1. No category

The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings
LIFE+ back to rivers [UC4LIFE]
Målarmusslans återkomst…
Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder,
Projektområde Klingavälsån-Karup (SE0430110)
Marie Eriksson* och Vibeke Lirås*
*Länsstyrelsen i Skåne län, Kungsgatan 13, 205 15 Malmö.
E-post: [email protected], [email protected]
Sammanfattning
Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande
förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för
specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2),
återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra
LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi ska nå
projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av
planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under 2016.
För Klingavälsån (projektområde SE0430110) planeras omfattande grävnings- och schaktningsarbete (2013), för att ån ska återfå ett meandrande lopp i sin ursprungliga sträckning.
Det faktiska åtgärdsarbetet föregås av bl.a. markägarkontakter och vattenrättsliga utredningar (2012). Vidare ska substrat och strukturer tillföras ån (biotopvård). Återetablering av
musslor är en viktig del i projektet. För att detta ska lyckas genomförs värdfiskstudier redan
2012 och en odlingsanläggning projekteras. Utsättning av framodlade musslor ska pågå
under hela perioden, 2013 - 2016. Monitoringen syftar till att följa upp effekterna av åtgärder.
Länsstyrelsen i Skåne, tillsammans med Karlstads universitet, ska genomföra åtgärderna.
Innehåll
1. Bakgrund ................................................................................................................................ 2
2. Projektets fokus ...................................................................................................................... 3
3. Tidsplan .................................................................................................................................. 4
4. Administration - personresurser ............................................................................................. 4
5. Värdfiskstudier (C.1) .............................................................................................................. 5
6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Klingavälsån (C.2) ................................................... 6
7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3)........................................ 6
8 Monitoring (E.2)...................................................................................................................... 7
Mål & Syfte ........................................................................................................................ 7
Undersökningsprogrammets upplägg ................................................................................. 8
Val av lokaler ..................................................................................................................... 9
Undersökningstyper ........................................................................................................... 9
Transekter ........................................................................................................................... 9
Parametrar i transekter ..................................................................................................... 10
Övriga undersökningar ..................................................................................................... 10
Temp/flöde ....................................................................................................................... 10
Redoxpotential ................................................................................................................. 10
Fisk ................................................................................................................................... 11
Bottenfauna ...................................................................................................................... 11
Sediment ........................................................................................................................... 11
Vattenkemi ....................................................................................................................... 11
Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet ...................................................... 11
Bilaga 1. Planritning över odlingsanläggningen i Hemmestorps mölla med två alternativa
planlösningar………………………………………………….………………………………. 0
Bilaga 2. Ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 § MB gällande restaurering av del av
Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner, med tillhörande bilagor inklusive
miljökonsekvensbeskrivning……………...………………….……………………………….. 0
1
1. Bakgrund
Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge,
Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är
att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag
– till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade
tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets
symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping,
Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder ska genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig
koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och
utsättningsverksamhet.
Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån,
Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån,
Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans
återkomst…
2
Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och
startades upp formellt den första januari 2012. Projektets varaktighet är fem år med
slutdatum är 2016-12-31.
2. Projektets fokus
Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta
vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling,
utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar
(monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör
projektets kärnverksamhet.
1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens
avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyleån, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån,
Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån).
2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt
utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa
effekter ska minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer
(habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna
ska skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii)
värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån
given tidsplan.
3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att
värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor
/alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och
Fyleån) där den är utrotad. För detta ändamål projekteras och byggs en odlingsanläggning i
Hemmestorps mölla vid Klingavälsån. Projektet har vidare som målsättning att genomföra
förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande
populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering
har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats.
4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj
planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar
(kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor)
integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas.
Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig
planering är en förutsättning för att åtgärderna ska kunna utföras kostnadseffektivt och enligt
tidsplan.
3
3. Tidsplan
I projektområdet Klingavälsån kommer samtliga fyra moment att genomföras under perioden
2012 – 2016. Under 2012 ligger fokus på värdfiskstudier, projektering och byggstart av
odlingsanläggning för att kunna tas i bruk tidig vår 2013, framodling av musslor samt
monitoring. Under 2013 planeras restaureringsåtgärderna genomföras, då parallellt med
odlings- och utsättningsverksamhet som ska fortgå under hela projektperioden. Monitoringen
är viktig för att följa upp de genomförda åtgärderna. 2016 genomförs uppföljande
inventeringar där data jämförs med tidigare inhämtad information beträffande fisk, musslor
och musslans livsmiljö. I Klingavälsån genomförs monitoring 2012 i den befintliga fåran.
Eftersom Klingavälsån får en helt ny meandrande fåra kan monitoringen behöva
kompletteras med ytterligare inhämtning av fysikalisk-kemiska parametrar direkt efter det att
återmeandringen har genomförts (2013).
Tabell 1. Tidplan (grå fält) för värdfiskstudier (C.1), restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2), odling, utsättning
och flyttning av tjockskalig målarmussla och monitoring/uppföljning (E.2). ? = tidsmässig backup
Tidsplan, Klingavälsåns projektområde
i
Värdfiskstudier, C.1
ii
2012
iii iiii
i
ii
2013
iii iiii
i
ii
2014
iii iiii
i
ii
2015
iii iiii
i
ii
2016
iii iiii
?
Restaurering, C.2
Odling/utsättning, C.3
Monitoring, E.2
?
För detaljerad information om momentens genomförande i Klingavälsån hänvisas till bilagor i
detta dokument.
4. Administration - personresurser
Åtgärdsarbetet administreras av Länsstyrelsen i Skåne, där Vibeke Lirås ansvarar och
koordinerar åtgärder kopplade till restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2), medan Marie
Eriksson ansvarar för att monitoring och uppföljning (E.2) genomförs. Karlstad Universitet
(Martin Österling) ansvarar värdfiskstudier (C.1) och för odling, utsättning och flyttning av
tjockskalig målarmussla (C.3) i projektområdet. Beträffande odling, utsättning och flyttning av
tjockskalig målarmussla kommer även Marie Eriksson att vara delaktig.
Markägare i projektområdet är Naturvårdsverket. Naturreservatets förvaltare Jörgen Nilsson
(Länsstyrelsen i Skåne) och sekreteraren i Kävlingeåns vattenråd Jonas Johansson (Lunds
kommun) är aktörer med lokal bäring och med viktiga funktioner som bl.a. rör praktiskt
genomförande och markägaredialoger. Projektet har som målsättning att involvera lokala
aktörer och markägare till projektet för att därigenom nå förståelse för planerade
projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt. Bland annat har s.k. vattendragsvandringar hållits med berörda där bl.a. värdena i vattnet och projektets syfte lyfts fram och
demonstrationer i elfiske hållits.
4
5. Värdfiskstudier (C.1)
Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske,
nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning,
varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera Unio crassus bland
glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska
analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström,
2010).
Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en
metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära
metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan
larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken,
varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för
varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera
dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av
fiskfaunan kommer att provtas på sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer
uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3.
Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti 2012-2015
på sju projektområden (tabell 1). Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i
Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och Svärtaån
(2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte
uppfyller våra mål under 2012-2014.
Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan
april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet
(Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den
exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende
(Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren är fel, till
exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har
upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under
sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska
vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt.
Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt för att
kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är känt om de
fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt
(Lundberg et al 2006, Wengström, 2010).
Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i området,
vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder
under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med.
Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och
restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information
kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att
hitta den bästa värden för Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och
resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa
(Lundberg et al 2006, Österling, 2006).
Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med
de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5).
5
Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra
åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av
Europa där arten också finns.
Resultat:
• En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio crassus i
sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor).
• En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska,
ca 15 sidor).
• En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska,
ca 15 sidor).
6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Klingavälsån (C.2)
För information om restaureringsarbetet hänvisas till bilagorna 1 och 2. Alla handlingar och
underlag som krävs för en förhandling gällande restaureringen i Klingavälsån är färdiga och
kommer att skickas in till Miljödomstolen i september 2012. Restaureringsarbetet beräknas
kunna påbörjas 2013.
7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig
målarmussla (C.3)
Det primära målet är att återintroducera Unio crassus i två projektområden (Klingavälsån och
Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk infekterad med
glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna sannolikt ökar chanserna att
lyckas med en återintroduktion. Framgången med en återintroduktion kan också skilja sig åt
inom och mellan regioner och länder, vilket är ytterligare ett skäl att använda flera metoder.
Användning av flera metoder har använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater.
Olika metoder används också för Margaritifera margaritifera i Europa, där till exempel unga
musslor återinförs efter några års odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar
infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen kommer att
ske i områden med en historisk utbredning om Unio crassus och i områden som bedöms ha
tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att restaureringen (C.2) kommer att
skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska förhållanden för musslor och värdfiskarter.
Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av glochidielarver i
laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att samlas in från varje
avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att samlas in med hjälp av elfiske,
transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från musslorna. När glochidielarver släppts
från musslorna beräknas koncentrationen av dessa i vattnet. När koncentrationen av
glochidielarverna är känd, blandas de med fisken som infekteras med larverna. Antalet
glochidielarver räknas vid flera tillfällen från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är
infekterad. När juvenila musslor släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i
de återmeandrande sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information).
Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den första
metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m2 burar i vattendragen.
Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer att matas varannan
dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila musslorna släppt ifrån värdfisken,
kommer fisken att släppas från burarna. Den andra metoden liknar den första, men i detta fall
6
kommer vi att vänta på att musslorna har släppt från fisken i akvarier, varefter de unga
musslorna kommer att placeras i sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår
också speciellt utformade burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i
vattendraget. Dessa burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UCöverlevnad. Detta kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna
med musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var
musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas musslorna in
efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer att fungera som en
jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju större juvenil mussla är, desto
bättre fisken är som en värd. Ungefär 200 - 2000 juvenila musslor kommer att sättas ut i
vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver kommer att släppas från de 20 till 100
fiskar som infekteras med larver varje år.
De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till
andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa
populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av glochidielarver kommer att
utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se nedan). Musslor som introduceras i
Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna skilja honor från hanar, eftersom endast gravida
hon-musslor kommer att användas för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna
kommer att kontrolleras för överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras
i juli varje år, med hjälp av snorkling och vattenkikare.
Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och
biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan
mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där
infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk
under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt
material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att
säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet
finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om
fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2).
Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen
måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2)
skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och återintroduktion av Unio crassus
(C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska
förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att
utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som
möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom
detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2,
och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid
återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan.
8 Monitoring (E.2)
Mål & Syfte
Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring
(övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler,
mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som
restaurerats och ett område uppströms för kontroll.
Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas
att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuell status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersöknings-
7
programmet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara
responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data
så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign.
Undersökningsprogrammets upplägg
Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för
stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där
åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder
kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom
detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som
genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga
akvatiska organismer i vattendraget/området.
Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter
beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling
av data.
8
Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre
områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns
således 2+5+2 lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för
stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2
transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar ska även temp/flöde,
redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning =
vattendragets flödesriktning.
Klingavälsåns projektområde
Område:
Lokal (nr)
Kontroll nedstr.
1
2
3
Åtgärdsslokaler
4
5
6
7
Kontroll uppstr.
8
9
Total
U-typ Stormusslor
U-typ Lokalbeskrivning
N
N
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
9
9
Transekter:
N
2
2
2
2
2
2
2
2
2
18
Djup
Substrat
Vattenhastighet
Vegetation
N
N
N
N
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
45
40
90
45
10
5
Övriga undersökningar:
Temp/flöde
Redox-potential
Fisk (elfiske)
Bottenfauna
Sediment
Vattenkemi
1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt)
Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet
1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Metod är ännu ej bestämd för detta moment
Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ
Val av lokaler
De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för
respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om
planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas
inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske
våren/försommaren 2013.
Undersökningstyper
De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1:2
2010-03-30) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: 2006-04-26). Dessa två
undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för
beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas
ska märkas UC4LIFE matas in i Artdatabankens musselportal (www.musselportalen.se).
Transekter
Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar
kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio
nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs
(förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur X nedan.
9
Figur X. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del.
Parametrar i transekter
De parametrar som ska noteras utmed transekten är följande;
1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet)
2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning
motsvarande den i lokalbeskrivningen)
3. Vattenhastighet (noteras mellan ytan och botten varje halvmeter med en centimeters
noggrannhet)
4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje
halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen)
Övriga undersökningar
Temp/flöde
I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i
djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i
varje projektområde.
Redoxpotential
Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige.
Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att
värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de
olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat
med övriga variabler och/eller mellan projektområden.
10
Fisk
Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra
hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde.
Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande
vatten (version 1:1 010701). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs
annan metod (ex not i djupa vattendrag).
Bottenfauna
Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid
restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter
åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i
vattendrag – Inventering (1996). I de fall då habitaten inte medger provtagning enligt angiven
metodik väljs annan metod.
Sediment
Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket
görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt,
fylls med 16-32 mm grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med
toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst
uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna.
Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen.
Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur
sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 °C under 24
h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och
2000 µm vägs.
Vattenkemi
Provtagningens syfte är beskrivande.
Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel
multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och pH. Ytterligare
vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån
projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads
universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier.
Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram samt andra
kontrollprogram t.ex. inom samordnad recipientkontroll, vars data kan komma till användning.
Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet
Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare
undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet
startar. I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar.
11
Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena.
Område:
U-typ Stormusslor
U-typ Lokalbeskrivning
År
Tid för provtagning
2012-2013 & 2015-2016
2012-2013 & 2015-2016
maj-september
maj-september
2012-2013 & 2015-2016
2012-2013 & 2015-2016
2012-2013 & 2015-2016
2012-2013 & 2015-2016
maj-september
maj-september
maj-september
maj-september
Transekter:
Djup
Substrat
Vattenhastighet
Vegetation
Övriga undersökningar:
Temp/flöde
Redox-potential
Fisk (elfiske)
Bottenfauna
Sediment
Vattenkemi
Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013
Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet
Start 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Start 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Metod är ännu ej bestämd för detta moment
Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ
För de vattendrag (Fyleån och Klingavälsån) som får en helt ny meandrande fåra kan
monitoringen behöva kompletteras med ytterligare inhämtning av fysikalisk-kemiska data
direkt efter det att återmeandringen har genomförts (2013). Eventuellt kan antalet
provpunkter uppströms, nedströms och i den åtgärdade sträckan behöva modifieras.
Förstudie
Under våren 2012 genomfördes en förstudie inom monitoringen som har bäring på odlingsoch utsättningsaktiviteten av tjockskalig målarmussla, Förstudien hade två syften 1) att
utesluta att levande tjockskalig målarmussla fortfarande förekommer i Fyleån respektive
Klingavälsån, 2) att hitta lämpliga livskraftiga bestånd med tjockskalig målarmussla som kan
användas som moderkulturer i första hand från det egna vattensystemet och i andra hand i
något närliggande lämpligt vattensystem.
Den rätade sträckan som nu är aktuell för återmeandring i Klingavälsån undersöktes redan
2011 med avseende på stormusslor på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län.
Stormusselinventering med fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Klingavälsån
2011. Länsstyrelsen i Skåne län rapport 2011:28. 2012 undersökte vi flera sträckor i
Klingavälsåns huvudfåra och några biflöden, medelst snorkling där det var som djupast och
med vattenkikare på mer grunda sträckor. I ån och dess biflöden hittades inga levande
tjockskaliga målarmusslor, däremot hittades enstaka skal av Unio crassus. Tillsammans med
den kunskap som finns sedan tidigare kan man med nästan full säkerhet säga att den
tjockskaliga målarmusslan är utrotad i Klingavälsån och det betyder att vi måste finna
lämpliga livskraftiga bestånd med tjockskalig målarmussla som kan användas som
moderkulturer i det egna systemet d.v.s. Kävlingeåns vattensystem. Tidigare
stormusselinventeringar med framförallt fokus på Unio crassus (2002, 2004, 2005, 2006,
2007) som har genomförts av eller på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne samt den erhållna
kunskap om övrig förekomst av tjockskalig målarmussla som Marie Eriksson besitter,
medförde att vi undersökte Bråån uppströms Skarhult. Flera delsträckor undersöktes ända
upp till Farboret. Inom den regionala miljöövervakningen undersöktes dessutom några
lokaler högre uppströms ända upp till källområdena vid Ormastorp. Det visade sig att
tjockskalig målarmussla förekommer på hela sträckan i större eller mindre utsträckning.
Inventeringarna ringade in ett område i trakten kring Sebbarp och Åkarp där det visade sig
finnas ett tillräckligt bra bestånd med tjockskalig målarmussla som kan användas som
moderkultur inom odlings- och utsättningsverksamheten för Klingavälsån.
12
Bilaga 1. Planritning över odlingsanläggningen i Hemmestorps mölla
med två alternativa planlösningar
VASAGATAN 12
312 45, VEINGE
0430-704 74 / 0430-54 10 65
I
T
H
AB
Bilaga 2. Ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 § MB gällande
restaurering av del av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner,
med tillhörande bilagor inklusive miljökonsekvensbeskrivning
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
Ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 § MB gällande
restaurering av del av Klingavälsån i Lunds och
Sjöbo kommuner.
2012-05-30
1
Sökanden
Staten genom:
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
och
Länsstyrelsen i Skåne Län
205 15 Malmö
2
Ombud
Kammarkollegiet
Box 2218
103 15 Stockholm
Företräds av:
Advokatsfiskalen Nils Leine
3
Saken
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att utföra åtgärder i Klingavälsån på fastigheten
Kungsholmen 1:1 (Sjöbo kommun) avseende omledning av vatten från Klingavälsån till äldre
restaurerad åfåra samt igenläggning av delar av befintlig åfåra och anslutande diken.
I särskild ansökan avser staten genom Kammarkollegiet att ompröva dikningsföretaget
”Klingvallsåns rensningsföretag delen Hemmestorpsmölla - Sövdemölla av år 1968”.
4
Yrkanden m m
Med stöd av bestämmelserna i 21 kap 1 § p. 2 och med hänvisning till denna ansökan samt
bifogad teknisk beskrivning Bilaga B, yrkas tillstånd för:
-
att gräva en ny meandrande sträckning av Klingavälsån med en längd på 3300 m mellan
sektion 0/-075 och 3/250 i ritning bilaga B2 vilket motsvarar sektionerna 11 och 32+30
enligt rensningsföretagets sektionsindelning i ritning bilaga B1.
-
Rensa den norra grenen av Klingavälsån nedströms Hemmestorps mölla på en sträcka av
350 m mellan sektion 0/-075 och 0/-425.
1(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
-
att anlägga vallar längs den nya åfårans båda sidor, maximalt 0,5 m höga i förhållande till
omgivande mark, från sektion 0/-020 till sektion 0/200.
-
att på en sträcka av sammanlagt 970 m fylla igen delar av befintlig åfåra mellan
sektionerna 19 och 32+30 i rensningföretagets sektionsindelning enligt ritning bilaga B1
och B2.
-
att anlägga en bro över den nya åfåran där befintlig väg korsar densamma (vid sektion
0/-020) N om Hemmestorpsmölla enligt ritning bilaga B2.
-
att anlägga en tröskel i den nya åfåran 20 m uppströms vägen vid sektion 0/000 enligt
ritning B2 och B6.
-
att anlägga en tröskel i förbindelsen mellan den nya åfåran och befintlig åfåra vid sektion
0/1110 enligt ritning bilaga B2 och B7.
-
att fylla igen ett dike ca 150 m norr om Klingavälsåns nuvarande fåra på en sträcka av
1110 m och ersätta detta med ett nytt dike 1220 m som grävs ca 150 m norr om befintligt
dike enligt bilaga B2.
-
att lägga ut grusmaterial i den nya åfåran på åtta till tolv sträckor om ca 20 m för att skapa
bra bottenförhållanden för bl a den tjockskaliga målarmusslan.
-
att länsstyrelsen/naturvårdsverket har möjlighet, om underhållsbehov föreligger
och underhåll inte kan utföras eller blir fördröjd, att tillfälligt göra en öppning med en
bredd på 3 m till nivån +26,90 i den vall som finns uppströms tröskeln vid sektion 0/0 för
avledning av vattnet till befintlig vad söder om planerad bro.
