1. No category

Pedagogisk planering: Sagor och fabler
Tid: vecka 42-47
Ur Lgr 11:
●
●
●
●
●
du ska förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och
i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen
du ska utveckla språklig säkerhet i tal och skrift
du kan, vill och vågar uttrycka dig i många olika sammanhang
du ska genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan
du ska utveckla din förmåga att bearbeta dina texter utifrån egen värdering och andras råd
Inledning
Under sex veckor kommer vi nu att kliva in i sagornas värld! Vi minglar med häxor, prinsar,
troll och drakar. Vi kommer att på olika sätt stöta på och lära oss om olika begrepp och
mönster i sagorna från både vår egen kultur och andra. Vi kommer att läsa mycket och ta del
av så många olika typer av sagor som möjligt. Vi kommer också att jobba med skrivtips och
att utveckla vårt skrivande för att i slutet av temat kunna skriva en egen spännande saga! Till
vilka magiska platser kommer du att ta oss? Vem eller vilka kommer vi att möta?
Konkretiserade mål
I arbetsområdet Sagor och fabler får du förutsättningar att utveckla:
●
●
●
●
●
●
Din förmåga att skriva egna sagor och experimentera med genren
Kunskaper om hur en saga kan byggas upp
Din förmåga att samtala om sagors innehåll
Din förmåga att förstå sagors budskap och symbolik
Din förmåga att berätta en saga så att andra förstår
Din fantasi och kreativitet
Undervisning
Genom att arbeta med sagor på olika sätt får du möjlighet att bli bättre på att skriva, läsa, tala
och lyssna.
● Du kommer att få läsa och samtala om sagor av olika slag (fabler, folksagor,
konstsagor.)
● Du kommer att få lära dig vad som kännetecknar en saga, hur man kan inleda en saga,
typiska händelser i en saga samt hur en saga kan avslutas
●
Du kommer att få lära dig skrivregler såsom dialogteknik, styckeindelning,
meningsbyggnad och textbindning
● Du kommer att få lära dig hur man ger respons på en klasskamrats saga
Bedömning
I arbetsområdet bedöms på vilket sätt:
●
●
●
●
●
Du kan läsa sagor och vilka lässtrategier du använder när du läser
Du delar i samtal om sagor och deras innehåll samt om deras budskap
Du visar att du vet hur en saga är uppbyggd
Du visar att du vet vad som kännetecknar en saga
Du ger respons på en kamrats saga och hur du tar emot respons från någon annan
Du kommer att få skriva ett litet prov där du visar att du har kunskaper om:
●
●
●
●
typiska kännetecken för en saga
skillnaden mellan en folksaga/konstaga/fabel
känna till några kända sagor
känna till hur folksagor har kommit till, samt kunna nämna några personer som har
arbetat med att samla in och skriva ner folksagor
E
C
A
Du skriver en saga
med sagans typiska
innehåll.
Du skriver med viss
språklig variation
och
anpassar språket i
huvudsak till texttyp
och har en i
huvudsaklig
anpassning till
stavning
och skrivregler.
Du skriver med
relativ
god språklig
variation
och anpassar
språket relativt väl
till
texttyp och har
en relativt
väl anpassning till
stavning och
skrivregler.
Du skriver med god
språklig variation och
anpassar språket väl
till
texttyp och har väl
fungerande
anpassning
till stavning och
skrivregler.
Du läser olika
typer
av sagor, (folksaga,
konstsaga,
fabel) och gör
sammanfattningar
och förstår texters
innehåll och
budskap.
Du gör enkla
sammanfattningar,
har
flyt i läsningen, en
grundläggande
läsförståelse och
förstår tydligt
framträdande
budskap.
Du gör utvecklade
sammanfattningar,
har
gott flyt i läsningen,
god läsförståelse och
förstår budskap som
är
tydligt framträdande
och som kan läsas
mellan raderna.
Du gör väl utvecklade
sammanfattningar, har
mycket gott flyt i
läsningen, mycket god
läsförståelse och
förstår budskap som är
tydligt framträdande
och som kan läsas
mellan raderna eller är
dolda.
