träning
text & foto: Therese Jacobson
SATSA PÅ SITSEN
Det är inte bara hästen som behöver vara mjuk och jämn om
dressyren ska fungera. Sjukgymnasten Birthe Vogelius har
specialiserat sig på att hjälpa ryttare till den perfekta sitsen.
Hippson var med när Birthe gjorde en ryttaranalys.
N
Birthe
Vogelius
är legitimerad
sjukgymnast. I
över tio års tid
har hon föreläst
om ryttarens sits
och balans. Birthe
träffar regelbundet
olika ryttare för
att hjälpa dem
att förbättra sin
position. Hon har
nyligen gett ut
boken ”Spänst och
harmoni i ryttarens
sits”.
42
hippson magazine 2/2010
är Birthe Vogelius började rida slogs hon av hur
luddiga instruktionerna
ofta var. ”Sträck på dig”
och ”håll skänklarna stilla” var vanliga uttryck. Birthe märkte att det
inte förklarades hur instruktionerna
skulle genomföras. Samtidigt insåg
hon att hennes egna kunskaper som
sjukgymnast kunde användas för
att analysera behoven, vilket senare
ledde till att hon specialiserade sig på
just ryttare.
– När jag började rida såg jag att
det fanns problem vad gällde just
kroppsmedvetenheten, säger hon.
Det vanligaste sitsproblemet är
enligt Birthe en ojämn viktfördelning i sadeln. Det problemet dras
många ryttare med. På samma sätt
som vi är höger- eller västerhänta har
vi också en sida som är starkare än
den andra när vi rider, förklarar hon.
Detta leder till en ojämn sits, som i
sin tur resulterar i en ojämn inverkan
på hästen.
– Jämnhet i sadeln handlar om att
vara totalt likriktad mellan höger och
vänster sida. I ridning ska du vara
symmetrisk. Ska vi kunna träna en
häst liksidigt måste vi själva vara liksidiga.
Så vad är en bra sits enligt dig?
– En bra sits är en ändamålsenlig sits. Sitsen är inte permanent utan
är som en rörelse som hela tiden ska
anpassa sig efter olika krafter. Så
egentligen handlar det inte om att
”sitta”.
Från analys till korrigering
Birthe hjälper såväl proffs som hob-
byryttare med sitsen. När Hippson är
på besök är det Grand Prix-ryttaren
Camilla Toll som kliver in på mottagningen i Västerås. Hon kommer hit
regelbundet för att tränas.
– Jag kände att jag ville få hjälp
med min egen kropp för att kunna
rida mjukare, förklarar Camilla. Dressyr för mig är att det inte ska synas
att du gör något. Det ska se ut som
om du bara sitter där, mjukt och
avspänt.
En analys av Birthe resulterar i ett
utgångsläge, utifrån vilket hon kan
inleda en individuell behandling.
Utmaningen för henne är att komma
fram till vilka specifika övningar och
åtgärder som behövs för att rätta till
sitsproblemen. Målet är ett skräddarsytt recept med övningar som ryttaren bland annat kan göra själv
hemma.
– Börjar vi skrapa på ryttarens finmotorik kan vi ta fram detaljer som
påverkar ridningen. Det kan till
exempel handla om en felplacerad
skuldra. Många ryttare är medvetna
om att de sitter snett, men tror inte
att det går att göra något åt det.
Upp på bocken
Analysen börjar med att Camilla sätter sig på en bock med stigläder. På
bocken ligger en tryckmatta som är
kopplad till en dator. Mattan ger en
tydlig bild av hur Camilla har sin
vikt fördelad. Och trots att hon sitter till synes spikrakt visar skärmen
ett ojämnt tryck. Camilla sitter med
mer tyngd åt höger. Birthe rättar till
Camillas nacke och lossar överskänkeln så att hon kan slappna av och
sjunka ner ännu mer.
– Du var jämnare förra gången, då
får vi backa lite och se vilka övningar
du har gjort, säger Birthe.
Camilla kliver av bocken och lägger sig på mage på britsen för att få
hjälp att töja höftmuskeln. Birthe
ökar trycket uppifrån så att övningen
känns riktigt ordentligt. Camilla
tycker att stretchningen gör ont, men
märker att den hjälper när hon hoppar upp på bocken igen.
