LV 1212: Litteraturvetenskaplig fortsättningskurs, delkurs 1
TEORI OCH METOD – kursguide, schema, litteraturlista VT2015
Lärare: Gunilla Hermansson ([email protected])
Kontaktas enklast på mail (inte PIM)
KURSGUIDE
Kursen sätter fokus på olika sätt att läsa (analysera och tolka) litteratur. Den är strukturerad
utifrån tre överordnade mål och angreppssätt. Dels ger den en överblick över centrala delar av
den litteraturvetenskaplig teori- och metodutvecklingen i ett historiskt perspektiv, med
nedslag i ett begränsat antal teoretiska kärntexter. Dels ger den inblick i olika sätt att använda
teori och metod, så som de framstår i olika vetenskapliga texter, främst svenska artiklar.
Därmed blir kursen samtidigt en introduktion till några av den litteraturvetenskapliga textens
olika former och genrer. Genom att skärpa den kritiska blicken på vetenskapliga texter och
reflexionen över hur vi själva arbetar är kursen samtidigt tänkt att fungera
uppsatsförberedande.
Kursens grundbok, Paul Tenngarts Litteraturteori, ger korta introduktioner till en rad centrala
teorier och metoder. Denna samt ett textkompendium (i flera delar) förväntas ni ha skaffat till
kursstarten. Några texter hämtas online. Vi läser cirka 900 sidor vetenskaplig text.
Kursen utgörs av en serie seminarier, som inleds med gruppresentationer av teoretiska texter.
Gruppen har dessutom ansvaret för att förbereda och leda den efterföljande seminariediskussionen enligt ett schema som vi gör upp vid första tillfället.
Seminarierna är obligatoriska, vid frånvaro lämnas 2-3 sidors läsrapport in, senast vid sista
tentatillfället. Läsrapporten ska visa att ni har tillgodogjort er alla texterna (men behöver inte
diskutera alla lika grundligt).
Kursen examineras dels genom gruppresentationer av teoretiska texter, dels genom
individuella insatser på seminariediskussionerna, och dels genom två individuella, skriftliga
uppgifter. Betyget grundar sig på både de muntliga och de skriftliga insatserna, se kriterierna i
kursplanen.
Förberedelse till seminarierna
Alla seminariedeltagare ställer sig följande frågor vid inläsning och förberedelse:
Teorier
 Utgångspunkter? (litteratursyn, ev. språksyn, världsbild)
 Syfte?
 Typiska metoder?
Teoritexter





Huvudpunkterna?
Argumentation?
Fördelar och nackdelar?
Vetenskaplig stil?
Litteratursyn?
Använd teori




Hur omsätts teorierna – vilken metod används?
Förhållande mellan teori, metod och material?
Vetenskaplig genre och stil?
Övertygande?
Muntlig presentation i grupp (10-15 min. totalt)
Sammanfatta huvudpunkterna (obs! enbart huvudpunkterna) i teoritexterna och reflektera
kritisk över dem.
Texterna som hör till ”använd teori” ska inte sammanfattas men bör ingå i den efterföljande
diskussionen.
Seminarieledning
Förbered frågor som ni vill ta upp och diskutera med resten av seminariegruppen. Kom även
in på frågor som går i linje med listorna ovan (dessa har ni alltid till hands om diskussionen
stannar av eller kommer för långt ut på ett sidospår).
Alla i gruppen har ansvar för förarbete, presentation och seminarieledningen, men ni kan välja
att fördela uppgifterna mellan er.
Skriftliga uppgifter
1) Gör en kort jämförande presentation av två teorier som vi har genomgått i första
respektive andra hälften av kursen: utgångspunkter (litteratursyn, evt.språksyn,
världsbild), syfte, typiska metoder
2) Diskutera vad dessa teorier skulle kunna bidra med i en analys och tolkning av en eller
två av följande texter (alla finns i TK):

H.C. Andersen: Skyggen (ur Nye Eventyr 1847) (hitta eventuellt en bra svensk
översättning själva)

Pär Lagerkvist ”Upplevat” ur Motiv (1914)

Katarina Frostenson ”Moira” ur Joner (1991) (hela Joner finns på litteraturbanken.se)
Ta utgångspunkt i frågorna:

Vilka frågor skulle dessa teoretiska perspektiv omsättas i, hur skulle tillvägagångssättet
(metoden) se ut, och vilka resultat skulle det kunna leda till?
