Utbildning & rekrytering Skolan som ger alla elever jobb 14 PLÅT&VENT MAGASINET NR 11 2011 I Växjö får alla som har gått ut gymnasieskolans byggprogram med byggnadsplåtslageri som inriktning jobb. Ett nära och väl fungerande samarbete mellan skolan, de lokala företagen och Entreprenörföretagen är förklaringen. TEXT: SUSANNE KILJE FOTO: LINA ALRIKSSON – Vi har inga avhopp, alla elever har fått jobb i byggplåtbranschen och blivit kvar där, med undantag för en kille som gick till högre utbildning, säger Tomas Wijk, programansvarig på byggprogrammet vid Kungsmadskolan i Växjö. Sedan sex år tillbaka har Kungsmadskolan en lärlingsbaserad utbildning inom inriktningen byggnadsplåtslagare. Bakgrunden är att det fanns en plåtutbildning i Växjö som lades ner i början av 2000-talet, med följd att det blev uttalad brist på plåtslagare i trakten. Inte redo att flytta Svenska gymnasieskolor har möjlighet att erbjuda olika inriktningar inom byggprogrammet. Gymnasiet i Karlskrona, tio mil bort, har en byggplåtinriktning sedan länge, men det är många ungdomar som inte är beredda eller får lov för sina föräldrar att flytta iväg under terminerna, menar Entreprenörföretagens rådgivare Annika Brännmark. – Därför började vi diskutera med före- tag i branschen och med den lokala gymnasieskolan hur vi tillsammans kunde lösa behovet av arbetskraft, berättar hon. Lärlingsbaserat lärande Lösningen blev en utbildning med en lärlingsförlagd del inom ramen för gymnasiets treåriga byggprogram, där Kungsmadskolan tar in tre-fyra elever varje år och Entreprenörföretagen ordnar lärlingsplatser. Halva utbildningstiden är eleverna ute på ett plåtslageri, den andra halvan ägnas åt teori och kärnämnen i skolans lokaler. Under totalt tolv veckor utbildas eleverna vid Entreprenörföretagen och Byggnadsarbetareförbundets branschskola i Katrineholm. – Kungsmadskolan samarbetar med oss på ett mycket bra sätt och tar stor hänsyn till eleverna när de planerar undervisningen, säger Annika Brännmark. – Vi försöker få till det så att eleven har så nära som möjligt till sin lärlingsplats och att det flyter på ute på plåtslageriet också när vederbörande är i Katrineholm eller i skolan här, säger Tomas Wijk. Sören Ingvarsson på Plåtservice Entreprenad AB i Växjö har tagit sig an ett antal elever från Kungsmadskolan de senaste åren. Hans företag är ett av de största i trakten och Sören är med och företräder traktens plåtslagerier på de samverkansmöten som skolan och Entreprenörföretagen har ett par gånger per år. Just nu har han en elev från plåtinriktningen på Kungsmadskolan och dessutom två anställda som har gått ut byggprogrammet. Stort ansvar – Jag tycker att lärlingsupplägget är jättebra. Dels på grund av att vi får möjlighet att övervaka utbildningen, dels på grund av att vi är med och ”formar” den arbetskraft vi behöver. Eleven blir van vid företagets rutiner och arbetssätt och lär känna personalen och chansen att han stannar kvar hela lärlingstiden och därefter är stor. Samtidigt är det ett stort ansvar att lära eleven utan direkta produktionskrav, säger Sören. Professionellt takarbete blir fulländat med YAP Superfelt underlagspapp! Nya generationens underlagspapp - Lätt att arbeta med - Låg vikt, stark och stabil - Snabb installation - Flexibel och mjuk www.takcentrum.se  Tel: 08-89 01 09  E-mail: [email protected] - Ingen sand att halka på - Ingen sand som repar plåten - Följsam vid låga temperaturer - Klibbar inte vid höga temperaturer Utbildning & rekrytering Vi har ett aktivt program» råd och goda relationer med Entreprenörföretagen” Tomas Wijk Tomas Wijk De företag som tar elever inom lärlingsutbildningen får 120 kronor om dagen i arvode. Pengarna ska bland annat täcka förlorad produktionstid och lärlingsplåt. är så motiverade. – I vår region är det nog bara vi som kör på det här sättet och jag vill ge företagarna en stor eloge, säger han. ”Värt insatsen” Goda relationer avgörande – Det är värt både tiden och plåtspillet! Vi hade haft svårt att rekrytera om inte den här lösningen fanns. Det är inte lätt att hitta folk som passar