillsammans vi åstadkommer förändring. EBBE ANDERSSON 13 SCOUTERNA Scouterna redo för näringslivet Scouternas folkhögskola Kjesäter har förvandlats helt. Nu är det utbildningar sponsrade med miljonbelopp från kungahuset och näringslivet som gäller. De flesta lärare är vanliga scoutledare med en veckas pedagogisk utbildning. Och den obligatoriska allmänna kursen de måste hålla för att få statsbidrag har de lagt ut på entreprenad. Helt enligt reglerna säger Folkbildningsrådet. Men facket är kritiskt. svante isaksson Kungen talar inför 225 näringslivstoppar på seminariet Värdebaserat Ledarskap som Konungens Stiftelse Ungt ledarskap arrangerar tillsammans med Scouterna varje år. Foto: Jonas Elmqvist/ Scouterna 14 är Svenska Scoutförbundet lade ner utbildningarna vid Kjesäters folkhögskola ifjol påstod förbundsledningen att skolans dåliga ekonomi var orsaken. Som visades i förra numret av Folkhögskolan var det en sanning med modifikation. Anledningen var snarare att förbundsledningen lät skolan klä skott för egna ekonomiska och organisatoriska misstag som gjort att den tappat kontrollen över såväl förbundets som skolans ekonomi. Men bakom nedläggningsbeslutet och beslutet att sälja fastigheterna på Kjesäter fanns djupare motiv. KURS MOT NÄRINGSLIVET Historiskt sett har scouterna varit en idéburen rörelse, med rötter i det vidsträckta folkrörelselandskapet. Grundaren, den engelske generalen Robert Baden-Powell var orolig för de unga männens andliga och fysiska svaghet och ansågs att de behövde fostras till goda medborgare. Scouterna strävade bl.a. efter att sudda ut klassgränser och sociala skillnader, en korporativ idé som fortfarande lever kvar. Nu tar de ytterligare steg i riktning mot näringslivet och de värden som råder där, en förändring som märks tydligt i hur scouterna nu anordnar och marknadsför sina utbildningar. Stiftelsen Kjesäter finns kvar och fortsätter att anordna utbildningar under namnet Scouterna folkhögskola. Alla utbildningar har samlats under en hatt som kallas Scouternas ledarskapsakademi. – Det är en väldig omvandling som pågår. Det är många parter inom scoutrörelsen som håller på med utbildning och folkhögskolan är tänkt att vara paraplyet för de utbildningarna, säger Kjesäterstiftelsens ordförande Katarina Hedberg. Scouternas Seminariium Ungt Ledarskap på slottet 2011. Konungens stiftelse sponsrar scouterna med 2,7 miljoner kr varje år. Andra som sponsrar Scouternas utbidningar är ICA, Adidas, SEB, Volvo med flera. Företagen kräver också en motprestation. På scouternas hemsida finns t.ex. förslag på lämpliga aktiviteter som kårerna kan göra tillsammans med lokala ICAhandlare. Foto: Magnus Fröderberg/Scouterna 16 Flera av kurserna genomförs i nära samarbete med näringslivet och med stöd från företag och Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Det handlar om många miljoner per år. Totalbeloppet är okänt, men till exempel betalar ica en miljon kronor per år. Sparbanken 1826 ger en halv miljon kronor per år och kungens stiftelse ger 2,7 miljoner kronor per år. BIDRAG FRÅN NÄRINGSLIVET Kjesäterstiftelsen finansieras i hög grad genom bidrag från näringslivet. Energikoncernen e.on. är en annan huvudsponsor men de vill inte uppge hur mycket de sponsrar med. Andra företag som samarbetar med scouterna kring utbildning är bl.a. Stena, Adidas, friskvårdsföretaget sats, seb och Volvo. Konungens stiftelse Ungt ledarskap arrangerar också ett årligt seminarium i samarbete med scouterna. – Där brukar cirka 225 av näringslivets toppar delta, säger stiftelsens Lena Bengtsson. Vid det tillfället delas också tre stipendier om vardera 250 000 kr ut till unga ledare. Sedan man lämnade Kjesäter i Vingåker har skolan bytt namn till Scouternas folkhögskola och är numer en folkhögskola utan egen skolbyggnad med rätt att anordna folkhögskoleutbildningar. Det innebär att Folkbildningsrådet även fortsättningsvis betalar ut statligt stöd precis som förr. Men den obligatoriska allmänna kurs som krävs för att överhuvudtaget få statsbidraget genomför scouterna inte själva, utan köper tjänsten av Fryshuset – som inte är en folkhögskola. Förutom en allmän distanskurs i egen regi är resten av scouternas folkhögskoleutbildningar vanliga ledarutbildningar. – De är också en del av folkhögskolan säger Kjesäterstiftelsens ordförande Katarina Hedberg. sfhl anser att anordnaren också ska vara arbetsgivare. – För sfhl är det viktigt att folkhögskolor har kompetent personal anställd och som är väl förankrade i folkbildningen. För anordnare av folkhögskolekurser borde det också vara en självklarhet. Här finns det en risk att utbildningsföretagen inte har folkhögskole- och folkbildningskompetens, säger sfhls ordförande Ingela Zetterberg Men Folkbildningsrådets regler säger ingenting om vem som får utföra folkhögskolekurser, så länge en registrerad folkhögskola står bakom. Det är alltså fritt fram för en folkhögskola att köpa utbildning från vilket utbildningsföretag som helst, till exempel ett kommersiellt utbildningsföretag eller en skola inom en annan skolform. Några formella krav på utförarna finns inte eftersom folkhögskolans princip är ”fri och frivillig”. Från sfhls utgångspunkt är det inte oproblematiskt. Vad kan hända med folkhögskolans särart? – Svår fråga. Det hänger mycket på vilket avtal anordnare skriver med utbildningsföretaget och om det är lärare och skolledning med folkbildningskunskap i bagaget. Vi får hoppas att båda parterna tittar på statsbidragsreglerna innan de ingår ett avtal. DELTAGARVECKOR MINSKAR Statsbidraget till scouterna kommer antagligen att minska framöver på grund av att scouterna haft svårt att nå upp till lika många deltagarveckor som under Kjesätertiden enligt uppgift från Folkbildningsrådet. Förutom den allmänna kursen via Fryshuset och den egna distanskursen framgår av deras egen utbildningskalender på nätet att