100 år i kundens tjänst

Bussen.
jagad, miss
ad
och älskad
100 år
i 100 år.
i kundens tjänst 1911-2011
nobina 100 ÅR
välkommen
Idag står bussresan för nästan 60 procent av kollektivtrafiken i
Sverige. Tunnelbanan står för cirka 27 procent och tåget för
14 procent av resandet. Bussarna är en naturlig del av vår vardag
och bara i Sverige görs över 630 miljoner bussresor varje år.
Det var så här det började:
För hundra år sedan hände något i Bohus­
län som fick människor att springa för
livet. Året var 1911, och vi startade vår
första busslinje mellan Tanum och Greb­
bestad. Eftersom bussen bara avgick två
gånger per dag var det extra tråkigt om
man kom för sent…
Att det var smartare att åka tillsam­
mans än var för sig var dock inget nytt.
Järnvägen hade
”Och därmed var det
ju redan funnits i
Sverige i 50 år. Men
första steget taget mot
redan 1911 insåg
den moderna svenska
man att bussen var
kollektivtrafiken.”
billigare än tåget!
Resorna gjordes nu
på ett systematiskt sätt, helt i tidens och
industrialismens anda. Och därmed var
det första steget taget mot den moderna
svenska kollektivtrafiken.
I år är det precis 100 år sedan vår för­
sta
bussresa och det tycker vi är värt att
fira. Men inte bara genom att blicka bakåt
och minnas, utan även genom att blicka
framåt och se hur framtidens kollektiv­
trafik kan bli ännu
bättre för våra kunder.
I den här tidningen har vi samlat
reflektioner, anek­doter och fakta från
de första 100 åren. Visste du till exempel
att de första bussarna hade ett tändrör
som ständigt skulle hållas varmt av en
bensinlåga? När det blåste slocknade
ofta lågan och bussen stannade. Eller att
dagens bussutvecklare jobbar mycket med
ljus- och ljuddesign?
Att Nobina får en
ny kategori medarbetare till sommaren,
nämligen trafikvärdar? Och att de flesta av
framtidens stadsbussar troligen körs på el
och inte biogas?
Detta och mycket mer kan du läsa
om i den här jubileumstidningen och på
sista sidan berättar vi mera om vad som
händer under jubileumsåret. När du har
läst färdig­t förstår du varför vi är så stolta
över att jobba på Sveriges erfarnaste
bussbolag.
att man tar bussen
för given och glömmer allt arbete som
ligge­r
bakom utvecklingen av den svenska
busstrafiken. Utanför branschen är det få
som känner till att vi just nu förbereder oss
för den stora utmaningen att fördubbla kol­
lektivtrafiken till år 2020. Det är ett enormt
miljö- och samhällsprojekt som berör både
vardagsresande och stadsplanering.
Visst är det lätt
Nobinas historia har kantats av små
och stora utmaningar.
I början av 1900-talet var det främst dåliga
vägar som hindrade
utbyggnaden av
buss­trafiken och under krigsåren var det
bränslebrist som tvingade oss att bygga
om våra bussar till gengasdrift. Idag är
det den allt tuffare konkurrensen
från
privatbilismen som gör det svårt för
kollektivtrafiken att växa. Sedan flera år
har vi dessutom kämpat för att bli mera
miljövänliga och minska
utsläppen från
bussarna med hjälp av nya bränslen och
en grönare körstil. Men trots alla utma­
ningar har bussen överlevt både världskrig
och finanskriser och med de nya el- och
hybridbussar som nu lanseras har vi all
anledning att se ljust på framtiden för den
svenska busstrafiken.
Men låt oss backa tillbaka 100 år i tiden,
till Bohuslän 1911. Infrastrukturen på land
består antingen av häst och vagn eller av de
tåg som fortfarande anses vara det mest mo­
derna transportmedlet i Sverige. Men de lo­
kala järnvägarna är till stor del privata och
dyra att lägga och det går inte att nå ut med
räls till alla. Så trots att vägarna är smala
och ofta oframkomliga tycker SJ, som redan
har kört tåg i 55 år, att tiden nu är redo för
nya transportmedel. Först ut blir busslinjen
mellan Tanum och Grebbestad, två samhäl­
len som inte skulle få någon anslutning till
den planerade kustbanan.
Den 23 juni körs den sex kilomete­r
långa premiärturen som markerar
startskottet för SJ Buss, Sveriges äldsta
bussbolag,
som idag heter Nobina.
Trevande experiment
De första bensindrivna bussarna hade
rullat ut ur de tyska fabrikerna redan
på1890-talet och den allra första som
nådde Sverige trafikerade Stockholms
innerstad 1899. Men de första bussarnas
kvalitet och ljudnivå var bedrövlig, om­
kostnaderna alldeles för höga, invånarnas
misstro för stor och hästarna som var
de vanligaste trafikanterna på vägarna
Hipp hurra för oss!