För genomförande av åtgärderna enligt föreliggande ansökan om vattenverksamhet, ansöks
också om erforderliga dispenser/tillstånd från/enligt bestämmelser knutna till:
-
-
-
5
strandskydd (7 kap 13 § MB) - Som särskilt skäl för dispens åberopas att området
behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan
tillgodoses utanför området
biotopskydd (ändring av diken och småvatten, 7 kap 11 § MB) – Avser igenfyllning
av dike 150 m norr om Klingavälsån och ersätta detta med ett nytt dike 150 m norr om
befintligt dike. Syftet är att återställa en mer naturlig hydrologi i dalbotten närmast den
restaurerade åfåran
riksintresse för naturvård (Objektnr N81, 3 kap 6 § MB)
Natura 2000-område (fågel o habitatområde, 7 kap 28a § MB)
samt
Naturreservat 7 kap 4 § MB)
Rådighet
Staten, genom Naturvårdsverket äger fastigheten Kungsholmen 1:1 och har rådighet över berört
område.
2(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
6
Orientering om och syfte med verksamheten
Klingavälsån är ett biflöde till Kävlingeån. Aktuell åsträcka ligger i Lunds och Sjöbo
kommuner.
Projektområdet avgränsas mot norr av banvallen för den nedlagda järnvägen mellan Veberöd
och Sjöbo. I söder utgörs gränsen av befintlig åfåra. Vattendragssträckan avgränsas nedströms
av Hemmestorpsmölla och uppströms av början på den cirka två kilometer långa kanaliserade
åsträckan. Hela det aktuella området brukas som betesmark och eller vall.
Norr om projektområdet och banvallen löper väg 11. Ytterligare norrut ligger barrskogsområdet
Vombs fure. Här ligger också Sydvattens anläggning Vombverket som producerar dricksvatten
med vatten från Vombsjön som råvatten.
Klingavälsån har ett naturligt kraftigt meandrande lopp upp- och nedströms projektområdet,
medan huvudfåran och anslutande biflöden inom projektområdet är kanaliserade och rätade.
Någon gång mellan 1812 och 1832 utfördes den rätning av Klingavälsån som nu utgör en
sträcka på ca 2 km uppströms Hemmestorpsmölla. Uträtningen gjordes sannolikt i samband med
att kvarnen flyttades från sitt läge längre norrut i dalgångens lägsta punkt, till sitt nuvarande
läge för att vinna bättre fallhöjd. För att åstadkomma detta flyttades åfåran söderut där den
rätades och vallades in på en sträcka av ca 2 km. Genom två fåror förbi kvarnen med reglerbara
luckor, en i anslutning till kvarnhjulet och en norr om kvarnbyggnaden, kunde vattennivån
regleras och kvarnen drivas. Båda dessa passager finns kvar idag och regleringen av vattennivån
med luckorna har varit föremål för många konflikter genom åren. Ytterligare en passage för
vattnet vid högvatten finns i dalgångens lägsta punkt norr om kvarnbyggnaderna, där den väg
som leder norrut från kvarnen korsar ett vad. Vid högvatten sker sannolikt även avvattning via
ett dike beläget norr om aktuell åfåra, vilket passerar genom en trumma under vägen längre
norrut.
Länsstyrelsen/Naturvårdsverket har nu för avsikt att återskapa den tidigare meandrande åfåran
på denna sträcka (ca 3 km) och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker framförallt under
perioder då ängarna idag är torra. Den restaurerade åfåran blir ca 3,3 km lång. Syftet med
åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en rik fauna och flora i och kring vattendraget. I
samband med restaureringen kommer särskilda åtgärder vidtas för att gynna musselfaunan i
vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig målarmussla samt tillförsel av lämpligt
bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna.
Restaureringen ingår i det 5–åriga LIFE-projekt som syftar till att rädda den tjockskaliga
målarmusslan genom att förbättra livsmiljöerna och återintroducera arten. Klingavälsån utgör ett
projektområde bland tolv andra sydsvenska åar (se faktaruta nedan).
Den nya slingrande fåran föreslås följa de lägst liggande delarna av dalgången ungefär enligt
sträckningen på äldre kartmaterial samt där spår av den gamla meandrande fåran fortfarande kan
urskiljas i terrängen. Den nya åfåran kommer att passera under befintlig väg ca 35 m norr om
den plats där vadet är idag. En ny bro byggs på detta ställe.
Den befintliga kanalen får vara kvar på en del av sin sträckning (ca 750 m). Där denna möter
den nya slingrande åfåran ordnas en fast tröskel som avleder vatten till kanalen mot kvarnen vid
högre flöden (>1,2 m3/s). Genom att behålla en del av den gamla kanalen till kvarnen och ha
kvar de gamla vattenvägarna förbi densamma bibehåller man en ”levande” kvarnmiljö, vilket
skapar ett mervärde från kulturhistorisk synpunkt.
3(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
Uppströms sammanflödet med den nya åfåran fylls den befintliga kanalen igen med massor från
den nygrävda åfåran. Undantag utgör de sträckor där den nya åfåran sammanfaller med den
befintliga.
De befintliga två fårorna förbi kvarnen bibehålls. Luckorna kommer alltid att hållas öppna.
I den nya åfåran nedströms överledningen till kanalen strax uppströms vägen anläggs en tröskel
(en sk Jambors tröskel). Denna är utformad så att vattenytan vid medelvattenföring står i nivå
med eller högre än markytan uppströms i syfte att åstadkomma något fuktigare förhållanden i
omgivande ängar medan den dämmer i mindre utsträckning vid höga flöden. Dämmets
utformning medger att fisk skall kunna passera under en stor dela av året.
Ett dike norr om Klingavälsån fylls igen från en position norr om sektion 24 (enligt 1968 års
sektionsindelning av ån) och fram till där diket når fastighetsgränsen i norr. Vattnet från
översilningsdikena och dagvatten från väg 11 leds istället i ett nytt dike som först leder norrut
mot banvallen sedan längs med banvallen tills det ansluter till befintligt dike ca 100 m öster om
passagen under vägen.
Den ökade kapaciteten förbi kvarnen vid höga flöden erhålls genom att vattnet kan rinna i fyra
passager. Dels under den nya bron i den nya fåran och dels förbi kvarnen på två ställen samt i
vadet intill bron som kommer att vara kvar. Genom den nya fåran under bron kommer
vattenavledningskapaciteten vid höga flöden att flerdubblas. Detta förslag tillfredsställer de som
har problem med vattenavledningen uppströms vid höga flöden, samtidigt som det kan
tillgodose naturvårdens önskemål.
Området är utpekat som internationellt värdefull våtmark enligt Ramsarkonventionen och ingår
i EU:s nätverk Natura 2000 enligt både fågel- och habitatdirektivet. Inom förstnämnda
konvention har i olika sammanhang antagits rekommendationer om behovet av restaurering av
våtmarker. Enligt EU:s direktiv för Natura 2000-områden åligger det medlemsländerna att
återställa förstörda biotoper. En fortsättning på Klingavälsåns restaurering bedöms därför ligga
helt i linje med Sveriges internationella åtaganden.
Det är viktigt att se det planerade meandringsprojektet i ett större geografiskt sammanhang. I
stort sett hela Klingavälsån, mellan Sövdesjön och utloppet i Kävlingeån, utgör ett i många
avseenden unikt slättålandskap, även i ett internationellt perspektiv. Åns meandring och att
omgivningarna till stora delar brukas som betes- och slåttermarker utgör grunden för dessa
kvalitéer.
Planering och projektering av restaureringsprojektet har skett genom ett samarbete mellan
rensningsföretaget för Klingavälsån, Kävlingeåns vattenråd (genom Ekologgruppen) och
länsstyrelsen i Skåne (i egenskap av naturvårdsförvaltare och aktör i LIFE-projektet).
Information om Life-projektet ” Målarmusslans återkomst”
Tjockskalig målarmussla är Europas mest hotade musselart. Nu satsas 4,9 miljoner euro i ett
projekt som syftar till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i 12 åar i
södra Sverige. Det femåriga LIFE-projektet har startat 2012 och hälften finansieras via EU-
kommissionen, 25 procent av Naturvårdsverket och en fjärdedel av Länsstyrelserna samt
Karlstads universitet. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Skåne, Jönköping,
Blekinge, Östergötland, Sörmland och Karlstads universitet. För alla regionerna ska nära fem
miljoner euro delas ut, av dem går 70 procent till Skåne och i första hand till Klingavälsån
och Fyleån, vilka är de två åar i projektet där restaurering genom återmeandring planeras.
Föreliggande ansökan är en förberedelse för det praktiska åtgärdsarbete som planeras för
Klingavälsån inom Life-projektet.
4(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
7
Vattenrättsliga förhållanden och fiskerätt
Dom 1894 angående reglering av luckor i kvarnen
En tvist mellan markägare uppströms Hemmstorpsmölla och kvarnägaren gällande regleringen
av vattennivån vid kvarnen avgjordes av Kungl Maj:ts Högsta domstol 1894. Domen fastställde
att samtliga fyra dammluckor skulle hållas helt öppna från och med den 1 maj till och med den
15 oktober.
Överenskommelse 1899 angående uppgrävning och rensning
I en överenskommelse 1899 faställde Kunglig Maj:ts befallningshavare i Malmö hus län en
överenskommelse angående uppgrävning och underhåll av Klingavälsån på sträckan mellan
Sövdesjön och Hemmestorps Mölla. Enligt överenskommelsen skulle markägarna längs ån
utföra uppgrävningen. Rensingen skulle verkställas varje år av ägarna mellan 10 och 24 juni.
Klingvallsåns regleringsföretag år 1939
År 1939 avslutades en laga syneförrättning rörande sänkning av ån på den aktuella sträckan.
Företaget mötte jämlikt bestämmelserna i 7 kap. 39 § dåvarande vattenlagen laga hinder. I
vattendomstolens dom anföres bl.a.: ” Ej heller finner vattendomstolen – särskilt i betraktande
av att förbättrade förhållanden för markägarna synas kunna vinnas genom verkställande av
erforderliga upprensningar av Klingavälsån, mot vilkas företagande något lagligt hinder icke
förefinnas” Frågan om underhållet upptogs ej till särskild prövning
Klingvallsåns rensningsföretag, delen Hemmestorpsmölla–Sövdemölla av år 1968.
År 1968 bildades en syneförrättning angående fördelning av kostnader vid underhåll och
rensningar inom Klingavälsån, delen Hemmestårpsmölla – Sövdemölla. Laga hinder har inte
anmälts mot förrättningens handläggande. Före år 1968 har ån ej varit föremål för någon
dikningsåtgärd utom på en sträcka av ca: 2.5 km uppströms Hemmestårpsmölla. Sträckan
omgrävdes och rätades i samband med överenskommelse från år 1899. På övriga sträckor har ån
fortfarande sitt ursprungliga lopp med ett serpentinmönster. ”Därför ska inga förändringar
vidtagas i åns sträckning eller breddning och fördjupning av sektioner. I underhållet av ån ska
bara ingå borttagning av slambankar och vegetation. Särskild underhållsfördelningslängd för ån
samt underhållets skötsel har upprättats”.
Domar 2001 och 2009 gällande återmeandring i Klingavälsån nedströms
Hemmestorpsmölla
Växjö tingsrätt, miljödomstolen, meddelade i dom 2001-06-21 (M 348-00) och i dom 2009-0226 (M 3142-07) tillstånd för staten genom Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne län att
anlägga nya meandrande sträckor av Klingavälsån (nedströms den i denna ansökan berörd
åsträcka), fylla igen dåvarande åsträckor samt genomföra vissa andra angivna åtgärder. I
samband med nämnda tillstånd förordnades också om omprövningar av berörda
dikningsföretag. Nämnda tillstånd har tagits i anspråk och ansökta åtgärder har genomförts.
Fiskerätten i Klingavälsån
Fisket i Klingavälsån på berörd sträcka är samfällt. Enligt en utredning utförd av Lantmäteriet i
Malmö 1961 konstateras att fisket i Klingavälsån inom Vombs, Hemmstorps och Everlövs byar
samt Hemmestorps möllas område är samfällt.
8
Fysiska planer, skydd och utpekanden
Det aktuella området ligger utanför detaljplanelagt område. I översiktsplanerna för Lunds- och
Sjöbo kommun redovisas området som skyddat värdefullt naturområde samt med reservat för
järnvägsspår (Simrishamnsbanan).
Generella biotopskydd avseende diken och småvatten gäller.
5(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
Strandskydd gäller 100 meter på vardera sidan om Klingavälsån..
Området ingår i vattenskyddsområde för vattentäkter vid Vombs vattenverk (beslut 1998-0827, ändring 12FS 2000:290). Dispens för åtgärderna har sökts hos länsstyrelsen. Se beslut om
dispens bilaga D.
Området berörs av riksintressen för naturvård.
Större delen av Klingavälsån dalgång, inklusive projektområdet, ingår i naturreservatet
Klingavälsåns dalgång (beslut 1968-06-14, ursprungligen naturminnesmärke bildat 1923).
Hela Klingavälsåns dalgång utgör Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SE 0430087,
Klingavälsån). Stora delar av dalgången, bland annat aktuellt projektområde, är också Natura
2000-område enligt habitatdirektivet (SE 04430110, Klingavälsån-Karup).
Klingavälsån är i miljömålsunderlaget för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
utpekat som nationellt särskilt värdefullt vatten.
Berörd sträcka av Klingvälsån tillhör inom vattenförvaltningen vattenförekomst SE 616936135849 (Klingavälsån: Kävlingeån-Sövdesjön).
Ekologisk status för denna vattenförekomst är av vattenmyndigheten (för Södra Östersjöns
vattendistrikt) redovisad som otillfredsställande (2009). Kvalitetskravet (miljökvalitetsnormen,
MKN) är god ekologisk status med tidsfrist 2027 för övergödning och 2021 avseende s k
kontinuitets- och morfologiska förändringar. Kvalitetsfaktorer som främst legat till grund för
klassningen har varit fisk och näringsämnen (fosfor). För de av EU gemensamt utpekade
prioriterade miljöfarliga ämnen, vilka utgör grunden för klassning av kemisk status, är status
och MKN redovisad (2009) som God till 2015 (exklusive kvicksilver).
Projektområdet ligger inom området för grundvattenförekomsten Vombsänkan (SE615867137086). Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är klassad som god (2009)
och kvalitetskravet för 2015 är också god, både kemiskt och kvantitativt.
9
Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet
För en närmare beskrivning av den sökta vattenverksamheten hänvisas till Teknisk beskrivning,
Bilaga B med tillhörande bilagor med ritingar under flik 4 och 5
9.1 Höjdsystem
Använt höjdsystem har konnekterats till fixpunkt som tillämpats av Klingavälsåns
rensningsföretag. Detta höjdsystem ligger ca 7 cm högre än RH70.
9.2 Geotekniska förhållanden
Jordlagret inom området består i princip av lös högförmultnad organogen jord följt av sand till
mer än två meters djup. Ytskiktet är mullhaltigt. Lokalt förekommer torvlager. Sandlagret
underlagras av dyig lera. Sanden har hög genomsläpplighet (1 x 10-4 à 1 x 10-5 m/s). Jorden i
området är erosions- och slambenägen.
9.3 Vattenföringar i Klingavälsån
Klingavälsån är en sidogren till Kävlingeån. SMHI har en mätstation i Klingavälsån vid
Veberöd nedströms Hemmestorpsmölla. Nedan redovisas avrinningsområdets areal och
6(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
karakteristiska vattenföringar. Motsvarande värden vid Hemmestorpsmölla har beräknats genom
arealkorrektion.
3
Tabell 1. .Karakteristiska vattenföringar, m /s, i Klingavälsån 1972-1999
(SMHI station 92-2116)
Hemmestorpsmölla
2
192
190.5
högsta högvattenföring
12.9
12.8
medelhögvattenföring
8.0
7.9
medelvattenföring
1.80
1.78
medellågvattenföring
0.35
0.34
lägsta lågvattenföring
0.11
0.10
4
4
avrinningsområde, km
sjöprocent
Med hjälp av sannolikhetsteori och karakteristiska värden för vattenföring vid SMHI- s station
beräknades vattenföringar med återkomsttid 50 och 10 år. Dygnsmedelflöde och momentant
flöde vid Hemmestorpsmölla har sammanställts nedan.
3
Tabell 2. . Vattenföringar, m /s, med återkomsttid 50 ch 10 år
dygnsmedelvärde
momentantvärde
högsta högvattenföring (50 år)
17.0
18.0
högsta högvattenföring (10 år)
11.7
12.4
Vid höga vattenflöden sker omfattande översvämningar i ådalen, särskilt uppströms
Hemmestorps mölla.
9.4 Utformning av byggnadsåtgärder
9.4.1 Omgrävning av huvudfåran
Se bilaga B2.
Huvudåtgärden är omgrävning av Klingavälsån till den gamla sträckning den en gång hade.
Längden på den nya åfåran blir ca 3,3 km och sträcker sig mellan sektionerna sektion 0/-075
och 3/250. Åfårans bottenbredd kommer att bli 5 m och släntlutningen den första halvmetern
från botten 1:1 och därefter 1:4. Den nya åfåran kommer att passera under befintlig väg (sektion
0/-020) ca 35 norr om den plats där vadet är idag. En ny bro byggs. Fåran blir under bron ca 7 m
bred. Bottennivån blir +26,30. Den genomsnittliga bottenlutningen i den nya åfåran kommer att
bli 0,43 ‰
750 m av den befintliga kanalen får ligga kvar och får en förbindelse med den nya åfåran genom
en tröskel vid sektion 1/115, för överledning av vatten från den nya åfåran till den kvarvarande
kanalen.
De befintliga två fårorna förbi kvarnen bibehålls. Bottentröskeln i dessa ligger som lägst på
+27,32. Luckorna kommer alltid att hållas öppna.
Uppströms sammanflödet med den nya åfåran fylls den befintliga kanalen igen med massor från
den nygrävda åfåran, med undantag för sträckor där den nya åfåran sammanfaller med den
befintliga.
7(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
9.4.2 Anläggning av trösklar
Se bilaga B6 och B7.
Där den kvarvarande kanalen (750 m) möter den nya slingrande åfåran vid sektion 1/115,
ordnas en fast tröskel på nivån +27,70 med ett 30 cm brett utskov ned till nivån +27,30, som
avleder vatten till kanalen mot kvarnen vid flöden högre än ca 1,2 m3/s (MQ= 1,8 m3/s).
I den nya åfåran nedströms överledningen till kanalen strax uppströms vägen vid sektion 0/000
anläggs en tröskel. Denna kommer att bli 60 cm hög och ca 6,20 m bred och utformad så att
vattenytan vid medelvattenföring står i nivå med eller högre än markytan uppströms i syfte att
åstadkomma något fuktigare förhållanden i omgivande ängar under lägre flöden medan den
dämmer i mindre utsträckning vid höga flöden. Överkanten på detta dämme kommer att ligga på
nivån +26,90. Dämmets utformning, medger att fisk obehindrat skall kunna passera under en
stor del av året.
9.4.3 Omgrävning av dike
Se bilaga B2.
Diket norr om Klingavälsån fylls igen på en sträcka av 1110 m från en position norr om sektion
24 (enligt 1968 års sektionsindelning av ån) och fram till där diket når fastighetsgränsen i norr.
Vattnet från översilningsdikena och dagvatten från väg 11 leds istället i ett nytt dike, 1220 m
långt som först leder norrut mot banvallen sedan längs med banvallen tills det ansluter till
befintligt dike ca 100 m öster om passagen under vägen.
9.4.4 Hantering av överskottsmassor
Se bilaga B2.
Den totala schaktvolymen för grävning av den nya åfåran beräknas uppgå till ca 23 000 m3.
Volymen av jordmassor som åtgår för igenfyllnad av aktuella sträckor av befintlig åfåra uppgår
till 8000 m3. Resterande massor, ca 15 000 m3 planas ut på åkermark/betesvall norr om ån på
områden som ligger över högsta högvattennivån.
En del av massorna går åt till att uppföra vallar kring den nedre delan av ån för att förhindra att
vatten svämmar över åfåran vid vattenflöden motsvarande medelvattenföring eller lägre.
Schakten från det nya diket går ungefär jämt ut med den dikesträckas som skall fyllas igen.