scoutkursverksamheten är relativt liten. Till exempel planeras endast fyra omgångar av kursen Värdebaserat ledarskap under 2012. Varje kurs är sammanlagt cirka 13 dagar lång. De har totalt cirka 100 deltagare enligt Lena Bengtsson, handläggare hos sponsorn Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Det innebär att kursen genererar 1300 kursdagar. Omräknat till deltagarveckor blir det cirka 260 deltagarveckor. Men enligt Folkbildningsrådet behåller scouterna fjolårets delta- garveckor året ut enligt gängse principer, så en nedskärning av stödet kan bli aktuellt först nästa år. Men scouterna tror att det inte kommer att bli så. – Vi har idag 4607 deltagarveckor, men enormt mycket scoututbildningar ute i landet så det är nog en nivå vi kommer att behålla, säger Katarina Hedberg. En eventuell nedskärning skulle ändå betyda mindre för scouterna än för andra folkhögskolor på grund av alla sponsormiljoner. Dessutom måste deltagarna själva betala en kursavgift på 4 000 kronor för den 13 dagar långa kursen ”Värdebaserat ledarskap”. Detta trots att det uttryckligen ingår i företagens åtagande att betala en deltagares kursavgift. Scouterna kan alltså få betalt flera gånger om för utbildningen: från Folkbildningsrådet, från sponsorföretagen, kungens stiftelse – och från deltagarna själva. Det innebär att den kursen drar in ungefär 15 000 kr per deltagarvecka jämfört med folkhögskolornas genomsnitt som ligger runt 3 000 kr/dv, det vill säga fem gånger mer. – Just kursen Värdebaserat ledarskap har glada dagar, men övriga utbildningar har inte lika mycket att röra sig med, säger Katarina Hedberg. Kursen Värdebaserat ledarskap har glada dagar, menar Katarina Hedberg, Kjesäterstiftelsens ordförande. Deltagarna betalar 4000 kr för kursen. Med statsbidraget och sponsringen från näringslivet drar de 100 deltagarna in 15 000 kr per deltagarvecka på den 13 dagar långa kursen Foto: Jens Elmqvist/Scouterna INGEN LÄRARUTBILDNING Det är helt i sin ordning att finansiera folkhögskoleutbildningar på detta sätt enligt det regelverk som finns för folkhögskolor anser man på Folkbildningsrådet. Med ett undantag: Undervisningen ska vara kostnadsfri för deltagarna och det är den inte. – Vi ska titta på det, säger Signhild Håkansson hos Folkbildningsrådet. En annan aspekt på scouternas sätt att ordna utbildningar är kvaliteten på lärarna. Det finns inga formella krav på lärarutbildning för att få undervisa på en folkhögskola men i praktiken har 65 procent av lärarna på folkhögskolornas långa kurser en lärarutbildning, enligt Folkbildningsrådet senaste rapport om folkhögskolans pedagogis- 17 – För anordnare av folkhögskolekurser borde det vara en självklarhet att folkhögskolor har kompetent personal anställd och som är väl förankrade i folkbildningen, säger Ingela Zetterberg, SFHLs förbundsordförande. Foto Staffan Myrbäck ka personal. Det har varit ett uttalat mål att på så sätt höja kvaliteten på utbildningarna och att försvara folkhögskolornas status. Scouterna väljer dock en egen väg och har infört en egen ackreditering: För att ackrediteras ska “Utbildning för utbildare” genomföras. Grundutbildningen innehåller fyra moduler (metodik, pedagogik och förhållningssätt, planering och utvärdering, samt säkerhet och ansvar) om totalt fyra dagar. Till det tillkommer en självstudiemodul kring vad som är aktuellt i scoutrörelsen samt en specialanpassad modul för just den utbildning som man ska hålla. Gäller ackrediteringen kursansvarig utbildare tillkommer tre moduler (teamledarskap, kursansvar samt administration) omfattande totalt två dagar. Det handlar alltså om 4-6 dagars utbildning samt självstudier, därefter anses scoutledarna vara färdigutbildade lärare. Men inte ens lärarutbildarna behöver ha någon utbildning. – Vi har ideella utbildare som är scoutledare som håller i de här utbildningarna på sin fritid, säger Katarina Hedberg. LEDA MED VINST En av kursmodulerna i folkhögskolekursen Värdebaserat ledarskap heter ”Att leda med vinst och värderingar” och drivs i nära samarbete med de företag som bidrar med pengar, mentorer och studiebesök på de egna anläggningarna och kontoren. Kursen har alltså en tydlig inriktning där företagens strävan efter vinst diskuteras i samband med scouternas egna värderingar. Energikoncernen e.on. är ett av de företag som medverkat, bland annat genom att koncernchefen har varit en av mentorerna. – Vi har också uppmuntrat scoutföreningar att besöka våra anläggningar och våra utställningar som vänder sig till barn och ungdomar, säger E.ON.:s Pressofficer Torbjörn Larsson. Scouterna får alltså många miljoner 18 från näringslivet varje år. ica och ”Konungens stiftelse Ungt Ledarskap”bidrar alltså med en miljon kr per år vardera. Men ”får” är fel ord. – Vi kräver motprestationer när vi sponsrar. Vi använder scouterna när vi genomför olika aktiviteter. Till exempel under Cykelvasan kommer de dit och aktiverar barn och ungdomar på plats, säger icas projektledare Anna Brente. SKATTJAKT PÅ ICA ica är Cykelvasans huvudsponsor. På scouternas hemsida finns en handbok med exempel på lämpliga aktiviteter som de lokala kårerna kan göra tillsammans med lokala ica-handlare. En av dem är skattjakt i butiken och en annan att sätta upp en hajk på affärens parkering. Maten under aktiviteten kommer givetvis från ICA och på ICAs hemsida finns färdiga menyförslag och inköpslistor för helg- vecko- och endagarshajker. Visa tydligt att maten kommer från ICA, lyder instruktionen från scoutledningen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att scouternas ledning tagit allt fler och närmare kontakter med näringslivet både vad gäller innehåll och syfte med folkhögskoleutbildningarna och verksamheten i stort. Det är kärnan i den förändring som pågår inom scoutrörelsen. I det ljuset kan man ana att den traditionella folkhögskolan Kjesäter i Vingåker ansågs vara en