Forskningsnära verifiering 1. Vad är verifiering och varför skall man göra det? Verifiering är processen som tar vid efter forskningsfasen och innan start av mer omfattande utveckling. Det finns naturligtvis inga knivskarpa gränser mellan dessa faser, men verifiering är ett stöd för att utvärdera ett forskningsresultats möjligheter för nyttiggörande. Syftet med verifieringen är att med utgångspunkt i forskningsresultat, initiera innovationsprocesser som annars sannolikt inte skulle komma igång. 2. Vad menar vi med forskningsnära verifiering? Forskningsnära verifiering innebär att den ska ha sin
utgångspunkt i en forskningsverksamhet vid något av
Innovationskontor Västs partnerlärosäten eller instituten
inom Västra Götaland, att forskare ska vara aktiva i
processen och att det normalt ska vara den första
verifieringen som genomförs.
Normalt är Forskningsnära verifiering det första steget på
vägen mot någon form av nyttiggörande för ett
forskningsresultat eller någon annan intellektuell tillgång
från forskningsverksamhet. Med intellektuella tillgångar
menar vi metoder, modeller, uppfinningar, mjukvara, data,
design (ritningar, mönster och skisser) eller uppfinningar.
För vem? Forskare från
• Chalmers
• Göteborgs universitet
• Högskolan i Borås
• Högskolan i Halmstad
• Högskolan i Jönköping
• Högskolan i Skövde
• Högskolan Väst
Anställd hos Forskningsinstituten (inom Västsverige).
3. Vad är ett verifieringsprojekt? Ett verifieringsprojekt syftar till att kunna formulera och svara på de mest kritiska frågorna som behöver besvaras inför ett fortsatt nyttiggörande. Beskrivningen av ett verifieringsprojekt skall därför innehålla: •
•
En nyttiggörandehypotes som beskriver (a) vilken nytta som skulle kunna uppstå, (b) en beskrivning av för vem nyttan uppstår, dvs. målgruppen, och (c) en idé om hur nyttan skulle kunna realiseras för målgruppen (t.ex. utveckling av en ny produkt i ett nytt företag, som vidareutveckling av ett arbetssätt i en offentlig organisation etc.) En uppsättning verifieringsfrågor som projektet ska besvara. Frågorna ska motiveras av nyttiggörandehypotesen. IAV Handout 1.1 1 •
•
En beskrivning av hur projektet ska genomföras, dvs. hur verifieringsfrågorna ska besvaras, nödvändiga resurser och kompetenser, budget etc. Ett realistiskt nästa steg, om verifieringen går bra. 4. Vad kan det innehålla? Exempel på aktiviteter i ett verifieringsprojekt; •
•
•
•
Funktionell eller teknisk verifiering: proof-‐of-‐concept, verifiera myndighets-‐ eller kundkrav, verifiera skalbarhet. IPR; verifiera patenterbarhet, IPR strategi (patentering eller ej, ägande av patent, hur förvalta IPR) – dock ej patentkostnader Marknad; kundkrav, konkurrens, avtalad ersättning från offentliga upphandlare, möjliga partners/leverantörer etc. Affär; utvärdera starta bolag/samverkan/licens/…., roadmap för kommersialisering. 5. Hur ser processen ut? Ramar Normalt 6 månader.
Upp till 200.000 kr.
Kontakt med Lokal
Innovationsrådgivare
Samråd med Innovationsrådgivare
på Innovationskontor Väst
Projektet diskuteras vid
verifieringsmötet
Utarbetande av projektunderlag
Beslut vid verifieringsmöte
Möjlig fortsättning Vinn Verifiering från
Vinnova
Lägesavstämning under
genomförande
Skriftlig och muntlig rapport av
avslutat projekt
IAV Handout 1.1 2 6. Hur går genomförandet till? Ett projekt genomförs normalt under max 6 månader och finansieringen täcker max 200.000 SEK. Det följs upp i en lägesavstämning vid minst ett tillfälle under projektets genomförande. När projektets avslutats gör utföraren en skriftlig och muntlig rapportering som fokuserar på projektets utfall. Huvudfokus är då på vilka svar verifieringsfrågorna har fått och vilka slutsatser kan dras av detta, samt om och hur innovationsprocessen kan drivas vidare. 7. Hur fattas besluten? Innovationskontor Väst fattar beslut kontinuerligt genom möten 1-‐2 ggr/mån. Bedömningen görs utifrån följande huvudkriterier: 1. Är det förslagna projektet att betrakta som ”forskningsnära”, dvs. är detta en insats som kan anses starta en innovationsprocess med grund i forskningsresultat? 2. Finns det en relevant hypotes kring hur forskningsresultatet skulle kunna nyttiggöras: nytta, målgrupp och metod för nyttiggörandet? 3. Är de uppställda verifieringsfrågorna relevanta och anses de som mest prioriterade? 4. Är det föreslagna genomförandet av projektet ändamålsenligt och realistiskt i förhållande till projektets mål att besvara verifieringsfrågorna? 5. Är det troligt att innovationsprocessen fortgår även efter det genomförda projektet, om projektet går bra? 6. Är de forskare som har verifieringsbehovet engagerade i projektet? Att forskaren ska vara engagerad i projektet innebär inte att forskaren är den som genomför projektet. 8. Var kan jag få mer information? Om du är forskare på ett av partnerlärosätena så prata med din lokala innovationsrådgivare. Annars se www.innovationskontorvast.se IAV Handout 1.1 3