9.4.5 Övrigt entreprenadarbete
En bro kommer att anläggas där den nya åfåran passerar vägen norr om Hemmestorpsmölla
(sektion 0/-020). Den planerade bron ska få en fri spännvid på 5 m. Höjden blir 1 m. Öppningen
blir rektangulär med en bottenplatta eller botten förstärk med stenar.
Utläggning av grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla utförs inom några avsnitt i ån.
På dessa avsnitt anläggs bottenlutningen brantare än 0,43‰ för att mellan dessa sträckor ha en
något flackare bottenlutning.
Innan befintlig åfåra fylls igen grävs bottenmaterial upp och flyttas över till den nya åfåran för
att överföra musslor och övrig bottenfauna till det nya vattendraget. Musslor från den
kvarvarande kanalen samlas in och överförs till den nya åfåran.
Gångbroar, stättor och eventuellt ändringar i befintlig stängsling, tillkommer också. Vid åns nya
passage förbi vägen anläggs en bro.
10
Miljökonsekvensbeskrivning
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats av Ekologgruppen i Landskrona AB.
8(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms åtgärderna förstärka området vården från miljö- och
naturvårdssynpunkt.
I miljökonsekvensbeskrivning tas upp skyddsåtgärder för att undvika skador på miljön i själva
anläggningsskedet.
Sökanden har haft samråd med länsstyrelsens miljöavdelning, 2012-02-14 samt berörda
markägare och arrendatorer. Samrådsredogörelsen har överlämnats till länsstyrelsen som i
beslut 2012-05-25 meddelat att den planerade vattenverksamheten inte bedöms medföra
betydande miljöpåverkan.
Samråd har skett med rensningsföretaget för Klingvallsån 1968, bland annat genom flera möten
med styrelsen, som resulterat i att en överenskommelse tecknats mellan Naturvårdsverket och
rensningsföretaget gällande åtgärdernas utformning och genomförande. Överenskommelsen har
förankrats i rensningsföretagets genom stämmobeslut. Information och samråd har också ägt
rum med de privata markägare söder om ån som har sin fastighetsgräns mot den befintliga
rätade kanalen. Detta gäller även de privata markägare som har fastigheter omedelbart nedström
Kungsholmen 1:1 nedströms Hemmestorpsmölla.
Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandlingar och Länsstyrelsens beslut är samlat i
Bilaga C.
11
Förslag till kontrollbestämmelser och villkor
Enligt den överenskommelse som tecknats med rensningsföretaget skall peglar monteras upp
dels vid sektion 0/-015 vid vägbron och dels vid sektion 3/256, ungefär där omgrävningen
börjar. Pegelskalorna skall konnekteras till reningsföretagets höjdsystem. För pegeln vid
vägbron kommer en avbördningskurva att upprättas. Peglarna skall användas för bland annat
kontroll av underhållsbehovet. Om rensning inte kan utföras eller blir fördröjd skall
länsstyrelsen-/naturvårdsverket ha möjlighet att tillfälligt gräva bort den vall som finns
uppströms dämmet för avledning av vattnet till befintlig vad söder om planerad bro.
En vattenkvalitetskontroll i Klingavälsån genomförs kontinuerligt av Kävlingeåns
vattenvårdsförbund längre nedströms och Länsstyrelsen har ett uppföljningsansvar för Natura
2000-området.
Inom ramen för LIFE-projektet ingår ett uppföljningsprogram. I denna uppföljning ingår
vattenkemi, bottenfauna, fisk, perifyton, temperatur och vattenstånd/vattenföring. Provtagning
inleds 2012 och avslutas 2015 Provtagningen kommer att ske i den nya åfåran och på sträckor
uppströms åtgärderna.
Fisket i Klingavälsån inom berörd sträcka är samfällt. Vad gäller frågan om den framtida
fiskerätten i den nya åfåran föreslås att denna hanteras på samma sätt som i dom M 3142-07
(gällande omgrävning av Klingavälsån längre nedströms), det vill säga att det villkoras att
”Sökanden skall om sakägare så begär bekosta förrättning för att säkerställa att den nya
omgrävda åsträckan för framtiden ska komma att omfattas av det samfällda fisket”
12
Underhållsansvar
För underhåll av föreslagen vattenanläggning svarar staten genom Naturvårdsverket och
Länsstyrelsen i Skåne län. Visar kontrollen av vattenstånden att ett rensningsbehov föreligger
9(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
och rensning inte kan utföras eller blir fördröjd skall länsstyrelsen/naturvårdsverket ha möjlighet
att tillfälligt gräva bort den vall som finns uppströms dämmet för avledning av vattnet till
befintlig vad söder om planerad bro.
13
Nyttan med vattenverksamheten
Föreslagna åtgärder kommer att:
 restaurera, utveckla och förstärka de kvalitativa värdena inom områdets naturmiljöer,
 gynna biologisk mångfald som är knuten till vatten- och våtmarksmiljöer,
 skapa förutsättningar för återetablering av tjockskalig målarmussla – en åtgärd som EUkommissionen lyft fram som prioriterad, även i EU-perspektiv,
 bidra till att positivt utveckla intentionerna i berörda Natura 2000-objekt och Ramsarområde
 bidra till att uppnå flera av de nationella miljömålen; myllrande våtmarker, ett rikt
odlingslandskap, ingen övergödning och ett rikt växt- och djurliv,
Projektet kommer också att bidra till att uppnå god ekologisk status inom aktuell
vattendragssträcka och inom nedströms belägna vattenförekomster.
Förhandsbesked om såväl statliga miljöinvesteringsstöd (Länsstyrelsen i Skåne län) och som de
anslagna medlen inom Life-projektet för restaureringsarbetena i Klingavälsån (ca 720 000 euro)
visar att samhällets betalningsvilja med råge täcker kostnaderna för projektets genomförande.
Detta innebär att den av staten och EU bedömda miljönyttan är betydligt större än kostnaderna.
I nedansstående tabell uppskattas kostnaderna för entreprenadarbetena. Enligt erfarenhet kan
kostnaderna för denna typ av arbete variera stort och avgörs först efter att anbudsprocessen på
entreprenaden är klar.
Tabell 3. Uppskattade kostnader i kkr.
Åtgärd
Meanderslinga och dike
Bro, dämmen, peglar mm
Stängsel, stättor, gångbroar, överfart
Fisk-/musselvårdsåtgärder
Rep. dämme Hemmestorpsmölla
Upphandling och Entreprenadkontroll
Oförutsett
Summa
kkr
2500
800
400
300
50
100
200
4350
Några andra kostnader eller skador bedöms föreslagna åtgärder inte medföra. De förändringar
som sker av områdets hydrologi kan i viss mån påverka hur markerna kan brukas. Med de
åtgärder som föreslås inom projektet, med övergångar, stängsling etc bedöms dock inte
åtgärderna försvåra brukandet. Brukarna kommer att ha möjlighet att ansöka om statligt
skötselstöd för våtmark inom de hydrologiskt påverkade områdena.
14
Tillåtlighet
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats beträffande nytta, skador och kostnader anser
sökande att den ansökta vattenverksamheten är tillåtlig enligt 11 kap 6§MB.
15
Sakägare
Se Sakägarförteckning Bilaga E.
10(11)
Ansökan om tillstånd gällande
restaurering av Klingavälsån i Lunds och Sjöbo kommuner
Som sakägare tas upp de markägare vars fastighet är belägna söder om ån och där
fastighetsgränsen går i ån. Dessa markägare har i ett skriftligt godkännande medgivit att ån får
en ändrad sträckning. I övrigt berörs Klingavälsåns rensningsföretag av år 1968 av åtgärderna
och är uppförd som sakägare. Den del som berörs av åtgärderna kommer att lyftas ut ur
dikningsföretaget genom en omprövning av dikningsföretaget.(se särskild ansökan).
Ägare till fastigheter omfattande Vomb, Hemmestorp och Everlöv kan betraktas som sakägare
med anledning av det samfällda fisket i ån. Ingen förteckning över dessa fastigheter bifogas.
I övrigt bedöms inga andra markägare eller dikningsföretag påverkas av åtgärderna.
16
Tider
Det föreslås att arbetstiden för företagets genomförande fastställs till fem år efter lagakraftvunnen dom. Tiden för oförutsedd skada föreslås bestämmas till 10 år efter arbetstidens utgång.
17
Verkställighetsförordnande
Sökanden yrkar på verkställighetsförordnande då tiden under året då åtgärderna lämpligen
genomförs är relativt kort och då finansiering och behövlig samordning med tidsplanen för
nämnt Life-projekt gör att tidsutrymmet för genomförandet är begränsat. Åtgärderna måste
genomföras under 2013 för att tidsplanen för LIFE-projekt skall kunna uppnås.
18
Aktförvarare
Som aktförvarare föreslås Lunds kommuns kommunekolog, Cecilia Backe, Tekniska
förvaltningen, Park- och naturkontoret, Byggmästaregatan 2, 222 37 Lund, telefon 046-355000.
19
Förhandlingslokal
Som förhandlingslokal föreslås Hemmestorpsmölla, i Sjöbo kommun. Lokalen kan bokas
genom skogsstyrelsen, 0413-29477 Karl Erik Ivarsson.
______________________________________
Ort och datum
______________________________________
Nils Leine
Advokatsfiskal
Kammarkollegiet
11(11)
Bilaga B
Restaurering av Klingavälsån
uppströms Hemmestorps mölla
Teknisk beskrivning
Version 2012-05-30
På uppdrag av
programberednigen för
Kävlingeåprojektet
Tom sida
Restaurering av Klingavälsån
uppströms Hemmestorps mölla
Teknisk beskrivning
Rapporten är upprättad av: Bengt Wedding och Johan Krook
Hydrologiska beräkningar: Gwidon Jakowlew, Jordbruksverkets Vattenenhet, Alnarp
Uppdragsgivare: Kävlingeåprojektets programberedning
Landskrona 2012-05-30
EKOLOGGRUPPEN
Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 31
Utskriftsversion: 12-05-30
Wordfil: Tekn_beskr_ansökan_bilagaB.docx
Ekologgruppen i Landskrona AB
ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona
TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: [email protected]
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
Innehållsförteckning
sidan
1
2
3
Orientering .................................................................................................................... 6
Höjdsystem .................................................................................................................... 6
Nuvarande vattenrättslig förhållanden....................................................................... 6
3.1
Vattenrättsliga prövningar ............................................................................................. 6
3.1.1
1899 års överenskommelse angående uppgrävning och rensning av Klingavälsån
6
3.1.2
Klingavälsåns regleringsföretag år 1939 ............................................................... 6
3.1.3
Klingavälsåns rensningsföretag år 1968................................................................ 7
4
Hydrologiska förhållanden .......................................................................................... 7
4.1
Hydrologiska förutsättningar ......................................................................................... 7
4.1.1
Vattenföringar ....................................................................................................... 7
4.1.2
Dagvatten .............................................................................................................. 8
4.1.3
Nederbörd och avrinning ....................................................................................... 8
4.2
Befintlig situation .......................................................................................................... 9
4.2.1
Geotekniska förhållanden ...................................................................................... 9
4.2.2
Hydrologiska förhållanden .................................................................................. 10
5
Beskrivning av planerade åtgärder ........................................................................... 10
5.1
Den nya åfåran ............................................................................................................. 10
5.2
Ny tröskel..................................................................................................................... 11
5.3
Passage vid väg ............................................................................................................ 11
5.4
Överledning till befintlig åfåra .................................................................................... 11
5.5
Anslutning av Orehusbäcken till nya fåran .................................................................. 11
5.6
Igenfyllning av befintlig åfåra ..................................................................................... 11
5.7
Omledning av dike ....................................................................................................... 11
5.8
Rensning av gamla åfåror ............................................................................................ 11
5.9
Nya vallar..................................................................................................................... 12
5.10 Hantering av massor .................................................................................................... 12
6
Hydrologiska konsekvenser ....................................................................................... 12
6.1
Tröskel vid sektion 1/115 ............................................................................................ 12
6.2
Bro över vägen ............................................................................................................. 12
6.3
Jambors överfall........................................................................................................... 13
6.4
Situationen vid inloppet av Skarriediket ...................................................................... 13
6.5
Vattensituation nedströms möllan ............................................................................... 13
6.6
Vattensituation öster om markväg ............................................................................... 13
6.7
Slutsatser ...................................................................................................................... 13
4 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
Bilagor – Flik 4
B1: Plankarta över befintliga förhållanden med fixpunkt
B2: Plankarta över planerade åtgärder med sektionsindelning
B3: Plankarta, detaljritning av överledning till ny åfåra samt vattenvägarna förbi
kvarnen
B4: Längdprofil ny åfåra
B5: Tvärsektion ny åfåra
B6: Principskiss för Jambors tröskel
B7: Principskiss överledning från ny åfåra till befintlig åfåra
B8: Principskiss över ny bro
B9: Avbördningskurva för den nya åfåran sektion 0/000 – 3/260
B10: Varaktighetskurva för vattenflöden
B11: Avbördningskurva för tröskel vid inloppet till den gamla åfåran
B12: Jambors tröskel, tabell över flöde och vattennivåer vid sektion 0/000 och 0/114
B13: Jambors tröskel, tabell över dämningens avtagande uppströms
B14: Översvämning vid HHQ före och efter åtgärd
5 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
1 Orientering
Någon gång mellan 1812 och 1832 utfördes den rätning av Klingavälsån som nu utgör en
sträcka på ca 2 km uppströms Hemmestorpsmölla. Uträtningen gjordes sannolikt i samband med
att kvarnen flyttades från sitt läge längre norrut i dalgångens lägsta punkt, till sitt nuvarande
läge för att vinna bättre fallhöjd. För att åstadkomma detta flyttades åfåran söderut där den
rätades och vallades in på en sträcka av ca 2 km. Genom två fåror förbi kvarnen med reglerbara
luckor, en i anslutning till kvarnhjulet och en norr om kvarnbyggnaden, kunde vattennivån
regleras och kvarnen drivas. Båda dessa passager finns kvar idag och regleringen av vattennivån
med luckorna har varit föremål för många konflikter genom åren. Ytterligare en passage för
vattnet vid högvatten finns i dalgångens lägsta punkt norr om kvarnbyggnaderna, där den väg
som leder norrut från kvarnen korsar ett vad. Vid högvatten sker sannolikt även avvattning via
ett dike beläget norr om aktuell åfåra, vilket passerar genom två trummor under vägen.
Kävlingeåprojektet/Länsstyrelsen har nu för avsikt att återskapa den tidigare meandrande åfåran
på denna sträcka (ca 3 km) och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker framförallt under
perioder då ängarna idag är torra. Syftet med åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en
rik fauna och flora i och kring vattendraget. I samband med restaureringen kommer särskilda
åtgärder vidtas för att gynna musselfaunan i vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig
målarmussla samt tillförsel av lämpligt bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna.
Restaureringen ingår i det 5–åriga LIFE-projekt som syftar till att rädda den tjockskaliga
målarmusslan genom att förbättra av livsmiljöerna och återintroducera arten. Klingavälsån utgör
ett projektområde bland 12 andra sydsvenska åar.
2 Höjdsystem
I denna ansökan förekommande höjduppgifter uttrycker höjd över havet i lokalt höjdsystem
konnekterat till höjdsystem använt av Klingvallsåns rensingsföretag. Utgångspunkt (fixpunkt)
för avvägningarna har varit ett kors på brunnslock med höjden + 28.93. Differensen mellan
detta höjdsystem och RH70 är ca +7 cm. Fixpunkten är markerad på planritning bilaga B1.
3 Nuvarande vattenrättslig förhållanden
3.1 Vattenrättsliga prövningar
3.1.1 1899 års överenskommelse angående uppgrävning och rensning av
Klingavälsån
År 1899 fastställde Kung. Maj:ts befallningshavande i Malmö hus län en överenskommelse
angående uppgrävning och underhåll av Klingavälsån på sträckan mellan Sövdesjön och
Hemmestorps mölla. Enligt överenskommelse skulle markägarna längs ån utföra
uppgrävningen. Rensningen skulle verkställas av ägarna varje år mellan den 10 och 24 juni.
3.1.2 Klingvallsåns regleringsföretag år 1939
År 1939 avslutades en laga syneförrättning rörande sänkning av ån på den aktuella sträckan.
Företaget mötte jämlikt bestämmelserna i 7 kap. 39 § dåvarande vattenlagen laga hinder. I
vattendomstolens dom anföres bl.a: ” Ej heller finner vattendomstolen – särskilt i betraktande av
att förbättrade förhållanden för markägarna synas kunna vinnas genom verkställande av
erforderliga upprensningar av Klingavälsån, mot vilkas företagande något lagligt hinder icke
förefinnas.” Frågan om underhållet upptogs ej till särskild prövning.
6 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
3.1.3 Klingvallsåns rensningsföretag år 1968
År 1968 bildades en syneförrättning angående fördelning av kostnader vid underhåll och
rensningar inom Klingavälsån, delen Hemmestorps mölla – Sövde mölla. Laga hinder har inte
anmälts mot förrättningens handläggande. Före år 1968 har ån ej varit föremål för någon
dikningsåtgärd utom på en sträcka av ca 2,5 km uppströms Hemmestorps mölla. Sträckan
omgrävdes och rätades i samband med överenskommelse från år 1899. På övriga sträckor har ån
fortfarande sitt ursprungliga lopp med ett serpentinmönster. ”Därför ska inga förändringar
vidtagas i åns sträckning eller breddning och fördjupning av sektioner. I underhållet av ån ska
bara ingå borttagning av slambankar och vegetation. Särskild underhållsfördelningslängd för ån
samt underhållets skötsel har upprättats”.
4 Hydrologiska förhållanden
De hydrologiska förhållandena och beräknade hydrologiska konsekvenser (kapitel 6) baseras på
en utredning genomförd av Jordbruksverkets Vattenenhet i Alnarp.
4.1 Hydrologiska förutsättningar
Klingavälsån är en sidogren till Kävlingeån. SMHI har en mätstation i Klingavälsån vid
Veberöd (station nr 92-2116), strax nedströms det aktuella området. Avrinningsområdet vid
mätstationen uppgår till 192 km2 och vid Hemmestorps mölla ca: 190,5 km2. Karakteristiska
vattenföringar för SMHIs station avseende perioden 1972-1999 redovisas i tabell 1. Genom
arealkorrektion har motsvarande värden vid Hemmestorps mölla beräknats.
3
Tabell 1.
Karakteristiska vattenföringar, m /s, i Klingavälsån 1972-1999
station 92-2116
192
12,9
8,0
1,80
0,35
0,11
4
avrinningsområde, km2
högsta högvattenföring
medelhögvattenföring
medelvattenföring
medellågvattenföring
lägsta lågvattenföring
sjöprocent
Hemmestorps mölla
190,5
12,8
7,9
1,78
0,34
0,10
4
4.1.1 Vattenföringar
Med hjälp av sannolikhetsteori och karakteristiska värden för vattenföring vid SMHIs station
har vattenföringar med återkomsttid på 50 och 10 år beräknats. Dygnsmedelflöde och
momentant flöde för dessa vid Hemmestorps mölla har sammanställts i tabell 2.
3
Tabell 2.
Vattenföringar, m /s, med återkomsttid 50 ch 10 år
dygnsmedelvärde
17,0
11,7
högsta högvattenföring (50 år)
högsta högvattenföring (10 år)
momentantvärde
18,0
12,4
Vattenföringens variation över året framgår av tabell 3 som redovisar månadsmedelvärde av
vattenföringen vid SMHIs station under åren 1972-1990.
3
Vattenföringens månadsmedelvärde under perioden 1972 – 1990, m /s
Tabell 3.
jan
feb
mars
april
maj
jun
juli
aug
sept
Okt
nov
dec
2.88
2.98
3.07
2.38
1.49
0.86
0.63
0.59
0.69
1.09
1.67
2.68
Varaktighet av avrinningen förbi Hemmestorps mölla redovisas i tabell 4, samt i bilaga B10.
7 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
Tabell 4.
