Tintin i Kongo Uppgifter och diskussionstips för att väcka tankar om religiösa, politiska och ideologiska budskap i litteratur. Till läraren: Den belgiska tidningen Le Petit Vintième publicerade serien Tintin i Kongo som följetång i sin barnbilaga under åren 1930-1931. Det första hela albumet publicerades år 1931. År 1946 kom ett nytt album ut, med lite förändrat innehåll och med färglagda och mer avancerade teckningar. Serien har kommit att kritiserats hårt och blivit stämplad som rasistisk. Flera länder ville inte publicera serien på grund av dess kontroversiella innehåll. Att serien skulle vara avsiktligt rasistisk kan ändå diskuteras. Vissa anser att serien endast beskriver de stereotypier och inställningar som rådde under 1930-talet. Belgiens och Kongos relation var komplicerad och detta kom fram på många olika sätt. Kongolesiska Bienvenu Mbutu Mondondon tog år 2007 upp fallet till rätten och ville förbjuda hela serien eftersom han ansåg den rasistisk, kränkande och motsätta sig den belgiska antirasistlagen. Detta väckte ytterligare debatt om censur, historia och barnlitteratur. Genom att belysa detta fall vill vi skapa diskussion om hur historia formar vårt tänkande idag. Rasistiska föreställningar och inställningar kan vara så djupt rotade att man inte är medvetna om dem. Det är viktigt att ungdomar lär sig att kritiskt betrakta den litteratur de läser. Lika viktigt är det att de är medvetna om hur politiska, religiösa och andra budskap kan finnas inbakade redan i barnlitteratur. UPPGIFT 1: Dela upp eleverna i små grupper och ge varje grupp en uppgift att ta reda på. 1. ”Tintin i Kongo”, vad är det som är speciellt med det och varför har det förekommit så mycket i media? 2. Belgiens och Kongos relation innan år 1960. 3. Kan barnlitteratur innehålla politiska och andra budskap? På vilket sätt kan det komma fram? Vad innebär det? Vid behov kan denna link användas som hjälp (bilaga 1): http://www.svd.se/nyheter/inrikes/litteraturvetare-inte-fel-att-ta-bort-tintin-i-kongo_7528234.svd 4. Vad betyder censur? Vilka syften kan censur tjäna? Vad kan det finns inom barnlitteratur som väcker tankar om behov av censur? Vid behov kan denna link användas som hjälp: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15549383.ab (bilaga 2) och http://www.svd.se/nyheter/inrikes/litteraturvetare-inte-fel-att-ta-bort-tintin-i-kongo_7528234.svd (bilaga 1)  Låt varje grupp få presentera vad de hittat och vad de kommit fram till. UPPGIFT 2:   Titta på youtube-klippet. http://www.youtube.com/watch?v=R__lfTSG_wc Gå snabbt igenom Tintin-serien, för att få en bild av hur den ser ut, hur figurerna är ritade och så vidare. http://tintinadventures.tripod.com/id2.html Diskutera följande frågor i samma små grupper: 1. Varför ville Bienvenu Mbutu Mondondon förbjuda Tintin i Kongo? Vad hade han för grunder? 2. Borde historiska verk censureras ifall de inte passar ihop med dagens åsikter och inställningar? Varför/varför inte? Vart skulle det leda? 3. Många litterära verk är fyllda av de stereotypier som rådde under den tid som verket skrevs. Påverkar dessa stereotypier oss, vi som lever i ett annat samhälle, när vi läser dessa äldre verk? På vilket sätt påverkar det till exempel ett barn? Vad har det för konsekvenser? 4. Varför är den finska översättningen Tintti Afrikassa, när de flesta andra länders översättningar är ordagrant, Tintin i Kongo? Artikel publicerad i SvD Nyheter 25.9.2012 ju en ondskefull person som är mörk och är väl beskriven som någon slags tattare, säger Paul Tenngart. Erik Olsson Han nämner andra exempel som de franska Inte fel att ta bort Tintin i Kongo” böckerna om elefanten Babar där det enligt honom finns tydliga kolonialistiska undertoner och även Astrid Lindgrens Pippi Långstrump i Söderhavet med beskrivningar av pappan som är negerkung på Kurrekurredutt-ön. Bilaga 1. Nu står Tintin åter på bokhyllorna i Kulturhuset i Stockholm. Men Paul Tenngart, docent