Du kan glömma eller förneka dina känslor. Men kroppen minns, vilket också sätter synliga spår. Genom att ta hand om dina förträngda minnen kommer kropp och själ i balans och du kan leva ut din fulla potential. TEXT EVA SANNER illustrationer janette bornmarker Kroppen visar hur du mår adeleine Åsbrink, psykosyntes- och rosenterapeut har mött många människor som har ont i kroppen. Men när de kommer i kontakt med känslorna som orsakat spänningarna blir de bättre. — Många av oss betalar ett högt pris för att slippa känna. Men det går inte att rymma från sig själv, hur positivt man än tänker eller hur mycket man än anstränger sig för att bli av med sin smärta. Kroppen signalerar ändå hur vi mår innerst inne. Ett djur som utsätts för obehag skakar genast av sig det, men människor har uppfostrats till att hålla tillbaka spontana reaktioner som att uttrycka en känsla direkt genom att skratta, gråta eller skrika. Därför stannar spänningarna kvar i vårt system och blir så småningom kroniska. — Ju mer ont i kroppen du har, desto M 28 mer har du stoppat undan i ditt omedvetna. Personer som inte blivit speglade av de vuxna under sin uppväxt och därför inte har redskap att uttrycka sina känslor får fysiska spänningar i stället för att uttrycka känslor, säger Madeleine Åsbrink. Psykoterapi av olika slag, eller en kombination av psykoterapi och kroppsterapi, hjälper för att bli av med smärta som sitter i kroppen. Men även kroppens form och utseende kan förändras. — Kroniska muskelspänningar kan försvinna och kroppens form kan ändras. Då får du också ett nytt perspektiv och det är lättare att använda dig av nya beteenden. En viss tendens att kroppen spänner sig och går in i gamla försvarsstrategier kommer att finnas kvar, på samma sätt som du har ett ärr efter en fysisk skada. En ökad självkännedom hjälper dig att se situationer ur ett nytt perspektiv vilket kan hjälpa till att reglera vikten. Nedtryckta känslor sätter sig som spänningar i kroppen, menar Madeleine Åsbrink. — Personer som gömmer sig och skyddar sin sårbarhet är också ofta överviktiga. Kroppen signalerar på så sätt till omgivningen att man vill ha distans. När man släpper fram undertryckta känslor och bearbetar gamla kränkningar eller svek går man också ner i vikt. Madeleine Åsbrink har skrivit en bok om sina iakttagelser och menar att förloppet också går att förklara rent fysiologiskt. Den som exempelvis ofta blir kritiserad som barn, kanske både hemma och i skolan, känner sig arg och ledsen men kan inte uttrycka dessa känslor om det inte finns någon som stöder eller lyssnar. — Kroppens reaktion på rädsla är att dra upp axlarna och andas mindre, på ilska att bita ihop käkarna. Dessa från början naturliga reaktioner blir kroniska om de inte får lösas upp när känslorna kommer till uttryck. Då får vi ont i kroppen. G nr 3. 2013 Hälsa ”Släpp fram undertryckta känslor och låt kroppen blir fri från spänningar.” Hälsa nr 3. 2013 29 Om vi som barn får gråta och prata om hur vi mår, behöver vi inte dra på oss några spänningar av den här typen. Men det är väldigt få förunnat att växa upp så. — Tyvärr socialiseras förmågan att visa känslor bort genom uppfostran. Vi lär oss att behålla dem för oss själva och att kontrollera våra spontana känslouttryck. Att inte kunna uttrycka känslor gör det också svårare för oss att få våra behov tillgodosedda, betonar Madeleine Åsbrink. Ny forskning om sambandet mellan kropp och själ stöder Madeleine Åsbrinks iakttagelser. Många av våra känslor är kopplade till reflexmässiga överlevnadsmekanismer. Till exempel förmågan att snabbt avgöra om en plats eller ett rum innehåller en fara. Sinnesintrycken passerar känslocentrum i hjärnan utan att vi egentligen är medvetna om vad vi ser. Dock kan vi känna en instinktiv positiv eller negativ känsla för en person eller en plats, helt beroende på de sinnesintryck vi registrerat. — Våra spontana reaktioner är reptilsnabba och sköts av omedvetna delar av vår hjärna, men vi kan motverka de spontana reaktionerna genom ökad förståelse för hur tidigare erfarenheter påverkat oss i nuet, säger Madeleine Åsbrink. Men ärver man inte till exempel en stor rumpa av sina föräldrar? — Vi ärver i och för sig en grundfysik, men lika mycket lär vi oss överlevnadsmekanismer och rädslor av våra föräldrar, eftersom vi härmar deras beteende. Den som ser en förälder anpassa sig och hämma sig själv, tror att det är så man ska leva. Det är därför flera generationer kan ha ont i ryggen eller ont i huvudet, säger Madeleine Åsbrink. G Vinn! Vi lottar ut 3 ex av boken ”Kroppen ljuger inte”. Gå in på halsa.se och tävla. 