Vännerna på Nobina
1898
Den sista hästomnibuss­
linjen läggs ned i Stockholm. Den gick bland annat
på Drottninggatan.
1899
Den så kallade Bullerbussen tas i trafik i Stockholm, men togs
snabbt ur trafik igen efter bara några veckor eftersom den
bullrade så mycket och hotade att skaka sönder husen den
passerade. Bullerbussen vägde 3,5 ton och hade hjul av järn.
världen
branschen
Nobina
2 100 år med Nobina
1820-tal
1856
1876
1901
1904
1905
Hästomnibussar
dyker upp, bland
annat på Stockholms gator.
Statens Järnvägar,
SJ, bildas.
Den första vägen asfalteras i
Sverige. Men det kommer att dröja
till 1970-talet innan det blir den
dominerande vägbeläggningen.
Det första Nobelpriset delas ut i
Stockholm. Idag är
det en av världens
mest prestigefulla utmärkelser i
forskar­världen.
Transsibiriska
järnvägen blir
klar.
Den svensknorska unionen
upplöses.
blev livrädda. Så här i efterhand kan man
lätt se de första bussarna som trevande
experiment. I stort
sett var de lastbilar
som i bästa fall hade försetts med en buss­
kaross, ibland bara med en presenning
med utskurna hål till fönster. Riktiga buss­
chassin kom först i mitten på 1920-talet.
Med andra ord lämnade de första buss­
arna mycket att önska.
Nystart
Detta förklarar också varför SJ:s första
busslinje lades ner redan efter fyra år.
Först 1921 blev det dags att försöka igen
när vägarna hade förbättrats i takt med
bussarnas kvalitet. Efter det andra start­
skottet invigde SJ Buss flera nya busslin­
jer, från Malmö i syd till Pajala i norr, ända
fram till 1935 då staten beviljade SJ ett
anslag på två miljoner kronor för att köpa
upp andra bussbolag som konkurrerade
med järnvägstrafiken. I och med detta
inleddes en ny era i vår historia.
Nästa stora utmaning för SJ Buss var
andra världskriget. Visserligen gjorde be­
gränsningarna för biltrafiken att buss­a rna
var flitigt utnyttjade. Men kriget medförde
också bränslebrist och man tvingades
bygga om de flesta bussar till gengasdrift.
Säckar med ved låg slängda i de sotiga
bussarna som ingen hade tid att städa
och reservdelar fick man improvisera
fram. Vid krigsslutet var våra bussar
riktigt slitna och det tog flera år att
förnya bussflottan och tillgodose det
uppdämda resebehov som fanns efter
kriget. När detta väl var gjort blev vi
dock belönade med en guldålder för
bussresandet som höll i sig ända till
slutet av 60-talet.
Nu dök det upp nya utmaningar i form
av en snabb urbanisering och stenhård
konkurrens från den nya frihetssymbo­
len, bilen. När högertrafikomläggningen
genomfördes den 3 september1967 måste
bussarna byggas om eller skrotas i förtid.
Men vi gav oss i kast med den utmaningen
också – och vi gjorde det bra.
I dag har vi tillgång till över 2000 buss­
ar bara i Sverige, med tekniska finesser
som våra kollegor inte ens kunde drömma
om för hundra år sedan. Och det är nästan
svårt att förstå vilket slit det innebar att
köra en stor tung buss innan servostyr­
ningen och automatlådan blev självklarhe­
ter. Men den tekniska utvecklingen är bara
en liten del av historien. Politiska beslut
och den hårda konkurrensen från bilismen
har tvingat bussbranschen att ständigt
förnya sig. Kraven på ständiga rationalise­
ringar och sammanslagningar av trafikbo­
lagen i Norden har också bidragit till att
forma dagens Nobina.
Idag har vi all anledning att känna oss
stolta över vårt företag som står för mycket
nytänkande i branschen – vi har en tydlig
målstyrning med gemensamma processer
och vi har en modern organisation med tyd­
ligt ledarskap, mindre arbetsgrupper och
större fokus på medarbetarnas utveckling.
Som Sveriges äldsta och största buss­
bolag står vi nu redo att anta utmaningen
att fördubbla det kollektiva resandet till
2020. Och vi kommer att göra det tillsam­
mans med våra nya uppdragsgivare, som
just nu är på väg att bildas lagom till
införandet av den nya kollektivtrafiklagen
i januari 2012. Precis 100 år efter vår allra
första bussresa.
”De första
bensindrivna
bussarna hade
rullat ut ur de
tyska fabrikerna
redan på
1890-talet
och den allra
första som
nådde Sverige
trafikerade
Stockholms
innerstad
1899.”
I Umeå samarbeta­r
Nobina med Hybricon
och Ultra och kör
världens första
snabbladdningsbara
hybrider som drivs på
el från förnyelsebara
energikällor.
E = mc²
1915
Första världskriget
bryter ut.
