Rappestad Bladet - Rappestad Hembygdsförening

Händer i Rappestad med omnejd
Nr 15, juni 2012
15 mars, kl. 19. Årsmöte, Fredrik Lagerfelt.
30 april, kl. 20.30. Valborgsmässobål med fyrverkeri.
27 maj, kl. 10. Konfirmation i Rappestad kyrka.
On. 6 juni, kl. 18. Nationaldagen firas i Bosses hage.
17 juni. Hoppning-Häst lokal.
30-1 juli. Hoppning-Ponny lokal.
9 sept. Utflykt till Tåkerns naturrum. Fika medtas.
9 sept. Dressyr-Ponny lokal.
Rappestad
Bladet
23 sept. Dressyr-Häst lokal/regional.
20 okt. Familjekväll i Församlingshemmet.
Årets majbrasa var stor som vanligt.
Slycke Trädgård på 50-talet, se mittuppslaget.
Ordförande har ordet
Ny damm i Rappestad
Nu är det dags för det 15:e Rappestad bladet. Vi har haft en
härlig vår med mycket solsken. Jag tror det har blommat
särskilt mycket i vår. Som vanligt har vi firat valborgsmäss.
I år var bålet ovanligt stort men tack vare halm som Kalle
Loord kört dit var det snabbt tänt. Fyrverkeriet var som vanligt fint och uppskattat av de flesta. Ett särskilt tack till alla
som skänkte pengar till nästa års fyrverkeri.
Vi håller på att samla in underlag till en bok om Rappestad
förr och nu. På grund av tidsbrist har arbetet legat nere i vår
men vi fortsätter till hösten och då hoppas vi att alla som är
intresserade ställer upp. Den 6:e juni samlas vi som vanligt i
Bosses hage. Den 9 september kommer vi att ordna med en
utflykt till nya Naturrum vid Tåkern. Den 20 oktober planerar vi för en Familjeträff och till hösten ska vi försöka få hit
någon av Östgöta Musikens ensembler med fin och lättsam
musik. Vi hoppas att många vill komma på våra arrangemang. Håll utkik på vår hemsida och på våra anslag.
Beträffande bredband finns ett förslag på sträckning
framme. Nu är det bara pengar från staten som fattas. Hör
gärna av er till någon i gruppen. Se även hemsidan.
Hembygdsföreningen önskar er alla en skön sommar.
Uno Berntsson
Se hembygdsföreningen hemsida!
www.rappestad-hbf.se
Rappestad-bladet utges av Rappestads Hembygdsförening.
www.rappestad-hbf.se
Kontaktpersoner: Uno Berntsson 218000,
Magnus Gröntoft 80410, samt Stefan Blücher 81264
I förlängningen av Johan Bergströms väg ligger det ett sankt
och igenväxt område som tidigare använts som avstjälpningsplats för diverse trädgårdsavfall, skräp, etc. Då många
människor passerar området tyckte vi att det borde snyggas
upp.
I vintras grävde vi därför en damm och under våren har vi
harvat till marken runt dammen och satt upp ett stängsel.
Tanken är att vi skall ha några ankor där som skall hålla
vattenytan öppen. Stängslet är till för att hindra barn att
trilla i vattnet samt stoppa ankorna från att traska ut i samhället. Dessutom skall stängslet skydda ankorna från räven
som redan tagit några av fåglarna i dammen på gården,
några hundra meter längre bort.
Magnus Gröntoft
Välkommen till Rappestad
Varför inte bli biodlare?
Vid Hembygdsföreningens senaste årsmöte, lämnades ett
förslag att alla nyinflyttade skall besökas och hälsas välkomna till Rappestad. Förslaget antogs och vi har nu en liten
mottagningskommitté med uppdrag att besöka alla nyinflyttade och bl.a. ge dem ett medlemskort i Hembygdsföreningen. Vi hoppas att detta skall göra det lättare för alla nya
rappestadbor att acklimatisera sig i byn och lära känna de
som bor här.
Solceller
Hej jag heter Lasse Svensson och bor i Slycke. Ni kanske
har sett mig vid Rappestads kyrka där jag är kyrkvaktmästare. Men jag har även en bisyssla, jag är biodlare och har
tre bisamhällen. Biodling är väldigt intressant och kul. Förutom att man får honung är det kul att följa samhället under
året som går.
Nu tänker ni, usch bin sticks. Men faktum är att man sällan
ser några bin i sin egen trädgård, de vill ha växter som ger
mycket nektar och pollen. Getingar är de som håller till vid
fikabordet och surrar.
