Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har framgångsrikt arbetat med förtroende och kommunikation mellan yrkesgrupper. När allmänheten litar på ambulansen, och kommunikationen med larmcentral och polis fungerar, så minskar våld och hot mot ambulanspersonalen. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson. U nder en fest 2009 drabbades Händelsen blev den avgörande sjukvården och andra så kallade blå- en man av hjärtstopp. Festen orsak som fick ambulanssjukvården ljusorganisationer. Då kan de slippa var i Backa, ett område i vid Sahlgrenska att söka till projektet utsättas för stenkastning, laserstrålar Göteborg där ungdomar kastat sten Hot och våld. Det gällde att återställa och hot under sin yrkesutövning. mot ambulanser. Backa klassades förtroendet på flera håll: att minska – Jag har jobbat inom ambulan- som ett riskområde för ambulansen allmänhetens misstro mot ambulans- sen i femton år. Förr var vi nästan att rycka ut till. Personalen på SOS sjukvården, samt öka polisens, SOS lite heliga, men nu är det så gott som Alarm som tog emot nödsamtalet fick Alarms och ambulansens förtroende tvärtom i vissa kretsar, säger Elisabet dessutom intrycket att det var stökigt för varandra. Att ambulanspersona- Hammar. på platsen, så personalen som ryckte len utsattes för hot och våld visade ut gjorde som de ska i sådana lägen: sig vara en komplex fråga. troende går som en röd tråd C genom ambulanssjukvårdens hund hetsats mot honom, för att grön projekt mot hot och våld – som går laser strålats in i kupén under färd, under namnet Streetsmart. för beskjutning med soft airgun och de väntade på polisen vid en viss plats innan de åkte ända fram. Men polisen dröjde, och händelsen slutade tragiskt. Mannen dog. M ycket som kan gå fel under Ö msesidig respekt och för- en utryckning gjorde det, – Vi ville inte ha hot och våld i hristopher Lundberg, som är ambulanssjukvårdare och med i Streetsmarts projekt- grupp, har blivit utsatt för att en andra incidenter. och händelsen följdes av namnet. Det är ju viktigt eftersom – Man kan aldrig riktigt veta vad en livlig debatt i media. Kan boende i det handlar om medborgarnas syn som kommer att hända när man områden som Backa lita på att ambu- på oss, säger Elisabet Hammar, pro- rycker ut, säger han. lansen rycker ut när de behöver hjälp? jektledare för Streetsmart. Elisabet Hammar menar att ambu- Hade SOS Alarm uppfattat situationen För henne handlar ambulansperso- lanssjukvården måste ta sitt ansvar rätt när de bedömde det som stökigt nalens utsatthet till stor del om att det för att vända vad hon ser som fel väg på festen? behövs en annan syn på ambulans- för samhället. 19 ”Förr var vi nästan lite heliga, nu är det så gott som tvärtom.” Elisabet Hammar, projektledare – Hot och våld måste sättas in i ett större sammanhang, och ambulanssjukvården måste delta aktivt i A llmänhetens tillit är en avgö- Händelserna följs också upp på ett rande fråga för ambulanssjuk- helt annat sätt än tidigare. vården, men händelsen med – Vi har skapat ett våldsincidentfor- att motverka den utveckling där blå- hjärtstoppet visade att frågan också mulär som vi fyller i om något händer. ljusorganisationer utsätts för allt mer hänger ihop med kommunikation Vi har fått in cirka 100 sådana rapporter. misstro. mellan olika aktörer. Den stora fördelen är att vi nu kan föra S Ambulanssjukvården började bland treetsmart-projektet har för- annat diskutera i smågrupper tillsam- sökt att arbeta med allmän- mans med polisen och SOS Alarm, vilket hetens bild på flera sätt. I ett gjorde saker och ting klarare. De såg närliggande projekt – Människan bland annat att en del av kommunika- bakom uniformen – har de sökt upp tionsproblemet mellan SOS Alarm, poli- och träffat ungdomar tillsammans sen och ambulanssjukvården berodde med polis och räddningstjänst. Ung- på att de menade olika saker med uttryck domarna som deltar får bland annat som ”stökigt” eller ”våldsamt”. en gratis kurs i hjärt- och lungrädd- – Det har ibland varit svårt att få ning. När ungdomarna får träffa dem polisen att komma till vad vi har upp- som rycker ut till olyckor och brott får fattat som hotfulla eller våldsamma de större förståelse för deras arbete, situationer. Det har varit mycket och kanske vill några av dem till och missförstånd tidigare, säger Elisabet med själva bli poliser, brandmän eller Hammar. ambulanssjukvårdare. S – Mötet är det viktiga. Vi träffar ungdomarna och berättar om vad vi gör. Då blir det lättare att mötas därute, säger Elisabet Hammar. amarbetet i de så kallade fokusgrupperna har lett till nya handlingsplaner och rutiner för att identifiera hot- och våldssituationer. statistik, se vad som hände, när, hur och varför, säger Christopher Lundberg. Fakta Kommunals branschråd för hälso- och sjukvården skickade 2006 ut 21 frågor till 500 slumpvis utvalda ambulansförare. Här är några svar från undersökningen: 83 procent (177 personer) av de som svarade uppgav att de blivit utsatta för hot eller våld i jobbet. 3 av de 177 uppgav att de utsattes någon gång i veckan; 22 att det skedde någon gång i månaden; 148 någon gång om året. 82 av de 177 som utsattes för hot och våld svarade att de kände mindre väl till och att de arbetade endast med frågan efter uppstådd situation; 68 personer svarade att de kände väl till och alltid arbetade med frågan i förebyggande syfte; 27 att de aldrig arbetade med frågan på arbetsplatsen. 21
© Copyright 2024