Albert Einstein publicerar den andra delen av
relativitets­teorin. Den
speciella relativitetsteorin
med den berömda formeln
publicerades redan 1905.
1911
1914
1915
Den 23 juni är det premiär för SJ Buss första
linje med reguljär trafik mellan Tanum och
Grebbestad i Bohuslän. När bussen nådde
Grebbestad flaggade man på gårdarna.
De första elektriska
trafiksignalerna tas
i bruk i USA.
SJ Buss lägger ned
busslinjen mellan Tanum
och Grebbestad.
1911
Sigmund Freud framlägger sina teorier
om människans undermedvetna.
Scania slås ihop med
järnvägsvagns- och
biltillverkaren Vabis i
Södertälje.
1908
Henry Ford lanserar
T-Forden, den första serietillverkade personbilen.
1908
1912
Titanic sjunker och
Edison uppfinner
glödlampan.
1914
100 år med Nobina 3
från diesel till eldrift
Från Büssings lilla fyrcylindriga tvåtaktare i Bohuslän till toppmoderna dubbeldäckare och framtidens eldrivna BRT-bussar.
Omnibusens utveckling från långsam och bullrig till en snabb och ljudlös miljövän finns väl dokumenterad i Nobinas
tekniska historia. Varsågod, här är några milstolpar i våra bussars utveckling!
SJ:s första buss kom
från tyska Büssing. Med en
motoreffekt på 32 hk kom
den upp i en svindlande
maxhastighet av 20 km/h!
Men det fanns inget behov
av en snabbare buss efter­
som vägarna inte tålde högre
hastigheter än så. Mellan
den 22 juni 1911 och den 1
oktober 1915 trafikerade den
sträckan Tanum-Grebbestad
i Bohuslän. När bilden togs
gick den mellan Centralsta­
tionen och Ångfärjestationen
i Malmö och gjorde det tills
november 1923.
I början på 30-talet
har det hänt en del med
bussarna. Den här bussen
av fabrikatet Tidaholm hade
en tjänstevikt på 7390 kg,
en motoreffekt på 65 hk
och längden på 9,6 m tillät
36 sittplatser. Med person­
släpvagnen påkopplad
kunde ytterligare 23 sittande
passagerare åka med om
inte bussen redan var full
av resgods, djur, paketgods,
styckegods, postgods eller
till och med vagnslastgods.
Bussarna på den här tiden
erbjöd samma service som
en järnvägslinje.
1918
Första
världskriget
slutar.
1919
Den första
flygningen
över Atlanten.
1918
Äntligen kan man åter importera
bensin och gummi­slangar som
det har rått brist på. Först nu
kan utvecklingen av omnibussen
fortsätta och den går från att
vara misstrodd till att vara ett
samhällsbehov.
4 100 år med Nobina
allt vanligare syn på väga
Scania Vabis det
var den här bussen från
are.
de 34 sittande passager
fekt på 130 hk och rym
Ledbussarna kom redan på 50-talet
men slog igenom först på 70-talet. Det
här är en av Volvos tidiga ledbussar av
modell B-5860, helt nytillverkad och
för första gången med dörrarna på
höger sida efter att man bytt till höger­
trafik. Motoreffekten är betydligt större
än tidigare bussar och ligger på 210 hk.
Det finns 71 sittplatser och stålkaros­
sen kommer från Hägglunds.
1920
1921
Spanska sjukan
skördade mellan 50
och 100 miljoner
människoliv.
I Norge startar ingenjören
Martin Olsen Schøyen bussbolaget Ing. M. O. Schøyens
Bilcentraler (SBC)
1921
Kvinnor får
rösträtt i
Sverige.
1921
Nya busslinjer
öppnas i Bohus­län:
Dingle – Hunnebo­
strand (27 km) och
Dingle – Fjällback­a.
Detta var SJ Buss
comeback.
rna. År 194 6
en
­
och turistbussarna blev
Bussen hade en motoref
det ett uppdämt resbehov
sin exteriör och interiör.
Efter kriget fanns
absolut senaste både i
1927
1923
M.A.N. är först
med direktinsprutade dieselmotorer.
1923
Busslinjen mellan
Hunnebostrand –
Gravarne öppnas.
1925
Det har blivit modernt
att vara solbränd.
1923
Det Osmanska väldet faller.
Riket Turkiet utropas.
Charles Lindbergh
gör den första
ensamflygningen
över Atlanten.
1927
Volvos första
personbil ser
dagens ljus.
Foto: Ulo Maasing
Framtidens stadsbussar påminner allt mer om spårvagnar, fast med
gummi­däck och utan räls. Den här bussen kommer från belgiska Van Hool och
tillverkas enbart med eldrift; antingen hybrid-, tråd- eller induktionsdrif­t.
Gas
bus sen: Mercedes
Citaro låggolvsbuss
med
biogas- eller naturga
sdrift
började tillverkas 199
7 och
symboliserar en allt
bredare
satsning på dels stad
strafik,
dels förnyelsebara brä
nslen.
