Hälsa - Madeleine Åsbrink

Du kan glömma eller förneka dina känslor. Men kroppen
minns, vilket också sätter synliga spår. Genom att ta
hand om dina förträngda minnen kommer kropp och själ i balans
och du kan leva ut din fulla potential.
TEXT EVA SANNER illustrationer janette bornmarker
Kroppen
visar hur
du mår
adeleine Åsbrink,
psykosyntes- och
rosenterapeut har
mött många människor som har ont i
kroppen. Men när de kommer i kontakt med känslorna som orsakat
spänningarna blir de bättre.
— Många av oss betalar ett högt pris
för att slippa känna. Men det går inte
att rymma från sig själv, hur positivt
man än tänker eller hur mycket man
än anstränger sig för att bli av med sin
smärta. Kroppen signalerar ändå hur
vi mår innerst inne.
Ett djur som utsätts för obehag
skakar genast av sig det, men människor har uppfostrats till att hålla tillbaka spontana reaktioner som att
uttrycka en känsla direkt genom att
skratta, gråta eller skrika. Därför
stannar spänningarna kvar i vårt
system och blir så småningom kroniska.
— Ju mer ont i kroppen du har, desto
M
28
mer har du stoppat undan i ditt omedvetna. Personer som inte blivit speglade av de vuxna under sin uppväxt
och därför inte har redskap att uttrycka sina känslor får fysiska spänningar i stället för att uttrycka känslor,
säger Madeleine Åsbrink.
Psykoterapi av olika slag, eller en
kombination av psykoterapi och
kroppsterapi, hjälper för att bli av med
smärta som sitter i kroppen. Men även
kroppens form och utseende kan
förändras.
— Kroniska muskelspänningar kan
försvinna och kroppens form kan
ändras. Då får du också ett nytt perspektiv och det är lättare att använda
dig av nya beteenden. En viss tendens
att kroppen spänner sig och går in i
gamla försvarsstrategier kommer att
finnas kvar, på samma sätt som du har
ett ärr efter en fysisk skada.
En ökad självkännedom hjälper dig
att se situationer ur ett nytt perspektiv
vilket kan hjälpa till att reglera vikten.
Nedtryckta
känslor sätter sig
som spänningar i
kroppen, menar
Madeleine Åsbrink.
— Personer som gömmer sig och
skyddar sin sårbarhet är också ofta
överviktiga. Kroppen signalerar på så
sätt till omgivningen att man vill ha
distans. När man släpper fram undertryckta känslor och bearbetar gamla
kränkningar eller svek går man också
ner i vikt.
Madeleine Åsbrink har skrivit en
bok om sina iakttagelser och menar
att förloppet också går att förklara
rent fysiologiskt. Den som exempelvis
ofta blir kritiserad som barn, kanske
både hemma och i skolan, känner sig
arg och ledsen men kan inte uttrycka
dessa känslor om det inte finns någon
som stöder eller lyssnar.
— Kroppens reaktion på rädsla är att
dra upp axlarna och andas mindre, på
ilska att bita ihop käkarna. Dessa från
början naturliga reaktioner blir
kroniska om de inte får lösas upp när
känslorna kommer till uttryck.
Då får vi ont i kroppen.
G
nr 3. 2013 Hälsa
”Släpp fram undertryckta känslor och
låt kroppen blir fri från spänningar.”
Hälsa nr 3. 2013
29
Om vi som barn får gråta och
prata om hur vi mår, behöver vi
inte dra på oss några spänningar av
den här typen. Men det är väldigt få
förunnat att växa upp så.
— Tyvärr socialiseras förmågan
att visa känslor bort genom uppfostran. Vi lär oss att behålla dem
för oss själva och att kontrollera
våra spontana känslouttryck. Att
inte kunna uttrycka känslor gör det
också svårare för oss att få våra
behov tillgodosedda, betonar
Madeleine Åsbrink.
Ny forskning om sambandet
mellan kropp och själ stöder Madeleine Åsbrinks iakttagelser. Många
av våra känslor är kopplade till
reflexmässiga överlevnadsmekanismer. Till exempel förmågan att
snabbt avgöra om en plats eller ett
rum innehåller en fara. Sinnesintrycken passerar känslocentrum i
hjärnan utan att vi egentligen är
medvetna om vad vi ser. Dock kan
vi känna en instinktiv positiv eller
negativ känsla för en person eller
en plats, helt beroende på de
sinnesintryck vi registrerat.
— Våra spontana reaktioner är
reptilsnabba och sköts av omedvetna delar av vår hjärna, men vi
kan motverka de spontana reaktionerna genom ökad förståelse för
hur tidigare erfarenheter påverkat
oss i nuet, säger Madeleine Åsbrink.
Men ärver man inte till exempel en
stor rumpa av sina föräldrar?
— Vi ärver i och för sig en grundfysik, men lika mycket lär vi oss
överlevnadsmekanismer och
rädslor av våra föräldrar, eftersom
vi härmar deras beteende. Den som
ser en förälder anpassa sig och
hämma sig själv, tror att det är så
man ska leva. Det är därför flera
generationer kan ha ont i ryggen
eller ont i huvudet, säger Madeleine
Åsbrink. G
Vinn!
Vi lottar ut 3 ex av
boken ”Kroppen
ljuger inte”. Gå in på
halsa.se och tävla.
30
5 typer – vem är du?
Ta reda på vem du är och hitta din väg att
förändra negativa karaktärsdrag.