Varaktighet av olika flöden
Flöde, m3/s ≥17,00 4,76 3,81 2,86 1,91 1,52 1,14 0,95 0,76 0,57 0,38 0,19 0,095
Dagar
<1
19
28
54
121
164
206
234
263
297
330
363
365
Vid förrättningen år 1939 (se 3.1.2) föreslogs Klingavälsåns följande dimensioner på berörd
sträcka: bottenbredd 7 m, bottenlutning 0,55 ‰ och släntlutning 1:1,25. Samtidigt skulle en
väsentlig fördjupning av ån (mellan 1och 1,5 m) ske. Med föreslagna åtgärder skulle det högsta
vattenståndet ligga något under markytan med undantag för området närmast Hemmestorps
mölla. Åtgärder enligt 1939-års förrättning är inte utförda.
I samband med bildning av naturreservat undersöktes ån mellan Hemmestorps mölla och
Sövdemölla. Enlig upprättat rensningsförslag 1968, som tog hänsyn till reservatbestämmelserna
för naturreservat Klingavälsån, föreslogs att ån ”bör underhållas genom upptagning av
slambankar inom den befintliga sektionen, och där förträngning skett till bottenbredd 5 m och
släntlutning 1:1,5”
4.1.2 Dagvatten
Enligt information från Sjöbo kommun, avvattnas huvuddelen av Sjöbos tätort mot
Grimstoftabäcken och Björkaån. Bara en bråkdel av tätorten avvattnas till Klingavälsån via en
rörledning och ett öppet dike. Dagvattenmängder som belastar Klingavälsån är obetydliga
jämfört med den naturliga avrinningen.
4.1.3 Nederbörd och avrinning
Avrinningstoppar uppkommer huvudsakligen till följd av häftiga regn eller under längre
nederbördsrika perioder samt i samband med snösmältning. Avrinningsintensiteten i det
enskilda fallet påverkas givetvis till väsentlig del av bl. a. pedologiska och topografiska
förhållandena. Regn i samband med pågående snösmältning påskyndar avrinning och kan
medföra mycket kraftiga flöden.
Ur dimensioneringssynpunkt är frågan om hur länge flöden av viss storlek varar av särskilt
intresse. Flöden överstigande en specifik avrinning motsvarande 1,5 l/s ha är vanligen mycket
kortvariga, sällan längre än en dag. Momentant kan dock avrinningsintensiteten uppnå mycket
höga värden. Översvämningar på marker längs Klingavälsån under de senaste åren måste
analyseras i samband med då rådande meteorologiska och hydrologiska förhållandena.
Nederbörd i Lund redovisas i tabell 5 med års och månadsvärde för perioden 1995 – 2006.
Under perioden 2001 till 2006 var det två år med årsnederbörd lägre än normalt för perioden
1961 –1990. Det var år 2001 och 2005. Månadsmedelvärdet för augusti och september var dock
år 2001 betydligt högre än normalt för perioden 1961 – 1990. Sommaren och hösten 2005 var
regnrik med hög vattenmättad jordprofil som följd. Det var april och september som med lägre
nederbörd än normalt sänkte årsmedelvärdet. Högt månadsmedelvärde inträffades i juni och
oktober 2002, juli år 2003 samt i juli 2004. Extremt var augusti 2006 med hela 264 mm.
8 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
Tabell 5.
Års- och månadsnederbörd i Lund 1995-2006, mm
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 normal
jan
88
4,7
5,7
47
feb
51
20,4
62,3
mars
60
4,7
14,4
april
43
15
maj
35
juni
1961-1990
55,3
34,2
34,8
132
41
64
51
23
54
48
60
22,8
29,5
106
14
35
49
45
33
80
34,4
70,8
12
41
12
42
38
29
45
20,8
61
41,9
21,8
54
37
53
25
8
51
40
102
55,8
36
33,3
50
19
66
86
17
38
68
45
31
12,6
19,1
60
53,9
61,3
35
120
74
83
46
45
56
juli
14
36,1
32,5
120
24,9
41,7
44
80
98
128
80
7
70
aug
12
22,5
8,8
53
112
82,5
79
24
58
76
55
264
65
sep
91
60,4
40,5
65
59,6
111
84,5
21
44
40
21
34
64
okt
36
25,5
75,2
131
40
41,6
125
60
66
58
107
60
nov
19
51,3
64
36
17,1
99,6
48,5
50
82
55
50
87
69
dec
19
36,9
32
36
108
31
13,3
36
82
64
65
87
65
året
499
392
431
773
641
626
495
838
704
695
559
847
666
Ännu viktigare och av större intresse är maximal nederbörd under ett dygn. Det är sådan relativt
kort intensiv nederbörd som orsakar höga avrinningstoppar. I tabell 6 redovisas maximala
dygnsvärden i mm för respektive år under perioden 2000 till 2006 och motsvarande specifik
avrinnig i l/s ha.
Tabell 6.
Maximal dygnsnederbörd
år
2000
månad
nederbörd
mm/dygn
avrinning q
= l/s ha
maj
30
1,39
juni
33,7
1,56
september
57,2
2,65
2001
september
22
1,02
2002
juli
35
1,62
2003
juni
26,5
1,23
2004
oktober
25,5
1,18
2005
oktober
40,5
1,88
2006
augusti
45
2,1
Under perioden 2000-2006 var den maximala avrinningen år 2001 och 2004 något högre än den
avrinning som Klingavälsån, med befintliga förhållanden, klarar att avbörda. Extremt hög var
specifik avrinning i september 2000, oktober 2005 och augusti 2006.
4.2 Befintlig situation
4.2.1 Geotekniska förhållanden
Jordlagret inom området består i princip av lös högförmultnad organogen jord följt av sand till
mer än 2 m djup. Ytskiktet är mullhaltigt. Lokalt förekommer torvlager. Sandlagret underlagras
av dyig lera. Sanden har hög genomsläpplighet (1 x 10-4 à 1 x 10-5 m/s). Jorden i området är
erosions- och slambenägen.
9 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
4.2.2 Hydrologiska förhållanden
Befintliga förhållanden i plan framgår av bilaga B1. För beräkningar av vattenstånd i
Klingavälsån har antagits flöden motsvarande HHQ50 =17 m3/s och MQ =1,78 m3/s.
Markvägen som går förbi Hemmestorpsmölla norrut, mot väg 11 utgör en fördämningsvall, och
område öster om vägen fungerar som ett fördröjningsmagasin.
Av utförda beräkningar framgår att vid flöde motsvarande MQ = 1,78 m3/s och dåligt
underhållen sträcka mellan möllan (sektion 11 enligt 1968) och inloppet av Skarriediket
(sektion 50 enl. 1968) är vattennivån vid dikets inlopp +29,16. Vid samma flöde som ovan men
med underhållen sträcka är vattennivån vid samma punkt + 29,03, d v s 13 cm lägre.
Låga marknivåer längs ån och en bottenlutning mellan 0,17 - 0,25‰ gör att ån idag knappt
klarar ett flöde motsvarar MQ utan att svämma över.
Befintlig anläggning förbi möllan, två luckor söder om möllan och kanal med en lucka norr om
möllan, har en kapacitet på 11,6 m3/s när samtliga luckor är öppna. Detta motsvarar ett flöde
med ca 10 års återkomsttid (HHQ10).
4.2.2.1 Scenario vid 50-års flöde
Vid ett flöde på 17 m3/s, motsvarande en återkomsttid på 50 år (HHQ50), är vattenytan (VY)
öster om markvägen, d v s på översvämmade mark längs ån, + 28,25. Den översvämmade ytan
blir ca 63 ha. Av flödet bräddar ca 9 m3/s över markvägen på en sträcka av ca 30 m. Genom
befintlig anläggning (möllan och kanalen) rinner 7,9 m3/s. Vattenytan öster om markvägen
sjunker långsamt. Efter 7 dagar och ett flöde på 11,6 m3/s har VY sjunkit till + 28,13. Efter 25
dagar och flöde 6 m3/s är VY + 27,95 och efter ca 50 dagar har VY sjunkit till + 27,78 varvid
flödet förbi kvarnen är 1,80 m3/s, dvs ca MQ.
Det totala flödet nedströms möllan vid ovan beskrivna scenario är som högst 17 m3/s. Åns
befintliga dimensioner gör att vatten bräddar över kanter och svämmar över de lågt belägna
markerna. Översvämningarna sträcker sig ner till den gamla järnvägen som ligger några hundra
meter nedströms. Strax nedströms möllan är VY +27,42.
5 Beskrivning av planerade åtgärder
Den nya åfåran planeras att i stor utsträckning följa den åfåra samt sidoslingor som fanns före
rätningen i början av 1800-talet (se kapitel 1). För beskrivning av de planerade åtgärderna
hänvisas, om inget annat anges, till bilaga B2. Sektionsangivelser hänvisar, då inget annat
anges, till längdindelning av den planerade nya åfåran.
5.1 Den nya åfåran
Den nya åfåran ska sträcka sig mellan sektion 0/-075 (75 m nedströms ny tröskel) upp till
sektion 3/250. På sträckan 0/000 (ny tröskel) till 3/250 ska den nya åfåran ha en bottenbredd på
5m och en släntlutning på 1:1 från botten och 0,5m upp och däröver en släntlutning på 1:4 upp
till anslutande markninvå (se bilaga B2). Bottennivån kommer att ligga från +27,7 (sektion
3/250) till +26,3 (sektion (0/000) vilket innebär att medellutningen på sträckan blir 0,43 ‰. Den
nya profilen är redovisad i bilaga B4.
Nedströms tröskeln ska den nya fåran fortsätta med samma sektionsmått fram till befintlig fåra
(sektion 0/-075). Befintlig fåra rensas på resterande sträcka fram till befintlig huvudfåra (sträcka
på sektion 0/-075 till 0/-425).
10 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
5.2 Ny tröskel
Vid sektion 0/000 anläggs ett speciellt överfall, Jambors tröskel, vars syfte är att dämma vid lågoch medelvattenföring men öka flödeskapaciteten och minska dämningseffekten vid höga
flöden. Tröskelns överyta, som är 6,2 m bred och 3,6 m lång, ligger på nivå +26,90 d v s 60 cm
ovan bottennivån. På uppströmssidan är lutningen från botten upp mot tröskelns överyta 1:6 och
på nedströmssidan 1:10 (se bilaga B6).
5.3 Passage vid väg
Vid sektion 0/-020 görs en 5 m bred passage med bottennivå på +26,30 genom befintlig väg.
Över passagen läggs en balkbro med underkant på lägst +27,30 d v s minst 1 m över botten (se
bilaga B8). I passagen ska botten och slänter vara hårdgjorda genom stenläggning eller
betonggjutning.
5.4 Överledning till befintlig åfåra
Nedströms sektion 19 (längdindelning enligt 1968) ska den befintliga fåran bibehållas i hela sin
sträckning. Överledningen till denna kanal ska ske via en tröskel som anläggs vid sektion 1/115
i den nya åfåran (se bilaga B7). Tröskeln skall vara 2,5 m bred med en överkant på +27,70. I
tröskeln görs ett 300mm brett utskov ner till nivå +27,30. Bottennivån i den nya åfåran kommer
vid denna position att ligga på ca + 26,77. En kanal med bottenbredd 2,5 m och bottennivå
+27,25 samt släntlutning 1:1 grävs från överledningen fram till befintlig kanal, en sträcka på ca
20 m.
5.5 Anslutning av Orehusbäcken till nya fåran
Från sektion 31+20 (1968 års längdmätning), där Orehusbäcken idag ansluter till befintlig åfåra,
till sektion till sektion 3/055 i nya åfåran grävs en kanal med ca 2 m bottenbredd och
släntlutning 1:1 med fall mot den nya åfårans botten.
Eventuella rör som mynnar i befintlig fåra på södra sidan ska förlängas och anslutas till den nya
åfåran med fall mot densamma.
5.6 Igenfyllning av befintlig åfåra
Från sektion 19 till sektion 32+30 (enligt 1968 års längdmätning) ska den gamla åfåran, på de
sträckor där den ej sammanfaller med den nya, fyllas igen. Återfyllnaden sker med material från
schakten av den nya åfåran upp till anslutande marknivå. Den sammanlagda sträckan av
befintlig åfåra som fylls är ca 970 m.
5.7 Omledning av dike
Diket som idag går norr om och parallellt med Klingavälsån ska delvis ledas om för att skapa
fuktigare förhållanden på ängarna där diket idag passerar. Från en position, D2, norr om sektion
1/800 i nya åfåran leds diket istället norrut. Här finns idag ett dike med fall mot söder. Detta
grävs om med fall norrut. Från den punkt där befintligt dike slutar (D1), grävs ett nytt dike längs
med banvallen fram till anslutning till befintligt dike vid punkt D0, ca 100 m uppströms passage
under vägen. Bottennivån vid punkt D2 blir ca +27,0 och vid D0 ca +26,4. Sammanlagd sträcka
av det nya diket (inklusive den del som idag har fall söderut) är ca 1220 m. Befintligt dike, ca
1110 m fylls igen på hela den aktuella sträckan, från D2 till D0, upp till anslutande marknivå.
5.8 Rensning av gamla åfåror
Mellan sektion 1/180 och 1/420 finns spår av en äldre åfåra norr om den som nu är planerad
som huvudfåra. Denna del ska rensas på vegetation och lösa sediment så att en fördjupning
11 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
erhålles där vattnet vid högvatten breddar och kan ta en alternativ väg. (Det kan eventuellt bli
aktuellt att göra på liknande sätt på andra ställen norr om den nya åfåran?).
5.9 Nya vallar
Mellan den nya passagen under vägen (bron, sektion 0/-020) och sektion ca 0/200 ska den nya
åfåran omges av vallar som förhindrar att vatten svämmar över åfåran i de nedre delarna vid
låga vattenföringar (medelvattenföring och lägre). Vallarna på ömse sidor om ån ska anläggas
med en släntlutning in mot åfåran på 1:4, ett 3 m brett krön på nivå +27,30 och en släntlutning
ut mot omgivande mark på 1:6 eller lägre. Maximal höjd på vallen i förhållande till omgivande
mark blir ca 0,5 m.
5.10 Utläggning av bottensubstrat
Utläggning av grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla utförs på 8-12 avsnitt om
vardera ca 20 m i ån. På dessa avsnitt anläggs en brantare bottenlutningen än 0,43‰ för att på
sträckor mellan dessa avsnitt ha en flackare bottenlutning.
Innan befintlig åfåra fylls igen grävs bottenmaterial upp och flyttas över till den nya åfåran för
att överföra musslor och övrig bottenfauna till det nya vattendraget. Musslor från den
kvarvarande kanalen samlas in och överförs till den nya åfåran.
5.11 Hantering av massor
Den totala schaktvolymen för grävning av den nya åfåran beräknas uppgå till ca 23 000 m3.
Volymen av jordmassor som åtgår för igenfyllnad av aktuella sträckor av befintlig åfåra uppgår
till 8000 m3. Resterande massor, ca 15 000 m3 planas ut på åkermark/betesvall norr om ån på
områden som ligger över högsta högvattennivån.
Schakten från det nya diket går ungefär jämt ut med den dikesträckas som skall fyllas igen.
5.12 Övriga entreprenadarbeten
Gångbroar, stättor och eventuellt ändringar i befintlig stängsling, tillkommer.
6 Hydrologiska konsekvenser
Åns kapacitet kommer att bli större jämfört med dagens situation. Avbördningskurva för den
nya åfåran redovisas på bilaga B9.
6.1 Tröskel vid sektion 1/115
För att fördela vatten och inte torrlägga kvarvarande sträcka av den gamla åfåran (sektion 11-19
enligt 1968 års längdmätning) ska byggas en tröskel med ett 300 mm utskov enligt beskrivning
ovan (se 5.4). Tröskelns inklusive utskovets kapacitet redovisas i bilaga B11.
6.2 Bro över vägen
Den planerade bron vid sektion 0/-020 ska få en fri spännvid B = 5 m. H blir 1 m. Det blir en
rektangulär öppning med en bottenplatta eller botten förstärkt med stenar. Bron, som utgör en
ytterligare öppning i vägen för framrinnande vatten kommer att öka anläggningens totala
kapacitetet.
12 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Fyleån
Teknisk beskrivning
6.3 Jambors överfall
Vid sektion 0/000, d v s 20 m uppströms den nya passagen genom vägen, ska byggas ett överfall
av typ Jambor (se 5.2). Syftet med överfallet är att höja vattenstånd på uppströmssida vid låga
vattenföringar, men garantera oförändrat vattenstånd vid de höga. Vid ett flöde 0,2 m3/s avtar
tröskelns dämningspåverkan vid sektion 1/560. Vid ett flöde motsvarande MQ avtar
dämningspåverkan vid sektion ca 0/800. Den hydrauliska karakteristiken för överfallet och dess
påverkan uppströms finns sammanställd i bilaga B13. Vattenstånd strax uppströms överfallet
redovisas i bilaga B12.
6.4 Situationen vid inloppet av Skarriediket
Efter omgrävningen blir medelvattenytan vid Skarriedikets inlopp i Klingavälsån (sektion 50
enl. 1968 års längdmätning) +28,89. Denna nivå är mellan 14 och 27 cm lägre jämfört med
dagens situation.
6.5 Vattensituation nedströms möllan
Vattensituationen nedströms möllan, avseende flödestopparnas storlek (beräkning vid HHQ50),
blir oförändrad jämfört med dagens situation.
6.6 Vattensituation öster om markväg
Den nya åfåran och särskilt den nya öppningen genom markvägen gör att vatten inte längre
kommer att brädda över vägen (dock kommer vatten även framöver att vid högvatten rinna via
det befintliga vadet över vägen). Vägen vid den nya passagen höjs till +28,10.
Vid en VY uppströms på nivån +27,78 rinner, via den nya öppningen ca 10 m3/s och via
befintliga anläggningar 1,78 m3/s. Summan blir 11,78 m3/s, alltså motsvarande HHQ10. Vid en
VY på +28,00 blir flödet genom befintliga öppningar vid möllan 5 m3/s och genom den nya
öppningen och befintligt vad 12 m3/s. Summan 17 m3/s motsvarar HHQ50. HHVY inom
översvämmat område blir 0,25 m lägre än idag (se 4.2.2.1) och översvämmad yta blir ca 42 ha
(drygt 20 ha mindre än vid motsvarande flödessituation idag). Efter 32 dagar kommer VY att
ligga på nivån motsvarande MQ = 1.78 m3/s, dvs +27.21 strax uppströms Jambors överfall och
på + 27.41 vid sektion 1/115, se bilaga B14.
6.7 Slutsatser
De planerade åtgärderna gynnar miljön (högre grundvattennivå under sommaren, bättre villkor
för i ån levande organismer, t ex musslor) samtidigt som avvattningssituationen i uppströms
belägna området förbättras, vilket i sin tur förbättrar förutsättningar för jordbruket.