Du samtalar,
reflekterar och
diskuterar kring
sagans uppkomst,
uppbyggnad och
innehåll.
Du lyssnar –
reflekterar
och samspelar
– genom att till
exempel nicka och
”hm:a”.
Du lyssnar –
reflekterar
och samspelar
– genom att
argumentera,
ställa frågor,
analysera,
Du lyssnar –
reflekterar
och samspelar
– genom att
sammanfatta,
tolka, säga något eget
och dra egna
slutsatser.
värdera och jämföra.
Uppgifter
Läsning
●
Du läser minst sju sagor och skriver loggbok på dem. I loggboken sammanfattar du handlingen och
tolkar sagans budskap. Givetvis får du lägga till egna tankar och iakttagelser i loggnoteringen.
Skriftligt
●
Gör om en känd folksaga till en tidningsartikel/ notis eller jämför två sagor och beskriv likheter och
skillnader dem emellan eller skriver ett nytt slut till en känd saga.
● En egen fabel utifrån en sensmoral du väljer
● En egen konstsaga där du har med flera av de typiska kännetecknen för sagor eller gör om en känd
saga och där du kastar om könsrollerna.
Muntligt
●
●
●
Återberätta en fabel för en mindre grupp i klassen
Högläsning av saga för en yngre klass
Diskussioner i smågrupper och helklass
Tidsplan
Vecka
42
43
44: LOV
45
46
47
48
Övrigt?
Loggbok: Skriva och berätta om en saga som du tyckte jättemycket om när du var
liten, och fundera på vad den har betytt för dig. Löpande skriva kort om sagor du
läser.
se en filmatiserad saga och analysera sagomodell och ingredienser?
Sagohäfte uppkopieras - Jack och bönstjälken, Prinsessan papperspåse, bockarna bruse på badhuset,
någon beskov, elddonet, bord duka dig, trollkarlen och kappan,
Fabler
En fabel är en kort berättelse där huvudpersonerna oftast är djur som har mänskliga
egenskaper. Det finns en sensmoral i berättelsen, t.ex. att du ska arbeta flitigt, det går illa om man är elak och
att man inte ska kasta kort sin tid med att roa sig.
Speciella djur har speciella egenskaper t.ex.
Räven är listig
Ugglan är klok
Åsnan är dum
Greken Aisopos levde på 500-talet. Han var en slav och han skrev många fabler om sina
fångvaktare och hur hemska de var. Han beskrev dem som djur för att ingen skulle förstå vem
han skrev om. En annan känd person som skrev fabler var fransmannen Jean de La Fontaine som levde på
1600-talet.
Kännetecken för en fabel:
•kort berättelse
•sensmoral
•djur i mänsklig skepnad
•djur med speciella egenskaper
Exempel på sensmoraler att skriva på:
●
Håll dig till det du är bra på om du vill lyckas.
●
När man har det svårt visar det sig om ens vänner är att lita på.
●
Den som vill ha arbetet gjort får göra det själv.
●
Den som lyder råd är vis.
●
Tänk först, handla sedan.
●
Den som illa gör, han illa far.
●
Tänk först, handla sedan.
●
Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.
●
Ju fler kockar desto sämre soppa.
●
Du kommer längre med mildhet än med styrka.
Diskussionsfrågor fabler
Vad är en fabel?
Vad betyder ”tydliga egenskaper”?
Hur slutar oftast en fabel?
Vad är ett ordspråk?
När började man berätta fabler? Vart?
Börja på en egen fabel
Välj ett ordspråk Även lejonet måste försvara sig mot myror och mygg.(Tyskland)
När flugan sätter sig på lejonet, sitter den i säkerhet.(Lettland)
Magra myggor biter värst.(Sverige)
Zebran kan aldrig komma ifrån sina ränder.(Afrika-Masai)
Hur mycket än korpen tvättar sig, blir den aldrig vit.(Spanien)
Det finns svarta får i alla hjordar.(England)
Du kan skoja med apan, men akta dig för att leka med hans
svans.(Haiti)
När musen sitter på fläsket, piper den inte.(Tyskland)
1. Välj början Hur börjar det? Vilka egenskaper har djuren? Vart utspelar sig
fabeln?