Den finns i dag med
både
diesel-, bränslecelleller
biogasmotor, den star
kaste
med en effekt på 326
hk.
2011 Dagens kunder har höga krav på komfort. Med den här dubbeldäckaren
från VDL kör vi för första gången en turistbuss i linjetrafik och våra kunder får
fällbara säten, AC och internet ombord. Speciellt för jobbpendlare blir det här
ett bra alternativ till bilen – nu kan man utnyttja restiden till att jobba, sova,
surfa, titta på film ... eller vad helst man nu vill.
FRamtidens buss? På det tekniska universitetet i nederländska Delft har man utvecklat den här superbussen som har en maxhastighet på
250 km/h. Med sina 15 meter är den ungefär lika lång som en vanlig buss, men bara 2,5 meter bred och 1,7 meter hög. Den drivs av el från
lithiumbatterier och är byggd i kolfiber för att bli så lätt som möjligt. 23 passagerare ryms ombord. Läs mer på sidorna 10-11
1996 levererades 65 bussar av typen Volvo B10M/Van Hool till Swebus Express trafik,
beställda av Stagecoach. Volvo VanHool var en stor leverantör till både SJ och Swebus från
1970-talet och fram till 1990-talets mitt. Boggie-bussen (treaxlad buss) blev allt vanligare
och är idag den dominerande busstypen inom landsbygdstrafiken.
1929
1928
Alexander Fleming
upptäcker penicillinet.
1928
Den första Volvobussen byggs på
ett lastbilschassi.
Den stora depressionen och året då ljudfilm visas för första
gången i Sverige.
1935
Ett anslag på två miljoner kronor för inköp av
busslinjer beviljas av Riksdagen för första gången.
Nu får SJ Biltrafik möjlighet att köpa upp enskilda
busslinjer som konkurrerar med järnvägstrafiken.
1932
1930
Pluto upptäcks.
1931
SJ:s första busslinje
i Norrland öppnas
mellan Övertorneå
och Pajala.
GDG startar trafikrörelse med buss
och lastbil.
1932
1933
Busslinjen
mellan Sollefteå
och Kramfors
invigs.
SJ förvärvade Ostkustbanan och i
och med denna busstrafik i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland,
Gästrikland och Uppland.
100 år med Nobina 5
från YLLE till goretex
Liksom våra fordon har våra arbetskläder genomgått drastiska förändringar under historiens lopp. Och kanske ännu
tydligare än bussarna speglar uniformerna tidens stämningar och förhoppningar. Uniformen är också ett sätt för företaget
att marknadsföra sig och att lyfta fram sina anställda. Hur vill vi att våra kunder och samarbetspartners ska uppfatta oss?
1920 Tiden efter första
världskriget kom att kallas
för ungdomens tid och
modet blev nu gladare och
friare. Man kan förvisso
ana optimismen i de unga
förarnas leenden men
utvecklingen tog längre tid
när det gällde uniformer. Det
skulle dröja till sent 40-tal
innan de började skilja sig
från militärens. Det var väl­
klätt och dressat som gällde;
slips eller fluga och väst
under den enkelknäppta
kavajen. Nertill bar man
de för 20-talet så typiska
ridbyxorna tillsammans
med höga läderstövlar med
snörning. Lägg märke till
skärmmössorna som i olika
skepnader skulle komma
att bäras med stolthet ända
fram till 1990.
1940 Svår materialbrist var
en följd av andra världskriget
och medförde mycket slit i
verkstäderna. Idag är arbets­
kläder i verkstaden en själv­
klarhet, men före 40-talet var
mekanike­r iklädda skjorta och
kostym en vanlig syn. Snyggt
kanske, men opraktiskt.
1946 Under vintern
ersattes busskon­
duktörens keps med
en kosack­mössa
i fårskinn. Iklädd
fältkappa vore det svårt
att skilja honom från
en värnpliktig soldat
om det inte var för
konduktörsväskan.
1949 Vår på Djurgården i Stockholm. När vi närmar oss 50-talet blir uniformerna mer civila och lediga, men
är likväl elegantare än någonsin, gärna med dubbelknäppning och guldknappar. Än så länge hade de flesta
bussarna en konduktör ombord.
1958 Bussvärdinnor gjorde resan
bekvämare på turistbussarna. Vid en
första anblick går de inte att skilja från
flygvärdinnor från samma tid med sina
snygga pennkjolar, vita stärkta kragar
och välmålade läppar.
Liksom idag var kvinnorna i minoritet
inom bussföraryrket. Margit Claesson
till höger blev Sveriges första kvinnliga
trafikmästare 1963.
1945
1939 – 1945
Andra världskriget.
Världens första elektroniska dator,
ENIAC, byggs i USA med hjälp av
18 000 vakumrör. Den vägde 30
ton och användes för att skapa den
första atombomben.