13 (13, exkl bilagor)
Ekologgruppen i Landskrona AB
Ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 § MB gällande restaurering av
Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla i Lunds och Sjöbo
kommuner
Flik
Ansökan om tillstånd
1
Bilagor
A. Översiktskarta
2
B. Teknisk beskrivning
3
B. Bilagor med ritningar
B1: Plankarta över befintliga förhållanden med fixpunkt
B2: Plankarta över planerade åtgärder med sektionsindelning
B3: Plankarta, detaljritning av överledning till ny åfåra samt vattenvägarna förbi
kvarnen
B4: Längdprofil ny åfåra
B5: Tvärsektion ny åfåra
B6: Principskiss för Jambors tröskel
B7: Principskiss överledning från ny åfåra till befintlig åfåra
B8: Principskiss över ny bro
B9: Avbördningskurva för den nya åfåran sektion 0/000 – 3/260
B10: Varaktighetskurva för vattenflöden
B11: Avbördningskurva för tröskel vid inloppet till den gamla åfåran
B12: Jambors tröskel, tabell över flöde och vattennivåer vid sektion 0/000 och
0/114
B13: Jambors tröskel, tabell över dämningens avtagande uppströms
B14: Översvämning vid HHQ före och efter åtgärd
4
C. Miljökonsekvensbeskrivning med
samrådsredogörelse
5
C. Bilagor
C1: Samrådsmöte med dikningsföretag och markägare
C2: Samråd med Länsstyrelsen med samrådsbeslut
C3: Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Klingvallsån
rensningsföretag år 1968
6
D. Dispenser/Beslut
7
D1: Vattenskyddsområde
D2: Reservatsföreskrifter, Natura 2000
E. Sakägarförteckning
8
Bilaga C
Restaurering av Klingavälsån,
uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
2012-05-30
på uppdrag av
Programberedningen för
Kävlingeåprojektet
Tom sida
Restaurering av Klingavälsån,
uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Rapporten är upprättad av: Johan Hammar, Johan Krook, Bengt Wedding
Granskning: Karl Holmström
Uppdragsgivare: Programberedningen för Kävlingeåprojektet
Omslagsbild: Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla
Landskrona, 2012-05-30
EKOLOGGRUPPEN
Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 31
Antal bilagor: 3
Utskriftsversion: 12-05-30
Wordfil: MKB_samrådsversion10juni2011.docx
Ekologgruppen i Landskrona AB
ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona
TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: [email protected]
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Innehållsförteckning
sidan
Icke teknisk sammanfattning ......................................................................................................... 4
Bakgrund och områdesbeskrivning ............................................................................................... 4
Projektbeskrivning ........................................................................................................................ 7
Allmänt .................................................................................................................................. 7
Omgrävning av huvudfåran ................................................................................................... 7
Anläggning av trösklar .......................................................................................................... 7
Omgrävning av dike .............................................................................................................. 7
Hantering av överskottsmassor ............................................................................................. 9
Övrigt entreprenadarbete ....................................................................................................... 9
Åtgärdernas miljöpåverkan ........................................................................................................... 9
Påverkan av projektet enligt plan .............................................................................................. 9
Landskapsbild och kulturmiljö .............................................................................................. 9
Hydrologi, vattenavledning och underhåll av vattendrag.................................................... 10
Enskilda brunnar och avloppsanläggningar ........................................................................ 11
Vattenkvalitet ...................................................................................................................... 12
Statusklassning och miljökvalitetsnormer (MKN) .............................................................. 14
Klimat .................................................................................................................................. 15
Vegetation och flora ............................................................................................................ 15
Fåglar................................................................................................................................... 16
Groddjur .............................................................................................................................. 17
Fisk ...................................................................................................................................... 18
Stormusslor ......................................................................................................................... 18
Bottenfauna ......................................................................................................................... 20
Övrigt djurliv ....................................................................................................................... 21
Erosion och sedimentation .................................................................................................. 22
Rekreation och friluftsliv .................................................................................................... 23
Jordbruk............................................................................................................................... 23
Skyddade områden, riksintressen, planer m m .................................................................... 23
Enskilda intressen................................................................................................................ 27
Påverkan vid genomförandet ................................................................................................... 27
Alternativ till genomförande ................................................................................................... 28
Nollalternativ........................................................................................................................... 28
Motivering av valt alternativ ................................................................................................... 28
Skadeförebyggande åtgärder ....................................................................................................... 28
Hänsynsregler och lokalisering enligt miljöbalken ..................................................................... 29
Kunskapskravet (2 kap 2 § MB) ......................................................................................... 29
Försiktighetsprincipen (2 kap 3 § MB) ............................................................................... 29
Hushållnings- och kretsloppsaspekter (2 kap 5 § och 3 kap MB) ....................................... 29
Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 § MB) .............................................................................. 29
Nationella miljökvalitetsmål ....................................................................................................... 29
Genomförda samråd .................................................................................................................... 30
Referenser ................................................................................................................................... 30
Bilagor
C1: Samrådsmöte med dikningsföretag och markägare
C2: Samråd med Länsstyrelsen med samrådsbeslut
C3: Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Klingvallsån rensningsföretag år 1968
3
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Icke teknisk sammanfattning
Ej klar!
Bakgrund och områdesbeskrivning
Kommunerna inom Kävlingeåns avrinningsområde, däribland Lunds och Sjöbo kommuner,
arbetar inom ramen för Kävlingeåprojektet (sedan jan 2012 Kävlingeåns vattenråd) med
vattenvårdande projekt inom avrinningsområdet. Kävlingeåprojektet och rensningsföretaget
tillsammans med länsstyrelsen har tagit initiativ till en restaurering av Klingavälsån uppströms
Hemmestorpsmölla. Avsikten är att återskapa den tidigare meandrande åfåran på en sträcka av
ca 3 km och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker intill ån framförallt under perioder då
ängarna idag är torra. Syftet med åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en rik fauna och
flora i och kring vattendraget. I samband med restaureringen kommer särskilda åtgärder vidtas
för att gynna musselfaunan i vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig målarmussla
samt tillförsel av lämpligt bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna. Restaureringen ingår i det
5–åriga LIFE-projekt som syftar till att rädda den tjockskaliga målarmusslan genom att förbättra
dess livsmiljöer och återintroducera arten. Klingavälsån utgör ett projektområde bland tolv
andra sydsvenska åar.
Det aktuella området ligger i Klingavälsåns dalgång mellan Veberöd och Sjöbo söder om
Vombsjön, på gränsen mellan Lunds och Sjöbo kommuner. Kommungränsen går i den
nuvarande åfåran. Norr om ån ligger Lunds kommun medan Sjöbo kommun ligger söder om ån.
Figur 1. Projektområdet med föreslagen ny åsträckning
Klingavälsån är ett biflöde till Kävlingeån och har ett avrinningsområde på 240 km2.
Fram till en bit in på 1800-talet utgjordes stora delar av Klingavälsåns dalgång av våtmarker.
Större delen av dalgången var täckt med alsumpskog men det fanns även stora våtmarksområden som saknade skog. Ån slingrade sig fram och bildade på sina håll ett deltalandskap av
4
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
olika åfåror. I det nu aktuella projektområdet dominerade alsumpskogen och det som återstår är
några små fragment av alskog söder om ån.
Figur 2. Rekognosceringskartan från 1812-20. Här ser man att Klingavälsån fortfarande
slingrar (meandrar) sig fram genom landskapet och var omgiven av blöta och fuktiga marker
som dominerades av alsumpskog.
Någon gång mellan 1812 och 1832 utfördes den rätning av Klingavälsån som nu utgör en
sträcka på ca 2 km uppströms Hemmestorpsmölla. Uträtningen gjordes sannolikt i samband med
att kvarnen flyttades från sitt läge längre norrut i dalgångens lägsta punkt, till sitt nuvarande
läge för att vinna bättre fallhöjd. För att åstadkomma detta flyttades åfåran söderut där den
rätades och vallades in på en sträcka av ca 2 km. Genom två fåror förbi kvarnen med reglerbara
luckor, en i anslutning till kvarnhjulet och en norr om kvarnbyggnaden, kunde vattennivån
regleras och kvarnen drivas.
Troligen avverkades även alsumpskogen under denna period och området utnyttjades därefter
som slåtter och betesmark.
5
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Figur 3. På Lagaskifteskartan från 1832 kan man se att Klingavälsån har rätats. Men kan se
åns gamla meandrande lopp inritad svagt, dold under den nya sträckningen.
Tidigare har Klingavälsån restaurerats i två omgångar längs en sträcka om totalt ca 3 km. Den
första restaureringen genomfördes 2001 då 2 km av den rätade åfåran återmeandrades. Den
andra restaureringen omfattade ca 1 km och utfördes 2009.
Den aktuella restaureringen berör huvudsakligen fastigheten Kungsholmen 1:1 i Lunds kommun
som ägs av staten (Naturvårdsverket). Klingavälsåns befintliga sträckning utgör fastighetsgräns
mot andra fastigheter tillhörande både staten och privata markägare. Den mark som direkt
berörs av restaureringen brukas idag som betesmark. Jordarterna i området består av torv och
sand.
Området ingår i Natura 2000 enligt Fågeldirektivet (objekt: Klingavälsån SE0430087) och
omfattas även av Ramsarkonventionen (Ramsarområde: Klingavälsån-Krankesjön). Området
ingår också i det mer än 2000 hektar stora naturreservatet Klingavälsåns dalgång (objekt nr
2001548). Strandskydd gäller för berörda delar av Klingavälsån och Kävlingeån. Området utgör
riksintresse för naturvård. Området utgör skyddsområde för vattentäkt. Projektet är i
överensstämmelse med översiktsplanen för Lunds kommun.
Det är viktigt att se det planerade meandringsprojektet i ett större geografiskt sammanhang. I
stort sett hela Klingavälsån, med start vid Sövdesjön drygt 1,5 mil sydost om åns mynning,
utgör ett i många avseenden unikt slättålandskap, även i ett internationellt perspektiv. Åns
meandring och att omgivningarna till stora delar brukas som betes- och slåttermarker utgör
grunden för dessa kvalitéer.
6
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Projektbeskrivning
Allmänt
Omgrävningen av åfåran kommer endast beröra de marker som ägs av Naturvårdsverket, dvs
Kungsholmen 1:1 och Everlöv 11:3. Den befintliga fåran planeras att vara kvar i en del av sin
sträckning (ca 750 m). Markerna som berörs utgörs av betesmark och kommer fortsatt att
hävdas med bete alternativt efterbete efter en första höskörd. Befintlig stängsling kommer att
anpassas och ändras efter den nya åsträckningen. Stängslen förses vid behov med tillhörande
stängselgenomgångar och grindar, för att underlätta såväl tillgänglighet som skötsel av området.
Åtgärderna redovisas på en plankarta i figur 4.
Omgrävning av huvudfåran
Huvudåtgärden är omgrävning av Klingavälsån till den gamla sträckning den en gång hade.
Längden på den nya åfåran blir ca 3,3 km. Åfårans bottenbredd kommer att bli 5 m och
släntlutningen den första halvmetern från botten 1:1 och däröver 1:4. Den nya åfåran kommer
att passera under befintlig väg ca 35 m norr om den plats där vadet är idag. En ny bro byggs.
Fåran blir under bron ca 7 m bred. Bottennivån blir +26,30. Den genomsnittliga bottenlutningen
i den nya åfåran kommer att bli 0,43 ‰
750 m av den befintliga kanalen får ligga kvar och får en förbindelse med den nya åfåran genom
en tröskel, för överledning av vatten från den nya åfåran till den kvarvarande kanalen.
De befintliga två fårorna förbi kvarnen bibehålls. Bottentröskeln i dessa ligger som lägst på
+27,32. Luckorna kommer alltid att hållas öppna.
Uppströms sammanflödet med den nya åfåran fylls den befintliga kanalen igen med massor från
den nygrävda åfåran, med undantag för sträckor där den nya åfåran sammanfaller med den
befintliga.
Anläggning av trösklar
Där den kvarvarande kanalen (750 m) möter den nya slingrande åfåran ordnas en fast tröskel på
nivån +27,70 med ett 30 cm brett utskov på nivån +27,30 som avleder vatten till kanalen mot
kvarnen vid flöden högre än ca 1,2 m3/s (MQ= 1,8 m3/s).
I den nya åfåran nedströms överledningen till kanalen strax uppströms vägen vid sektion 0/000
anläggs en tröskel. Denna kommer att bli 60 cm hög och 6,20 m bred och utformad så att
vattenytan vid medelvattenföring står i nivå med eller högre än markytan uppströms i syfte att
åstadkomma något fuktigare förhållanden i omgivande ängar under lägre flöden medan den
dämmer i mindre utsträckning vid höga flöden. Överkanten på detta dämme kommer att ligga på
nivån +26,90. Dämmets utformning, med en flack lutning (1:10 eller mindre) på nedströmssidan
och en liten urgröpning i mitten, medger att fisk obehindrat skall kunna passera under en större
del av året.
Omgrävning av dike
Diket norr om Klingavälsån fylls igen från en position norr om sektion 24 (enligt 1968 års
längdindelning av ån) och fram till där diket når fastighetsgränsen i norr. Vattnet från
översilningsdikena och dagvatten från väg 11 leds istället i ett nytt dike som först leder norrut
mot banvallen sedan längs med banvallen tills det ansluter till befintligt dike ca 100 m öster om
passagen under vägen.
7
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Figur 4. Planerade åtgärder
8
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Hantering av överskottsmassor
Den totala schaktvolymen för grävning av den nya åfåran beräknas uppgå till ca 23 000 m3.
Volymen av jordmassor som åtgår för igenfyllnad av aktuella sträckor av befintlig åfåra uppgår
till 8000 m3. Resterande massor, ca 15 000 m3 planas ut på åkermark/betesvall norr om ån på
områden som ligger över högsta högvattennivån. Schakten från det nya diket går ungefär jämt ut
med den dikesträckas som skall fyllas igen.
Övrigt entreprenadarbete
En bro kommer att anläggas där den nya åfåran passerar vägen norr om Hemmestorpsmölla.
Den planerade bron ska få en fri spännvid med en bredd på 5 m. Höjden blir 1 m.
Öppningen blir fyrkantig med en bottenplatta eller botten förstärk med stenar.
Utläggning av sten -grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla utförs inom några
avsnitt i ån. På dessa avsnitt anläggs bottenlutningen brantare än 0,43‰ för att mellan dessa
sträckor ha en mindre bottenlutning. Dessa vattendragspartier med något bättre fall och steniga
grusiga bottenförhållander kommer att innebära en mer variationsrik vattenmiljö som kommer
att gynna en rad olika bottenorganismer förutom den tjockskaliga målarmusslan.
Innan befintlig åfåra fylls igen grävs bottenmaterial upp och flyttas över till den nya åfåran för
att överföra musslor och övrig bottenfauna till det nya vattendraget. Musslor från den
kvarvarande kanalen samlas in och överförs till den nya åfåran.
Gångbroar, stättor och eventuellt ändringar i befintlig stängsling, tillkommer också.
Åtgärdernas miljöpåverkan
Påverkan av projektet enligt plan
Landskapsbild och kulturmiljö
Områdesbeskrivning
Dalgången inom projektområdet är förhållande vis bred och utgörs av öppen betesmark med en
rätad invallad kanal med en bottenbredd på 4-6 m och en släntlutning på runt 1:1. Uppströms
projektområdet slingrar sig ån fram i sin mer ursprungliga fåra. Den närmaste sträckan
nedströms Hemmestorpsmölla och projektområdet slingrar sig ån relativt opåverkad fram i
landskapet. Hemmestorpsmölla är en vattendriven kvarn som troligen anlades i början av 1800talet. Kvarnverksamheten har längre anor på platsen än så och enligt uppgift låg tidigare
kvarnen ca 150 m N om sitt nuvarande läge.
Kvarnbyggnaderna är upptagna som bevakningsobjekt (bytomt/gårdstomt) i Länsstyrelsens
kulturmiljöprogram liksom banvallen där järnvägen som trafikerade sträckan Malmö Simrishamn ligger och som är angett som ett kulturmmiljöstråk. Området söder om
Klingavälsån är utmarkerat som område med ”Särskilt värdefulla kulturmijöer”.
Effekter vid genomförande av projektet
Restaureringen av Klingavälsån innebär att landskapsbilden kommer att ändras till att likna en
situation vid 1800-talets början. Åns mer naturliga meandrande lopp kommer att återställas.
Genom att behålla en del av den gamla huvudkanalen till kvarnen och ha kvar de gamla
vattenvägarna förbi densamma bevaras detta viktiga inslag i den från kulurmiljösynpunkt
9
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
värdefulla kvarnmiljön. Ett delflöde kommer att rinna här vid flöden strax under
medelvattenföring och högre.
Banvallen norr om projektområdet kommer inte att påverkas.
Sammanfattande bedömning
Planerade åtgärder bedöms ha en positiv effekt på landskapsbilden. Befintlig kulturvärden
bibehålls samtidigt som åns meandrande lopp återställs med en mer naturlig vattenregim.
Hydrologi, vattenavledning och underhåll av vattendrag
Beskrivning
Uppgifter på karakteristiska flöden för den aktuella åträckan redovisas i nedanstående tabeller:
3
Tabell 1.
Karakteristiska vattenföringar, m /s, i Klingavälsån 1972-1999
(SMHI station 92-2116)
Hemmestorpsmölla
2
avrinningsområde, km
192
190.5
högsta högvattenföring
12.9
12.8
Medelhögvattenföring
8.0
7.9
Medelvattenföring
1.80
1.78
Medellågvattenföring
0.35
0.34
lägsta lågvattenföring
0.11
0.10
Sjöprocent
4
4
Med hjälp av sannolikhetsteori och karakteristiska värden för vattenföring vid SMHI- s station
beräknades vattenföringar med återkomsttid 50 och 10 år. Dygnsmedelflöde och
momentantflöde vid Hemmestorpsmölla har sammanställts nedan.
Tabell 2.
3
Vattenföringar, m /s, med återkomsttid 50 ch 10 år
dygnsmedelvärde momentantvärde
högsta högvattenföring (50 år)
17.0
18.0
högsta högvattenföring (10 år)
11.7
12.4
Effekter vid genomförande av projektet
Utformningen av den nya åfåran med planerade bottennivåer, dimensioner på bottenbredd och
släntlutning, tröskeln uppströms vägbron samt överledningsanordningen av vatten till den
kvarvarande kanalen är anpassad så att dämningseffekten blir större vid låga vattenflöden
medan dämningen avtar vid högre vattenflöden. Vid flöden på 0,2 m3/s avtar dämningen 1560
m uppströms den planerade tröskeln och vid ett flöde motsvarande MQ avtar dämningen 800 m
uppströms. Medelvattenytan vid Skarriedikets utlopp, som är belägen ca 1700 m uppströms
omgrävningens östra slutpunkt, beräknas ligga mellan 0,14 m och 0,27 m lägre än idag
beroende på om man jämför med ett orensat eller rensat tillstånd i befintlig åfåra.
Genom att den nya åfåran får en ny sträckning förbi kvarnen i dalgångens lägsta parti och
kvarnrännorna genom kvarnen fortfarande får vara i bruk vid högre vattenflöden ökar
kapaciteten förbi kvarnen vid höga vattenflöden. Högsta högvattenytan (HHVY vid HHQ 17
m3/s) beräknas bli 0,25 m lägre än idag Påverkad yta, dvs översvämmad yta, vid denna situation
uppgår till ca 42 ha jämfört med 63 ha idag. Tiden att tömma området på vatten ned till en
vattenyta motsvarande medelvattenföringen (MQ) uppgår till 32 dagar jämfört med idag 50
dagar
Underhåll och skötsel av den nya åfåran kommer att ske genom kontinuerlig klippning av
vegetationen samt vid behov punktvisa rensningar av slambankar med grävskopa.
Hänsyn kommer att tas så att inte partier där bottenrestaurering genomförts skadas.
10
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Enligt en överenskommelse med rensningsföretaget för Klingavälsån skall peglar sättas upp på
två ställen för att kunna bedöma underhållsbehovet av ån.
Figur 5. Jämförelse av översvämningsarealerna vid 50-årsflöde före (blå yta) och efter åtgärd
(röd yta)
Sammanfattande bedömning
Vid lägre vattenflöden begränsas den hydrologiska påverkan genom dämning till fastigheten
Kungsholmen 1:1. Dämningen orsakar högre vattennivåer vid flöden upp till MQ och beräknas
inom denna fastighet att ligga i nivå med marknivån, vilket förväntas få positiva effekter för
naturvården. Vid vattenflöden runt medelvattenföringen och högre beräknas vattenståndet
uppströms vid Skarriedikets utlopp, att ligga på en lägre nivå än motsvarande vattenflöden idag.
De negativa effekterna på uppströms belägen jordbruksverksamhet vid höga vattenflöden
bedöms härmed minska.
Projektets hydrologiska påverkan bedöms således få positiva effekter för såväl naturvården som
för jordbruksverksamheten uppströms.
Underhållet av den nya vattendragssträckan med i första hand klippning innebär en minskad
störning på vattenmiljön
Enskilda brunnar och avloppsanläggningar
Inga enskilda brunnar är kända från området som kan påverkas. Vid Långahus finns enligt
uppgift en avloppsanläggning som idag påverkas vid mycket höga vattenflöden.
I övrigt förekommer inga avloppsanläggningar som påverkas.
11
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Effekter vid genomförande av projektet
De planerade åtgärderna beräknas ge ett lägre vattenstånd vid höga vattenflöden inom
projektområdet, vilket troligen innebär en förbättring eller åtminstone oförändrade förhållanden
för de avloppsanläggningar som är belägna uppströms jämfört med dagens situation.
Sammanfattande bedömning
Planerade åtgärder innebär ingen försämring, snarare en förbättring för avloppsanlägganingarna
uppströms genom lägre vattenstånd vid högvattenflöden inom projektområdet.