omodern rest från en annan tid. Hur ser du på scouternas utveckling utifrån SFHLs perspektiv? – Vi tycker att det är tråkigt att Scouterna har lämnat sitt gamla Kjesäter. Samtidigt är det anordnarens ansvar att sköta verksamheten och de kan flytta den. Att samarbeta med andra utbildare kräver stor insikt i folkbildningsförordningen. Jag vill inte dra på för stora växlar men jag tror att vi kommer se en del förändringar inom folkhögskolans värld. Vi får försöka möta framtiden med tillförsikt och framförallt vara med och delta i framtiden, säger Ingela Zetterberg.v MÄNSKLIGA ARENOR 56=,4),903052k705. ࠫYL[Z]PR[PNHZ[LT[LZWSH[ZMYSpYHUKLPZRVSH ONYL\[IPSKUPUNMVSRIPSKUPUNVJOHYIL[ZSP] -YLSpZUPUNHY^VYRZOVWHYKPZR\ZZPVULY VJOLUNHNLYHUKLHR[P]P[L[LY ;,4(5! HÄLSA INNOVATION INTERAKTION 2VTVJOT[5PZZL:PTVUZZVU@UN]L)LYNX]PZ[ )YP[:[HRZ[VU:]LYRLY6SVMZZVUVJOTrUNHÅLYH PROGRAM TISDAG 20 NOVEMBER 0UJOLJRUPUNÄRH̸ =pSRVTTLU̸ 4VKLYH[VYU:]LYRLY6SVMZZVUNLYLU WLYZVUSPNIPSKH]RVUMLYLUZLUZ[LTHU̸ -YLSpZUPUN!0UUV]H[PVU@UN]L)LYNX]PZ[ ¶.Yp]KpYK\Z[rY¶KL[TLZ[HpYVNQVY[ 2VUZ[LUH[[[pURH[]pY[VTVJONYHKL[ VTQSPNHTQSPN[ 4LSSHUZWLS -YLSpZUPUN!0U[LYHR[PVU)YP[:[HRZ[VU ¶,UNHNLTHUNR\UZRHWVJOKLTVRYH[P PLUKPNP[HSZHT[PK 3\UJO\[Z[pSSUPUN̸ -YLSpZUPUN!/pSZH5PZZL:PTVUZZVU ¶/pSZHUZNY\UKWLSHYL -PRH̸ 7HULSKPZR\ZZPVU 2VUMLYLUZR]pSSTLKTPUNLSZHT[HSTLK MYLSpZHYLZ[PWLUKPL\[KLSUPUNSQ\ZL]LU[ TPKKHNMYHT[YpKHUKLH]0[Z4HNPJTT ONSDAG 21 NOVEMBER 7HYHSSLSSH^VYRZOVWHYPUVTRVUMLYLUZLUZ [LTHVTYrKLU0KLZZHTLK]LYRHYL[[Z[VY[ HU[HSWLYZVULYVJOMYL[HNZVTHYIL[HY WrMYVU[SPUQLUUpYKL[NpSSLYU`H[QpUZ[LY VJOWYVK\R[LYPUVTOpSZHPU[LYHR[PVUVJO PUUV]H[PVU 7YPZ!RYPURS\KLYHYKLS[HNHUKL\UKLYIrKH KHNHYUHMY[pYPUNVJORVUMLYLUZR]pSS NISSE SIMONSSON YNGVE BERGQVIST BRIT STAKSTON SVERKER OLOFSSON ࠫYL[Z[LTHUYLWYLZLU[LYHYR\UZRHWZVTYrKLUVJO ZHTOpSSZMYrNVY ZVT YHKPRHS[ Wr]LYRHY MVSRIPSKUPUNLU VJO ZVT \[NY \[THUPUNHY MY HSSH ZVT HYIL[HY TLK SpYHUKL VJO IPSKUPUN 2VUMLYLUZLUZ [LTHUpYNLUVTNrLUKLPIrKLKLUMYZ[HKHNLUZ MYLSpZUPUNHYVJOKLUHUKYHKHNLUZTLYVWLYH[P]H VJOMYKQ\WHUKLHYIL[L =pSRVTTLU [PSS []r KHNHY Kr K\ MrY RVTWL[LUZ \[]LJRSPUN VJO [PSSMpSSL H[[ MYKQ\WH KPN WY]H Wr VJO]L[HTLYVTZrKHU[ZVTK\ZLKHURHUVT Zp[[HPKPULNLU]LYRZHTOL[ 0UMVVJOHUTpSHU!www.folkbildarforum.se K VA R N B Y ”Serier ska beröra och provocera” Malmö har kallats för Sveriges nya sericentrum. Och mitt i detta centrum finns Kvarnby folkhögskola med Serieskolan, där deltagarna utvecklar sin konst och sitt bildberättande. Idag är vuxenserier nästan lika stort som barnserier. text: julia lindström foto: emmalisa pauly – Vi vill utbilda kreativa människor att föra ut sin röst, säger Josefin Svenske, lärare på Serieskolan, som också trycker en tjock bok med serier av skolans elever. 20 n kvinna i baddräkt sitter på golvet med hukad rygg och trycker händerna för sina ögon. Under henne breder en pöl ut sig. Hon har kissat på sig. – Vi fick i uppgift att formulera våra mål i livet i bild, men idag orkade jag bara inte, säger Ellen Ekman och skrattar menande åt sin teckning. Jag tycker om att skämta, och den friheten har du när du tecknar en serie. Om man tycker att standup är lite ”lökigt” så är en serie det ultimata om man vill skämta. Man tillåts överdriva så mycket mer. Ellen Ekmans första seriepassion började med smygläsning av brorsans vuxenserie. – Jag var sju år och hittade MegaPyton i min brorsas rum. Den var ju lite snuskig så jag tjuvläste den på toaletten, säger hon. Jag kommer ihåg att jag gömde tidningen i mitten av en Fantomentidning. I Malmö, högst upp i Mazettis gamla chokladfabrik, ligger Serieskolan som är Sveriges äldsta serietecknarutbildning. I vita rum med mörka träbjälkar utbildas och utvecklas framtidens tecknare. På elevernas bord ligger stora högar av block, tidningar och fullproppade pennfodral. Från takfönstren lyser solen in och sprider ett behagligt ljus. – Det är jobbigt om man glömmer att stänga fönstren över natten, och det börjar regna på teckningarna, säger Josefin Svenske som är en av huvudlärarna. Det har hänt! SVERIGES SERIECENTRUM Serieskolan är en del av Kvarnby folkhögskola Den startade som en liten kurs år 1999, och växte sedan snabbt fram till en treårig utbildning. I en artikel i Dagens Nyheter kallas Malmö för Sveriges nya seriecentrum, Ulla Thell, biträdande rektor och lärare på Albins tillsammans med Mikaela Bremberg konstnärer, och en bredd av erfarenhet och stil. Det är spännande när någon som ritar något svårt och deppigt sitter bredvid en som ritar Bamse, de lär sig så mycket av varandra, säger Josefin Svenske. Här på skolan blir vi som ett stort community. Det kan vara ett ensamt jobb att vara serietecknare, du själv och ditt papper. Men här kan man få stöd och umgänge. År ett i Serieskolan är en utbildning i serieskapandets grunder. Under år två får eleverna fördjupa sina kunskaper genom ett projekt som de söker in med. Under år tre, som också heter kreativt friår, kan etablerade serietecknare fördjupa sig i ett projekt. – Eleverna söker ett år i taget. Det är väldigt många som söker, i år var det ett par hundra. Vissa är helt inne i äventyrsserier, andra mer självbiografier och en del Bamse. Det de alla har gemensamt är bildberättandet, säger Josefin Svenske. – Serier är inte fullt ut erkänt som konstmedium utan befinner sig fortfarande i något slags gränsvärld. Och av den anledningen kan man skapa mycket nytt själv, nya traditioner, säger Saskia Gullstrand Varje år får tre av skolans elever några seriestrippar publicerade i Sydsvenskan. SNÄLL KREATIV BRANSCH och på bara några år har fler och fler förlag startats. Seriebranschen har vuxit mycket. Idag är vuxenserier nästan lika stort som barnserier. Så, hur kommer det sig att serier är så populära och varför väljer man att utbilda sig till just serietecknare? – Det är ett väldigt kommunikativt medium. I en dagstidning läser nästan alla serierna. Du kan säga något till läsaren utan att läsaren