30 5 typer – vem är du? Ta reda på vem du är och hitta din väg att förändra negativa karaktärsdrag. Madeleine Åsbrink har funnit fem olika emotionella strategier, som också motsvaras av fem olika kroppstyper. Strategierna har utvecklats som svar på omgivningens krav, hot eller förväntningar och är alltså inte något medfött. Se vem du är mest lik i beteende och kroppsform. Vi kan också vara kombinationer av flera strategier förstås. Fundera över vilken som bäst beskriver dig och vilken din väg till förändring kan vara. 1. Hjälparen çç çç Har fått bli vuxen tidigt och lärt sig att ta hand om andra före sig själv. Lyssnar inte på egna behov, men kan göra allt för att inte svika andra. Går ofta för långt, stannar för länge eller hjälper andra med sådant de inte vill ha hjälp med. Till slut blir hjälparen ofta sjuk eller överansträngd. Gott självförtroende på många områden, men dålig självkänsla i botten. Kroppen hos en kvinnlig hjälpare är satt och päronformad, det vill säga större nedtill än upptill. Även hos en manlig hjälpare är skillnaden överkropp/underkropp påtaglig. Han kan se ut lite som björnen Baloo. Överkroppen kan vara smal eller ihopsjunken – de egna behoven får inte plats. Kraftiga ben och höfter signalerar styrka – här är en som kan ta hand om andra. Utmaningar: Ge av rätt anledning. Bejaka egna behov och be om hjälp. Släpp kontrollen och lita på andra och livet. GG GG GG 2. Anpassaren çç çç Försöker anpassa sig till andra för att bli omtyckt och få bekräftelse. Rättar sig efter andras uttalade eller outtalade förväntningar, men går för långt i det och blir arg på en oförstående omgivning. Visar inte sin frustration öppet utan genom att ”glömma” löften och åtaganden, eller ha sönder andras saker – och sen glömma bort det. Ger bort sin makt till andra och blir sedan frustrerad och trotsig. Kroppen hos en anpassare är smal och hopklämd som om han försöker göra sig mindre än vad han är. Svanken putar ut och nacken, hals och käkar är spända. Huvudet kommer före resten av kroppen när han går. Utmaningar: G GBejaka känslor – särskilt ilska. G GTro på den egna förmågan. G GVåga stå upp för sig själv och vara nära. nr 3. 2013 Hälsa 3. Presteraren çç çç Hela livet är ett enda görande och det finns inte tid för reflektion, känslor eller annat oväsentligt. Kunnig och kompetent, har svar på tal och vill gärna glänsa inför andra. Konkurrerar om det mesta och allt blir en tävling – kunskap, utseende, prestationer. Utmattar sig själv genom att göra för mycket och kraschlandar i total passivitet, eller så säger kroppen ifrån med ryggont eller muskelvärk. Kroppen hos en presterare är proportionerlig, ibland är överkroppen något större. Den är spänd och kontrollerad, med snabb, ytlig andning. Många är vältränade, plastikopererade, välfriserade – en perfekt yta. Kroppen utstrålar ofta hårdhet och styrka. Utmaningar: Att älska sig själv för den man är, inte för det man gör. Lita på andras förmåga och kompetens. Njuta av livet och bara vara. GG GG GG Hälsa nr 3. 2013 4. Soldaten çç çç Här är en som skyddar sig själv. Alltid beredd på en attack och redo att försvara sig. Letar efter hot och tolkar lätt det som sägs och görs till ett angrepp. När en fara upplevs, är det reträtt eller attack som gäller. Misstron gentemot andra är stor och soldaten kan vara elak och ger inte den andre en chans. Det handlar om liv och död och att försvara sig själv till varje pris. Starkt rättspatos men går för långt och ser inte sin egen sårbarhet, utan projicerar den på andra. Blir gärna ”ensam och stark” om inte mönstret bryts. Kroppen hos en soldat har ett muskelpansar som ofta är förstärkt med övervikt. Bröstet är extra inkapslat för att skydda hjärtat och här finns ofta smärta. Kan se ut lite som en sköldpadda, rund kroppsform som är spänd. Skyddar sig själv genom kobenthet (skyddar könsorganen), spänningar i nacke, axlar, käkar och hals. Utmaningar: Visa sårbarhet och rädsla. Våga släppa andra nära. Öka empatin och förståelsen för andra. GG GG GG 5. Offret çç çç Signalerar uppgivenhet i kropp och beteende. Klagar och gnäller, tycker synd om sig själv, men tar inte ansvar för sig själv utan skyller på andra eller på omständigheter. Försöker få någon att lägga skulden på, eftersom hon upplever sig sakna förmåga att göra något för sig själv. Ser inte vad hon kan bidra med, utan är passiv och väntar att andra ska göra något för henne. Ofta dålig empati med andra och deras problem. Har en gång varit ett verkligt offer och behöver bearbeta det som hänt, för att få upprättelse och hitta sin egen kraft. Kroppen hos offret har en hopsjunken hållning med framdragna axlar. Spänd men kraftlös kropp. Blir ofta sjuk, depression är vanligt. Hasar sig framåt med tunga steg. Utmaningar: Ta ansvar för sig själv och sitt eget liv. Tro på sig själv och sin egen förmåga. Uppskatta det man har och det man får. GG GG GG 31