Vattenkvalitet
Områdesbeskrivning
I sin sträckning från Sövdesjön till utloppet i Kävlingeån omges Klingavälsån huvudsakligen av
jordbruksmark. Markanvändningen inom tillrinningsområdet utgörs huvudsakligen av
betesdrift, åkerbruk samt i mindre utsträckning slåtterhävdad mark.
Vattenkvaliteten i Klingavälsån och dess biflöden undersöks årligen i ett flertal provtagningsstationer genom Kävlingeåns vattenvårdsförbunds program för vattenkontroll. En provpunkt
strax uppströms Klingavälsåns utlopp i Kävlingeån provtas en gång per månad. Medelhalterna i
denna punkt under åren 1988-2010 är för kväve 2,7 mg/l och för fosfor 0,063 mg/l.
Transporterade mängder och medelhalter för samtliga år under perioden redovisas i tabell 3.
Tabell 3. Medelhalter, ämnestransporter och arealspecifika förluster avseende totalkväve (Tot-N)
och totalfosfor (Tot-P) vid Klingavälsåns mynning under åren 1988-2010. Uppgifter från
Kävlingeåns vattenvårdsförbund (station 35).
År
Medelhalt (mg/l)
Tot-N
Tot-P
Transport (ton)
Tot-N
Tot- P
Arealspecifik förlust
(kg/ha/år)
N
P
1988
3,38
0,084
321
8
13,4
0,33
1989
2,86
0,064
120
2,7
5,0
0,11
1990
4,24
0,071
191
3,2
8,0
0,13
1991
2,86
0,086
163
4,9
6,8
0,20
1992
3,61
0,067
220
4,1
9,2
0,17
1993
2,83
0,072
249
6,3
10,4
0,26
1994
2,83
0,052
331
6,1
13,8
0,26
1995
2,16
0,066
138
4,2
5,8
0,18
1996
2,16
0,065
93
2,8
3,9
0,12
1997
2,14
0,071
90
3
3,8
0,13
1998
3,68
0,078
250
5,3
10,5
0,22
1999
2,99
0,060
245
4,9
10,2
0,20
2000
2,94
0,061
203
4,2
8,5
0,18
2001
2,58
0,066
137
3,5
5,7
0,15
2002
2,45
0,034
216
3
9,0
0,13
2003
2,15
0,062
69
2
2,9
0,08
2004
2,50
0,050
139
2,8
5,8
0,12
2005
2,50
0,062
133
3
5,6
0,14
2006
2,57
0,056
178
4
7,4
0,16
2007
2,21
0,056
274
5,7
11,5
0,24
12
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
2008
2,00
0,056
145
3,5
6,1
0,15
2009
1,89
2010
2,15
0,053
97
2,6
4,1
0,11
0,059
127
3,1
5,3
0,13
Medel
2,7
0,063
180
4,0
7,5
0,17
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar (rapport 4913) är totalhalter över 1,25
mg/l kväve och 0,05 mg/l fosfor att betrakta som mycket höga halter (klass 4). I ett nationellt
perspektiv är det alltså fråga om mycket höga halter av såväl kväve som fosfor. Både kväveoch fosforhalterna visar en tydlig nedåtgående trend under den undersökta perioden (Figur 1),
men har under de 19 åren, med undantag för fosfor år 2002, aldrig legat under
Naturvårdsverkets gränsvärde (sjöar) för mycket höga halter.
För vattendrag rekommenderar Naturvårdsverket användning av arealspecifik förlust av kväve
respektive fosfor för bedömning av näringstillstånd. Gränsvärdena för höga förluster (klass 4) är
för kväve 4 kg N/ha/år och för fosfor 0,16 kg P/ha/år. Med denna parameter som bedömningsgrund har det under hälften av åren (12 av 24) varit måttligt höga förluster (klass 3) av fosfor,
medan det för kväve varit måttligt höga förluster tre år och höga förluster övriga år. Från ett
regionalt perspektiv har reduktionen av näringsämnen i det aktuella vattendraget inte högsta
prioritet, men en reduktion av näringstransporten skulle ändå ha positiva effekter på
vattenkvaliten.
(mg/l)
(mg/l)
Medelhalt av totalfosfor 1988-2010
Medelhalt av totalkväve 1988-2010
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1988
0,10
0,09
0,08
0,07
0,06
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0,00
Figur 1. Diagrammen visar trenden (1998-2010) med avseende på medelhalterna av total-kväve och totalfosfor i Klingavälsån innan dess utlopp i Kävlingeån. Uppgifter från Kävlingeåns vattenvårdsförbund
(station 35).
Andra vattenkvalitetsparametrar som ingår i Kävlingeåns vattenvårdsförbunds kontrollprogram
är bl a grumlighet (turbiditet). Grumligheten är ofta hög i Klingavälsån. Medelvärdet för
perioden 1998-2010 (data från SLU, databas, SRK, Kävlingeån vattendrag) är 9,4 FNU. Ser
man till perioden före omledningen av Klingavälsån till ny meandrande åfåra (som togs i bruk
10 augusti 2001) ligger medelvärdet för grumligheten på 13 FNU. Medelvärdet för perioden
efter (augusti 2001-december 2010) är 8 FNU. Färgtal ingår numera inte i
vattenkontrollprogrammet men äldre värden som studerats (1969-1971) visar på färgtal mellan
25 och 60 mg Pt/l.
Effekter av projektet
Den utökade våta arealen i kombination med en lägre vattenhastighet innebär att transporten av
näringsämnen från Klingavälsån ut i Kävlingeån kommer att minska. Reduktionen av kväve
sker främst genom denitrifikation, men också i viss mån genom växtupptag och sedimentation,
medan reduktionen av fosfor huvudsakligen erhålls genom sedimentation av partiklar. Såväl
sedimentation som denitrifikation gynnas av att vattenhastigheten sänks.
13
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Ett flertal studier från skånska, nyanlagda våtmarker (Ekologgruppen 2003), visar att kväve kan
reduceras med upp mot ca 1500 kg/ ha våtmarksyta och år. För fosfor är motsvarande siffra ca
50 kg/ha/år. Förutsättningen för en så hög reduktion är att belastningen av näringsämnen på
våtmarken är mycket hög och arealspecifika förlusterna av kväve och fosfor har i dessa fall varit
extremt höga. Med det näringstillstånd som gäller i Klingavälsån är det mer troligt att
reduktionen kommer att ligga i storleksordningen 200 kg N/ha/år och 10 kg P /ha /år.
En längre vattendragssträcka, jämfört med dagens förhållanden, kommer att innebära att
transporten av såväl fosfor som kväve kommer att minska. Vattendraget förlängs med ca 50%,
från 2070 m till 3250 m, vilket också innebär en utökad bottenyta med samma procenttal.
Bottenytans storlek är avgörande för kvävereningen eftersom de verksamma
denitrifikationsbakterierna är knutna till organiskt material på bottnen eller på vattenväxternas
ytskikt. Även för fosfortransporten bedöms den förlängda vattensträckan vara positivt. En ökad
yta innebär större arealer för sedimentation samt upptag och fastläggning i växter.
Med ledning av mätresultat från den tidigare omgrävda åfåran nedströms bedöms planerat
meandringsprojekt ge oförändrad eller minskad grumling. Någon negativ förändring av andra
vattenkvalitetsparametrar bedöms ej heller ske. Bedömningen baseras på en jämförelse av olika
parametrar i Klingavälsån före och efter den tidigare utförda omgrävningen (2001).
En mer miljövänligt underhåll av vattendraget genom klippning istället för traditionell rensning
med grävskopa förväntas få en positiv effekt på vattenkvaliteten. Upprepade rensningar med
grävskopa innebär att växtrötter och slam grävs upp vilket innebär förluster av uppslammat
material och därmed fosfor vid rensningstillfället. Även en tid efter rensningen då åbrinkarna
och bottnen är kala från vegetation kan partiklar lätt lösgöras och transporteras med vattnet
nedströms. Växternas reningseffekt på vattnet utblir också under en tid fram tills ny vegetaton
etablerats. Klippning innebär en mer skonsam behandling av åsektionen där växternas rötter och
delar av stam och blad blir kvar vilket sannolikt innebär en positiv effekt på vattenkvaliteten.
Sammanfattande bedömning
–
–
Åtgärderna bedöms förbättra reduktionen av näringsämnen och därmed ge en positiv effekt
på vattenkvaliten.
Övriga vattenkvalitetsparametrar, såsom grumlighet, bedöms påverkas positivt eller ej
påverkas negativt.
Statusklassning och miljökvalitetsnormer (MKN)
Berörd sträcka av Klingvälsån tillhör inom vattenförvaltningen vattenförekomst SE 616936135849 (Klingavälsån: Kävlingeån-Sövdesjön).
Ekologisk status för denna vattenförekomst är av vattenmyndigheten (för Södra Östersjöns
vattendistrikt) redovisad som otillfredsställande (2009). Kvalitetskravet (miljökvalitetsnormen,
MKN) är god ekologisk status med tidsfrist 2027 för övergödning och 2021 avseende s k
kontinuitets- och morfologiska förändringar. Kvalitetsfaktorer som främst legat till grund för
klassningen har varit fisk och näringsämnen (fosfor). För de av EU gemensamt utpekade
prioriterade miljöfarliga ämnen, vilka utgör grunden för klassning av kemisk status, är status
och MKN redovisad (2009) som God till 2015 (exklusive kvicksilver).
Projektområdet ligger inom området för grundvattenförekomsten Vombsänkan (SE615867137086). Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är klassad som god (2009)
och kvalitetskravet för 2015 är också god, både kemiskt och kvantitativt.
14
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Området norr om befintlig åfåra, dvs hela projektområdet, utgör skyddat område för
dricksvatten
Effekter vid genomförande av projektet
se under kapitlet ”Vattenkvalitet”.
Föreslagna åtgärder bedöms innebära en något förbättrad vattenkvalitet och verka i riktning mot
god ekologisk status. Åtgärderna bedöms inte negativt påverka områdets grundvattenstatus eller
vattenskyddsområdet.
Sammanfattande bedömning
Föreslagna åtgärder bedöms innebära en förbättrad vattenkvalitet och därmed förbättras
möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen god vattenstatus.
Klimat
Allmänt
Vad gäller klimataspekter bedöms dessa vara relativt perifera i sammanhanget. Våtmarker kan
avseende växthusgaser ha olika inverkan. Forskning i ämnet pågår och det finns idag
kunskapsluckor.
I våtmarker ansamlas i allmänhet organiskt material och därmed tas koldioxid från luften. Det
blir tydligt exempelvis när en åker på gammal torvjord överförs till våtmark genom dämning.
Då avbryts den nedbrytning som plöjningen tidigare har orsakat. Nedbrytningen ersätts efter en
tid av en begynnande anhopning av organiska sediment. Våtmarker kan också alstra oönskade
växthusgaser, t ex metan, men risken för detta bedöms som liten i den typ av ny
våtmark/översilningsmark som är aktuell i detta sammanhang då förekomsten av organogena
jordarna i området är begränsad.
Sammanfattande bedömning
–
Sammantaget bedöms aktuellt projekt i huvudsak ge positiva klimateffekter genom viss
ökad fastläggning av kol/koldioxid i organiskt material.
Vegetation och flora
Områdesbeskrivning
Vegetationen domineras av fuktängar typ tuvtåtel- och högstarrängar. Karaktärsarter är vassstarr, tuvtåtel, brunven, krypven, ängskavle, rödsvingel, ängsbräsma, revsmörblomma och i mer
låglänta partier kärrkavle, ängsull och kabbeleka. Enligt ängs- och betesmarksinventeringen
domineras området av en mosaik av tuvtåteläng och fuktängar med blåtåtel och starr. Inga
särskilt sällsynta eller hotade arter har hittats i inventeringen och i flera delar av området
beskrivs floran som trivial. De mest intressanta delarna, ur ett floristiskt perspektiv, är de östra
delarna, norr om ån, där marken är kalkpåverkad. En mindre del av området beskrivs som
kalkfuktäng. Ett utdrag från Artportalen visar att det inom ett relativt begränsat område har
hittats flera rödlistade växtarter. Det är kärrjohannesört (Nära hotad, NT), loppstarr (Sårbar,
VU) och majnycklar (Nära hotad, NT). På 40-talet fanns även kärrnocka i närheten men den är
borta. Vid denna tid fanns även flera andra sällsynta arter i anslutning till Hemmestorps mölla
såsom källgräs, pipstärka, kustdaggkåpa, korndådra och åkermadd. Men inte heller dessa arter
finns kvar längre. Däremot förekommer kustfibbla nedströms projektområdet, strax innan ån
rinner under Veberödsvägen. Arten är upptagen på rödlistan som Starkt hotad (EN).
15
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Hela projektområdet är klassat som Natura 2000 naturtypen ”fuktängar med blåtåtel eller starr”
(6410) enligt bevarandeplanen för Natura 2000 området Klingavälsån-Karup. En annan naturtyp
som delvis berörs av projektområdet är ”Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade”
(91E0).
Det område norr om Hemmestorpsmölla där schaktmassor skall planas ut har tidigare brukats
som åker/vall. Under senare år har området utnyttjas som slåtter eller betesmark. Floran är
förhållandevis trivial men ändå ganska artrik, som den blir på väldränerade sandiga jordar.
Inom området är bland annat följande arter dominerande eller karakteristiska: ängsgröe,
hundkäx, hundäxing, luddtåtel, luddlosta, oxtunga, hönsarv, maskros, vårkorsört, röllika,
kummin och gulsporre.
Effekter vid genomförande av projektet
Under lågflödesperioder kommer grundvattenytan i dalbottnens västra del i förhållande till
marknivån att bli något högre vilket leder till att många fuktgynnade växtarter gynnas.
Dessutom kommer långvariga perioder med översvämningar att minska något vilket även
gynnar en del växtarter som inte klarar långa perioder av översvämning.
Den nya åsträckningen innebär sannolikt en viss sänkning av grundvattennivån i dalbotten intill
ån i de delar av projektområdet som är belägna längst österut. Eventuellt kan en viss påverkan
på vegetationen märkas här med en övergång till en mindre fuktanpassad vegetation.
Det kalkpåverkade området i nordöstra delen med rödlistade arter bedöms inte påverkas av
åtgärderna.
Påverkan på vegetationstäcket kommer att ske vid grävningen av den nya åfåran, men inga
hotade eller sällsynta växter berörs.
Utplaceringen av uppgrävda jordmassor sker i första hand i de delar av åfåran och diken som
skall fyllas igen. Resterande schaktmassor ,ca 15 000 m3, tranporteras till en fd åkermark norr
om Hemmestorps mölla. Området hyser en förhållandevis trivial flora och enligt uppgift finns
inga särskilda floristiska värden inom detta område.
Sammanfattande bedömning
–
–
Åtgärderna bedöms gynna floran i området.
Bevarandemålet för ”Fuktängar med blåtåtel eller starr” (6410) säkerställs och förstärks
genom att grundvattennivån blir högre medan perioder med högvatten förkortas.
Fåglar
Områdesbeskrivning
Fågelfaunan i projektområdet domineras av hävdgynnade och fuktberoende arter. Det arter som
häckar är bland annat gulärla, sånglärka, storspov. Samtliga är upptagna på den nationella
rödlistan över hotade arter. Dessutom häckar tofsvipa och rödbena i området. Vid
Hemmestorpsmölla har storkprojektet ett av sina hägn vilket innebär att det förekommer
frihäckande vita storkar i området.
Under vår- och höstflyttningen uppträder, i samband med översvämningar, vadare och änder i
området. Grönbena, brushane, skogssnäppa är arter som regelbundet rastar. Även svanar och
gäss rastar regelbundet men inte i samma omfattning som på Vomsängar eller Karups ängar,
lägre nedströms respektive uppströms.
16
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Ingen inventering av områdets häckande fåglar är gjord utan uppgifterna är hämtade från
Artportalen samt muntligen från Gert Ljungqvist, ornitolog från bygden, och egna
observationer.
Effekter vid genomförande av projektet
Eftersom markfuktigheten kommer att öka samtidigt som betestrycket upprätthålls kommer
förutsättningarna för fuktberoende arter att gynnas. Det gäller såväl vadare som änder men även
gäss och svanar kommer troligen att gynnas av åtgärdgärderna.
Sammanfattande bedömning
–
Åtgärderna bedöms som positiva för fågelfaunan i området.
Groddjur
Områdesbeskrivning
Fram till 1960-talet finns uppgifter om spelande strandpadda nära det aktuella området. Ännu in
på 1970-talet fanns mycket god förekomst av arten vid vattenverksdammarna inom Vombs
vattenverk, norr om väg 11. 2011 fanns fortfarande en mindre population kvar.
Dessutom finns fynd av både lökgroda och större vattensalamander några kilometer öster om
området.
Två andra mindre allmänna arter som är på spridning i trakten är lövgroda och ätlig groda, och
det är möjligt att dessa redan idag kan passera under vandring.
Eftersom inga inventeringar är gjorda inom det aktuella området, är det svårt att veta mer exakt
var alla ovanstående arter kan finnas idag.
Effekter vid genomförande av projektet
Samtliga i området förekommande groddjur kommer att gynnas av att området blir blötare
under sommarhalvåret. Den idag rödlistade art som tidigare observerats i eller intill området är
strandpadda. Strandpadda kräver, för sin lek, grunda vatten eller översvämmade områden, som
är fria från fisk. På vintern gräver strandpaddorna ner sig i marken och behöver då tillgång
till högre belägna områden med sand eller dylikt, där det är lätt att gräva. Troligen finns
kringströvande individer av strandpadda kvar i närområdet och dessa kommer sannolikt på sikt
att kolonisera nyskapade grunda vattensamlingar i anslutning till meandringen. Strandpaddan är
väldigt trängd i Vomb-Krankesjö-området och en etablering av arten utmed Kingavälsån skulle
betyda mycket för dess överlevnad inom dessa delar av Skåne.
Av de andra ovanliga arterna som nämts ovan, och som finns i angränsande områden, kommer
troligen samtliga att gynnas.
Sammanfattande bedömning
–
–
Groddjuren kommer att gynnas av att området blir blötare och av att åkermark ställs om till
betesmarker.
Projektet ger förutsättningar för strandpadda att etablera sig i området vilket skulle betyda
mycket för artens överlevnad i Vomb-Krankesjö-området.
17
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Fisk
Områdesbeskrivning
Fiskfaunan i Klingavälsåns nedre delar är mycket väl undersökt. Däremot saknas provpunkter
för elfiske vid den nu aktuella sträckan, men fiskfaunan här bedöms vara likartad med
sträckorna nedströms. Bottensubstratet i Klingavälsån utgörs huvudsakligen av sand och
finsediment. Inga längre sträckor med hårdbotten av sten och grus förekommer.Det innebär att
förhållandena inte är gynsamma för t ex öring.
I samband med omgrävningen av åfåran 2001 längre nedströms i Klingavälsån utfördes flera
elfisken under 2001-2005 samt 2008. Arter som är vanligast förekommande är grönling,
stensimpa, ål och storspigg. Aborre, id, mört, sutare och öring påträffades också vid dessa
fisken. Grönling stensimpa och öring är knutna till rinnande vatten medan övriga arter
förekommer i mer lugnt flytande partier och sjömiljö. Fiskundersökningen visade inte på några
stora förändringar i fiskfaunan efter att ån grävdes om, utan den nya åfåran koloniserades snabbt
av de fiskarter som redan fanns i vattendraget. Under de flesta undersökta år visade sig
grönlingen ha ökat jämfört med förhållandena innan omgrävningen.
Effekter vid genomförande av projektet
Eftersom fiskfaunan är väl undersökt i de nedre delarna av Klingavälsån kan man på goda
grunder anta att förhållandena är likartade i de nu aktuella delarna av Klingavälsån. Fiskfaunan
kommer att återetablera sig tämligen snabbt i den nya åfåran och förhållandena kommer att vara
likartade jämfört med den gamla kanalen. En förbättrad passage förbi Hemmestorpsmölla, som
idag utgör ett vandringshinder, kommer att gynna spridningen av fisk uppströms. Den planerade
tröskelns utformning utformas med en mkt flack sluttning på nedströmssidan (1:10) uppbyggd
av sten med liten en urgröpning i mitten som koncentrerar vattenflödet vid låga vattenflöden.
Vid MQ (1,8 m3/s) kommer vattennivån att stå ca 2 decimeter över trösklens överkant. Denna
vattenivå beräknas råda under minst 125 dagar om året.