egentligen behöver anstränga sig. Vi vill utbilda kreativa människor att föra ut sin röst, säger Josefin Svenske. Ellen Ekman och hennes två klasskamrater Saskia Gullstrand och Karin Nyberg håller med. – Jag har skrivit och gjort film tidigare. När jag jobbade med film blev det tydligt hur svårt och dyrt det är. Den kreativa delen blev väldigt liten i allt slit. Då känns det här mediet perfekt. Det är billigt, snabbt och du behöver inte ett helt team av super- 22 kompetenta människor, säger Saskia Gullstrand, uppkrupen i en svart soffa. Karin Nyberg nickar och jämför serietecknande med regi, hur det går att jobba med rekvisita, kroppsspråk, miner och detaljer. – Ja, man är tillåten att göra vad man vill, fyller Saskia Gullstrand i. Det är inte fullt ut erkänt som konstmedium utan befinner sig fortfarande i något slags gränsvärld. Och av den anledningen kan man skapa mycket nytt själv, nya traditioner. Josefin Svenske blinkar till och tittar på Saskia Gullstrand: – Vad bra formulerat! Det är precis därför jag gör serier. HÄSTSERIER OCH PERSEPOLIS Tjejerna sitter uppkrupna i en svart soffa och diskuterar serieminnen. Samtalet rör sig från Tintin till Mangaserien Sailor Moon, och fastnar sedan i hästserier. Ellen Ekman och Saskia Gullstrand pratar i mun på varandra om Wendy och Min Häst – vilka karaktärer var egentligen med i vilken serie? Karin Nyberg sitter i mitten av det entusiastiska samtalet och förklarar sitt förvirrade ansiktsuttryck med att hon nog aldrig varit en hästtjej. Trots olika intressen och genrer inom serierna är de alla överens om att en serie alltid måste skapa någon form av läslust. Något som berör, påverkar och provocerar. Serieromanen Persepolis är en gemensam favorit. Persepolis är en serieroman av den iranska ecknaren Marjane Satrapi, som skildrar den iranska revolutionen 1979, kriget mellan Irak och Iran och det iranska samhällets utveckling genom den tioåriga flickan Marjane som växer upp till en ung kvinna med konstnärliga ambitioner. – Inom den lilla skolan ryms stora Josefin Svenske gick själv som elev på skolan mellan 2005 och 2007, och är idag lärare, serietecknare och förläggare på Kolik förlag. – Vi har som idé att vi som undervisar här samtidigt är aktiva i branschen så att vi kan dela med oss och berätta om arbetslivet för eleverna. Förra veckan hade de besök av Lina Neidestam, tecknare av bland annat Zelda och Maran, som gästlärare. Vecka därpå kommer Coco Moodysson, tecknare av bland annat Coco Platina Titna Total och Aldrig god natt. De tre är överens om att det är en väldigt snäll kreativ bransch som inte ger mycket utrymme åt konfliktfylld konkurrens. De är alla med i den feministiska serieskapargruppen Dotterbolaget, där de kan stötta varandra och dela med sig av jobb. – Går det bra för dig, så går det bra för mig, vi vill ju att serier ska bli större och läsas av fler. Vi tjänar inte 23 Trots olika intressen och genrer inom serierna är Ellen Ekman, Karin Nyberg och Saskia Gullstrand överens om att en serie alltid måste skapa någon form av läslust. Något som berör, påverkar och provocerar. på att tänka egoistiskt, för mångfald breddar ju branschen och drar in pengar till förlagen, säger Saskia Gullstrand. – Ja, dessutom har ju alla sin egen grej så det går inte att konkurrera med varandra, säger Karin Nyberg. Vad är då er stil? – Eftersom jag har ritat ganska lite innan jag började här så testar jag mycket nu. Kör ganska fult och enkelt, och lägger ner mer tid på texten. Jag vill göra en del självbiografiska serier, berätta om samhället genom mig själv. Jag är socionom i grunden och engagerar mig mycket i sociala frågor, säger Karin Nyberg. – Vad svårt... jag tror inte att jag ritar så ”arty” utan mer lättillgängliga, frodiga gubbar, säger Ellen Ekman, och Karin Nyberg hoppar direkt in: – Ja, väldigt roliga är de! – Ja, men då är jag nog mer ”arty” i sådana fall, fortsätter Saskia Gullstrand och skrattar. Dialogen är väldigt viktig för mig. Mina serier brukar handla om makt och konflikter mellan människor. Jag är intresserad av hur man kan visa vilja i bild med bara en rörelse. SLUTUTSTÄLLNING Idag förbereder klassen inför sin slututställning. De ska bjuda in folk, skriva vernissagekort och planera allt praktiskt runt om. Överallt finns teckningar - på borden, hyllorna och väggarna. Vissa väggar är helt täckta av dem. Allt från 24 färgsprakande Manga-teckningar, till gubbar med roliga ansiktsuttryck, och rappa citat utklippta och fästa på gamla tidningsbilder. – Tanken är att de ska få prova på att hålla i en utställning själva. De styr med vårt stöd, säger Josefin Svenske. Att göra mycket själv och få prova på verkligheten är något som Josefin Svenske ofta återkommer till. Hon berättar att de direkt blir en del av branschen när de börjar serieskolan. De tvingas presentera sig för andra på stora evenemang, som bokmässan i Göteborg, och skickar in sina serier till olika tidningar. – Vi ser dem inte som elever utan som kollegor, sen är de ju elever också såklart. Men det här är ingen trygg ”förvärld”, utan en del av verkligheten. Steget från utbildning till arbetsliv ska inte vara för stort, säger Josefin Svenske. Böcker för lärare från Lärarförbundets Förlag PUBLICERAS I SYDSVENSKAN Allmänheten får chansen att läsa elevernas serier i Sydsvenskan. Varje år får tre av skolans elever några seriestrippar publicerade i tidningen. – Vi gör stripparna här på skolan, sen går jag med dem till Sydsvenskan och har möte med redaktionen där jag visar upp serierna. Därefter får de välja vilka de vill publicera. Samarbetet med Sydsvenskan har vi haft sedan vi startade utbildningen, säger Josefin Svenske. De elever som blir publicerade i tidningen får sedan betalt. Josefin Svenske menar att det är viktigt att de kommer ut i branschen, men att de för den delen inte ska jobba gratis. – Man ska inte ta mindre betalt bara för att man pluggar. – Fan också! Ingenting fungerar, ingenting! utbrister en tjej med rosa paljettband i håret. Hon pillar hastigt på en orange papperskniv, tar upp och lägger ner en penna på bordet, reser sig upp och tar ett varv runt sig själv innan hon sätter sig ner och försvinner in i tecknandet igen.v JOHN STEINBERG Relationer, ramar & respekt – så skapar lärare studiero i klassrummet När undervisningen står i centrum Hasse Hedström LUST FÖR MATTE Matematikutveckling i praktiken Karin Björkman & Helena Reistad (red) Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev! Fler böcker finns i vår webbshop: lararforbundetsforlag.se Medlemmar i SFHL/Lärarförbundet som lägger upp ett konto och registrerar sitt medlemsnummer får 10% rabatt! Box 12239, 102 26 Stockholm. 