2. Mitten Vad händer sedan? Hur kommer djuren till ordspråket? Tänk på att
man kan använda sin fantasi hur mycket som helst. Pratar djuren
med varandra?
3. Slutet Ordspråket – står det själv eller säger någon det?
______________________________________________________________________
Folksagan
Folksaga är en typ av berättelse som spridits genom muntlig tradition. Dessa sagor lever vidare
genom att de återberättas. De har ingen specifik författare, men det finns många sagor
nedskrivna av folk som samlat in sagor och sedan gett ut dem i böcker. Folksagor börjar ofta
med frasen "Det var en gång...", för att avstå från alla anspråk att beskriva samtiden. Det är också
vanligt att sagorna använder sig av magiska tal, till exempel "Tre små grisar..." Exempel på några
som samlat och skrivit ned folksagor är:
BRÖDERNA GRIMM
Jacob Grimm (1785-1863 och Wilhelm Grimm (1786-1859) föddes i Tyskland. Deras föräldrar var religiösa
och bröderna och deras fyra syskon uppfostrades också religiöst. Deras pappa dog när de var små. Det fanns
inga skolor för alla barn när Bröderna Grimm levde. Därför fick de istället gå i skola hos en äldre man. När
bröderna blev äldre fick de flytta till sin moster i Kassel och gå på gymnasiet där. Det var hårt att gå i skolan.
De undervisades sex timmar om dagen och efter skoldagen hade bröderna också fyra eller fem
privatlektioner i latin och franska. När de slutade skolan i Kassel började de på universitet. Tack vare bra
lärare blev Bröderna Grimm intresserade av böcker och språk. De blev båda två så småningom
språkforskare. Speciellt intresserade blev de av den folkliga kulturen och folksagor. Deras intresse ledde
dem till att samla in folksagor för att skriva ned dem.
Tidigare hade sagorna förts vidare genom att man berättade dem muntligt för varandra. Bröderna Grimm
skrev ned alla sagorna och gav ut dem som böcker istället. När de samlade in sagorna gick de runt till de män
och kvinnor de kände och bad dem försöka komma ihåg de sagor som de fick berättade för sig när de var
barn medan Bröderna Grimm skrev ned dem. Ibland kunde samma saga låta olika när en granne berättade
dem istället, men Bröderna Grimm kallade dessa för ”varianter”. Den första samlingen sagor kom ut
1812-1814 och kallades Kinder- und Hausmärchen. Den var främst avsedd att läsas av vuxna som sedan
skulle berätta dem för sina barn. Vissa berättelser var ganska hemska, men då rekommenderade Bröderna
att "sätt en bindel för ögonen på barnen och vakta på dem hela dagen, så att de inte kastar sina oskyldiga
blickar på allt möjligt annat, som de inte får lov att göra efter på ett galet eller skadligt sätt". Tack vare
Bröderna Grimm började andra länder också att samla in sina länders folkdiktning. I Sverige kom Svenska
folksagor och äfventyr ut under åren 1844 och 1849.
Några av de sagor som skrevs ned och bearbetades av Bröderna Grimm är:
