1. No category

Nr 17, december 2013
Rappestad
Bladet
Är detta platsen för ett tredje dagis i Rappestad? Se artikel på sidan 4.
God jul
&
Gott Nytt
r
Önskar styrelsen i Rappestads Hembygdsförening
Hembygdsföreningens hemsida!
www.rappestad-hbf.se
Rappestad-bladet utges av Rappestads Hembygdsförening.
www.rappestad-hbf.se
Kontaktpersoner: Uno Berntsson 218000,
Magnus Gröntoft 80410, samt Stefan Blücher 81264
2
Fiber till Er fastighet i Rappestad
Här kommer lite information från oss angående Fiber till Er i
Rappestad. Vi vill börja med och tacka alla för ett visat intresse. Fibergruppen har efter våra gemensamma möten
arbetat sedan en tid tillbaka för att kunna påbörja byggnationen i Rappestad. Vi har dock ett par hinder kvar innan
installationen av Fiber kan påbörjas. Fibergruppen har bl.a.
sökt tillstånd för att passera E4 med kanalisation och inväntar ännu svar från Trafikverket. Vi hoppas dock att de sista
hindren kommer att lösa sig inom kort. Vi har därför svårt
att ge Er ett exakt datum för byggnation då dessa beslut
ligger utanför Fibergruppens kontroll men så fort allt har
löst sig kontaktar vi Er direkt. Vi bokar då personliga möten
och går igenom vart Fiber uttaget skall placeras i Er fastighet mm. Installationen kan dock ändå komma att flyttas
fram lite pga. det kalla vinterväder som är på ingång, vissa
delar av byggnationen kan komma att genomföras men inte
den del som innefattar grävning.
Vi kontaktar Er så fort vi har vidare information om byggnationen i Ert område och förhoppningsvis nu redan under
december månad.
Fibergruppen Sverige AB
011-4707230
[email protected]
3
Ny förskola på gång i Rappestad
Om drygt tre år kan en ny och större förskola stå klar i Rappestad.
Kön till förskoleplatser är lång och nu ser kommunen en
möjlighet att både satsa på landsbygden och korta kötiden
för dem som behöver barnomsorg. Om allt går enligt planerna kommer den nya förskolan att byggas på den mark
som i dagsläget används som hästhage och som ligger till
höger efter T-korset från Vikingstad (tomt 3:2).
Förslaget antogs av politikerna i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden den 19 juni.
”I nuläget är det den inriktningen som gäller. Det som är
beslutat är att ett detaljplanearbete för en ny förskola
ska påbörjas för den plats som planprogrammet anger.
En eventuell förskola kan inte byggas förrän detaljplanen
har vunnit laga kraft och bygglov har beviljats”, säger
Björn Sigsjö, planarkitekt på Linköpings kommun.
Flexibel lokal
Förskolan beräknas kräva totalt 10 000 kvadratmeter. Inledningsvis kommer förskolan behöva 4 500 m2 och rymma
60 barnplatser. Den ska även kunna byggas ut med ytterligare 20 platser vid behov, där av den stora tomtytan.
Förslaget har fått både ris och ros bland de boende i Rappestad och några av dessa synpunkter kom fram vid det
samrådsmöte som kommunen arrangerade den 23 april i
Rappestad skola där cirka 35 av de boende deltog. Några av
synpunkterna har även lämnats skriftligt till kommunen.
Bland annat åberopas att T-korsningen ofta drabbas av
avåkningar vintertid vilket skulle kunna utgöra en trafikfara
för den planerade förskolan. En annan aspekt är att tomten
ligger i en sänka och drabbas av stora vattensamlingar.
4
Ser över trafiken
Kommunen ska se över trafiksituationen i den olycksdrabbade korsningen. Dessutom kommer tomten troligtvis att
höjas något. Förslaget motiveras även med att gå i linje
med Linköpings kommuns översiktsplan 1998 där man ska
satsa på landsbygd som har strategiska lägen med tillgänglighet till kollektivtrafik och servicefunktioner. Dessutom
nämns kommunens Cykelplan som ett argument för den nya
förskolan. I den finns en cykelbana mellan Rappestad och
Vikingstad inplanerad.
”När i tid och om en sådan investering skulle kunna genomföras kan jag inte svara på”, säger Björn Sigsjö.
Nästa steg för kommunens tjänstemän blir att arbeta fram
den nya detaljplanen och hålla ett samråd kring den.
På marken finns dessutom en fornlämning vilket kan kräva
en arkeologisk utredning för att se om denna kan ta skada
av bygget.
Annica Hesser
Helena Jacobson, Therése Larsen och Anna Ljung, barnskötare på Tomtebo, Rappestads nuvarande förskola, vet inte vad som händer med den gamla byggnaden när
den nya förskolan står klar. Foto: Annica Hesser
5
Ta vara på dina (eller grannens) äpplen!
Många i Rappestad har äppleträd, där frukten bara faller till
marken och ruttnar. Det är synd när man enkelt kan göra
en fantastisk god jos av äpplena.
Plocka frukten, även fallfrukten, då den är ordentlig mogen
(josen blir sötare då) och kör de hela äpplena i en
råsaftscentrifug. Häll den grumliga josen i en hink med
tappkran. Låt stå kallt över natten, så flyter fruktköttet upp
till ytan. Tappa den nästan klara josen (skiljer mellan sorterna) på sparade 1 eller 2 liters jos-förpackningar och frys
josen. En banankartong med frukt ger ca 10 liter jos.
Äpplen ger en mycket smakrik jos som kan njutas hela vintern. Har du olika äpple-sorter i tillräcklig mängd, så blanda
dem inte. Varje sort har sin smak och färg, precis som vin.
Magnus Gröntoft
6
Välkomna till Rappestad!
Mattias Johansson och Anna Fredriksson, Klockargården
Andreas och Lotta Dahm, Björklycke
Robin Strålhake och Louise Keelone, Skyllersbrunn
Mattias Davidsson och Katarina Trondsen, Brostorp 1.
Stefan Hellström-Bring och Jenny Astorsson, Backasandsgatan 10
Markus Ranta och Malin Isaksson, Johan Bergströms väg 8
Nya alternativ för bilåkning
Bilen är självklar för många och en viktig del i folkhemmet
Sverige. Bilen har blivit en statusmarkör som skall putsas
och helst bytas med jämna mellanrum. Bor man utanför
staden blir bilen dock ofta en nödvändighet.
Men nu börjar fler att få ett mer avslappnat förhållande till
bilen och för många unga är bilen inte lika viktig som för
föräldrarna. Man vill lägga pengarna på annat och märker
snabbt att bilen tar en ansenlig del av hushållsbudget. Bensin, försäkringar, reparationer och byten innebär stora utgifter, och man får spara på annat.
Att åka kollektivt och hyra bil vid behov, har därför blivit ett
alternativ för många. Naturligtvis fungerar det bäst i staden
med bra kollektivtrafik, men nu uppmärksammas även
andra hyresalternativ, där grannar hyr bil av varandra eller
man hyr bil per timme då man behöver. Detta i kombination
med utbyggda cykelvägar och el-cyklar kanske kommer att
förändra transporterna, även i samhället Rappestad.
www.flexidrive.se och www.sunfleet.com är två alternativ.
Magnus Gröntoft
7
Tomten, av Viktor Rydberg
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men
vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva, tittar mot
skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta --»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» --slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen --korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---
Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
8