Nordyrk 2014 Informella bedömningar i övergången mellan skola och arbetsplats – exempel från byggutbildning i svensk gymnasial lärlingsutbildning Ingrid Berglund, universitetslektor Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik [email protected] Gränszonen mellan skola och arbetsliv har varit i fokus för frågor om transfer mellan skola och arbetsplats samt för att analysera vilket potentiellt lärande som kan ta form i denna gränszon. I denna presentation kommer intresset att riktas mot gränszonen mellan skola och arbetsliv, med fokus på att synliggöra bedömningar av elever som görs i övergångar mellan skola och arbetsliv inom byggutbildningen i svensk gymnasial lärlingsutbildning. Resultatet bygger på uppföljningsstudier av ett treårigt pilotprojekt av gymnasial lärlingsutbildning i Sverige som syftade till att ge Skolverket underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med gymnasial lärlingsutbildning. Av resultatet framkommer att såväl skolans lärare som arbetsplatsens företrädare gör bedömningar av lärlingselevernas mognad och egenskaper vid tillträde till den arbetsplatsförlagda utbildningen, som utgör den största delen av utbildningen. Dessa bedömningar kan ses som en slags informell godkändgräns för övergången mellan skola och arbetsplats. Bedömningarna görs utifrån byggyrkets och arbetsplatsernas värderingar av personliga egenskaper som lärlingseleverna anses behöva för att bli godkända av arbetsplatsens företrädare inför tillträde till arbetsplatsen. Egenskaper som att kunna passa tider, visa intresse och ha ”social kompetens” var framträdande krav från arbetsplatsernas företrädare. Från skolans sida talar yrkeslärare om elevens ”mognad” som betydelsefull för att få tillträde till arbetsplatsförlagd utbildning. Med sin egen yrkesbakgrund i ett byggyrke har yrkeslärarna inom byggprogrammet kännedom om byggyrkets normer och värderingar och är medvetna om de krav som ställs på elevernas ”sociala” beteende för att tillträde till arbetsplatsen. Utifrån detta kunnande görs bedömningar redan i skolan av elevernas mognad för att få tillträde till arbetslivet utifrån sina egna erfarenheter. Tillsammans med arbetsplatsernas mer eller mindre uttalade krav på elevernas ”sociala” beteende formas en gränsövergång mellan skola och arbetsliv. Denna typ av informella bedömningar, som är viktiga för lärlingselevernas utbildning, betraktas inte som bedömningar till skillnad från de formella bedömningarna som handlade om de yrkeskunskaper som skulle betygssättas i relation till kursplanernas innehåll och betygskriterier – de bedömningar som tillhör lärarnas myndighetsuppdrag. Presentationen syftar till att ge exempel på informella bedömningar i övergångar mellan skola och arbetsliv inom byggutbildningen i svensk gymnasial lärlingsutbildning. Bakgrund I Sverige infördes 2011 en gymnasial lärlingsutbildning som ett alternativt sätt att genomföra en gymnasial yrkesutbildning, men med en likvärdig examen som ett huvudsakligen skolförlagt yrkesprogram som är den vanligaste yrkesutbildningsmodellen i Sverige. Reformen 2011 föregicks av en treårig försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning och presentationen tar sin utgångspunkt i uppföljningsstudier av försöksverksamheten som genomfördes under åren 2010 – 2013 på uppdrag av Skolverket (Berglund & Lindberg 2012, Berglund m.fl 2014a, 2014b). Uppföljningsstudierna hade ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv och syftade till att ge underlag för Skolverkets fortsatta utvecklingsarbete med gymnasial lärlingsutbildning. Metod I studien fanns fyra yrkesprogram representerade: byggprogrammet, elprogrammet, handels‐ och administrationsprogrammet samt omvårdnadsprogrammet. Denna presentation inriktar sig enbart mot byggprogrammet. Datamaterialet har producerats genom samtal och intervjuer med lärare, elever och handledare samt skuggning (Czarniawska 2007) av elevers aktiviteter på arbetsplatser. Analysredskap I den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen ges arbetsplatsen i uppdrag att genomföra utbildning i relation till skolans läroplan, vilket kan liknas vid att skolan tränger in på arbets‐ platsen. Samtidigt sker ett motsvarande inträngande av arbetsplatsens normer och villkor i skolan, vilka framträder vid bedömningarna om elevers tillträde till arbetsplatsen. I detta sammanhang blir begreppet gränsöverskridningar (boundary‐crossing) aktuellt mellan skolverk‐ samhet och arbetsplatsens produktionsverksamhet (Toumi‐Gröhn & Engeström 2003). Lindberg (2003) använder begreppet sammansmältning för att beskriva det som händer i gränslandet mellan skola och arbetsplats. Tanggard (2004,2007) visar att värderingar och indirekta, ”sociala”, bedömningar på arbetsplatsen blir viktiga för att lärlingarnas möjligheter att kunna utveckla yrkeskunnande. Berner (2010) beskriver yrkeslärare som gränsarbetare (boundary workers) som tar med sig sina erfarenheter i yrket och in i yrkeslärararbetet. Skolans yrkeslärare som tar ansvar för att pröva eleverna i relation till arbetsplatsernas villkor kan betraktas som gränsarbetare. Berglund (2009) visar också att yrkeslärarna inom byggprogrammet som gränsarbetare mellan byggbranschen och skolans utbildning formar eleverna till det som de uppfattar som yrkets normer och värderingar. Referenser Berglund, I. (2009). Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning. Doktorsavhandlingar från institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 4. Stockholms universitet. Berglund, I. & Lindberg, V. (2012). Pedagogiskt och didaktiskt arbete i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning under åren 2009‐2011. Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms universitet. Opublicerad rapport. Berglund, I., Höjlund. G., Kristmansson, P. & Paul, E. (2014a). Arbetsgivarnas användning av statsbidraget och erfarenheter av att ta emot lärlingselever. Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms universitet. Berglund, I., Höjlund. G., Kristmansson, P. & Paul, E. (2014b). Försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning ur ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv. Stockholms universitet. Opublicerad rapport. Berner, B. (2010). Crossing boundaries and maintaining differences between school and industry: forms of boundary‐work in Swedish vocational education. Journal of education and work. Vol. 23, No. 1, pp 27‐42 Czarniawska, B. (2007). Shadowing: And Other Techniques for Doing Fieldwork in Modern Societies. Malmö: Liber. Lindberg, V. (2003b). Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. Doktorsavhandling. Lärarhögskolan i Stockholm. HLS Förlag. Lene Tanggaard (2004): Evaluering som regulering af læring, Tidsskrift for arbejdsliv, nr. 4 Lene Tanggaard (2007): Learning at trade vocational school and learning at work: boundary crossing in apprentices’ everyday life. Journal of Education and Work, 20:5, 453‐466 Toumi‐Gröhn, T. & Engeström, Y. (2003). Between School and Work. New Perspectives on Transfer and Boundary‐crossing. European Association for learning and Instruction, EARLI. London: Pergamon.