Sammanfattande bedömning
–
–
Fiskfaunan kommer inte att påverkas negativt.
En positiv effekt kan förväntas av förbättrade vandringsmöjligheter och mer varierade
bottenförhållandena samt en längre åsträcka.
Stormusslor
Områdesbeskrivning
Sommaren 2011 genomfördes en inventering av stormusslor i Klingavälsån, från Hemmestorps
mölla till första meanderbågen strax uppströms Orehusbäcken. Inventeringsarbetet finns
sammanställt i en rapport, Stormusselinventering med fokus på tjockskalig målarmussla (Unio
crassus) i Klingavälsån 2011 (rapport 2011:28) och finns tillgänglig på Länsstyrelsen i Skåne
läns hemsida. Inventeringen utfördes dels med anledning av att dikningsföretaget hade ansökt
om att rensa ån och dels för att få veta om och i vilken omfattning, tjockskalig målarmussla,
förekommer inför eventuell återmeandring av ån.
Totalt hittades levande individer av 4 arter. Det var spetsig målarmussla (Unio tumidus), allmän
dammussla (Anodonata anatina), större dammussla (Anodonata cygnea) och äkta målarmussla
(Unio pictorum). Den senare arten är upptagen på den nationella rödlistan som Nära hotad (NT).
Utöver de levande musslorna hittades även skal av tjockskalig målarmussla (Unio crassus).
Arten är upptagen som Starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan och omfattas av EUs art-
18
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
och habitatdirektiv bilaga 2 och 4, vilket innebär att den ska skyddas inom nätverket Natura
2000. Arten är upptagen i artskyddsförordningen i Miljöbalken.
Skal av arten hittades för första gången sommaren 2010 i rensmassorna strax uppströms
Hemmestorps mölla, efter att ån rensats av dikningsföretaget. Vid inventeringen 2011 hittades
skalrester av tjockskalig målarmussla längs hela åsträckningen. Levande exemplar av äkta
målarmussla fanns längs hela den inventerade sträckan.
Generellt var tätheten av samtliga musselarter låg längs hela den undersökta sträckan (0,2-0,8
musslor/m2) undantaget ett djupare parti strax uppströms Hemmestorpsmölla där tätheten var
2,0 musslor/m2. Värt att notera är att den minsta äkta målarmusslan mätte 37 mm vilket
indikerar at arten har en viss, om än låg föryngring på sträckan. Totalt finns bara 15 lokaler i
landet med reproducerande äkta målarmussla.
Inga levande exemplar av tjockskalig målarmussla hittades trots noga eftersök och arten är
troligen utgången från den aktuella sträckan. De skal som hittades var tydligt nötta och
bedömdes härröra från gamla musslor som legat begravda i sedimenten och som blottlagts i
samband med rensningar av ån.
Effekter vid genomförande av projektet
Vid igenfyllingen av befintliga åsträckor kommer musslor att begravas under jordmassorna. I
samband med tömningen på vatten i de åsträckor som skall fyllas igen kommer musslor att
plockas och överföras till den nygrävda åfåran. Ytligt bottenmaterial kommer också grävas upp
på ett antal ställen och överföras till den nya fåran för att få med små musslor och även annan
bottenfauna. Detta förfarande påskyndar troligen etableringen och kolonisationen av musslor
och övrig bottenfauna i det nya vattendraget. Sträckor av den gamla åfåran kommer delvis att
kvarlämnas orörda, vilket innebär att en kolonisation till nygrävda åsträckor kan ske från dessa
partier. Det finns naturligtvis ingen möjlighet att finna och överföra alla musslor, vilket initialt
innebär en viss påverkan. Den nya åfåran bedöms emellertid på sikt kunna gynna musselfaunan
bland annat genom biotopförbättrande åtgärder genom utläggning av grusmaterial på bottnarna.
Habitatet för musslor kommer också att ökas genom att längden på vattendraget ökar med drygt
1 km. Ett av syftena med åtgärderna är att skapa gynnsamma förutsättningar för återintroduktion
av den i ett EU perspektiv skyddade tjockskalig målarmusslan (Unio crassus).
Den del av den gamla åfåran som ligger kvar på en sträcka av 750 m fram till
Hemmestorpsmölla, påverkas genom att vattenflödet tidvis blir mycket litet eller helt obefintligt
vid lägre vattenföring. Vid högre flöden kommer en ordentlig genomströmning dock att ske.
Förhållandena kan eventuellt jämföras med en sjö. Samtliga av de levande arterna som
påträffats förekommer i både sjöar, bäckar och åar varför man kan misstänka att de inte kommer
att påverkas negativt. En osäkerhet råder dock om detta och som en försiktighetsåtgärd för att
minimera skadorna på musselbestånden kommer musslor att letas upp och överföras till de
sträckor av den befintliga åfåran som till vissa delar lämnas orörda längre uppströms.
Genom att befintligt vandringshindret vid Hemmestorpsmölla byggs bort förbättras
möjligheterna för musslornas värdfiskar att vandra upp i vattensystemet.
Påverkan på musselbestånden i ån förväntas bli mindre av att underhållet av den nya åsträckan
planeras att i huvudsak ske genom klippning av vegetationen.
Sammanfattande bedömning
–
Risken för påverkan på musselbestånden i den befintliga åfåran vid omgrävningen minskaa
genom att musslor flyttas till den nya åfåran
19
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
–
–
–
I den nya åfåran bedöms förutsättningarna vara bättre för musslorna jämfört med den gamla
kanalen.
Den rödlistade musslan äkta målarmussla (Unio pictorum) bedöms på sikt gynnas av
omgrävningen av åfåran.
Åtgärderna syftar till att förbättra habitaten för den rödlistade och i EU skyddade
tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus).
Bottenfauna
Områdesbeskrivning
Stora delar av Klingavälsåns botten är helt dominerad av finsediment, vilket normalt innebär en
relativt artfattig bottenfauna.
Tidigare undersökningar
Bottenfaunan undersöks inom Kävlingeåns recipientkontroll på en provpunkt i Klingavälsån
vart tredje år. Provpunkten är belägen ca 1 km nedströms Hemmestorpsmölla, där
bottensubstratet domineras av grov sten och block med inslag av fin sten, grus och sand, vilket
ger goda förutsättningar för en artrik fauna. Därutöver har bottenfaunan undersökts 2001, före
omgrävningen av Klingavälsån vid Vombs ängar (Ekologgruppen 2001, Bottenfaunan i
Klingavälsån 2001). Bottenfaunan undersöktes även 2008, vid två lokaler längst ner i Klingavälsån, före anläggning av en våtmark (Ekologgruppen 2008. Bottenfauna i Klingavälsån). Inga
efterstudier har gjorts.
Resultaten visade att Klingavälsåns sanddominerade partier hade ett måttligt högt artantal och
dominans av simmande arter som sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländesläktet
Baetis. Vid partier med fastare stenbotten var artantalet högt och dagsländan Heptagenia
sulphurea och nattsländesläktet Hydropsyche förekom rikligt. Flera renvattenkrävande djur
fanns i ån och föroreningspåverkan bedömdes i huvudsak vara obetydlig – svag.
Den rödlistade dagsländan Brachycercus harisella har noterats 2001 i Klingavälsån nedströms
vattenverket. Arten är särskilt anpassad för denna typ av sandiga vattendrag. Några andra
ovanliga arter har också påträffats, bl a den tidigare rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus, som
regelbundet noterats vid lokalen nedströms Hemmestorps mölla. Naturvärdet i ån bedöms vara
högt.
Undersökning hösten 2011
Två lokaler i Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla undersöktes hösten 2011, dels i den
rätade fåran som ska grävas om, dels i ett meandrande parti strax uppströms (Ekologgruppen
2012, Bottenfaunan i Klingavälsån uppström Hemmestadsmölla hösten 2011). Båda lokalerna
hade rensats hösten 2011, vilket sannolikt påverkade resultatet negativt. Lokalerna var sanddominerade, nästan helt utan sten, vilket bidrog till att artantalen var måttliga. Faunan var trivial
och dominerades av simmande dagsländor, sötvattensmärla och knottlarver. Inga rödlistade eller
andra ovanliga arter påträffades.
Effekter vid genomförande av projektet
Bottenfaunan bedöms inte att påverkas negativt av en återmeandring. Faunan kommer att
etablera sig snabbt i den nya åfåran, och likna det bottenfaunasamhälle som finns i den rätade
åfåran idag. Den nya meandrande åfåran ger en längre åsträcka (drygt 1 km) vilket innebär ett
större livsrums för bottenfaunan. Fallet i den nya åfåran kommer att bli något större totalt sett
och på vissa sträckor tar man ut fallet något mer, vilket skapar högre vattenhastighet. Här läggs
ut grus/stenmaterial på botten vilket gynnar såväl stormusslor som övrig bottenfauna.
Genom meandringen blir vattenhastigheten mer varierande inom åsektionen, högre i ytterkurvor
och lägre i innerkurvor. Detta kommer i sin tur att ge upphov till ett mer varierat bottensubstrat
20
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
och en varierad bottenstruktur, vilket ger utrymme för en ökning av det totala antalet arter. Den
del av bottenfaunan som lever en del av sitt liv på land (t ex sländor och myggor) gynnas också
av att åns omgivning blir fuktigare.
Underhåll genom klippning av åfåran är mer skonsamt mot bottenfaunan än traditionell
rensning genom grävning.
Sammanfattande bedömning
–
–
–
Påverkan på bottenfaunan kommer att vara positiv genom ett mer naturligt lopp med
varierad botten och fuktigare omgivning.
En minskad rensning gynnar bottenfaunan.
Förekomsten av den rödlistade Brachycercus harrisella, längre nedströms i Klingavälsån,
bedöms inte påverkas av meandringen.
Övrigt djurliv
Områdesbeskrivning
Kronhjort
Kronhjort förekommer i området. Det är särskilt skogområdet nordost om Hemmestorps mölla
och söder om väg 11 som är viktig uppehållsplats för kronhjortarna. Området fungerar som
uppehållsplats för kronhjortarna dagtid men även som brunstplats under hösten. På kvällar och
nätter ger sig sedan kronhjortarna ut för att leta föda och kan i viss mån ses beta på ängarna
längs Klingavälsån.
I samband med att väg 11 byggdes om 2008 satte man upp viltstängsel för att minska
viltolyckorna. Då gjorde man även en viltpassage under väg 11 för kronviltet för att undvika att
viltstängslet skulle utgöra en barriär för viltet. Men viltpassagen har fungerat dåligt och väldigt
få, om några kronhjortar passerar genom tunneln. Varje år inventeras kronhjorten under
brunsten och sedan 2008 har antalet kronhjortar minskat vid Hemmestorps mölla. Troligen är
det en följd av viltstängslet och att djuren inte går genom viltpassagen (Anders Jarnemo muntl).
Insekter
Madgropspindel är påträffad 1989 i anslutning till kalkfuktängen, norr om ån, där det även
växer majnyklar och kärrjohannesört. Madgropspindel är bara påträffad på två lokaler i Sverige
och är upptagen som Nära Hotad (NT) i Rödlistan över hotade arter (Gärdenfors 2010). Den
lever i eller vid måttligt till mycket näringsrika kärr och vattendrag. Mest gynnad verkar den
vara där marker periodvis översvämmas.
Vårtordyvel är påträffad nedströms det aktuella projektområdet. Sotnätfjäril och vapenflugan
Beris vallata har påträffats uppströms projektområdet. Samtliga är upptagna den nationella
rödlistan över hotade arter och det är troligt att även dessa arter förkommer inom
projektområdet.
Vapenflugan Beris vallata förekommer i fuktig örtrik skog, sumpskog och vid vattendrag och
källor. Puppor/ägg är påträffade i fuktig mossa invid källflöde medan larven lever av multnande
blöta växtdelar. Det största hotet är avvattningen genom dikningsåtgärder.
I Skåne trivs sotnätfjärilen bäst på extensivt betade fuktängar, gärna i skogsmark, med årliga
översvämningar under vinter till vår och uttorkning under försommaren. Den är beroende av
olika arter av vänderot som fungerar som värdväxt för ägg och larver. Arten hotas av
upphörande bete och dikning som omintetgör vinter- och våröversvämningar. I Danmark var
21
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
främsta orsaken till artens utdöende övergödning av habitatet med näringsrikt vatten från
jordbruksområden, vilket radikalt försämrade värdväxtens konkurrensförmåga.
Vårtordyvel lever i spillning, såväl på öppen sandmark eller alvarmark som i gles skog. Den är
med andra ord inte beroende av fuktiga miljöer. Artens minskning beror snarare på
nedläggningen av betesmarker samt avmaskningsmedel.
Effekter vid genomförande av projektet
Åtgärdernas effekter på kronhjortarna bedöms bli obefintlig eller möjligen innebära en viss
förbättring av miljön. Plantering av buskar i anslutning till översvämningsområden skulle gynna
arten.
När det gäller de insekter och spindeldjur som är beroende av fuktiga miljöer, madgropspindel,
sotnätfjäril och vapenflugan Beris vallata innebär åtgärderna en positiv förändring eftersom
markfuktigheten kommer att öka. Även risken för att miljöerna skall dikas ut och dräneras
minskar vilket är positivt. För vårtordyveln kommer effekterna troligen att vara obefintliga och
eftersom betet kommer att fortsätta bedöms arten vara opåverkad.
Sammanfattande bedömning
– Förbättrade livsvillkor för de rödlistade arterna mapgropspindel, sotnätfjäril och
vapenflugan Beris vallata.
– Oförändrade livsvillkor för kronhjort och vårtordyvel.
Erosion och sedimentation
Områdesbeskrivning
Jordarterna i Klingavälsåns dalgång utgörs av svämsediment av lera och finmo samt inslag av
torvjord som är erosionsbenägna. Vi höga vattenflöden kan erosionen i vattendraget bli
omfattande, särskilt efter rensningsinsatser. Nya slambankar byggs då upp på visa ställen Enligt
uppgift var problemen med erosion i vattendraget mindre vid en period för ca 15-20 år sedan då
underhållet av vattendraget skedde genom att vegetationen i vattendraget höggs med lie eller
maskinredskap.
Effekter vid genomförande av projektet
Den nya åsträckan kommer att utsättas för erosion och sedimentation. Det nya slingrande
loppet innebär en ökad erosion i ytterkurvor och en avsättning av sediment i innersvängarna.
Den nygrävda profilen kommer sannolikt att ändras något genom erosion och
sedimentavsättning, i synnerhet initialt innan någon vegetation har etablerats som binder jorden.
Efter ett par år blir förhållandena sannolikt mer stabila. I ett slingrande vattendrag sker
transporten av sediment kortare sträckor innan det avsätts på bottnen i någon innerkurva med
lägre vattenhastighet jämfört med i ett rätat vattendrag där vattenhastigheten är mindre
varierande och sedimenttransporten blir längre.
Underhåll genom klippning av vegetationen i den nya åfåran kommer att minska erosionen.
Sammanfattande bedömning
Erosionen kommer att öka i början innan vegetation stabiliserar kanterna. Den slingrande åfårna
med varierande vattenhastighet innebär ett mer naturligt tillstånd vad gäller erosion och
sedimentation. På längre sikt bedöms den slingrande åfåran ge positiva effekter vad gäller
erosion och sedimentation.
22
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Rekreation och friluftsliv
Områdesbeskrivning
Området utnyttjas mycket lite av det rörliga friluftslivet. Vägen förbi Hemmestorpsmölla nyttjas
emellanåt av vandrare och skolklasser.
Befintliga stängsel utgör ett hinder för att vandra i dalgången.
Effekter vid genomförande av projektet
Stättor/stängselgenomgångar kommer att sättas upp i samband med ändrad stängseldragning.
Sammanfattande bedömning
Åtgärderna påverkar inte det rörliga friluftlivet negativt. Stängselgenomgångar förbättrar
tillgängligheten till området,
Jordbruk
Områdesbeskrivning
Området utgörs av slåtter och betesmarker. Uppströms projektområdet finns åkermark.
Effekter vid genomförande av projektet
Vid vattenföring större än medelvattenföring beräknas vattennivån bli lägre uppströms
projektområdet. Betesmark och odlingsmark uppströms projektområdet bedöms därför inte
påverkas negativt genom de ändrade vattenförhållandena.
Inom de nedre delarna av projektområdet blir marken fuktigare intill ån under lågvattenperioder
upp till medelvattenföringen genom en vattennivå som ligger förhållandevis högt i ån, det vill
säga nära marknivån. Fuktigare markförhållande under sommaren bedöms kunna vara gynnsamt
för betesproduktionen. Graden av fuktighet kommer emellertid att variera från område till
område och säsong till säsong. Inom det område som förväntas få fuktiga förhållanden finns
ingen jordbruksmark.
Sammanfattande bedömning
Ingen negativ påverkan på jordbruket.
Skyddade områden, riksintressen, planer m m
Befintliga skydd och förordnande
Generella biotopskydd avseende diken och småvatten gäller.
Strandskydd gäller 100 meter på vardera sidan om Klingavälsån..
Området ingår i vattenskyddsområde för vattentäkter vid Vombs vattenverk (beslut 1998-0827, ändring 12FS 2000:290). Dispens för åtgärderna har sökts hos länsstyrelsen. Se beslut om
dispens bilaga D.
Området berörs av riksintressen för naturvård.
Större delen av Klingavälsån dalgång, inklusive projektområdet, ingår i naturreservatet
Klingavälsåns dalgång (bildat 1968, ursprungligen naturminnesmärke bildat 1923). Reservatet
är bildat för att bevara områdets vetenskapliga, kulturella och landskapsbildsmässiga värden.
23
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Hela Klingavälsåns dalgång utgör Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SE 0430087,
Klingavälsån). Stora delar av dalgången, bland annat aktuellt projektområde, är också Natura
2000-område enligt habitatdirektivet (SE 04430110, Klingavälsån-Karup).
Inom projektområdet berörs enligt Länsstyrelsens bevarandeplan (2005-12-16) för Natura 2000området (habitat) naturtypen Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410). För vattendragsmiljön
anges Natura 2000-arten stensimpa (1163, fisk).
Figur 6. Område med Fuktäng med blåtåtel eller starr (blått raster) enligt Länsstyrelsens
bevarandeplan.
Bevarandemålet för naturtypen Fuktängar med blåtåtel eller starr är enligt bevarandeplanen
följande:





Kalkfuktängens långsiktiga existens skall säkerställas genom att hålla en förhållandevis
hög grundvattennivå. Dock bör inte vattnet översvämma någon längre tid (≥ 2veckor)
under vegetationsperioden.
En kontinuerlig beteshävd skall råda.
Artrikedomen och arttätheten i kalkfuktängen skall bevaras och utvecklas.
Förekomsten av hotade eller sällsynta växt- och djurarter, som är knutna till kalkfuktängar,
skall bevaras och utvecklas, så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga
populationer.
Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter i fuktängen såsom t ex älgört och veketåg
skall reduceras.
För stensimpa är målet att den ska förekomma i Klingavälsån.
Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla förekommande Natura 2000-naturtyper i
gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen.
Motsvarande bevarandesyften och bevarandemål för Natura 2000-området inom fågeldirektivet
är enligt Länsstyrelsens bevarandeplan (2005-12-16) följande:
24
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla gynnsam bevarandestatus inom den
biogeografiska regionen för de 20 Natura 2000-fågelarter som anges i planen.
För Klingavälsån innebär detta följande bevarandemål:



Individantalen av respektive fågelart skall bibehållas eller öka i området.
Livsmiljön för respektive fågelart skall bibehålla eller öka sin nuvarande areal.
Artdiversitet och abundans av de växter, insekter, fisk och bottendjur i området som är
viktiga för fågellivet som föda skall bevaras eller ökas.
Området är (som nämnts ovan) utpekat som internationellt värdefull våtmark enligt
Ramsarkonventionen och ingår i EUs nätverk Natura 2000. Inom Ramsarkonventionen har i
olika sammanhang antagits rekommendationer om behovet av restaurering av våtmarker, t.ex.
REK IV:1 (1990) och RES VIII:16. Enligt EUs fågeldirektiv, som utgör en av grundpelarna till
Natura 2000, ankommer det på medlemsländerna att återställa förstörda biotoper (Art. 3). En
restaurering av Klingavälsåns tidigare meandrande lopp är därför helt i linje med Sveriges
internationella åtaganden.