08-737 65 00. 25 SFHL Löneavtal för rörelseskolor klart löneavtalet för rörelseskolorna är klart och ska ge en lönehöjning på minst 5,6 procent under två år. Däremot är låsningen total mellan skl, Sveriges kommuner och landsting och Lärarförbundet som avvisade det bud som skl lade 14 juni. En genomsnittlig lärarlön enligt skl:s bud skulle innebära en löneökning på 364 kronor mer än andra det första året och inget mer garanterat under fyra år. I slutet av augusti börjar medlarna sitt arbete. Från och med 1 maj 2012 höjs lönen med lägst 3,2 procent för lärare på rörelseskolorna. Nästa år, 1 maj 2013, höjs lönen med lägst 2,4 procent. Avtalet på rörelseskolorna har slutits mellan Lärarnas samverkansråd/sfhl och arbetsgivaralliansen. Parterna har också kommit överens om tillvägagångssättet vid lönesättningen. Huvudspåret är individuella lönesättande samtal som börjar med ett medarbetarsamtal som övergår i en överläggning. Men man kan också välja traditionell förhandling mellan skolans fackliga företrädare och arbetsgivaren. När det gäller arbetstiden på högst 1760 timmar är inget förändrat. Nominera till förbundsstyrelsen! nästa år är det dags att bland annat välja ny förbundsstyrelse på sfhls ombudsmöte. Ta kontakt med ditt distrikts valberedningsledamot. Namnen finns på sfhl.se. Nomineringsstopp är 18 januari 2013.v Från och med augusti är Jonas Bergman ombudsman för SFHL.. Foto: Staffan Myrbäck Ombudsman som gillar Alfa Romeo jonas bergman har arbetat som fritidspedagog med barn i behov av särskilt stöd. Han har varit medlem och fackligt förtroendevald i Lärarförbundet i många år. Däremot har han känt sig tveksam till att arbeta med fackliga frågor på heltid men när han såg att sfhl sökte en ombudsman blev han väldigt intresserad. – Fritidspedagogerna har ju gjort samma resa som folkhögskollärarna när det gäller lärarle- gitimationen. Inte heller fritidspedagogerna har blivit legitimerade. Nu står också folkhögskollärarna inför det. Det tycker jag ska bli spännande. Även om han inte arbetat på folkhögskola har han som förtroendevald förhandlat åt medlemmar på Tärna och Västerås Bergslagens folkhögskola. Jonas Bergman är 39 år och tvåbarnsfar. Hans stora intresse vid sidan av jobbet är att skruva på bilen Alfa Romeo.v Ljungskile folkhögskola söker en rektor med tillträde sommaren 2013. Tjänsten innebär delat ledarskap med ytterligare en rektor. Vi är en rörelseskola med 60 anställda, 220 studerande varav 110 internatboende samt en omfattande kortkurs-, konferens- och uppdragsverksamhet. Ansökan senast 17 september. För ytterligare information se hemsidan www.ljungskile.org 27 – Det är nu som jag har som mest kunskap och erfarenhet och det vill man ju ska komma till nytta. Så jag kommer säkert att fortsätta på något sätt, säger Inger Berg, en av SFHLs ombudsmän som nu går i pension. Foto: Holger Nilén ”Det är nu jag har som mest kunskap” Hon har aldrig tänkt tanken att hon ska sluta jobba. Och hon är kvar på sin post till den sista september. Sen vet hon inte vad som händer. Inger Berg går i pension efter 37 år på SFHLs kansli. holger nilén vi sitter i hennes arbetsrum i Lärarnas Hus i mitten av juni. Då rör framtidsplanerna mest den närliggande semestern. – Först blir det sommarhuset nära Spillersboda i Roslagen, sen mamma som ska tas hand om och så till Liseberg och åka loopen, framför allt berg- och dalbanan. Det är min favorit. Det var 1975 som Inger Berg kom till sfhl. Hon minns fortfarande hur hon sökte jobbet. Det var en dag vid köksbordet, när hon tillfälligt arbetat som dagmamma och en dag i veckan på Tipstjänst ”för att överleva”. Hon hade börjat tröttna på hemmafrutillvaron med två 28 barn. Det var då hon såg en annons för sfhl. Hon fick jobbet, en sekreterartjänst på halvtid. Den kunde hon kombinera med sitt fotbollsintresse, som bland annat innebar arbete på Bålsta IFs kansli. Hon tränar tjejer från sju år och uppåt. Tjejerna bildade sedan ett damlag i division 2. Fotbollsintresset lever vidare hos ett av barnbarnen, 12-åringen som spelar för Djurgården. Inger Berg har arbetat nära fem ordföranden. Av dem vill hon lyfta fram den förste, Harald Vallgårda. Samtidigt betonar hon att hon är nöjd med alla. Hon uppskattade också kansliresorna under Kerstin Mustels tid (1986-2001). – Inger var bra på vattenskidåkning, som hon aldrig prövat förr, säger Kerstin Mustel. Medan Inger Berg berättar att Kerstin Mustel var en hejare på paragliding (fallskärm efter motorbåt) på Korfu. Båda framhåller att resorna förde samman SFHL kansliet och båda saknar dem. Kerstin Mustel och hennes efterträdare Ebbe Andersson berättar om Ingers nära kontakter med medlemmarna. – Inger är en av dem på sfhl som de flesta medlemmar haft kontakt med. Man ringde till Inger, inte till sfhl, säger Ebbe Andersson, ordförande 20012010. att det alltid varit lätt att få kontakt med Inger Berg vittnar flera om, bland andra Martin Wikström, ordförande i sfhlklubben på Jakobsberg: – Inger var till stor hjälp för oss under vår förhandling under 2012 om nya arbetstids- och samverkansavtal på skolan. Hon har