Svenskarnas ideella engagemang större än någonsin Varje år går under ett specifikt tema inom EU. 2008 var året Ingen kvinnofälla för interkulturell dialog, 2009 är året för kreativitet och Det är mest män som är aktiva – 54 procent jämfört med 43 innovation och 2010 var europeiska året för bekämpning av procent för kvinnor. Statistiken visar också att frivilligarbete fattigdom och social utestängning. För att uppmärksamma inte är en kvinnofälla. Forskningen visar att de kvinnor som alla som ger sin tid till andra så har EU-kommissionen utsett är mest aktiva i ideellt arbete också är heltidsarbetande! Det 2011 till Europaåret för frivilligarbete. gäller för övrigt också män. Europaåret för frivilligarbete 2011 ska: Ekonomisk motor • verka för en miljö som främjar ideellt engagemang Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta • stärka ideella organisationer och öka kvaliteten på ideella insatser • erkänna ideella aktiviteter och de kunskaper som dessa skapar och bidrar med i vårt samhälle • öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället I Sverige är det Ungdomsstyrelsen som fått uppdraget att koordinera året. Sköndals högskola har under många år forskat kring det svenska frivilligarbetet och kom förra året med en ny studie: Svenskarnas engagemang är större än någonsin – insatser i och utanför föreningslivet (Lars Svedberg, Johan von Essen, & Magnus Jegermalm) Rapporten är baserad på de fyra befolkningsundersökningar som SCB gjort mellan åren 1992–2009, så det finns ett bra underlag för att visa hur det svenska ideella och informella arbetet utvecklats under denna tid. Sedan befolkningsundersökningarna började 1992 är Ungdomsstyrelsens roll är ”Att det frivilliga engagemanget minskar i Sverige är en myt. Ny forskning visar aktivitetsprogram, att kanalisera engagemang och att svenskarnas engagemang i ideellt att uppmuntra till att upparbete är större än någonsin” märksamma Frivilligåret 2011. att ta fram ett nationellt Mer än hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Det gör svenskarna till exceptionellt aktiva i ett internationellt perspektiv. Det är bara i USA, Norge och Holland som man kan finna ett lika stort frivilligarbete som i Sverige det en ny generation nu utgör lejonparten av de som organiserar sig ideellt, det vill säga svenskar mellan 30–44 år. Men trots detta och trots att internet och sociala medier skapat nya samhällsstrukturer, så är det svenska ideella arbetet och den svenska folkrörelsetraditionen påfallande stabil. I genomsnitt lägger varje aktiv person 16 timmar i månaden på ideellt arbete – en liten ökning jämfört med 1992. Omräknat innebär det att de insatser som svenskarna gör i frivilliga/ideella organisationer motsvarar 400 000 årsarbeten. Mellan 1992 och 2002 växte omsättningen inom civilsamhällets organisationer från 60 miljarder till 125 miljarder kronor. Mätt i procent av BNP blir det en ökning från 4,1 till 5,4 procent. Idrotten störst Idrotten är det område där flest aktiva gör insatser – 20 procent av alla vuxna. Det innebär att långt över en miljon människor utför någon ideell insats under ett år inom idrotten. I ett internationellt perspektiv är det en unikt hög andel av befolkningen. Idrotten är det område där flest aktiva gör insatser – 20 Politiska rörelser minskar procent av alla vuxna. Det innebär att långt över en miljon De politiska organisationerna har ofta ett stort genomslag i människor utför någon ideell insats under ett år inom media. Det är därför lätt att tro att de står för en stor del av idrotten. I ett internationellt perspektiv är det en unikt hög frivilligarbetet. Men tvärtom så engagerar, miljöorganisa- andel av befolkningen. tioner, fredsorganisationer och feministiska organisationer en mycket liten andel av dem som arbetar ideellt – det Andel av befolkningen som är engagerade i den ideella sektorns största delområden, 16–74 år, 1992, 1998, 2005 och 2009. Procent 1992 1998 2005 2009 Idrott 16 19 20 20 Social inriktning 17 18 16 15 Boende 5 6 8 7 Religion 5 7 6 6 Kultur 7 7 5 5 Fack 6 6 4 4 handlar bara om några procent och tendensen är nedåtgående. Det svenska civilsamhället karakteriseras alltså inte av ett politiskt engagemang. Medmänsklighet styr Det tycks alltså vara medmänsklighet som styr svenskarnas vilja till frivilligarbete: Viljan att göra nytta och hjälpa andra människor, att bidra till organisationen är de vanligaste