1952
1948
LP-skivan
uppfinns i
USA.
1952
Religionsfrihet i
Sverige.
Efter kriget kom SJ igång med långväga busstrafik.
De första linjerna i början på femtiotalet gick från
Stockholm till Göteborg, Malmö, Kalmar, Karlstad,
Sundsvall, Kramfors och Härjedalen.
1939 – 1945
1947
1950 – tal
Stor trafikökning för busstrafiken då personbils- och tågtrafiken inskränktes. Problemet var dock bristen på däck och smörjmedel. Att
det inte fanns diesel och bensin gjorde att bussarna byggdes om till
gengasbussar, här nedan en buss med ett gengasaggregat på släp.
GDG:s verksamhet kompletteras
med bland annat bilservice, kioskförsäljning, hotell-, restaurang- och
resebyråverksamhet.
Fram till början på 1950-talet köpte SJ många privata järnvägar
i Sverige. När dessa lades ned under 50- och 60-talet ersattes
dessa av busslinjer. 50-talet var SJ Buss guldålder. Det fanns ett
uppdämt behov av att resa samtidigt som bilen ännu inte var var
mans egendom.
6 100 år med Nobina
1959 I dag har tv-serien Mad Men gett det tidiga 60-talets mode en rejäl skjuts.
1959 års bussuniformer skulle kunna vara hämtade från rekvisitan. Rökning förbjöds i
kollektiv ­trafiken 1993.
1973 Efter flower power-eran och ungdomens frigörelse ansågs slipsen vara en symbol för borgerlighet. Som ung förare mitt i progg­
rörelsen blev man knappast prydligare – och ballare – än så här. Speciellt om man hade ett par pilotbrillor och schysst skäggväxt.
2009 Praktiskt, skönt
och sportigt var ledorden
inför skapandet av Swebus
kollektio­n 2009. Pikétröjor,
shorts och gymnastikskor
skulle ha varit otänkbart
på en bussförare i tjänst
för bara ett par decennier
sedan. Dessutom har byxor
blivit standard för både
kvinno­r och män.
hur kommer framtidens
uniforme­r att se ut? Nya smarta
material eller bara snygga och
stilrena plagg?
Eller är detta den framtida stilen?
Den här snygga uniformen har vi
lånat från Nobina i Danmark för
att få inspiration till en framtida
kollektion. Den bär tydliga drag
av 50-talets flyg- och buss­
värdinneuniformer.
Och hur kommer Nobinas trafik­
värdar att se ut? De är en helt ny
kategori av medarbetare hos oss
och de första kommer att hjälpa
våra kunder i busstrafiken mellan
Stockholm och Norrtälje, med
början nu till midsommar.
2006 Slips och väst är tillbaka sedan några år och Swebus har
infört den blå skjortan som fortfarande används på sina håll
men nu ersätts av vita skjortor.
1959
Roslagsbanan förstatligas och SJ tar över
SLO, Stockholms läns
omnibussbolag.
1957
1955
Allmän statlig sjukförsäkring
införs i Sverige.
Hunden Laika är den första levande
varelse som skickas upp i rymden.
1960
Premiär för
flygbussarna.
världen
branschen
Nobina
1954
1955
1958
Svenska experiment med
färgtelevision visas hos
AGA i deras laboratorium
på Lidingö.
Rosa Parks vägrade lämna sin sittplats på bussen till
en vit man. Hennes vägran ledde så småningom till att
Högsta Domstolen förklarade att rasåtskillnadslagarna
stred mot den amerikanska konstitutionen.
Sverige deltar för första gången i Eurovision
Song Contest, där Alice Babs sjunger Lilla
stjärna och hamnar på fjärde plats.
100 år med Nobina 7
med fokus på kunden
Synen på bussresan och kundernas behov har förändrats påtagligt under våra första 100 år. Tidigare fokuserade
många trafikföretag enbart på att få en så rationell drift som möjligt, men idag gör vi allt vi kan för att uppfylla
kundernas behov. Ett av våra viktigaste kundlöften är att göra resan enkel, vänlig och prisvärd.
”För att
kunna uppnå
fördubblings­
målet måste vi
göra kollektiv­
trafiken ännu
mer attraktiv
för framförallt
bilister.”
Liksom vår första kund 1911 har dagens
kund ett huvudbehov: att kunna resa så
smidigt och prisvärt som möjligt. Det
som däremot har förändrats på 100 år är
kraven på mervärden. Om man leker med
tanken på att ta en omnibus från 1911 till
jobbet blir det tydligt. Även om resan kos­
tade några öre som den gjorde då, skulle
man känna sig lurad. Med sina 20 km/h
skulle den vanliga resan på en halvtimme
i bästa fall pågå i två plågsamma tim­
mar. Men för resenärerna 1911 var detta
framtiden. Alternativet var en droska eller
apostlahästarna.