alltid varit snabb på att svara på mail med alla frågor jag har haft. Hon har verkligen varit en tillgång. För några år sedan skickades det ut en fejkad medlemsfråga till förbunden inom tco, för att se hur snabbt ombudsmännen svarade. Snabbast på mailen var Inger Berg. – Det var nog en tillfällighet. Jag hade mailen uppe och svarade direkt som jag brukar. Hade jag inte varit inne just då, hade svaret kommit betydligt senare, förklarar hon. De som arbetat nära Inger Berg använder ofta adjektiv som plikttrogen och diplomatisk om henne. Hon säger själv: – Jag har alltid sett det som att man diskuterar sig fram till något som är hyfsat bra för båda parter, även om det handlar om uppsägningar. Under åren har det blivit mycket kaffe och många samtal. För Ebbe Andersson var det te som gällde. – Vi tyckte båda om bullar. Vi tänkte på följderna men kunde inte alltid låta bli. Folkhögskolans reporter får också äran: en bulle till kaffet. – Jag älskar desserter, egentligen mer än mat. Favoriterna är crème brulée och crème caramel, säger Inger Berg visst kan man undra om det finns något förhandlingsögonblick som hon särskilt kommer ihåg? Det är Ebbe Andersson som tar fram ett exempel, som Inger Berg också minns väl. – Jag var med och förhandlade fram inkomstförsäkringen som trädde i kraft 1 december, 2009. Vi hade lite bättre villkor än Lärarförbundet, försäkringen gällde även om man sa upp sig själv. Nu blev det en gemensam försäkring för alla inom Lärarförbundet i samband med samgåendet mellan sfhl och Lärarförbundet i november 2010. I en av Inger Bergs bokhyllor står en flaska champagne. Den är inte till henne utan till en ombudsman som går i pension i dagarna, säger hon. – Det finns kanske de som tycker att det måste vara tråkigt att vara på samma arbetsplats så länge. Men det har varit ett trevligt jobb, och jag har arbetat med olika saker. Det räcker långt för mig.v KRÖNIKA Stewe Claeson är författare och har arbetat 41 år i folkhögskolan – varav 34 år som rektor – i Malung, Skinnskattebergs och på Nordiska folkhögskolan. Om värdegrunden 1: Regelverket från ministrar och annat löst folk: ”Det saknas visioner i den svenska skolan”. Hur ofta har man inte hört detta ständiga tal om behovet av visioner i folkbildningen? om ’behovet av förnyelse’ och av att ’hålla fast vid grundläggande värderingar’ och om ’folkhögskolan som spjutspets’ och om ’folkbildningen i framkant’ och - guvetallt. Det är lätt att säga att det åtminstone pratas en massa. Men hur ser det ut i den s k verkligheten? och hur står det till med kunskapen om vad som är grundläggande värderingar? Särskilt med tanke på ministrarnas envisa återvändande till klåfingrig kontrollmani. Vad är det för grundvärderingar som gäller när grundläggande folkhögskolevärderingar stavas ”befinna sig på skolan mellan nollåtta och sexton”. Utvecklingen av folkhögskolan håller på att bli en utveckling av det svenska regelverket. Vi hade en gång i tiden en både älskad och förkättrad liten skrift som hette ”Regler och förordningar”, eller var det ”Lagar och förordningar”? Hursomhelst: den försökte hålla borta avarter som skolformens stora frihet lockade till, men den ville inte sätta käppar i vägen när någon på någon av de hundratals skolorna plötsligt drabbades av Visioner. Gång efter annan hände det ju att en lärare här eller en rektor där slogs av att man kanske kunde göra det ena eller det andra på helt nytt, inte sällan omtumlande sätt! Det fanns ett egensinnigt utrymme för verkligt nytänkande i den där gamla förordningssamlingen. Idag – när det saknas samlad regelbok – är reglerna ett otyg, inte minst för att de är plötsliga, föränderliga och illa förankrade i den s k verkligheten och därmed handlingsförlamande och visionshämmande. De hänger heller inte ihop med värdegrunden, de hänger bara ihop med okunskap om vad som är den verkliga kärnan i denna bisarra skolform, den kärna som kunde göra en folkhögskola till ett överraskande pedagogiskt eldorado, så som det ibland faktiskt var och fortfarande skulle kunna vara – om just kontrollmani och klåfingrighet något kunde stävjas. Det som förnyar och verkligen förändrar och utvecklar sker alltid i kanten av regelverket, eller för att säga det rent ut: det sker ofta i strid med regelverket. Regelverket är ingen vision. Den som vill skapa nytt måste ut i det otillåtnas tassemarker. Jag minns hur man kunde få en briljant ny idé till en verksamhet som ingen ens hade tänkt på och av den enkla anledningen heller inte fanns reglerad. Man ringde byrå V1, dvs man ringde Bo Göthberg. Han lyssnade en stund från sitt rum på SÖ och sa att det man funderat på inte rymdes inom regelverket men å andra sidan lät det väldigt spännande. ”Du kan väl spinna vidare så tar vi upp det igen.” och man spann, Bo hörde inte av sig, man genomförde kursen och hoppades att man inte skulle få avdrag när slutrekvisitionen sändes in och så hörde Bo plötsligt av sig. Fick veta att det redan var gjort. ..”Skriv en redogörelse för hur ni jobbade och vem ni vände er till och hur ni la upp det.” och i nästa utgåva av ”Regler och förordningar” fanns ett nytt arbetssätt beskrivet, en ny kurstyp hade införts. Just så. Regelvidrigt. Men ’det är på tjänstefelets rand det stora utspelar sig’, som Birgitta Östlund sagt i något sammanhang. STEWE CLAESON 29 L I T T E R AT U R Ekonomin bör utgå från kroppen Uppdrag rädda jorden lester brown slutar sin bok Plan B 3.0 Uppdrag: Rädda jor- i det enda könet (Albert Bonni- den från 2008 med uppmaningen att inte sitta overksam och vänta på ett nytt kyotoprotokoll. Det är hög tid att de enskilda länderna tar initiativ för att rädda klimatet och miljön: ”Tänk om forskarna om tre år talar om för oss att vi väntade för länge med att skära ned kolutsläppen och att Grönlands istäcke smälter och att det är för sent att göra något åt det? Hur skulle den insikten påverka