Rödluvan
Hans och Greta
Grodkungen
Törnrosa
Askungen
Mästerkatten i stövlarna
Snövit och de sju dvärgarna
Uppgifter
1. Under vilket århundrade levde Bröderna Grimm?
_____________________________________________________________________
2. Hur var deras skolgång?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
3. Hur gjorde Bröderna Grimm när de skrev ned
sagorna?______________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
4. Berätta om minst en av de sagor som Bröderna Grimm skrev ned.
_____________________________________________________________________
Konstsagan
En konstsaga är en saga som till skillnad från folksagan har en känd författare. Exempel på kända
konstsagoförfattare:
HANS CHRISTIAN ANDERSEN
HC Andersen föddes 2 april 1805 i Odense och, var en dansk författare. Andersen är mest känd för sina sagor
(på danska: eventyr). Andersen skrev över 200 sagor, 1 000 dikter, 6 romaner och 50 skådespel och hans
verk finns översatta till nära 150 språk.Han är en av Danmarks mest kända författare. HC Andersen förblev
ogift hela livet, trots flera stora förälskelser. Danska forskare har varit tysta om H.C. Andersens
homosexuella bekantskaper. När Andersen skrev Den lilla sjöjungfrun var det med tanke på Eduard Collin
och kärleken till honom. Hans dagböcker lämnar inga tvivel om att han var attraherad av båda könen men
dessa avsnitt i hans dagböcker och brev redigerades bort på 1960-talet. Enligt HC Andersens dagbok från
1840 var det så att hjärtat hoppade på honom när Eduard Collin kysste honom: "Eduard C. var den siste där
ute som jag sade farväl till, han tryckte en kyss på min mun! O det var som om mitt hjärta ville hoppa.”
Andersen föddes i ett fattigt hem. Fadern var skomakare med bokintresse. Han lämnade hemmet för att delta
i Napoleonkrigen, men när han kom tillbaka hem var han sjuk och dog kort efteråt. Modern var tvätterska
och gifte om sig efter faderns bortgång. Trots en fattig och enkel uppväxt och en problematisk skolgång kom
HC Andersen att etablera sig som en författare som hade stöd av såväl kungen som av folket. Han blev tidigt
intresserad av teater och det blev hans stora intresse. Han drömde om en framtid som skådespelare. 1819
reste han till Köpenhamn, där han försökte få anställnng vid Det konglige teater, vilket misslyckades.
HC Andersen dog ogift och barnlös 1875. 200 år efter HC Andersens födsel gjordes en ökad satsning på H.C.
Andersen-forskningen och resulterade i en mängd litteratur kring författaren och i nyutgåvor och
nyöversättningar av Andersens verk
Några av de sagor som HC Andersen skrivit:
Elddonet
Lill-Klas och Stor-Klas
Prinsessan på ärten
Tummelisa
Den lilla sjöjungfrun
Kejsarens nya kläder
Den ståndaktige tennsoldaten
John Blund
Den fula ankungen
Dummerjöns
Den lilla flickan med svavelstickorna
Uppgifter
1. Under vilket århundrade levde HC Andersen?
_____________________________________________________________________
2. Vad hade HC Andersen för intresse utöver att skriva böcker?
_____________________________________________________________________
3. Skrev HC Andersen konstsagor eller folksagor?
_____________________________________________________________________
4. Vad har du fått veta om HC Andersens kärleksliv?
_____________________________________________________________________
5. Berätta om minst en av de sagor som HC Andersen skrev!
______________________________________________________________________________________________
ELSA BESKOW
Elsa Beskow föddes 1874 på Södermalm i Stockholm och är en av Sveriges mest kända
barnbokskonstnärer. Hon hade fyra systrar och en bror. När hon var femton år gammal avled
hennes far. Familjen flyttade då till Elsas mors ogifta syskon som bodde tillsammans, och kom att
utgöra den huvudsakliga inspirationen för karaktärerna tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och
farbror Blå.
Hon gifte sig 1897 med dåvarande predikanten och socialarbetaren, sedan teologie doktor
Natanael Beskow. De fick sex söner,
Elsa Beskow utbildades på Tekniska skolan och var sedan teckningslärare vid Whitlockska
samskolan. Genombrottet kom 1901 med boken Puttes äventyr i blåbärsskogen. Totalt gav hon ut
ett fyrtiotal egna böcker med text och bild, fram till Röda bussen och gröna bilen som utkom 1952,
året före hennes död. Hennes stil är lätt, med en skarp blick för detaljer i inte minst djur och
växter, vilket blir särskilt tydligt i de sagor som innehåller ”förminskade” barn eller sagogestalter
i miniatyr, som Solägget, Tomtebobarnen eller den ovan nämnda Puttes äventyr i blåbärsskogen.