motiven enligt SCB:s befolkningsundersökningar. Svensken idag beskrivs ofta som alltmer egoistisk och individualistisk. Befolkningsundersökningarna visar en motsatt trend. Andelen svenskar som tycker att alla har en moralisk skyldighet att göra frivilliga insatser någon gång i sitt liv har ökat med 12 procent från 1995 till 2009 – från 42 till Sociala frågor viktiga Näst störst är organisationer med social inriktning. Det kan tyckas som en paradox att ett land som så konsekvent satsat på att staten ska ta ansvar för människors välfärd har en så stor andel av befolkningen som frivilligt engagerar sig i sociala frågor. Forskare pekar tvärtom närheten och beroendet mellan välfärdstaten och frivilligsektorn är typiskt för Sverige. Det tycks alltså som om den svenska välfärdsstatens dominans inom välfärdens kärnområden – skola, sjukvård och det sociala fältet – verkar ha mycket stor betydelse för det svenska frivilligarbetet i den sociala sektorn. 54 procent. Frivilligarbete inte hot Vad som också är speciellt för svenskar jämfört med andra europeiska länder är att vi så tydligt betonar det ideella arbetets egenvärde – det är bara en liten grupp som uppfattar frivilligarbete som en ett hot mot statlig och kommunal verksamhet. Det kan bero på att organisationer som är verksamma inom välfärdens kärnområden har en mindre framträdande ställning än i andra länder. Välfärdsstaten bra för frivilligarbete Stark folkrörelsetradition Vår ideella sektor är fortfarande starkt präglad av folk- En annan faktor kan vara den långa tradition av förenings- rörelsens demokratiska modell och ideal. På det sättet skiljer verksamhet som präglat det svenska samhället och som går den sig från t.ex. USA:s och Englands, som har sina rötter i tillbaka ända till vikingatiden: välgörenhetsorganisationer som ofta drivits av en liten grupp människor. För oss svenskar är det självklart att ideella orga- • Det finns flera runstenar som bevisar att gillen var en del nisationer ska ha folkrörelsens struktur och demokratiska av det svenska samhället redan under vikingatiden – innan beslutsfattande. Sverige ens var ett land. Det finns en mängd möjliga förklaringar till varför Sveriges civila samhälle är så starkt – det pågår en livlig forskardebatt • om vilka faktorer som är viktigast: samhällets genombrott skedde mellan 1800 och 1870 en I samband med det moderna, demokratiska marknads- explosionsartad utveckling av sällskap, gillen, cirklar och föreningar fram i Sverige. • I slutet på 1800-talet kom en ny explosion med frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsens framväxt. Den nya nykterhetsrörelsen stod för det snabbaste genombrott som någon rörelse haft i Sverige. Både de fackliga och de politiska delarna av arbetarrörelsen kom också i slutet av 1800-talet. I början på 1900-talet hade folkbildningsrörelsen och idrottsrörelsen sina genombrott. • På under 20- och 30-talet växer sig intresseorganisationer och idrottsrörelse sig starka. LO hade en halv miljon med• Sveriges långa tradition av tilltro till staten som en god lemmar 1928 och nästan dubbelt vid 30-talets slut. Nu fick kraft – som har en mycket längre historia än välfärdsstaten också tjänstemännen och bönderna sina rörelser och den – tycks vara en annan viktig faktor. Förutsättningen för ett kooperativa rörelsen växer sig stark. Den goda relationen starkt civilsamhälle är en god relation mellan stat och mellan dessa folkrörelser, regering och stat anses av många medborgerliga organisationer. Det svenska samhället har forskare vara avgörande. präglats av tillit, som skapat en bra grogrund för ett aktivt civilsamhälle. • Det stora ekonomiska stödet till idrotts-, fritids- och ungdomsverksamhet har bidragit till att denna sektor är större i Sverige än i något annat land. • Den starka svenska välfärdsstaten har inte trängt ut civilsamhället. Förhållandet tycks snarare varit det omvända: närheten mellan välfärdsstaten och frivilligsektorn tycks snarare ha befruktat varandra och bidragit till att stärka civilsamhället. Referenslista Svenskarnas engagemang är större än någonsin – insatser i och Demokratiutredningen (dir. 1997:101) utanför samhället, Ersta Sköndals Högskola arbetsrapportserie, Enheten för forskning om det civila samhället, 2010. En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1) Det svenska civilsamhället – en introduktion, Forum för frivilligt socialt arbete, 2010.