Minnesantecknin gar 2014-09-30 Utredningen för ett stärkt civilsamhälle Referensgruppen Närvarande: Bilaga 1 §1 Mötets inledning Dan Ericsson öppnade sammanträdet och hälsade alla välkomna. Särskilt välkomnades Ann Wedin, Jennie Elheim och Raymond Svensson som deltog för första gången. §2 Information från utredningen Karolina Larfors informerade om två nya utredningar med uppdrag som delvis angränsar till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Det är 2014 års demokratiutredning (Ju 2014:19) och Utredningen om delaktighet i EU (Ju 2014:20). Karolina informerade också om ett projekt som Ekonomistyrningsverket och Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor har inlett, som handlar om att utveckla stöd till myndigheter i frågor om styrning av bidragsgivning till det civila samhället. §3 Utredningens arbetsplan Karolina Larfors informerade kort om den arbetsplan som utredningen har antagit. Under hösten träffar utredningen ett antal myndigheter för att diskutera hur myndigheterna samverkar med civilsamhället och hur de ser på de hinder som civilsamhället upplever i kontakten med myndigheten. Senare under hösten och våren kommer utredningen att besöka ett antal kommuner för att både träffa företrädare för kommuner och landsting och träffa civilsamhällets organisationer lokalt. §4 Hinder för civilsamhällets verksamhet Maria Graner inledde med en presentation av de hinder som utredningen noterat i kontakterna med det civila samhällets organisationer. En övergripande notering är att förtroendet mellan det offentliga och civilsamhället förefaller minska. Flera av referensgruppens ledamöter bekräftade denna iakttagelse, och konstaterade också att känslan av ömsesidigt förtroende är central för 2 att samverkan ska fungera. Civilsamhällets organisationer har en sakkunskap på alla nivåer som inte tas tillvara i offentliga beslutsprocesser. Det verkar pågå en juridifiering av samhället, där jurister får stor makt och den politiska viljan ibland inte räcker till för att överbrygga svårigheterna. Ett exempel från en verksamhet i Jönköping presenterades. Man hade kommit långt i diskussioner mellan en kvinnojour och kommunen om ett treårigt partnerskap då kommunjuristen konstaterade att det krävdes upphandling. Trots politisk vilja kunde partnerskapet inte genomföras utan verksamheten blev i stället upphandlad. Ett annat hinder är oproportionerligt stor administration, framför allt när det gäller olika bidrag. Referensgruppen konstaterade att mätbarhet i grunden är bra och har ett gott syfte, men att kraven ofta inte står i proportion till det ekonomiska stödet. Det är också flera bidragsgivande myndigheter som är otydliga vad gäller bidragskriterier och de bedömningar man gör, vilket ytterligare ökar administrationen för organisationerna. Genomförandeutredningen (upphandlingsdirektivet) pekar på liknande problem när det gäller upphandling. Det är i grunden en större fråga om hur den offentliga förvaltningen styrs. Utredningen bör lyfta att civilsamhällets organisationer drabbas av en större problematik. En ledamot konstaterade att många organisationer söker bidrag från olika myndigheter på grund av att man har en bred verksamhet. Eftersom kraven ser olika ut för olika bidragssystem måste organisationerna hålla sig med många olika redovisningssystem. I vissa fall avstår organisationer från att söka bidrag, t ex ur EU:s strukturfonder, på grund av den snåriga administrationen. Ofta tycks det handla om osäkra handläggare som vill ha både hängslen och livrem för att inte riskera att göra fel. Den ökade byråkratin drabbar inte bara civilsamhället utan är en generell trend i samhället och det vore intressant att belysa om civilsamhället drabbas i högre utsträckning än andra. Maria Graner presenterade några mer konkreta hinder och hur de berörda myndigheterna har gått vidare med frågorna efter möte med utredningen. När det gäller problem med ideella uppdrag då man får ersättning från a-kassa eller sjukförsäkring konstaterades att utredningen behöver gräva vidare i frågorna. Det fanns tidigare en regel om att man fick arbeta upp till 8 timmar i månaden ideellt med sjukersättning utan att ersättningen omprövades, men det är oklart om den regeln gäller fortfarande. Handikapprörelsen får motsägelsefulla besked från myndigheten och sina medlemmar. Det verkar inte finnas en enhetlighet i bedömningarna över landet. En annan fråga på samma tema är elevers möjlighet att delta i ideellt arbete under skoltid, t ex i Ungdomsriksdagen. Bedömningarna skiljer sig mycket från skola till skola. 