1. No category

Massor av mossor i Fiby urskog
H
östen är en fin tid att studera mossor. Det
är därför med stora förväntningar som vår
grupp från ArtDatabanken möter vår egen
mossexpert Tomas Hallingbäck på parkeringsplatsen
vid Fiby urskog, en och en halv mil väster om Uppsala. Morgonens snöfall känns bekymmersamt, men
lagom till samlingen lyser solen, och termometern
visar på ett par plusgrader – bättre kan det inte vara!
För många av oss tjugotalet deltagare innebär denna exkursion ett första seriöst försök att lära oss något
om mossor. Med orden ”Mossor är svårt!” i bakhuvudet stövlar vi in i skogen, och vi hinner bara några
meter in på stigen innan Tomas stannar för att visa
dagens första mossa: mörk husmossa Hylocomiastrum
Fiby urskog strax väster om Uppsala har en rik mossflora
med över 200 noterade arter.
Foto:Torbjörn Östman
ArtDatabankens expert på mossor,Tomas Hallingbäck.
Foto:Tomas Carlberg
umbratum, en art som indikerar att vi befinner oss i en
gammelskog. Urskogar är sällsynta i Uppland; reservatet Fiby urskog ligger där som en påminnelse om
äldre tiders skogar med höga naturvärden.
”Allt ser mossgrönt ut!”, säger Göran Frisk, en
av våra externa gäster som följt med på exkursionen. Själv kan jag bara instämma; när jag efter dagens
slut tänker tillbaka på de 53 mossarter vi noterade
framstod de som ett gytter av fyra nyanser av grönt
– minst. Men under dagens lopp insåg vi alla att med
träning, kunnig vägledning (vilket vi verkligen hade
denna dag!) och en god lupp – gärna med en tillhörande lampa – kan man lära sig att skilja mellan de till
Carlberg, T. 2013. Massor av mossor i Fiby urskog – Fauna och Flora 108(4): 8–11.
8
fauna&flora
Död ved i skogen är en förutsättning för
att många mossor ska trivas.Till skillnad
från många av dagens produktionsskogar
är det gott om död ved i Fiby urskog. På
lågan till vänster växer bl.a. den rödlistade
mossan vedtrappmossa Anastrophyllum
hellerianum som visar sig vara mycket
spännande att studera på nära håll, vilket
framgår av bilden nedan.Vedtrappmossa är
en liten, upp till 1 cm hög, bladlevermossa
som har påträffats spridd i hela landet på
200–300 lokaler.
Foto:Torbjörn Östman
synes snarlika arterna. Att krypa nära och kika in med
lupp i mossornas gröna, sköna rike var åtminstone för
mig en kick som innebar att jag blev medveten om
en helt ny, förunderlig värld. Som när vi luppar den
centimeterstora mossan vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum.
”Hur hittade du den, Tomas?”, undrar vi när vi
årg. 108:4, 2013
betraktar det stycke död ved på vilken mossan växer.
”Jag anade att den fanns där!”, är svaret från Tomas.
Trots att jag själv är utbildad biolog måste jag erkänna att mossor är en grupp jag slarvat med i min
karriär; denna dag fick jag 53 nya arter, och i framtiden kommer jag att se på mossorna i skogen med en
helt annan blick.
9
Så här glad blev Annika Sohlman när hon upptäckte fyrfliksmossa Barbilophozia barbata, som aldrig tidigare har
påträffats i Fiby urskog. Foto:Torbjörn Östman (t.v.) och Tomas Carlberg (t.h.). Bilderna på nästa sida visar garnlav
Alectoria sarmentosa, en annan sällsynt art i Fiby urskog, samt mossexkursionens deltagare framför ett av urskogens
jättelika flyttblock. Foto:Torbjörn Östman
Plötsligt skiner Annika Sohlmans ansikte upp i ett
soligt leende. Hon håller upp en mossa som Tomas
inom ögonblicket av en sekund artbestämmer till fyrfliksmossa Barbilophozia barbata – en ny mossa för Fiby
urskog. Sannerligen inte dåligt att hitta en ny art i
denna välundersökta, mossrika skog där ca 200 arter
påträffats! Dessutom hittar Torbjörn Östman garnlav
Alectoria sarmentosa, en art som förr var vanlig i Fiby
urskog men som idag nästan är helt borta och istället
har hamnat på Sveriges rödlista!
Nålvassa pip av kungsfåglar och en överflygande
flock med skräniga sädgäss bryter tillfälligt tystnaden i
skogen. Sedan är det tyst igen.Vi vänder åter blickarna
ner mot markens ljuddämpande mosstäcke. Den vanligaste skogstypen i Fiby urskog är blåbärsgranskog.
Nästan överallt – på marken, på död ved och på jättelika stenblock – växer mossor, massor med mossor.
”Sticker man ner huvudet här och drar med fingret över mossan faller flagellerna av”, säger Tomas när
10
han visar flagellkvastmossa Dicranum flagellare. När flagellerna lossnar från mossan kan den sprida sig vegetativt till nya lokaler.
Godbit efter godbit serveras från Tomas mossbricka. ”Den här arten, grov baronmossa Anomodon
viticulosus, sitter bara på en enda plats på ett enda stenblock i hela Fiby urskog.” Aspfjädermossa Neckera pennata är en av flera rödlistade mossor som vi får se.
”Den växer på högst tio träd i skogen, och nyetableringen är dålig. Trots att forskare studerat arten är det
osäkert hur den ska kunna bevaras”, säger Tomas.
En av de mossor som jag garanterat kommer att
minnas från dagen är skärbladsmossa Paraleucobryum
longifolium. Den kan man identifiera genom att den
växer på sura stenar, och att den knappt går att rycka
loss från sitt substrat; den sitter berghårt! n
Tomas Carlberg
fauna&flora
årg. 108:4, 2013
11