Madeleine Åsbrink har funnit fem
olika emotionella strategier, som
också motsvaras av fem olika
kroppstyper. Strategierna har
utvecklats som svar på omgivningens krav, hot eller förväntningar och
är alltså inte något medfött.
Se vem du är mest lik i beteende
och kroppsform. Vi kan också vara
kombinationer av flera strategier
förstås. Fundera över vilken som
bäst beskriver dig och vilken din väg
till förändring kan vara.
1. Hjälparen
çç
çç
Har fått bli vuxen tidigt och lärt sig
att ta hand om andra före sig själv.
Lyssnar inte på egna behov, men kan
göra allt för att inte svika andra. Går
ofta för långt, stannar för länge eller
hjälper andra med sådant de inte vill
ha hjälp med. Till slut blir hjälparen
ofta sjuk eller överansträngd. Gott
självförtroende på många områden,
men dålig självkänsla i botten.
Kroppen hos en kvinnlig
hjälpare är satt och päronformad, det vill säga
större nedtill än upptill.
Även hos en manlig hjälpare är
skillnaden överkropp/underkropp påtaglig. Han kan se ut
lite som björnen Baloo.
Överkroppen kan vara smal
eller ihopsjunken – de egna
behoven får inte plats.
Kraftiga ben och höfter
signalerar styrka – här är
en som kan ta hand om
andra.
Utmaningar:
Ge av rätt anledning.
Bejaka egna behov
och be om hjälp.
Släpp kontrollen
och lita på andra och
livet.
GG
GG
GG
2. Anpassaren
çç
çç
Försöker anpassa sig till andra
för att bli omtyckt och få bekräftelse.
Rättar sig efter andras uttalade eller
outtalade förväntningar, men går för
långt i det och blir arg på en oförstående omgivning. Visar inte sin frustration öppet utan genom att ”glömma”
löften och åtaganden, eller ha sönder
andras saker – och sen glömma bort
det. Ger bort sin makt till andra och
blir sedan frustrerad och trotsig.
Kroppen hos en anpassare är
smal och hopklämd som om han
försöker göra sig mindre än vad han
är. Svanken putar ut och nacken, hals
och käkar är spända. Huvudet
kommer före resten av kroppen när
han går.
Utmaningar:
G
GBejaka känslor
– särskilt ilska.
G
GTro på den egna
förmågan.
G
GVåga stå upp för
sig själv och vara
nära.
nr 3. 2013 Hälsa
3. Presteraren
çç
çç
Hela livet är ett enda görande
och det finns inte tid för reflektion,
känslor eller annat oväsentligt.
Kunnig och kompetent, har svar på
tal och vill gärna glänsa inför andra.
Konkurrerar om det mesta och allt
blir en tävling – kunskap, utseende,
prestationer. Utmattar sig själv
genom att göra för mycket och
kraschlandar i total passivitet, eller
så säger kroppen ifrån med ryggont
eller muskelvärk.
Kroppen hos en presterare är
proportionerlig, ibland är överkroppen något större. Den är spänd och
kontrollerad, med snabb, ytlig
andning. Många är vältränade,
plastikopererade, välfriserade – en
perfekt yta. Kroppen utstrålar ofta
hårdhet och styrka.
Utmaningar:
Att älska sig själv för
den man är, inte för det
man gör.
Lita på andras
förmåga och kompetens.
Njuta av livet och
bara vara.
GG
GG
GG
Hälsa nr 3. 2013
4. Soldaten
çç
çç
Här är en som skyddar sig själv.
Alltid beredd på en attack och redo att
försvara sig. Letar efter hot och tolkar
lätt det som sägs och görs till ett
angrepp. När en fara upplevs, är det
reträtt eller attack som gäller. Misstron gentemot andra är stor och
soldaten kan vara elak och ger inte den
andre en chans. Det handlar om liv och
död och att försvara sig själv till varje
pris. Starkt rättspatos men går för
långt och ser inte sin egen sårbarhet,
utan projicerar den på andra. Blir gärna
”ensam och stark” om inte mönstret
bryts.
Kroppen hos en soldat har ett
muskelpansar som ofta är förstärkt
med övervikt. Bröstet är extra inkapslat
för att skydda hjärtat och här finns ofta
smärta. Kan se ut lite som en sköldpadda, rund kroppsform som är spänd.
Skyddar sig själv genom kobenthet
(skyddar könsorganen), spänningar i
nacke, axlar, käkar och hals.
Utmaningar:
Visa sårbarhet och rädsla.
Våga släppa andra nära.
Öka empatin och förståelsen
för andra.
GG
GG
GG
5. Offret
çç
çç
Signalerar uppgivenhet i kropp
och beteende. Klagar och gnäller,
tycker synd om sig själv, men tar inte
ansvar för sig själv utan skyller på
andra eller på omständigheter. Försöker få någon att lägga skulden på,
eftersom hon upplever sig sakna
förmåga att göra något för sig själv.
Ser inte vad hon kan bidra med, utan
är passiv och väntar att andra ska
göra något för henne. Ofta dålig
empati med andra och deras problem. Har en gång varit ett verkligt
offer och behöver bearbeta det som
hänt, för att få upprättelse och hitta
sin egen kraft.
Kroppen hos offret har en hopsjunken hållning med framdragna axlar. Spänd men kraftlös
kropp. Blir ofta sjuk, depression är
vanligt. Hasar sig framåt med tunga
steg.
Utmaningar:
Ta ansvar för sig själv
och sitt eget liv.
Tro på sig själv och
sin egen förmåga.
Uppskatta det man
har och det man får.
GG
GG
GG
31