till plåtslagare, som har blicken för materialet och lusten att arbeta med det. Våra lärlingar däremot har sökt plåtslageriyrket aktivt – flera av dem brinner verkligen för att utbilda sig till just plåtslagare, betonar Sören. Jakob en är en av dem som brinner. Han går sitt andra år på Kungsmadskolans byggprogram, plåtinriktningen och är placerad på Plåtservice som jobbar med det mesta inom plåtslageri enligt Sören. Jakob Jansson sökte först målarinriktningen på byggprogrammet, men när han fick testa plåtslageri under skolans prova på-dagar så var han riktigt fast, berättar han. Vilka är svårigheterna med att varva skola och företagsförlagd utbildning, där dessutom tre tillfällen à fyra veckor är i en annan stad, på branschskolan i Katrineholm? – Man måste vara noga med att planera kärnämnena, det vill säga svenska, matematik och engelska, för under Katrineholmstiden rycks eleverna bort från klassen. Lärarna är införstådda med detta, så eleverna jobbar lite snabbare när de är i skolan och sedan via internet från Katrineholm. Ligger de nationella proven under den här perioden görs de på gymnasiet i Katrineholm. Det gäller att lösa problemen! Vi har ett aktivt programråd och goda relationer med Entreprenörföretagen, säger Tomas. Han får många positiva kommentarer kring utbildningsmodellen. – Jag ser faktiskt inga nackdelar. Tvärtom, det fungerar väldigt bra med branschrådet, med eleverna och vi har motiverade företag samt en branschskola. När alla dessa parametrar sammanfaller blir det en bra utbildning, säger han och menar att plåtutbildningen är en av de mest kvalitativa på gymnasiet, tack vare att så många aktörer ser till att kvaliteten upprätthålls. Lärlingsbaserad utbildning – Det är något speciellt med materialet. Och läraren sa att jag hade handlag för det. Först var det inte säkert att Jakob skulle kunna börja på plåtinriktningen; intresset för utbildningsgrenen har ökat lavinartat. I alla fall bland killar, för hittills har inte en enda tjej sökt. Förra året sökte nio killar till fyra lediga platser. 2003 var det en sökande. Men Jakobs lärare lyckades hitta en praktikplats och Jacob stortrivs. – Jag lär mig yrket på ett helt annat sätt än om jag bara skulle sitta i skolan och läsa teori. Jag brukar åka ut på jobb med olika personer – alla arbetar lite olika, jag ser och lär och kan sedan välja mitt eget sätt. Jobb kommer jag ju garanterat att få! säger han och fortsätter: – Och så är det skönt att komma hem efter skoldagen, att inte behöva bo på internat. Att Växjös modell med lärlingsbaserad utbildning har blivit så populär tror Tomas Wijk beror på att de lokala företagen har ställt upp på modellen och på att eleverna 16 PLÅT&VENT MAGASINET NR 11 2011 Fyllt behovet Lärlingsmodellen genererar anställningsbarhet, kommunen får duktiga yrkesarbetare, kunskap flyttas över från äldre hantverkare till yngre och företagen i kommunen med omnejd förses med arbetskraft. Det är några av fördelarna, menar Tomas som i samma veva säger att för Växjös del är behovet fyllt för närvarande. – Vi vill inte växa mer när det gäller plåtutbildningen inom gymnasiet. Då blir det svårt att hitta bra lärlingsplatser. Men absolut borde fler kommuner prova vår modell. Det finns många som kan hjälpa till, vänd er till branschorganisationen och bjud in till programråd! Jakob Jansson Sören Ingvarsson FAKTA om byggprogrammet Det finns fyra nationella inriktningar vid Byggprogrammet på gymnasieskolan: Anläggning, Husbyggnad, Måleri och Plåtslageri. Samtliga inriktningar har 15 veckors APL, det vill säga arbetsplatsförlagd utbildning. Den ordnas av skolan i samarbete med aktuell branschförening och näringslivet i regionen. Kungsmadskolans lärlingsmodell omfattar 1 250 utbildningstimmar förlagda till arbetsplats. Teoretiskt sett finns möjligheten för eleven att göra sin praktik utanför Sverige, men svenska lagar och förordningar måste alltid följas för att arbetsplatsen ska godkännas som praktikplats. I enlighet med den nya läroplanen 2011 kommer inriktningen Plåtslageri att heta Plåt och Vent från vårterminen 2012.