Förutom att ta sig från A till B förvän­
tar sig kunderna något mer idag. Man vill
ha komfort, snabbhet, flexibilitet och ett
trevligt bemötande. Man vill resa miljö­
vänligt och direkt bli uppdaterad om en­
ventuella störningar i trafiken. Känslan av
att titta ner på bilarna som man svischar
förbi i bussfilen är härlig, men den räcker
inte. Idag har vi även tunnelbanor, pendel­
tåg, spårvagnar, miljöbilar, bilpooler och
till och separata cykelbanor. Busstrafiken
har aldrig haft så stor konkurrens som nu.
Men å andra sidan blir bussarna bättre och
bättre med en komfort som börjar närma
sig personbilarnas.
Fördubblingsmålet
För att kunna uppnå fördubblingsmålet
måste vi göra kollektivtrafiken ännu mer
attraktiv för framförallt bilister. Den
viktigaste frågan är då hur lång tid buss­
resan tar jämfört med att åka bil. För att
få kortare bussresor kan man till exempel
bygga nya snabba stomlinjer där bussarna
prioriteras. Eller bättre tvärförbindelser
i storstäderna, till exempel direktbussar
mellan olika förorter. Viktigt är också en
ökad turtäthet och pålitlighet för att få
kortare väntetider och smidiga byten. Med
den nya lagen och de nya branschavtalen
får vi som trafikföretag nu en större möj­
lighet att påverka trafikplaneringen och
marknadsföringen.
Ett bra exempel är vår satsning på nya
fräscha dubbeldäckare som har AC och
internet ombord. Nu får pendlarna mellan
Norrtälje och Stockholm två timmar jobb­
tid istället för restid.
en indignerad insändare från Aftonbladet 29 oktober 1934.
Under 30-talet ställdes andra krav på både passagerare och
förare än idag. I dagspressen kunde man till exempel läsa om
förare som ”inte har uniformsrocken på sig” trots att det är 35
grader varmt ute.
1961
Berlinmuren
byggs.
1963
The Beatles albumdebuterar med skivan
Please Please Me.
8 100 år med Nobina
1963
1967
1969
I Sverige får vi fyra
veckors lagstadgad
semester.
Den 3 september genomförs högertrafikomläggningen. För SJ Buss och bussbranschen
innebär detta stora ekonomiska problem.
20 juli landar
Apollo 11 på
månen.
1963
1968
Den ökande färjetrafiken mellan
Åland och Roslagen föder flera nya
bussturer som ger sommargäster och
bofasta en tät och billig trafik.
Busstillverkningen blir
ett eget företag inom
Volvokoncernen.
1969
SJ:s Stock­
holms­­linjer
övertas av SL.
1969
Fem dagars arbetsvecka införs i slutet av
1960-talet och det börjar erbjudas billiga
bussresor med start på fredag eftermiddag och med hemresa söndag kväll.
Foto: Sören Håkanlind
I Falkenberg har
SJ Biltrafik, SJ
busstrafik, Swebus
och Nobina kört
trafiken i obruten
följd sedan 1935,
vilket troligtvis
gör deras depå till
Sveriges äldsta.
Trettio år i branschen
Möt Leif Elgh – trafikplanerare i falkenberg
Med en pappa som var lokförare och en farfar som var signalreparatör föddes Leif med kollektivtrafik i
blodet. Sedan sin jobbstart 1983 har han provat det mesta i bussbranschen; städa bussar, meka med
bussar, köra bussar, styra upp personalplanering och som idag; planera trafiken i Hallands län.
Leif hade tidigt ett stort intresse för bussar
och tåg. Han läste tidtabeller, grafer och
pappas tjänstgöringslistor. En och annan
övernattning blev det också i lokstallet
i Limmared, när han var med pappa på
jobbet. När Leif började köra buss var det
tidigt åttiotal och vardagen för förarna såg
lite annorlunda ut jämfört med i dag.
– Vi hade till exempel ingen kommuni­
kationsradio i bussen, och blev det fel på
bussen ute på landsbygden, ja då var bara
att traska in till närmaste hus och be att få
låna telefonen.
Men tekniken gjorde sitt intåg steg för
steg även i bussbranschen, och på 80-talet
installerades till och med radio i bussarna.
– Om man ska jämföra bussföraryrket
idag med hur det såg ut för 30 år sedan kan
man sammanfatta det med att det är mer
rationellt idag. När jag började köra buss
på åttiotalet tog det över en timme att åka
mellan Falkenberg och Varberg. I dag tar
samma resa endast 45 minuter. Annars är
yrket sig väldigt likt. Resenärerna har inte
heller förändrats mycket sedan åttiotalet.
Det är i och för sig fler resenärer idag, och
det är ju trevligt.