Det börjar bli ont om biodlare (fast en ökning sker), så därför tycker jag att fler kunde bli det här i Rappestad. Nybörjarkurser anordnas av biodlarföreningar och man kan söka
kontakt med någon erfaren biodlare. Är någon intresserad
av biodling eller vill få tag i honung kontakta mig på telefon
013-80779 eller e-mail [email protected]
Hälsningar Lasse
Ni som ridit eller promenerat längs motorvägen har kanske
sett att det har installerats solceller på ladugårdstaket på
Fågelberg gård. Det är en anläggning som beräknas producera ca 20.000 kWh under ett år, vilket motsvarar ca halva
gårdens el-behov. Huvudsakligen används den för gårdens
el-förbrukning, men all överskottsenergi går ut på det allmänna elnätet. Det är främst under sommarmånaderna som
detta är aktuellt.
Många tror att sol-el är bäst ju längre söderut man kommer.
Men faktum är att solpanelerna producerar mest el då de är
kalla. Ju varmare lufttemperatur, ju lägre elproduktion. Därför är ofta maj den bästa månaden för el-produktion.
Magnus Gröntoft
Slycke Trädgård
I Slycke finns det flera gårdar och Slycke Trädgård är en av
dem. Gården kom i släktens ägo i början av 1800, då Eric
Samuelsson köpte gården 1828. Sedan har gården gått till
sönerna: Anders Eriksson - 1853, Adolf Andersson - 1906,
Hjalmar Andersson - 1931, Sven och Lars Hjalmarsson 1962, och slutligen Niklas – 2003, som är 6:e generationen.
Boningshuset som finns idag byggdes 1900 och strax efter
flyttade man ladugården som stått bredvid, till andra sidan
vägen. 1915 kunde man gå till ”lyskalas” i Slycke Trädgård
där det elektriska ljuset hade dragits in och framåt 1919
drogs elektriskt ljus in både till fähus och stall så man på så
sätt slapp alla brandfarliga lyktor.
Det var Hjalmar Andersson som fattade tycke för den
Svenska Låglandskon som är svart/vit och som idag heter
Svensk Holstein. Det var inte lätt att hitta tjurar i en bygd
full med röda kor, men de var några entusiaster i Östergötland som for ner till Skåne och köpte en tjur som de sen
delade på.
på båspall och som sliter hårt på kroppen under mjölkningsarbetet. Små justeringar gjordes under åren för att förenkla
arbetet, som att mjölkmaskinerna blev rälshängda i taket 94, plastat foderbord för lätt rengöring -98 och en 1 900 m3
stor svämgödselbrunn som klarade 10 månaders lagringskapacitet för miljösmart stallgödselspridning -94.
Detta var dessvärre inte tillräckligt för att klara framtidens
utmaningar som råvaruproducent i mjölkbranschen. Drömmen var ett nytt stall med robotteknik men lågt mjölkpris
kontra högt spannmålspris med en gård som ligger i
spannmålsdistrikt, gjorde att avvecklingsbeslutet kom närmare. I september 2009 lämnade de svartvita Holstienkorna Slycke Trädgård för ett fortsatt liv som robotkor hos
fam. Pettersson i Kolstorp, Borensberg. Niklas slutade i alla
fall med flaggan i topp och fick avelsdiplom för: Högsta medelpoäng Holsteinkor i Östgötabygd 2009!
Christina Hjalmarsson
1962 köptes Slycke Övergård och Kerstin och Sven flyttade
dit och bildade familj. Detta skapade grunden till ett funktionellt lantbruk som kunde försörja två familjer. Intresset
för mjölkproduktion och alla delmoment som avel, utfodring,
skötsel och tillhörande växtodling gjorde att en utökning av
koantalet planerades. Bröderna Sven och Lars ville satsa på
lösdrift, de förstod tidigt att djuren mår bättre av att gå fritt
även under vintersäsongen. Sagt och gjort, nödvändiga kontakter togs och döm av deras förvåning när de blev tvungna
att planera för uppbundna djur, annars fick de inte de garantilån från Lantbruksnämnden, som då var en nödvändighet för att finansiera en utbyggnad!
Trots det stod ett nytt modernare mjölkkostall klart hösten 81. Rälshängda fodervagnar, individstyrd utfodring, modern
utgödsling men tyvärr ett system där korna står uppbundna
Ladugården i Slycke Trädgård i början av 60-talet.