______________________________________________________________ Samtalsstöd för elevhälsan Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende Carianne Lundvall Karlsson bitr. elevhälsochef Vänersborg Anna Jonsson Regional samordnare förstalinjen och En väg in BUP Skåne (Temaledare Psynk – Skolresultat och psykisk hälsa) www.psynk.se/sjalvskadebeteende __________________________________________ Efterfrågad kunskap i landet bland elevhälsopersonal Exempel på frågeställningar från skolsköterskor och skolkuratorer  Vad kan skolan göra? Finns goda exempel? Självskadedagbok ett alternativ, liknande huvudvärksdagboken? Ska skolan inleda utredning av elev med många besök hos skolsköterskan för olika skador?  Hur veta vem som bara testar ytligt och vem som kommer att fortsätta sitt självskede beteende. När ska man agera?  Samarbete – BUP, soc. och skolan – hur? Hur ska lärare, skolsköterskor, skolkuratorer hantera och agera?  Önskvärt med återkoppling/samverkan: Gjorde vi rätt? Hur går det? Vad skulle vi gjort annorlunda?  Angående känslomässigt överkänsliga personer, det är viktigt att bemöta dem. Hur ska man som skolsköterska/förälder göra/säga/vara?  Vad kan jag som skolkurator göra under tiden eleven väntar på tid till BUP?  Hur snabb ska man vara med att skicka vidare? Kan man bygga relation/förtroende först? Samtalsstödet för elevhälsan har tagits fram i samarbete med Nationella självskadeprojektet Syfte: • Stöd i elevhälsans möte med denna grupp elever • Underlätta bedömning av allvarlighetsgrad • Skolans stöd och anpassning för eleven i skolan Barnets rätt Det är angeläget att skolans möte med elever med psykisk ohälsa präglas av Barnkonventionen. Det innebär bland annat att: - vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets/den unges situation och ser till hens bästa (artikel 3) - barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör hen och det ska ske på barnets villkor. Den vuxne ska ta till vara barnets/den unges åsikter (artikel 12) - stödja barnets rätt till utveckling utifrån sina förutsättningar (artikel 6) Pyramiden Insatser på olika nivåer inom skolan Elevhälsans roll • Stödja elevens utveckling mot utbildningen mål • Främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande • Generellt arbete tillsammans med annan personal i skolan – för en trygg och positiv lärmiljö • Arbeta förebyggande när det gäller elevernas syn på sig själva och på sina egna resurser • Vara en stöttande kompetens i skolan för annan personal som kommer i kontakt med självskadebeteende och psykisk ohälsa hos elever Vägledning för elevhälsan 2014 • Definition - självskadebeteende: En ung människa avsiktligt och medvetet fysiskt skadar sin kropp för att förändra ett känsloläge. • Det är inte ovanligt att ungdomar som psykiskt inte mår bra skadar sig. Vuxna som är tillgängliga för samtal i ungdomarnas närmiljö ger förutsättningar för tidig upptäckt. Siv, Lärare på gymnasieskola • ”Ropa upp alla elever med deras namn. Bara att någon nämner ditt namn varje dag, en sådan sak är värdefull”. ”Om en elev inte är i skolan ringer jag och frågar var de är. De ska veta att det är någon som bryr sig och märker om de är i skolan eller inte. Att ställa krav är också att bry sig” • ”Man kan inte komma när det krisar och tro att ungdomarna då plötsligt ska öppna sig. Man måste ha en relation där sedan innan. Läraren måste känna sina elever” • ”Jag pratar mycket relationer och känslor med eleverna. Vad händer t ex när man blir övergiven? Inte så mycket varför utan mer hur: Hur kan man göra, hur tänker du, hur skulle du vilja ha det, hur upplever du…?” Ur ”Ibland finns det inga enkla svar”. En bok om självskadebeteende och ätstörningar. SHEDO Referenspersoner under framtagandet Skolläkare Forskare/psykolog Skolsköterska Skolkurator Spec.ped BUP Chef BUP Kurator BUP Sakkunniga SKL Nationella självskadeprojektet Vad ingår i samtalsstödet? • Samtalsstöd, bakgrund, fakta, att göra • Frågeunderlag • Tre vinjetter Definition av självskadebeteende i detta material Aktivt skadande av den egna kroppen Avsikten är inte att dö utan framför allt att hantera svåruthärdliga känslor, men syftet kan också vara att kommunicera till andra hur dåligt man mår (Läkartidningen nr. 6 2014) Ur samtalsstödet • Elevhälsans roll av stöd till lärarna • Kontakt med vårdnadshavare • Kamrater som ”upptäckare” Förhållningssätt Respektfull nyfikenhet • Tips vid samtalet • Frågeunderlag som kan användas som stöd, (inte ordagrant) • Eventuellt hjälpa vidare för annan kontakt Frågeunderlag Öppning - om ’hur du har det och hur du mår’ Stress oro nedstämdhet Skolsituation Familj och hemsituation Fritid Självkänsla Vänner Må bra Vardagsfunktioner Psykosomatik – kroppsliga besvär, smärta Någon att prata med Sammanfattar tillsammans Vinjetter Tänkta som underlag för professionellas reflektioner Johan Ardita Lovisa Hemsidor psynk.se Nationella självskadeprojektet SHEDO Maria, skolsköterska på gymnasieskola ”- Livet är som en linje, brukar jag säga. Just nu mår du dåligt. Men du har hela den här biten framför dig.” Ur ”Ibland finns det inga enkla svar”. En bok om självskadebeteende och ätstörningar. SHEDO