oss, att det är vi som är skulden till en framtida sju meters höjning av havsnivån och att hundratals miljoner människor drivs på flykten?” Vem är nu denne Lester Brown? Han är ledare för Earth Policy Institute sedan dess start 2001. Han har lett World Watch Institute i 26 år, medverkat i över 50 böcker, är hedersdoktor vid 24 universitet och översatt till 40 språk. Han har kallats för miljörörelsens guru, fått FN-s miljöpris och Skogs-och lantbruksakademins Borgströmspris! Behövs det mer för att läsa den här boken – eller åtminstone dess avslutande kapitel på 24 sidor? I bokens första avdelningen beskrivs hoten: oljan, temperaturhöjningen, , dricksvattenbristen, krympande skogar och fiskebestånd, tidiga tecken på vår civilisations nedgång som växande sociala klyftor, ökande hälsoproblem, ekologiska flyktingar och kollapsande stater. I den andra avdelningen ges ekonomiskt genomarbetade förslag att utrota fattigdomen, stabilisera folkmängden, skapa en grundläggande utbildning och en bättre folkhälsa, återställa skogar och fiskebestånd och bygget av mänskligare städer. Boken är full av konkreta exempel på energisparande produkter som vindkraftverk och solceller eller förbud mot andra som glödlampor och bensindrivna bilar. Allt präglas av en hoppfull ton att detta är fullt möjligt – om vi vill. Han jämför med hur USA på ett halvt år efter Pearl Harbour 1941 lyckades ställa om sin industriproduktion för krig och därmed vinna andra världskriget. Lester Brown jämför sin kostnadskalkyl med dagens militärutgifter: ”Kombinerar man de sociala målen och återställandet av jorden i en enda budget för Plan B, blir resultatet att ytterligare 190 miljarder dollar måste läggas ovanpå dagens utgifter, vilket på det stora hela motsvara en tredjedel av den nuvarande militärbudgeten i USA.” Som efterskrift finns en vädjan från översättarna, som utfört sitt arbete utan ersättning, att bli medlem av vårt svenska Plan B-team genom att köpa fem exemplar från www.planb3.se till rabatterat pris. Bokens amerikanska förlaga kan laddas ner gratis från www.earthpolicy.org ers förlag) tar katerine kielos på sig en stor uppgift. Inte bara det att hon försöker förändra synen på vad som gör oss till man och kvinna, utan också vad som definierar oss som människor. Det är en viktig uppgift ty vi har under lång tid förletts/tvingats/velat se oss själva och våra medmänniskor som suveräna ekonomiska enheter, fritt svävande, oberoende och fria. Teorin påstår att vi i långa loppet uppnår maximal lycka endast om vi är maximalt egoistiska. Hur konstigt det än låter har flera Nobelpris utdelats till teorins förespråkare. Men att vara medmänniska är så mycket mer än att vara varandras varor och tjänster skriver kielos. Till sist landar hon i att samhällsekonomin bör utgå från kroppens behov och förskjuter därmed perspektivet på vad som är viktigt och oviktigt. Då blir t.ex. värme, omsorg och matlagning hårdvaluta och konkurrens direkt skadligt, vilket inte är en ny men ändå nog så revolutionerande tankegång. kielos har skrivit en lättläst och tänkvärd bok om ekonomi för alla som anar att något gått snett, men inte begripit hur det gick till. BJÖRN HÖJER SVANTE ISAkSSoN På gång... Jakten på Venus, teaterhistoria och demokratins genombrott Jakten på Venus Andrea Wulf Teater Richard Estreen Sveriges historia här berättas histori- i trettio kapitel gör Bo Stråth en om hur vetenskapsmän i hela världen slog sig samman i slutet av 1760-talet för att studera hur lång tid det tog för Venus att passera solen, en berättelse med excentriska personligheter och om det första globala vetenskapliga samarbetet. (Leopard) 30 folkhögskolläraren Richard Estren nedslag i europeisk teaterhistoria som tar sin början i Neapel och rör sig via Shakespeare, Tjechov, Lorca, osten och avslutas med samtida samisk teater i norr. Tillsammans bildar dessa nedslag en personlig och levande historia om livet på scenen. (Carlssons) – 1830-1920 norstedts sjätte volym i Sveriges historia närmar sig förhistorien till 1900-talets demokratiska genombrott: industrisamhällets framväxt, kampen mellan arbete och kapital, bildningsfrågan, folkrörelserna och feminismen som tog form och vann i styrka. (Norstedt) Ett stilistiskt verk som berör när göran rosenberg var 12 år, 1960, tog hans far David sitt liv i Sundby sjukhuspark. 52 år senare ger sonen ut en betagande barndomsskildring, kombinerad med berättelsen om faderns resa från Lodz i Polen via Auschwitz, Braunschweig, Ravensbrück, Alingsås till Scania Vabis i Södertälje – den stora fabriken som slukar cykelkaravaner och släpper ut lastbilar. Det har blivit en dokumentär, som har formen av ett brev till fadern byggd på minnen, brev och urkunder från författarens egen resa 2005 i faderns spår genom Polen och Tyskland. Lika osannolik som Davids resa, lika otrolig är hans återförening med fästmön Hala, Görans mor. De gifter sig 1947 och bildar ett till synes harmoniskt äktenskap under Davids långa anställning som rörmontör på Scania – innan minnena hunnit ifatt honom av den obeskrivliga ondska från gettot i Lodz där nazisterna tvingade judarna att lämna ut barn, gamla och sjuka för gasning medan de arbetsföra fick en kort nådatid. Det är förlusten av alla de nära, utom brodern. Det är den snabba glömskan i ett Södertälje utan judisk församling. Glömskan rådde även i Lodz, dit David återvände utan att finna andra överlevare. Det är den kvardröjande svenska antisemitismen och inte minst den gnagande skuldkänslan: Varför skulle just jag få överleva? Vi kan knappast förstå detta men Davids avskedsbrev till Hala ger en liten insikt i känslornas kraft: ”käraste Halinka, förlåt mig att jag blev tvungen att handla så här. Jag är inte i stånd att kämpa och leva med en sådan plåga som ingen kan känna. Allt har för mig blivit hopplöst.” Boken är ett stilistiskt och mänskligt storverk som