2014-11-19 Möt mig som jag är – När livet gör ont Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende? Självskadebeteende – ett nytt fenomen? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden, utan medvetet självmordssyfte. Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och tatueringar är) Självskadebeteende och självmord Självdestruktivt beteende Missbruk Sociala Självskade- beteenden beteende Ätstörningar Självmordsbeteende Icke-suicidalt Självmords… Alkohol Relationer självskade- Anorexi Narkotika Sex beteende Bulimi -tankar … … Icke-suicidal UNS - planer förgiftning Hetsätning - försök Självskadebeteende är inte misslyckade självmordsförsök Självskadebeteende är en copingstrategi med syfte att överleva – självmordförsök syftar till att avsluta livet. Tidigare självskadebeteende är en stark prediktor för självmord. 1 2014-11-19 Vem drabbas? Mad worriers och bad warriors - normkritiskt perspektiv på självskadebeteende Personer med och utan psykiatriska diagnoser Debuterar ofta i tidig tonår, men förekommer i alla åldrar Trygga och otrygga uppväxtförhållanden. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk. Tjejer och killar HBTQ-ungdomar Hur vanligt är det? Bland ungdomar har upp mot 50 % testat Skillnad mellan att testa en gång och att ha ett självskadebeteende. Jämför att röka en cigarett och att vara rökare Självskadebeteende och diagnoser Depression Ångest PTSD Borderline/ Emotionell instabil personlighetsstörning Missbruk Dissociation Omkring 4 % av totalpopulationen Ätstörningar Neuropsykiatriska tillstånd Varför börjar någon skada sig själv? Social ”smitta” ”Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast.” Slumpen Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller skada. Varför? 2 2014-11-19 Varför självskadebeteende? För att må bättre Varför är det viktigt att känna till funktionen med självskadebeteende? För att skapa förståelse för handlingen – självskadebeteende är sällan irrationellt Distraktion Uttrycka känslor För att göra känslomässig smärta tydligare och mer greppbar För att straffa sig själv För att kommunicera med andra människor För att befästa sin identitet För att underlätta att hitta alternativ till självskador Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den funktion självskadebeteendet fyllt med någonting konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm Att sluta skada sig själv Att sluta skada sig själv 1 … innebär att man överger en copingstrategi som man vet fungerar nästan till 100 %. … innebär att man lämnar någonting som är tryggt och går något helt okänt till mötes. … innebär också att man kan riskera att förlora sådant man behöver för att må bra, tex. sin terapeut. … att man är rädd för att sluta skada sig själv behöver inte betyda att man inte vill bli frisk. Bara att man inte vet vad frisk innebär, och om det verkligen är bättre än det man har. Att sluta skada sig själv 2 Konsekvenser av att skada sig själv Positiva Kortsiktiga konsekvenser Långsiktiga konsekvenser Negativa Minska behovet av självskadorna. Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår, kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera – verbala så väl som icke verbala. Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men som inte är destruktivt. Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller andra ”tecken”. Att sluta skada sig själv 3 Ta hjälp från omgivningen Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad du kämpar med Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan hjälpa dig Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är svårt? Gör upp ”regler” för hur en sådan telefonkontakt ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller göra i en krissituation. 3 2014-11-19 Att sluta skada sig själv 4 Försvåra för självskador Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på. Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir möjligt att göra sig illa. Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina innan man kan skada sig själv. Att sluta skada sig själv 5 ”Akutlåda” En låda man skapar själv av tex. en skokartong, kan göras fin med målarfärg, decoupageteknik eller slås in i tapet Innehållet ska läka själen snarare är kroppen Bilder på människor man tycker om En skiva eller film som gör en glad Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl att sluta skada sig själv etc. Var finns hjälpen? Går det att bli frisk? Elevhälsan (skolkurator eller skolsköterska) Vårdcentralen Unga/vuxnamottagning BUP BRIS.se BUP.se UMO.se SHEDO.se foreningenTILIA.se Ungdomsmottagning Hur kan man hjälpa? Utgå ALLTID ifrån att den drabbade gör sitt bästa utifrån sina givna förutsättning. 4 2014-11-19 Att vara vårdpersonal Att vara närstående Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande Viktigast: fortsätta vara pappa/mamma/syskon, inte bli ”behandlare” Respektfull nyfikenhet Inte låta självskadebeteendet styra ”Vara en våt filt över flammande lågor” Uppmuntra till hjälpsökande Icke-konfrontativa frågor Undvik att ställa ultimatum Undvik skuldbeläggande Försök finna andra i liknande situation, föreningar, närståendegrupper Walsh, 2007 Att vara kompis Viktigast: fortsätt vara kompis – det är det viktigaste du kan göra för din vän Lova aldrig att inte berätta för någon Fortsätt fråga om din kompis vill följa med och fika, gå på bio, se på film… Identifiera självskadebeteende Personen gör stora ansträngningar för att dölja en kroppsdel/opassande kläder för årstiden Tjocka armband, svettband Vill inte delta i aktiviteter som kräver speciell klädsel (bad, jympa) Har ofta plåster, bandage Våga ställa frågor och berätta om din oro Har återkommande sår som inte kan förklaras Prata med någon vuxen du litar på Tecken på nedstämdhet, depression, personen drar sig undan ”Men jag kan inte så mycket om självskadebeteende … ” Personer med självskadebeteende upplever ofta att de slussas runt i vård- och stödverksamhet utan att någon riktigt vill eller kan hjälpa Lita till din förmåga att hjälpa. Se och lyssna! Bättre att du ger den hjälp du förmår än att den drabbade lämnas ensam i oviss väntan på ”expertvård” Strategier för att undvika social smitta Inte visa bilder på självskador eller beskriva skador Medverka till att undvika samtal om skador och självdestruktiva metoder Istället: hur är det att må bra och dåligt? Hur kan man hjälpa varandra? Obs! Undvik skuldbeläggande! 5 2014-11-19 Psykoterapi vid självskadebeteende DBT – dialektisk beteendeterapi Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast evidens MBT – mentaliseringsbaserad terapi Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm ERGT – emotion regulation group therapy Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella självskadeprojektet ”Ett mänskligt, engagerat svar som är förmedlat med empati och omtanke kan göra så mycket mer gott - även om det kanske blev lite tokigt i just vad det innehöll – än ett som är ’korrekt’ i innehåll men sagt med en uttråkad, formell ton.” Tjej, 25 En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten: ”Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende?” av Lars-Gunnar Lundh Rapporten ligger på IKOS hemsida Frågor? Thérèse Eriksson Fil. kand. i psykologi Beteendevetare, föreläsare & författare www.thereseeriksson.se [email protected] 6