 Diskutera vilka fördelar och nackdelar du ser i teorierna, har det med teorierna som
sådana att göra eller med förhållande mellan teori och material?
 Jämför gärna med de exempel på använd teori som vi har genomgått på seminarierna.
Skriv 9.000-11.000 tecken (per uppgift) inklusive referenser och litteraturlista.
Gör konsekventa och precisa referenser (se ev. http://www.ub.gu.se/skriva/referensstilar).
SCHEMA
Lokal: H423
Mån 19 jan. kl. 13-16
13-14: Allmän introduktion – fortsättningskursen
14-16: Introduktion, delkurs 1: Teori, metod och den vetenskapliga texten
Tenngart: Inledning (7 s.)
Bergsten: ”Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap” (TK) (10 s.)
Engdahl: ”Att skriva om litteratur” (TK) (9 s.)
Culler ”Vad är teori?” (TK) (15 s.)
Torsdag 22 jan. kl.13-16
Seminarium: Formalism, strukturalism, narratologi
Tenngart: kap. 1 (formalism) + 2 (42 s.)
Propps 31 funktioner och Greimas’ aktantmodell (TK) (2 s.)
Teoritexter
Propp: ”Fairy Tale Transformations” (online) (17 s.)
Genette: ur Narrative Discourse Revisited (TK) (15 s.)
Ekholm ”Genettes narratologi” (TK) (4 s.)
Använd teori och metod
Nikolajeva: ”Igenkännandets glädje: C S Lewis Narniaböcker i strukturalistisk belysning”
(TK) (23 s.)
Leffler: ”Maskspel och dubbelexponering. Berättartekniska strategier hos kvinnliga 1880talsförfattare” (TK) (22 s.)
Måndag 26 jan. kl. 13-16
Seminarium: Nykritik, dekonstruktion, poststrukturalism
Tenngart: kap. 1 (nykritik) + 4 (38 s.)
Keats Ode on a Grecian Urn (1820, m svensk översättning) (TK) (1 s.)
Teoritexter
Beardsley & Wimsatt: ”Det intentionella felslutet” (TK) (16 s.)
Barthes: “The Death of the Author” (TK) (7 s.)
Derrida: ur ”Of Grammatology” med introduktion av V.B. Leitch (TK) (18 s.)
Foucault: ”Min kropp, detta papper, denna eld” (TK) (27 s.)
Använd teori och metod
Brooks: ”Keats’s Sylvan Historian: History Without Footnotes” (TK) (14 s.)
Engdahl: ur Den romantiska texten (TK) (20 s.)
Torsdag 29 jan. 13-16
Seminarium: Hermeneutik, läsarorienterade teorier, litteratursociologi
Tenngart: kap. 3 (23 s.)
Teoritexter
Jauss: Literary History as a Challenge to Literary Theory (via jstor, UB) (31 s.)
Fish: ”Is There a Text in This Class?” (TK) (15 s.)
Chartier: ur Böckernas ordning (TK) (13 s.)
Svedjedal: ”Det litteratursociologiska perspektivet” (TK) (21 s.)
Använd teori och metod
Gedin: Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll (TK) (22 s.)
Svedjedal: recension av Gedins avhandling (online) (19 s.)
Bergenmar & Karlsson: ”The reader in history and letters to the author. The case of Selma
Lagerlöf and her audience” (TK) (16 s.)
Tisdag 3 feb. kl. 12: Deadline för inlämning 1 (OBS! tiden)
Torsdag 5 feb. kl. 13-16
Respons på första inlämningen
Seminarium: Marxism, postkolonialism
Tenngart kap. 5 + 7 (42 s.)
Teoritexter
Jameson: ur The Political Unconscious (TK) (25 s.)
Said: ur Kultur och imperialism (TK) (23 s.)
Björck: ”Till frågorna om idéhistoriens egenart och rötter” (TK) (32 s.)
Använd teori och metod
Achebe: ”An Image of Africa: Racism in Conrad’s ’Heart of Darkness’” (online) (11 s.)
Nilsson: ur Den föreställda mångkulturen (TK) (17 s.)
Måndag 9 feb. kl. 13-16
Seminarium: Psykoanalys, feminism, genusteori, intersektionalitet
Tenngart kap. 6 (19 s.)
Nylander: ur ”Psykoanalys och litteratur – den dubbla utmaningen” (TK) (33 s.)
Judith Butler: ”¨Kvinnor’ som feminismens subjekt” (TK) (19 s.)