berör. BJÖRN HÖJER TIDSKRIFTEN Att blanda språk är inte bristade språkkunskap Att t. ex. invandrare blandar språk när de talar brukar uppfattas som ett sätt att kompensera för bristande språkkunskaper bland pedagoger. Men språkforskare har en annan syn på det och ser det som ett uttryck för ett enspråkigt perspektiv som inte stämmer med verkligheten. Om grupper av människor hittar sätt att interagera som är välfungerande utifrån sitt sammanhang kan man gott uppmuntra den att ”polyspråka”, säger en forskare i senaste numret av Språktidningen. Att blanda ord från olika språk när vi talar och skriver har vi gjort i alla tider. En av de första avdelningar jag brukar läsa i Språktidningen är frågor och svar om språk. Det är Språkrådet, som är en del av myn- digheten Institutet för språk och minnen som står för svaren. Alltid lär man sig något nytt, t. ex att ordet drygt också används i betydelsen ”lite mindre än,” även om det är ovanligt. Språkrådets rekommendation är dock att använda det i betydelsen ”lite mer än.” En fråga till språkrådet är var ordet kioskvältare kommer ifrån. Varje journalist vet vad ordet betyder men när började det användas? Det var chefredaktören på veckorevyn som på sjuttiotalet avslutade sina krönikor med att försäkra läsarna om att nästa nummer skulle bli riktigt rafflande men bad läsarna att inte välta tidningskiosken i jakten på ett exemplar. STAFFAN MYRBÄCK PERSONER amelie von zweigbergk jan olof gustafson fick i våras ”sparken” (som hon själv uttryckte det) som statssekreterare för folkbildningsministern Nyamko Sabuni (fp) då de haft olika syn på hur verksamheten skulle bedrivas. Sweigbergk hade bl.a ansvar för vuxenutbildningen. Hon efterträds av Marie Arnholm, VD på PR- och kommunikationsföretaget Springtime. Hon var tidigare stabschef på Socialdepartementet hos Bengt Westerberg. har föreslagit Västmanlands landsting att teckna avtal med folkhögskolor som har kurser för afatiker, så att läkare kan remittera patienter dit. Hans fru fick en stroke för två år sedan och går en afasikurs långt från hemmet som kostar dem 7000 kr i resor varje månad. Ett avtal skulle reducera kostnaderna. Förslaget bereds nu i landstinget. Om förslaget går igenom återstår att se. tomas mörtberg, rektor på Tornedalens folkhögskola väcktes av polisen natten den 27 juli som berättade att skolans äldsta hus, även kallad gammelgården. förstörts i en brand. Det var i den kulturmärkta byggnaden allting började för hundra år sedan när folkhögskolan startade. Så sent som 1999 helrenoverades huset tack vare att sönerna till skolans grundare donerade pengar till upprustningen. 31 S F H L - P O R T R ÄT T – När jag gick på Musikhögskolan kändes det mer och mer naturligt att fortsätta med musik, varför skulle jag gå tillbaka till Chalmers när jag gjorde någonting som kändes intressant och roligt. Foto: Staffan Myrbäck Folkhögskolan fick Niklas att lämna studierna på Chalmers – Det är lite spännande hur jag hamnade på Billströmska från början säger musikläraren och huvudskyddsombudet Niklas Hugosson, 36, som studerade kemiteknik på Chalmers i tre år innan livet tog en annan vändning. I juni nästa år blir folkhögskolan som grundades på Tjörn 1876 värd för SFHLs ombudsmöte. staffan myrbäck niklas hugosson hade arbetat i två år på Billströmska när han förra året fick frågan om han ville bli huvudskyddsombud. – Jag tror att de som suttit i den lokala facktyrelsen kände att det var dags att lämna över stafettpinnen. Så vi fick en rejäl föryngring i styrelsen. Niklas Hugosson kände att just rollen som huvudskyddsombud passade honom ganska bra. Han hade jobbat två år på skolan och börjat lyfta blicken från sin speciallinje och kunde se helheten lite bättre. – Jag hade varit inne på allmän linje och undervisat i matematik och när man är på en musiklinje handlar det mycket om praktiska frågor, lokaler där det måste fungera, vilket gör att att man har en ganska bra inblick i hela skolan. Men det var alltså inte självklart att han skulle bli musiklärare på folkhögskola. – Jag läste kemiteknik på Chalmers. Efter tre år tog jag ett sabbatsår. Musiken har jag haft med mig hela tiden. År 2000 sökte jag till Billströmska eftersom jag tyckte det var intressant med deras genrebredd, klassiskt, pop, jazz. Det är roligt att som lärare se hur musiklinjen utvecklats sedan jag gick och att vi har ett högt söktryck. under året på Billströmska insåg hann att han ville fortsätta utbilda sig inom musik. Han sökte vidare till musikhögskolan och läste musikteori, arrangering och komposition. – Jag tror också att det fanns i bakhuvudet att folkhögskolan var en väldigt sympatisk skolform med bra förutsättningar att göra det man tycker är viktigt och inte bakbunden av allt för mycket formalia utan har ganska stora möjligheter att själv utforma sin undervisning utifrån vad man tror på och behovet hos gruppen. varje dag samåker Niklas Hugosson med fem kollegor till hemmet i göteborg, två timmars resa varje dag. – Jag upplever att jag har ett så intressant arbete att de två timmarna i bilen inte känns jobbiga. Tvärtom är det ganska skönt. Det finns alltid ett behov att debriefa dagen på ett informellt sätt efteråt. Billströmska är en landstingsskola som tillhör Västra Götalandsregionen. I mitten av juni lämnade, skl, Sveriges kommuner och landsting, sitt lönebud som tillbakavisades av Lärarförbundet och förhandlingarna strandade. – Vi har en lönegrupp på skolan som har koll på vad som händer. Medlarna börjar jobba i slutet av augusti, så vi får se om de kan få fram ett bud som kan accepteras av båda parter. 14 juni nästa år tar ni emot folkhögskollärare från hela landet då SFHL har sitt ombudsmöte på Billströmska. – Det ska bli spännande. Vi har ju inte hunnit prata om det men det ska bli roligt att få visa upp skolan för alla som kommer. Det kommer bli väldigt bra.v
© Copyright 2024