– Nu är det jämnare direkt. Det är
tydligt att det här är Camillas viktigaste övning, säger Birthe och pekar
på skärmen.
Birthe menar att det arbete hon
gör med Camilla kan jämföras med
det arbete som Camilla gör med
sina hästar. De kunskaper om muskler och rörelser som ryttare har, tack
vare vanan att träna hästar, skulle i
större utsträckning kunna appliceras
på dem själva, tycker hon. Hästmänniskor vet hur mycket tid och arbete
som krävs för att få en häst mjuk och
lösgjord. Människor behöver samma
sak.
– Jag jobbar med Camilla på
samma sätt som hon jobbar med sina
hästar, jag plockar och lösgör lite i
taget.
Genomgången av Camilla går
vidare steg för steg. Camilla lägger sig ner på ett mjukt skumgummirör på golvet, för att sträcka ut
bröstmusklerna. Därefter går Birthe
igenom Camillas rygg. Muskelspänningar bearbetas och stela leder mjukas upp. Att som Camilla rida upp
emot femton hästar om dagen är
ingen barnlek för kroppen.
DISKUTERAR
Birthe och Camilla analyserar
hur sitsen förändrats sedan förra
besöket.
Camilla
Toll
Öva stabilitet och balans
Innan Camillas besök på kliniken
rundas av för den här gången gör
hon några stabilitets- och balansövningar. Camilla står upp i stigbyglarna på bocken för att hitta balansen. Sedan sätter hon sig ner för att
simulera tygeltag och fokusera på linjen i ryggen. Hon håller i ett gummiband och får motstånd av Birthe, som
håller i andra ändan. Camilla märker
direkt hur trycket i stigbyglarna och
blicken påverkar balansen. Tittar hon
ner förloras balansen och tygeltaget
blir genast ostadigt.
– Tänk att du går in på en volt nu
och behåll armbågsvinkeln, uppmanar Birthe medan hon håller emot.
Poängen med övningarna är att
Camilla ska få in rätt känsla i kroppen och bli medveten om detaljerna,
förklarar Birthe. Har hon lärt sig hur
det ska kännas här kan hon ta med
sig det till hästryggen sedan.
s
– Många toppryttare arbetar väldigt hårt. De jobbar likt skogsarbetare i veckorna och förväntas tävla
som elitidrottare på helgerna, säger
Birthe.
När Camilla för tredje gången
hoppar upp på bocken belastar hon
höger och vänster sida lika mycket.
Skärmen visar nu en symmetrisk bild.
– Ibland när Birthe behandlat mig
sitter jag som gjuten i sadeln dagarna
efteråt, säger hon.
har tävlat dressyr
på internationell
nivå sedan 2004.
På meritlistan finns
bland annat vinster
i internationell
Grand Prix och
flera NM-medaljer
både i lag och
individuellt. På
gården i Sörmland
tar Camilla
emot hästar
för inridning,
utbildning,
försäljning och
tävling.
hippson magazine 2/2010
43
träning
tÖJer
M E r PÅ
H iP PS O n.SpåE!
el”
Under “Bildsp
fler
du
r
tta
hi
n
sajte
ttarbilder från ry
analysen.
Birthe hjälper Camilla
att töja höften. Detta
är Camillas viktigaste
övning, som direkt ger
resultat i sadeln.
Genomgången avslutas med att
Camilla gör övningar på en pilatesboll. Utan att böja ryggen ﬂyttar hon
tyngdpunkten från sittben till sittben.
Den här övningen ska Camilla göra
dagligen, och hon får inte glömma
bort den viktiga höftstretchningen.
Övningar till häst
Fördelen med de markövningar
Camilla lär sig är att de går snabbt
att göra hemma på morgonen. Men
vissa delar av sitsen, såsom stabilitet
i stigbygeln, tränas ändå allra bäst på
en häst som rör sig.
– Det vore bra om ryttare kunde
tillåta sig att använda inspänningstyglar för att bara fokusera på
sin mittlinje under ett pass. Men jag
tror att många ryttare har svårt att se
sig själva ”spilla” ett träningspass på
det, säger Birthe.
Camilla håller med om att det är
svårt att fokusera på sig själv, samtidigt som man rider. Med höga krav
på hur hästen ska gå känns det jobbigt att prioritera något annat, förklarar hon.