Lykke: ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter” (online) (10 s.)
Använd teori och metod
Staberg: ”I den föremålslösa världen” (TK) (7 s.)
Langås: ”Noras inflytande: Att göra kön med Butler och Ibsen” (TK) (17 s.)
Torsdag 12 feb. kl.13-16
Seminarium: Genetisk kritik (textkritik), intertextualitet, genreteori
Kursvärdering
Teoritexter
Viklund & Rossholm; ”Verkets förvandlingar. Ekelöf, Bergman och den genetiska kritiken”
(online) (20 s.)
Graham: ur Intertextuality kap. 1 och 6 (online, e-bok UB) (61 s.)
Schaeffer: ”Literary Genres and Textual Genericity” (TK) (21 s.)
Använd teori och metod
Davidson: ”Improper desire: reading The Waste Land”, (TK) (11 s.)
Myrne: ”Genre och genus. Att närma sig texter om kvinnor i den äldsta arabisk-muslimska
litteraturen” (TK) (17 s.)
Måndag 16 feb. kl.13-16
Seminarium: Intermedialitet, medieteori, materialitet
Mitchell: ur Picture theory: essays on verbal and visual representation (TK) (24 s.)
Bruhn: ”Intermedialitet” (online) (28 s.)
Fischer & Götselius: ”Den siste litteraturvetaren” (TK) (25 s.)
Använd teori och metod
Olsson: ”'SLPRLNTHGTÄAÄA'. Röst, skrift & medier i den konkreta poesin” (online) (20
s.)
Bodin: ur Ikon och ekfras (TK) (20 s.)
Fischer, ”Att sjunga passionerna. Medium och performativitet hos Thomas Thorild” (online)
(11 s.)
Onsdag 18 feb. kl. 23.59: Deadline för inlämning 2
LITTERATURLISTA
Att köpa eller låna på bibliotek:
Paul Tenngart, Litteraturteori (2 uppl. 2010)
Online:
Vladimir Propp: “Fairy Tale Transformations”, David Duff (red.) Modern Genre Theory
(2014) s. 50-67: e-bok UB.
Hans Robert Jauss: Literary History as a Challenge to Literary Theory [1967], ur New
Literary History, Vol. 2, No. 1 (1970), s. 7-37: via jstor, via UB
Johan Svedjedal: recension av Gedins avhandling, Samlaren 2004 s. 284-92:
http://www.svelitt.se/samlaren/2004.php
Chinua Achebe, ”An Image of Africa: Racism in Conrad’s ’Heart of Darkness’” (1977)
http://kirbyk.net/hod/image.of.africa.html
Nina Lykke: ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter” Tidskrift för
genusvetenskap 2005:2-3, s. 717:
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2332/2086
Jon Viklund & Anna Sofia Rossholm; ”Verkets förvandlingar. Ekelöf, Bergman och den
genetiska kritiken”, Tfl 2011:1, s. 5-24:
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/1750/1530
Allen Graham Intertextuality ([2000] 2 uppl. 2011) s. 193-202: e-bok UB
Jørgen Bruhn: ”Intermedialitet”, TfL 2008:1, s. 21-38:
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/issue/view/25/showToc
Jesper Olsson: ”'SLPRLNTHGTÄAÄA'. Röst, skrift & medier i den konkreta poesin”, TfL
2000:1, s. 28–47: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/542/512
Otto Fischer, ”Att sjunga passionerna. Medium och performativitet hos Thomas Thorild”, TfL
2008: 2 s. 41-52: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/issue/view/26
Textkompendium
H.C. Andersen: Skyggen (ur Nye Eventyr 1847)
Pär Lagerkvist ”Upplevat” ur Motiv (1914)
Katarina Frostenson ”Moira” ur Joner (hela Joner finns på litteraturbanken.se)
Staffan Bergsten: ”Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap”, Bergsten (red.)
Litteraturvetenskap – en inledning (2002) s. 9-18
Horace Engdahl: ”Att skriva om litteratur” (ibid.) s. 205-213
Jonathan Culler ”Vad är teori” ur Litteraturteori. En mycket kort introduktion (2 utg. 2011) s.