3 Många av de hinder som har lyfts till utredningen handlar om att samverkan mellan det offentliga och civilsamhället fungerar dåligt. Referensgruppen konstaterade att det handlar om dialog i stort, och att det är en avgörande fråga. Kvaliteten i dialogen är också avgörande, att man bjuds in att delta på ett tidigt stadium i olika processer, inte bara på slutet för att skapa legitimitet. Problemet kan också handla om saker som att få rimlig ersättning för sin medverkan, såsom bilersättning eller ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det offentligas egen organisering av frivilliga är också ett hinder för samverkan, eftersom det innebär att man helt kopplar bort organisationerna och deras roll. Dan Ericsson konstaterade att regleringsbrev och instruktioner till myndigheter idag i stort sett saknar skrivningar om civilsamhället. Det är viktigt med konsekvensanalyser avseende civilsamhället vid beslutsfattande och regelgivning för att inte det perspektivet ska tappas bort. En fråga är hur man kan mäta att en kommun är en bra civilsamhälleskommun. Det behövs konkreta mätverktyg. En ledamot påpekade att det idag saknas en tydlig uppföljnings- och återrapporteringsstruktur för politiken för det civila samhället. Det behövs en tydligare styrning av myndigheterna och en transparent återrapportering som inte bara handlar om kvantitet utan också kvalitet i samråden. Det konstaterades också att det saknas relevant statistik för att kunna göra uppföljningar, vilket är ett problem som ligger hos SCB. §5 Stöd till civilsamhället Karolina Larfors presenterade en sammanställning av de olika former av stöd till civilsamhället som utredningen har noterat, från myndigheter, från civilsamhällets egna organisationer och från andra aktörer. En ledamot konstaterade att det saknas någon motsvarighet till kommunernas näringslivskontor, och de aktiviteter som de kontoren anordnar i syfte att främja näringslivet, när det gäller civilsamhället. Påpekades också att folkbildningen saknas i sammanställningen. De erbjuder en infrastruktur för civilsamhället över hela landet. Ett annat tips är www.friametoder.se, en metodbank i första hand för lokala utvecklingsgrupper. Underlaget behöver tydligare lyfta fram den roll som riks- och paraplyorganisationerna spelar. De ger konkret stöd till föreningar, inte minst när det gäller att tolka de mer generella råd som ges av myndigheter, i de unika situationer som föreningarna befinner sig. Vidare ser det idag olika ut, vilka paraplyorganisationer som får stöd av det allmänna och vilka som inte får det. Det kan behövas en principiell diskussion om detta. 4 Konstaterades också att det inte finns någon marknadsföring av alla de tjänster och stöd som myndigheterna erbjuder. Det är inte särskilt lättillgängligt, särskilt inte för nya organisationer och ännu mindre för nätverk och andra sammanslutningar av personer som från början har lågt förtroende för staten och det offentliga. Referensgruppen diskuterade hur ett samlat stöd bäst skulle kunna organiseras, av sektorn själv eller av någon myndighet. Det finns en principiell svårighet med att stödet skulle ges av en myndighet. Paraplyorganisationerna är tänkbara huvudmän. Civilsamhället har också en stor bredd och det kan vara svårt att hitta en aktör som kan ge bra stöd till alla delar av civilsamhället. §6 Information från referensgruppen Referensgruppens ledamöter informerade utredningen om saker av intresse som är på gång just nu. Forum för idéburna organisationer på det sociala området har släppt en bok, Det nya civilsamhället, av Rebecka Prentell. Det råder osäkerhet bland de organisationer som ingått överenskommelsen på integrationsområdet om hur det fortsatta arbetet ska se ut. Regeringen har till riksdagen lämnat sitt svar på Riksrevisionens granskning av den överenskommelsen. Den 5 december är internationella frivilligdagen. Några organisationer uppmärksammar dagen, framför allt lokalt. §7 Mötets avslutande Dan Ericsson förklarade mötet avslutat och tackade för givande diskussioner.