Boksidorna är ofta inramade av dekorativa ramverk i jugend-stil. Förutom böcker utgivna i eget
namn, har hon illustrerat en stor mängd andra böcker. Elsa Beskow illustrerade flera av Alice
Tegnérs sångböcker, och skapade de klassiska bilderna som vi förknippar med till exempel Mors
lilla Olle. Hon var också delaktig i utformningen av svenska skolans nya läsebok Vill du läsa? och
skolsångboken Nu ska vi sjunga. Sedan 1958 delar Sveriges allmänna biblioteksförening ut Elsa
Beskow-plaketten till årets mest förtjänta barnboksillustratör.
Bland hennes verk finns en lång rad av klassiska sagor som:
Sagan om den lilla lilla gumman
Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
Hattstugan
Tomtebobarnen
ABC-resan
Petters och Lottas jul
Puttes äventyr i blåbärsskogen
Resan till landet Längesen
Uppgifter
1. Mellan vilka år levde Elsa Beskow?
_____________________________________________________________________
2. Vilka flyttade hon in hos efter hennes pappas död?
_____________________________________________________________________
3. Skrev Elsa Beskow konstsagor eller folksagor?
_____________________________________________________________________
4. Kan du säga någonting om Elsa Beskows stil?
_____________________________________________________________________
5. Berätta om minst en av de sagor som Elsa Beskow skrev!
Sagans kännetecken
Obestämd tid och plats
Sagor börjar nästan alltid med ”Det var en gång…”. Man vet inte riktigt när och var
handlingen utspelar sig. Den kan t ex ligga ”östan om sol och västan om måne”.
Personerna
Sagans huvudpersoner är ofta kungar, prinsar, prinsessor, vallpojkar etc.
Motsats mellan ont och gott
Personerna i sagorna är antingen goda eller onda. Prinsessor (t ex Prinsessan på
ärten) och andra unga och vackra jungfrur samt fattiga barn ( Jack och bönstjälken)
representerar det goda, medan det onda symboliseras t ex av styvmödrar (
Askungen), systrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller
onda feer (Törnrosa).
Det goda vinner över det onda
Det goda vinner alltid över det onda, t ex lurar Hans och Greta häxan.. Askungen blir
lycklig, Bockarna Bruse lurar trollet och Rödluvan blir räddad.
Övernaturliga inslag
Tomtar, troll, feer, häxor och trolldrycker representerar de övernaturliga inslagen i
sagorna. Ofta sker förvandlingar i sagorna. En groda kan t ex visa sig vara en
förtrollad prins.
Overkligt
I sagor kan allting hända, även sådant som inte kan hända i verkligheten, t ex räddas
Rödluvan ur vargens mage (Han måste ha svalt henne hel!). Prinsen kysser den döda
Snövit och hon blir levande (Kan bara hända i sagor!). Törnrosa sover i hundra år
(Hon måste ha varit väldigt trött!).
Något magiskt
I sagorna finns oftast något magiskt, t ex kiselstenarna i Hans och Greta, de
väckande
kyssarna i Törnrosa och Snövit, trollspöt i Askungen och bönorna i Jack och
bönstjälken.
Magiska tal
Talen tre och sju är magiska tal och de förekommer ofta i sagorna. Många sagor når
sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar ( Askungen), tre
djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna), som utför tre bedrifter eller får önska
sig tre saker. Snövits snälla dvärgar var sju stycken.
Lyckligt slut
Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins (Snövit, Törnrosa), de fattiga
blir rika (Jack och bönstjälken), barnen räddas (Rödluvan, Hans och Greta). Ofta
slutar sagan med textraden ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.
Återkomst till ursprunget
Sagans huvudperson börjar alltid sina äventyr i den vardagliga världen och
återkommer till slut lyckligt dit.
______________________________________________________________________