Nöden har ingen lag
I början av åttiotalet fick bussförarna ta fler
egna beslut. På en tur mellan Varberg och
Kungsbacka blev Leif stående med en buss
som inte ville starta. Han såg sig om efter
ett verktyg och hittade en brandyxa. Den
fungerade ypperligt för att få igång start­
motorn och turen kunde fortsätta. Uppfin­
ningsrikedom är en bra egenskap hos både
en bussförare och en trafikplanerare.
– Det är många som måste känna sig
nöjda med det jag gör som trafikplanerare.
Förarna ska vara nöjda med sina turer,
företaget med effektiviteten, resenärerna
med sina resor och Länstrafiken med det
vi på Nobina levererar. Det ställer stora
krav, dels på en robusthet i systemet, dels
på kreativiteten eftersom det handlar om
ständig förändring och utveckling.
Leif Elgh trivs väldigt bra som trafik­
1971
1978
En statlig utredningen lägger grunden till ett nytt
bussbidragssystem. Detta system ska säkerställa
en bättre transportservice, framför allt i Sveriges
glesbygder.
Beslut om länsvisa huvudmän
för den kollektiva persontrafiken.
Detta ändrar grundförutsättningarna för SJ Buss busstrafik.
1971
Det enhetliga månadskortet, det så kallade
50-kortet, införs i
Stockholmstrafiken.
1977
Elvis Presley dör.
planerare, men visst erkänner han att han
längtar ut på vägen ibland.
– Ja, det är ett väldigt roligt jobb med
mycket frihet. Och det var skönt med de
där oregel­bundna arbetstiderna som man
hade som buss­förare, det passade så bra
att ha fridagar mitt i veckan när barnen
var små. Man fick så mycket gjort.
Om man blickar framåt går kollektiv­
trafiken och bussbranschen en ljus framtid
till mötes, om man får tro Leif Elgh.
Dagens samhälle är uppbyggt kring kol­
lektivtrafik eftersom det är så många som
pendlar till och från jobbet.
– Ska vi locka till oss fler resenärer
måste vi ha ett bra sortiment. Vi kan
jämföra det med en mataffär. Vi måste ha
ett bra utbud och bra öppettider. Utbudet
betyder för vår del bra linjer och öppet­
tiderna att turerna går på rätt tider. I fram­
tiden tror jag att vi kommer att se ännu fler
stora trafikstråk och snabba förbindelser
mellan de stora samhällena. Allt för att
vara så effektiva som möjligt.
Leif Elgh
Ålder: 64 år
Familj: Hustru,
två vuxna barn och
fyra barnbarn
Arbetar som:
Trafikplanerare i
Halland
Intressen: Fotografering, bussar och
tåg, hemmet och
familjen
Lyssnar gärna på:
Rolling Stones
Läser just nu: Nick
Hornby
Motto: Var inte för
optimistisk – ljuset
i tunneln kan vara
ett tåg!
1985
Riksdagen fattar beslut om att bussföretagens tillstånd
för linjetrafik inom ett län upphör att gälla från den 1 juli
1989. Därefter får läns­huvudmännen i princip monopol
på kollektivtrafiken.
1981
1983
Huvudmännen får
politiskt och ekonomiskt ansvar.
Deltagare från 158 länder finns på
plats då de första världsmästerskapen i
friidrott invigs i Helsingfors.
100 år med Nobina 9
Om vi blickar framåt…
Morgondagens bussar kanske blir snabbare och lyxigare – kvar står ändå bussföraren där som en
självklar representant för Nobina. Välkommen till framtiden, en spännande mix av smart stadsplanering,
energieffektivitet och ännu bättre kundbemötande!
”Vet du, jag har
insett att det är
lättare att köra
buss än bil. Ju
större desto
enklare! Nästa
steg blir att lära
mig köra tåg.”
Året är 2050. Det strömlinjeformade vi­
dundret klyver skymningen som en svart
pil. Den smeker vägbanan, andas in den
ljumna asfalten, flyger fram mot hållplat­
sen. Så bromsar den mjukt in framför
våra fötter. Tjugo små dörrar öppnas, som
vingar, rätt upp mot stjärnhimlen. Det
lyser svagt därinifrån. Till en början kan
man endast urskilja konturer, men när
ögonen vant sig vid ljuset syns en förare
därframme vid ratten. Hon vänder sig glatt
mot oss: ”God kväll! Välkommen ombord!”
Men låt oss backa bandet en aning.
Även om mycket har hänt sedan Nobinas
start för 100 år sedan är vi inte där riktigt
ännu. 2011 är inte så mycket maskinernas
år – som människornas.
Världens möjligheter
Agata Sjösten vrider om nyckeln och
trampar på gaspedalen. Hon svänger ut
från garaget, ut på den öppna vägen och
kisar upp mot en himmel som inte riktigt
verkar kunna bestämma sig för om det är
vår eller sommar.
– Vet du, jag har insett att det är lättare
att köra buss än bil. Ju större desto enk­
lare! Nästa steg blir att lära mig köra tåg.