– Men vissa dagar får man
bestämma sig för att fokusera på sig
själv. Förr satt man och blev longerad
till häst och det tror jag vore en bra
grej att ta upp oftare, säger hon.
Camilla tror att motivation och en
vilja att testa nya saker är bra egenskaper om man ska lyckas med att
förbättra sin sits. Själv har hon träf-
RÄTT VS. FEL SITS
1. ViKtFÖrDelNiNgeN
Ryttaren är sällan symmetrisk och likriktad i kroppen. Han eller hon är ofta dominerad åt något
håll, vilket leder till mer tyngd på den sidan.
Skillnaden i tyngd mellan höger och vänster sittben kan i vissa fall vara så stor som sju till åtta
kilo.
– Alla är mer eller mindre sneda och man
belastar olika utan att det syns att man sitter
snett. Det kan grunda sig i en stel höftled eller att
du nonchalerar den sida du är obekväm i, säger
Birthe.
Hur kan man upptäcka snedheten?
– Jag upptäcker det genom min tryckmatta. En
sadelmakare brukar också kunna se om en sadel
är mer nedsutten på ena sidan.
2. BalaNsPuNKteN
Ett felaktigt tryck i stigbygeln påverkar balanspunkten negativt. Det gäller att ha stigbygelplattan rakt under balanspunkten. Trycket i
stigbygeln ska ligga över stortåledens bas.
mÄter tryCK
Steg ett i Birthes behandling är att göra
en analys av hur Camilla sitter. Birthe är
ensam i Norden om att använda den här
typen av tryckmatta i sitt dagliga arbete.
Den är kopplad till datorn och till ett
program som ger en exakt bild av hur
Camillas vikt är fördelad.
44
hippson magazine 2/2010
aNalyserar
Camilla sitter mer åt höger visar bilden på datorn.
Utifrån det tar Birthe fram olika övningar för att få
bort stelhet och låsningar i kroppen.
Kom och måtta dina
Ö vn in g :
TÖJ HÖFTBÖJAREN
Höftböjaren är en muskel som alla ryttare skulle behöva
ta hand om. Muskeln går från framsidan av de nedersta
ryggkotorna, diagonalt nedåt till sitt fäste i ljumsken.
Muskeln reglerar svank och höftens böjning. Om muskeln
är för kort kommer ryttarens ben att följa med överlivets
rörelser.
– Den här muskeln jobbar ryttaren med hela tiden.
Är den inte lång kan ryttaren inte sitta i lod, vilket är en
förutsättning för att sitta bra till häst.
Så töjer du:
Ta till exempel tre köksstolar och ställ i rad. Lägg dig
på mage med ena benet på stolarna. Det andra benet
placeras framåt i marken. Sätt i armbågarna, luta dig
framåt och tänj. Gör samma sak åt andra hållet.
fat Birthe under två år nu, men
är fortfarande inte helt nöjd. Birthe förklarar att ryttare som ridit
länge kan ha mönster och problem som sitter djupt rotade och
som tar lång tid att bryta. Men
resultatet är värt ansträngningen.
nya ridstövlar hos oss
eller prova ut en ny
sadel tillsammans
med vår auktoriserde
sadelinpassare
Hur påverkas ridningen när en
ryttare hittar perfekt balans?
– Hela ryttaren blir mycket mer
mjuk och följsam. ”Oj vad jag
känner mig stabil och stadig!” är
en vanlig reaktion efter att vi har
gjort en korrigering. n
Ring och boka tid
046-804 75
FINLIR
Camilla simulerar ett tygeltag för att få rätt känsla för hur skuldran
ska placeras. Placeras skuldran i ett lågt och tillbakaskjutet läge blir
tygeltagen stadigare.
3. Tygeltaget
En liggande hand gör att skuldran åker uppåt och framåt. I ett
sådant läge är axeln instabil och tygeltaget kan inte gå genom
kroppen och ner i sätet. Ryttaren blir även trött och stel i nacke
och axlar. Handledens korrekta position är när den är rak och
tummen är böjd på toppen av handen. Skuldran ska vara stadigt
och avspänt tillbakaskjuten.
– Speciellt för kvinnliga ryttare är det viktigt att få bak skuldran, eftersom kvinnor inte har samma råstyrka som män.
När bara det bästa är gott nog
hippson magazine 2/2010
45