i litteraturvetenskap som undervisar om barnlitteratur, tycker inte att alla Tintin-album fortfarande platsar i ett bibliotek som riktar sig till barn och ungdomar - När det gäller Tintin i Kongo till exempel så är den väldigt tydlig i sitt uttryck och innehåller åtminstone indirekt värderingar som är mycket problematiska, särskilt när det riktas till barn. Jag kan förstå hur man har resonerat, säger Paul Tenngart som arbetar på litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet. Du tycker alltså att det första beslutet att ta bort dem var rätt? - Nja, riktigt så långt vill jag inte gå. Att ta bort alla Tintin-böcker tycker jag är en överdrift. Varje album tycker jag måste värderas i sig. Så bara för att en bok eller album av en författare är problematisk betyder inte det att hela den författaren eller illustratörens produktion är det. Men Tintin i Kongo, den tycker jag nog inte förtjänar sin plats i ett barnbibliotek i dag. Paul Tenngart poängterar dock att gränsdragningen i sådana här fall aldrig är enkel. Väldigt många böcker i den äldre litteratur uttrycker direkt eller indirekt värderingar som många inte håller med om idag. - Skärskådar vi det som vi tycker är klassiska barnböcker så är det rätt mycket som är problematiskt. Jag tänker på luffaren i Elsa Beskows första bok om Petter och Lotta med tant brun, tant grön och tant gredelin. Han är - Jag förespråkar inte någon slags generell utrensning av dessa men det är viktigt att bedöma sådant här i varje enskilt fall när man köper in nyutgåvor. Man ska vara medveten om att barn- och ungdomslitteratur inte är oskyldiga. Och bara för att något har sålts mycket och hyllats förr så betyder inte det att det är oproblematiskt i dag. Finns det inte risk att det blir en slags historierevisionism om man tar bort dem? -Jo, det finns det absolut. Och det är ju en poäng också att barn och ungdomar förstår att vår värderingar är våra och andra värderingar hade man förr och i framtiden uppstår förmodligen nya. Så det är jättesvårt att ha en generell princip för det, säger Paul Tenngart och fortsätter: - Detta är ju värderingar och stereotypa bilder av människor som har uttryckts, så det värsta är nog att gömma eller glömma bort och därmed inte diskutera det. Men å andra sidan, ska man sprida detta från statligt, eller kommunalt håll. Det är en jättesvår fråga. Varför är det speciellt när det gäller litteratur som riktar sig till barn? - Jag tycker det är viktigt att inse att det är en skillnad. Litteratur till barn kommer från vuxenvärlden och det går inte att komma ifrån att det därmed sänder normerande signaler från samhället. Det gör det till vuxna läsare också men de har en annan förmåga att se när det inte är neutrala värderingar. Man har bland annat en historisk medvetenhet för om det man läser till exempel har 50 år på nacken eller kommer från en annan kultur. Den känslan för vart det kommer ifrån, vem som skriver och utifrån vilken position, det kan man inte kräva eller förvänta sig av ett barn. Paul Tenngart menar att det är viktigt att barnböcker gestaltar en värld som är någorlunda representativ och att det ska finnas en mångfald i karaktärsteckningen i bilderböcker till exempel. Debatten om detta har varit aktuell i och med filmen ”Liten skär och alla små brokiga” av illustratören Stina Wirsén (läs mer här). - Man kan tycka att det vetter mot politisk korrekthet att ifrågasätta sånt här men då tycker jag att man bagatelliserar problemet och litteraturens vikt, säger Paul Tenngart som efterlyser en mer nyanserad och sansad debatt. - Jag tycker det är konstigt att det alltid blir uppror, protester och skandaler när något sång här tas upp. Det vore bra med lite mer stillsamma diskussioner kring det istället. Det är viktigt att fundera på sång här på ett grundläggande plan. Det är minsann inte lätt att gestalta världen för barn och det finns risker och fällor som är lätt att hamna i. Bilaga 2.