Vombsänkan med Klingavälsån dalgång ingår som klass 1-område (högsta värde) i länets
naturvårdsprogram, både i kategorierna naturvärde och terrängform.
I underlaget för arbetet med det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är
Klingavälsån utpekat som Nationellt särskilt värdefullt vatten.
Vombsänkan med Klingavälsån dalgång ingår som klass 1-område (högsta värde) i länets
naturvårdsprogram, både i kategorierna naturvärde och terrängform.
Klingavälsån är i miljömålsunderlaget för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
utpekat som nationellt särskilt värdefullt vatten.
Berörd sträcka av Klingvälsån tillhör inom vattenförvaltningen vattenförekomst SE 616936135849 (Klingavälsån: Kävlingeån-Sövdesjön).
Ekologisk status för denna vattenförekomst är av vattenmyndigheten (för Södra Östersjöns
vattendistrikt) redovisad som otillfredsställande (2009). Kvalitetskravet (miljökvalitetsnormen)
är god ekologisk status med tidsfrist >2027 för övergödning och 2021 avseende s k kontinuitetsoch morfologiska förändringar. Kvalitetsfaktorer som främst legat till grund för klassningen har
varit fisk och näringsämnen (fosfor). För de av EU gemensamt utpekade prioriterade miljöfarliga ämnen, vilka utgör grunden för klassning av kemisk status, är status och MKN redovisad
(2009) som God till 2015 (exklusive kvicksilver).
Projektområdet ligger inom området för grundvattenförekomsten Vombsänkan (SE615867137086). Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är klassad som god
(2009) och kvalitetskravet för 2015 är också god, både kemiskt och kvantitativt.
Det kulturmiljöobjekt som direkt berörs av årestaureringsprojektet är Hemmesstorpsmölla.
Objektet beskrivs bl a enligt följande i fornsöksregistret: Gårdstomt, Hemmestorpsmölla gamla
tomt, enligt de äldsta tillgängliga lantmäterikartor ca 90x60 m (Ö-V). Området utgörs
fortfarande av gårdsområde. Äldsta namnbelägget är från år 1530 (Dalby klosters
räkenskaper).
Projektområdet och Klingavälsåns dalgång ingår i nationell bevarandeplan för
odlingslandskapetet.
25
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Projektområdet avgränsas mot norr av banvallen för den nedlagda järnvägen mellan Veberöd
och Sjöbo. Bansträckningen Malmö-Simrishamn, Simrishamnsbanan, utgör riksintresse för
järnväg. Bansträckningen för delen Dalby-Tomelilla har nyligen varit föremål för utredning.
Trafikverkets Förstudie Simrishamnsbanan (Förslagshandling 2011-06-28) har redovisats och
samråd har skett med olika instanser, främst berörda kommuner. Bansträckningen vid
Klingavälsån beskrivs i utredningen enligt följande:
Vombsänkan/Klingavälsån Detta är ett av de mer komplexa områdena i förstudieområdet. Området omfattas av en
rad internationella och nationella skydd av viktiga intressen att beakta. Det gör också att hela området är extra
känsligt. Klingavälsån är midjan som förbinder stora naturområden i söder med områden i norr för bland annat fågel
och vilt. Naturvärdena är mycket känsliga för nya barriärer och fragmentering. Upplevelsen av Klingavälsån präglas
av dessa ytterligheter i form av gamla ekar i det öppna landskapet och tät tallskog vid Vombs fure. Vombs Fure utgör
djurskyddsområde för den hotade kronhjorten, som är mycket känslig för barriärer och störning. Det ger en rik och
varierad upplevelse av landskapet som är viktig att beakta.
Länsstyrelsen har i yttrande (2012-03-12) om förstudien bl a lämnat följande kommentar under
rubriken Landskap, naturvärden:
Det är dock inte möjligt att genomföra Simrishamnsbanan utan att passera Vombsänkan och Klingavälsån.
Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning att järnvägen här kommer att bli ett nytt landskapselement och en
barriär med stor negativ påverkan samt att vattenmiljöer kommer att påverkas. Länsstyrelsen ser stor risk att
genomförandet av Simrishamnsbanan kommer att medföra påtaglig skada på naturvärden av riksintresse och
livsmiljöer som skyddats som Natura 2000-område. I det fortsatta utredningsarbetet är det därför nödvändigt att
studera lösningar som medger maximal hänsyn till naturvärdena. Om det är möjligt att åtminstone delvis följa väg 11
kan det totala antalet påverkade områden minimeras och ökad fragmentering av landskapet undvikas.
Inom Natura 2000-områdena Klingavälsån och Klingavälsån – Karup, utpekade enligt habitatdirektiv och
fågeldirektiv, pågår ett storskaligt EU-finansierat restaureringsprojekt för att återställa vattendraget, våtmarker och
vattenmiljöer. I det fortsatta utredningsarbetet är det viktigt att beakta restaureringsprojektet så att inte syftet med det
motverkas. Närmare information om projektet lämnas av Ivan Olsson, miljö- och vattenstrategiska enheten,
Länsstyrelsen i Skåne.
Vid passage av Klingavälsån och andra vattendrag bör järnvägen inte följa dalgången utan ån/svämområdet bör
korsas med kortare skärningar/profiler. Översvämningsområden med tillhörande naturvärden måste beaktas inför
utformning av grundläggning och broförbindelser.
För projektområdet finns beslut om vattenskyddsområde (Länsstyrelsebeslut 1998-08-27).
Genomförande av projektet berör skyddsområdets sydligaste del. Skyddsområdet påverkas av
föreslagna åtgärder på så sätt att Klingavälsån inom projektområdet kommer att löpa inom
skyddsområdet istället för att ån, som nu, utgör skyddsområdets gräns. Ansökan om undantag
från bestämmelserna om förbud mot grävnings- och schaktarbete har ansökts om hos
länsstyrelsen (se länsstyrelsens beslut bilaga D1 i ansökan)
Hemmestorpsmölla i Klingavälsån är klassad som partiellt vandringshinder för fisk och är
utpekat som åtgärdsobjekt, bland annat i åtgärdsplan för fiskevårdsåtgärder i Skåne län
(Länsstyrelsen).
Det aktuella området ligger utanför detaljplanelagt område. I översiktsplanerna för Lundsoch Sjöbo kommun redovisas området som skyddat värdefullt naturområde samt med reservat
för järnvägsspår (Simrishamnsbanan).
Påverkan på skyddade områden
Vad gäller det generella biotopskyddet för öppna diken bedöms föreslagen åtgärd att fylla
igen ett dike norr om ån i dalgången och flytta det längre norrut i syfte att återställa hydrologin i
dalbottnen, väl motivera att åtgärden medges dispens. Diket ersätts dessutom med ett dike som
blir något längre än det befintliga.
Beträffande dispensansökan från strandsskyddsbestämmelserna åberopas som särskilt skäl att
området behöver tas i anspråk för att ”tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan
26
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
tillgodoses utanför området”. Syftet är att återskapa en längre åsträcka än idag och förstärka
naturvärdena i området.
Projektet genomförs med avsikt att förstärka de naturvärden som beslutet om naturreservat
syftar till att bevara eller utveckla.
Projektet genomförs med avsikt att förstärka de naturvärden som besluten om Natura 2000objekten syftar till att bevara eller utveckla. Åtgärderna bedöms därför inte i något avseende stå
i strid mot de bevarandesyften eller bevarandemål som gäller för områdets Natura 2000-objekt.
Genomförande av projektet bedöms inte motverka intentionerna eller syftena avseende
riksintresset för naturvård, Ramsarområdet, naturvårdsprogrammet eller
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.
Genomförande av projektet bedöms inte påverka riksintresset för järnväg och
förutsättningarna för den bansträckning som i framtiden kan bli aktuell för Simrishamnsbanan
mellan Veberöd och Sjöbo.
Åtgärderna bedöms inte innebära någon förändring jämfört med dagens situation som kan
påverka grundvattenmagasinets kvalitet eller kvantitet negativt och därmed inte strida mot
vattenskyddsområdets syften
Genom att ån får sitt huvudflöde i en ny sträckning norr om det befintliga vandringshindret i
Hemmesstorpsmölla innebär det att vandringshindret byggs bort och att åtgärden sker i
överensstämmelse med åtgärdsplanen för fiskevårdsåtgärder i Skåne län.
Projektplanerna strider inte heller mot Lunds och Sjöbo kommuners översiktsplaner.
Sammanfattande bedömning
Projektet genomförs med avsikt att förstärka de natur- och kulturvärdenvärden som skyddet och
planerna för området syftar till att bevara eller utveckla. Åtgärderna bedöms därför inte i något
avseende stå i strid mot de skydd, planer eller bestämmelser som gäller för området.
Enskilda intressen
Marägaresöder om Klingavälsån berörs av att ån fylls igen vid deras fastighetsgräns eller att ån i
anslutning till deras gräns kommer att få en annan sträckning. Berördra fastigheter bedöms inte
påverkas negativt av åtgärden.
Markägarnas synpunkter på utförandet har inhämtats och godkännande om åtgärden har
undertecknats av respektive berörd markägare.
Ingen negativ påverkan genom en förändrad vattennivå beräknas inträffa på grund av projektet
vare sig på uppströms eller nedströms belägna fastigheter.
Fiskerätten är samfälld och fiskerätten föreslås fortsatt vara samfälld i den nya åfåran.
Framställs önskemål från sakägare att en förrättning skall genomförasför att säkerställa att den
nya omgrävda åsträckan skall omfattas avsamfällt fiske för de aktuella byarna, föreslås
sökanden bekosta en sådan.
Påverkan under byggtiden
Utförandet av den planerade verksamheten innebär naturligtvis en viss påverkan på naturmiljön.
Grävarbetena kommer att orsaka en viss grumling av vattnet även om grumlighetsbegränsande
27
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
åtgärder vidtas (se kapitlet Skadeförbyggande åtgärder nedan). Det mest kritiska momentet är
när vattnet släpps på i den nya åfåran. Blottade jordar i åfårna kommer lätt att transporteras
nedströms. En viss påverkan kommer härvid att ske på fisk och bottenfauna i ån. Inga känsliga
lekbottnar för öring förekommer emellertid nedströms, vilket begränsar skadeverkningarna. Åns
beskaffenhet med bottnar och brinkar av sandigt material och finsediment samt den fiskfauna
och bottenfauna som överlag förekommer i ån nedströms är sannolikt förhållandevis tolerant
mot sedimenttransport som vid upprepade tillfällen sker vid högflödessituationer.
Vidare kommer det att bli störningar på fågellivet vid genomförandet, likaså på
vegetationstäcket.
Nämnda skador på miljön bedöms vara kortvariga och inte bestående. På lång sikt överväger
fördelarna med projektet från miljö och naturvårdssynpunkt framför de initiala nackdelarna vid
genomförandet.
Alternativ till genomförande
Teoretiskt kan flera olika alternativ till de föreslagna åtgärderna läggas fram. Under gällande
förutsättningar med bl a en lång samrådsprocess med dikningsföretaget, kulturhistoriska,
landskapsbildsmässiga aspekter sam syftena för natur- och miljövården, har det inte varit
motiverat att i detta skede presentera ett alternativt förslag till genomförande.
Nollalternativ
Ett nollalternativ innebär att inte genomföra några av de föreslagna åtgärderna. Från
miljösynpunkt och naturvårdssynpunkt bedöms detta alternativ som betydligt sämre.
Miljökonsekvensbeskrivningen visar att nollalternativet är sämre avseende samtliga bedömda
miljöaspekter jämfört med ett genomförande av projektet enligt plan.
Motivering av valt alternativ
Valt alternativ bedöms ge den största positiva nettoeffekten för miljön. Bedömda miljöaspekter
och genomförd analys av kostnader och nytta visar att ett genomförande av projektet är det
bästa alternativet och att ett genomförande väl gagnar flera av de nationella miljömålen (se
vidare tillståndsansökan).
Skadeförebyggande åtgärder
För att minska risken för erosion under anläggningstiden planeras grävning av de nya åfårorna i
möjligaste mån utföras i torrhet utan att ha förbindelse med befintlig åfåra. Påsläpp av vatten
från den befintliga åfåran kommer att utföras försiktigt för att minska risken för erosion och
sedimenttransport. En tillfällig djuphåla kommer vid behov att grävas uppströms den tröskel
som kommer att anläggas uppströms vägen för att samla upp sediment som rörs upp vid
påsläppet av vattnet. Denna djuphåla kommer att återställas till planerad profil.
Vid länspumpning av schaktområdena kommer vattnet att pumpas ut på gräsmarkerna på stort
avstånd till ån för att partiklar skall avsättas på land för att undvika utsläpp av grumligt vatten i
Klingavälsån.
För att förhindra oönskad erosion kommer erosionsskydd i form av stenmaterial läggas
nedströms trösklarna samt under den nya bron. På blottlagda jordområden efter schaktarbetena
kommer gräs etableras snarast för att så snart som möjligt etablera en grässvål som skydd för
erosion. De låga vallarna eller förhöjning av marken kring ån längs de nedersta 100 metrarna
28
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
närmast bron sås gräs in för att därefter övertäckas med kokosmattor för att stabilisera och
undvika erosionsskador i händelse av översvämning vid höga flöden.
Hänsynsregler och lokalisering enligt
miljöbalken
Kunskapskravet (2 kap 2 § MB)
Ekologgruppen i Landskrona AB, med stor erfarenhet från projektering och miljöeffekter av
vattendragsrestaureringar och våtmarker i Skånes jordbruksbygder, har ansvarat för planering
och projektering samt upprättat miljökonsekvensbeskrivningen. Jordbruksverkets vattenenhet i
Alnarp har utrett hydrauliska och hydrologiska aspekter i projektet. Vidare har under
planeringen en dialog förts med tjänstemän på Lunds och Sjöbo kommuner och med
Länsstyrelsen i Skåne län, vilka har mycket god insikt i aktuell åtgärdstyp, avseende t ex
juridiska aspekter, planfrågor och naturvårdsaspekter.
Försiktighetsprincipen (2 kap 3 § MB)
De försiktighetsmått som planeras för att förebygga skada redovisas under Skadeförebyggande
åtgärder.
Hushållnings- och kretsloppsaspekter (2 kap 5 § och 3 kap MB)
Schaktmassorna placeras i befintlig åfåra nära schaktområdet och resterande del intill
projektområdet där de inte medför skada för landskapet. En del massor läggs ut i låga vallar
kring den nedersta delen av åfåran. Detta minimerar arbetet med entreprenadmaskiner och
därtill hörande resursförbrukning.
Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 § MB)
Enligt sökandens mening är projektet helt i linje med miljöbalkens övergripande mål 1 kap 1 §
MB. Lokaliseringen av vattenanläggningen styrs av historiska, hydrologiska och topografiska
förutsättningarna, vilket innebär att anläggningen utförs på en plats där man med förhållandevis
begränsade schaktningsinsatser kan återskapa en meandrande å med god naturvårdsnytta. Åtgärderna innebär ett längre vattendrag och därmed en förbättrad vattenrenande effekt som förbättrar
vattenkvaliteten i ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag. Detta innebär att lokaliseringen av
åtgärderna i hög grad följer de förutsättningar som finns i landskapet och de intentioner som
staten har med vattendrags- och våtmarksrestaurering.
Våtmarksområdet har en stark kulturhistorisk anknytning med tradition av översilning.
Nationella miljökvalitetsmål
Genomförandet av projektet bedöms bidra till att uppnå flera olika nationella och regionala
miljökvalitetsmål. Till dessa hör:
Levande sjöar och vattendrag
Myllrande våtmarker
Ingen övergödning
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt växt- och djurliv
Projektet bedöms inte heller motverka något av de 16 miljökvalitetsmålen.
29
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Genomförda samråd
Flera samrådsmöten har ägt rum under 2011 och 2012 med de dikningsföretag som berörs
(Klingavälsåns rensningsföretag och Skarriedikets dikningsföretag).
Under samråden med rensningsföretaget har framkommit att många markägare har haft problem
med översvämmade marker vid höga flöden. Vattnet har sjunkit undan mycket långsamt och
grödor har blivit förstörda. En otillräcklig kapacitet för vattnet genom kvarnen är en av
orsakerna till dessa problem. För att kunna genomföra restaureringen i samförstånd med
dikningsföretaget har ett förslag eftersträvats där kapaciteten genom kvarnen ökas under
högflöden samtidigt som ett mervärde uppnås för naturvården genom att omgivande ängar
under låg-medelvattenflöden hålls något fuktigare och förutsättningar för bl a fisk och musslor
gynnas.
Samtliga markägare har kontaktats som har sin fastighetsgräns mot den befintliga rätade
kanalen. Synpunkter på föreslagen ny åsträckning har inhämtats och sträckningen har reviderats
efter dessa. Utskick med reviderat förslag efter markägarnas önskemål har skickats ut till
markägarna med förfrågan om ytterligare synpunkter. Inga synpunkter på det reviderade
förslaget har inkommit. De markägare som direkt berörs av projektet genom att deras fastighet
gränsar till ån på den sträcka där den skall grävas om har undertecknat ett avtal om
godkännande av åtgärderna.
Markägarna nedströms Hemmestorpsmölla och fastigheten Kungsholmen 1:1 har fått
information om projektet och möjlighet att yttra sig.
Ett samrådsmöte hölls 2011-12-16 där samtliga berörda markägare och dikningsföretagen bjöds
in att deltaga. Kallelse, minnesanteckningar och deltagarlista bifogas. Se bilaga C1.
Samrådsmöte med länsstyrelsen hölls 2012-02-14. I beslut 2012-05-25 uppger länsstyrelsen att
verksamheten inte utgör någon betydande miljöpåverkan. Se bilaga C2 .
En överenskommelse om åtgärdernas genomförande och framtida underhåll och skötsel har
träffats mellan Naturvårdsverket och ” Klingvallsåns rensningsföretag delen Hemmestorpsmölla
- Sövdemölla av år 1968”. Styrelsens ordförande har efter godkännande genom stämmobeslut
2012-06-xx undertecknat överenskommelsen. Se bilaga C3.
Verksamheten kommer att bedrivas inom Lunds och Sjöbo kommuner. Dessa kommuner driver
projektet inom ramen för Kävlingeåprojektet eller fr o m 2012 Kävlingeåns vattenråd via
Ekologgruppen i Landskrona och har därmed kontinuerlig fått information om projektet.
Referenser
Artdatabankens hemsida, 2011. http://www.artdata.slu.se/sokarter.asp
Berglund, B Projekt Strandpadda 1998-1999. Länsstyrelsen i Skåne. Meddelande 99:39.
Eklöv, A. 2003. Fiskevårdsplan Björkaån 2003.
Ekologgruppen. 2003. Dammar som reningsverk. Mätning av näringsämnesreduktionen i
nyanlagda dammar 1993-2002.
Ekologgruppen 2010. Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag.
Ekologgruppen 2011. Kävlingeån Vattenkontroll 2010.
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Jordbruksverket 2008. Flödesberäkningar för våtmark vid Omma, Sjöbo kommun. Dnr 27
4939/08
Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Recipientkontrolldata 1988-2006.
30
Ekologgruppen i Landskrona AB
Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla
Miljökonsekvensbeskrivning
Leeder M R 1982. Sedimentology Process and Product
Leonardson, L m fl. Nitrogen Retention in Artificially Flooded Meadows, Ambio, Sept 1994
MS Naturfakta. 2010. Musselinventering i några Skånska vattendrag 2006- med särskild fokus
på tjockskalig målarmussla (Unio crassus)
Naturvårdsverket 2000. Åtgärdsprogram för bevarande av stinkpadda (även kallad strandpadda)
Naturvårdsverket 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målamussla
SMHI. 1994. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till egentliga Östersjön och
Öresund.
SMHI. Vattenföringsuppgifter från VattenWeb, vattenföringsstation (nr 92-2125 )
Muntliga kontakter:
Lars-Anders Fridström. Platschef på Vombverket, Sydvatten
Leif Nilsson. Yrkesfiskare i Vombsjön
Anders Persson Fiskevårdsansvarig i Björka- Åsumsåns Fiskevårdsområde
Gert Ljungqvist, fågelskådare som känner området väl.
31
Ekologgruppen i Landskrona AB