11-25
Propps 31 funktioner och roller (från Michael Burke (red.) The Routledge Handbook of
Stylistics, 2014, s. 38-40)
Greimas’ aktantmodell (från Svend Erik Larsen ”Strukturalisme”, Johannes Fibiger, Gerd
Lütken & Niels Mølgaard red. Litteraturens tilgange – metodiske angrebsvinkler, 2005,
s. 133)
Genette: Narrative Discourse Revisited ([1983], eng. 1990) s. 64-78
Beardsley & Wimsatt: ”Det intentionella felslutet”, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson
(red.) Modern litteraturteori 1 (2003) s. 115-30
Christer Ekholm ”Genettes narratologi” (4 s.)
Maria Nikolajeva: ”Igenkännandets glädje: C S Lewis Narniaböcker i strukturalistisk
belysning”, Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen (1992) s. 16789
Yvonne Leffler: ”Maskspel och dubbelexponering. Berättartekniska strategier hos kvinnliga
1880-talsförfattare”, Leffler (red.) Bakom maskerna. Det dolda budskapet hos kvinnliga
1880-talsförfattare (1997) s. 47-68
Keats Ode on a Grecian Urn (1820, m svensk översättning)
Monroe Beardsley & William K. Wimsatt: ”Det intentionella felslutet”, Claes Entzenberg &
Cecilia Hansson (red.) Modern litteraturteori 1 (2003) s. 115-30
Roland Barthes: ”The Death of the Author” (1968), Image – Music – Text (1977), s. 142-48.
Jacques Derrida: ur ”Of Grammatology” [1967], Vincent B. Leitch (red.) The Norton
Anthology of Theory and Criticism (2 utg. 2010) s. 1680-97
Michel Foucault: ”Min kropp, detta papper, denna eld”, Diskursernas kamp. Texter i urval,
red. Thomas Götselius & Ulf Olsson (2008) s. 125-52
Cleanth Brooks: ”Keats’s Sylvan Historian: History Without Footnotes”, The Well Wrought
Urn. Studies in the Structure of Poetry” (1947) s. 139-52
Horace Engdahl: Den romantiska texten (1986) s. 7-10, 154-56, 172-86
Stanley Fish: ”Is There a Text in This Class?”, Is There a Text in this Class? (1980) s. 303321
Roger Chartier: Böckernas ordning ([1992] 1995), s. 13-35
Johan Svedjedal ”Det litteratursociologiska perspektivet”, Litteratursociologi. Texter om
litteratur och samhälle (2012) s. 73-93
David Gedin: Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll (2004) s. 9-30
Jenny Bergenmar & Maria Karlsson: ”The reader in history and letters to the author. The case
of Selma Lagerlöf and her audience”, Helena Forsås-Scott m.fl. (red.) Re-Mapping
Lagerlöf. Performance, Intermediality, and European Transmissions (2014) s. 44-59
Fredric Jameson: The Political Unconscious ([1981] 1996) s. 17-23, 83-102.
Edward Said: Kultur och imperialism ([1993] sv. 1995) s. 109-31
Magnus Nilsson: Den föreställda mångkulturen. Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa
(2010) s. 159-75
Lars Nylander: Lars Nylander (red.) Litteratur & psykoanalys (1986) s. 9-42
Judith Butler: ”¨Kvinnor’ som feminismens subjekt”, Könet brinner! (2005) s. 37-55
Jakob Staberg: ”I den föremålslösa världen”, Divan. Tidskrift för psykoanalys och kultur
2009:3-4 s. 118-25
Unni Langås: ”Noras inflytande: Att göra kön med Butler och Ibsen”, Maria Andersson &
Anna Cavallin (red.): Genusperspektiv på västerländska klassiker (2013) s. 187-203
Jean-Marie Schaeffer ”Literary Genres and Textual Genericity”, Ralph Cohen (red.) The
Future of Literary Theory (1989), s. 167-87
Harriet Davidson ”Improper desire: reading The Waste Land”, A. David Moody (red.) The
Cambridge Companion to T.S. Eliot (1994) s. 121-31
Pernilla Myrne, ”Genre och genus. Att närma sig texter om kvinnor i den äldsta arabiskmuslimska litteraturen”, Theorising Textuality. Theorising Reading. Om vetenskaplig
teoribildning inom kultur- och litteraturforskning / Studia Interdisciplinaria Linguistica
et Litteraria 3 (2011) s. 21-37
W.J.T. Mitchell: Picture theory: essays on verbal and visual representation (1994) s. 83-107
Otto Fischer & Thomas Götselius: ”Den siste litteraturvetaren”, Friedrich Kittler:
Maskinskrifter (2003) s. 7-31
Helena Bodin: ur Ikon och ekfras. Studier i modern svensk litteratur och bysantinsk estetik
(2013) s. 209-28