Agata är 36 år och har kört buss i två
år i Botkyrka utanför Stockholm. Men nu
är hon på väg mot en ny tjänst. En dag frå­
gade en av hennes chefer om hon ville vara
med i uppstarten av trafikområde Norrtäl­
je, något Agata inte behövde fundera länge
på. Hon tycker det är kul att utvecklas.
– Nobina är en arbetsgivare som tar hand
om sina anställda och tänker framåt. För
den som vill finns det världens möjligheter
att utvecklas inom företaget. Visar man
bara framfötterna så kan man gå långt.
Dessutom tycker jag att cheferna är väldigt
bra på att fråga om man vill gå vidare.
Även om bussföraryrket är mansdo­
minerat och dessutom har relativt hög
medelålder, känner sig Agata helt hemma
i gänget. Men att få in fler unga människor
i yrket tror hon kommer att bli viktigt för
företagets framtid.
– Det blir en trevlig stämning på gara­
gen med en bra blandning av gamla och
unga. Dessutom tror jag att det är viktigt
just nu att ta tillvara på de äldres kunskap
innan de går i pension. Om man ser framåt
tror jag även på att försöka få in fler kvin­
nor i yrket och göra jobbet mer könsneu­
tralt. Det är bra både för stämningen på
garagen och ute i trafiken.
Framtidens bussar
Samtidigt som vår ledbuss snirklar sig fram
i aprilstockholm sitter produktchef Helén
Elvmarker på Volvo Bussar och funderar
på morgondagens bussar. Det är ett arbete
som innebär en ständig anpassning till
yttre omständigheter och en värld i föränd­
ring. Det handlar om att tillverka bussar
som verkligen säljer och som motsvarar
kundernas krav. Och det handlar om ett
ansvar gentemot kommande generationer.
– Urbaniseringen ökar ständigt och vi
får ett allt större behov av att transportera
människor. Samtidigt vet vi att oljan en
dag kommer att ta slut. Så hur gör vi? När
vi tar fram morgondagens bussar måste vi
därför samtidigt fundera på hur vi plane­
rar våra städer, säger Helén Elvmarker.
Hon menar att det blir allt viktigare att
planera städer med bättre förutsättningar
för cyklande och kollektivtrafik och att
bygga dagis, skola och vård där folk bor.
Kollektivtrafiken måste planeras smart så
att den flödar utan att bussarna fastnar i
långa bilköer. De flesta avstår från att åka
kollektivt om det tar mer än en och en halv
gång längre tid än att köra bil. I städerna
1991
1991
1989
Berlinmuren
faller.
Swebus förvärvar Postens
Dilligenstrafik och Malm­
fältens Omnibus AB.
Helsingborgsbuss är först i Sverige
med lågentrébussar från MercedesBenz. Funktionshindrade och
småbarnsföräldrar får nu en helt ny
möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken.
1993
1994
Swebus Danmark
A/S bildas.
Swebus köper finska TransBus Oy,
varefter uppstår Oy Swebus Finland.
världen
branschen
Nobina
1990
1992
Swebus bildas genom GDG Biltrafik AB:s
förvärv av SJ Buss. Dotterbolagen Swebus Inrikes
respektive Swebus Utrikes bildas. Huvudkontoret
flyttas från Göteborg till Stockholm.
Swebus köper
Helsingborgsbuss AB
och Wasatrafik AB
inklusive Interbus AB.
10 100 år med Nobina
1994
Priscilla öknens drottning går upp
på biograferna. Dragshowartister
köper en buss, Priscilla, och ger
sig ut på en resa till Alice Springs.
1994
Nelson Mandela blir Sydafrikas första svarta
president och Sveriges första kvinnliga länspolismästare utses.
Agata
Sjösten
Foto: Christian Hagward
Ålder: 36 år
Familj: Man, tre
barn
Arbetar med:
Uppstartsprojektet
i Norrtälje
Intressen: Kultur
och teater
Motto: ”Ett leende
kan rädda dagen.”
Nya bränslen eller komfort?
Bussutvecklingen vad gäller stadstrafik
respektive långfärdsbussar rör sig åt olika
håll eftersom de drivs av olika aktörer.
– Stadsbussutvecklingen är mest foku­
serad på alternativa bränslen, bussarnas
vikt och sådana saker. Vad gäller lång­
färdsbussar är kundanpassningen större.
Där tas mer hänsyn till resenärernas kom­
fort eftersom man tillbringar längre tid i
bussen. I framtiden kan man även tänka
sig att de här bussarna kommer att bli mer
aerodynamiska. En gemensam nämnare
mellan stads- och långfärdstrafik är att
man i framtiden förmodligen kommer att
arbeta med spännande detaljer i interiör­
en, som ljussättning och ljuddesign, säger
Helén Elvmarker.
Helén berättar entusiastiskt om utveck­
lare i Kina som arbetar med att ta fram
nya energieffektiva bussar och om den
superspännande ”Batmobussen” som Delft
University i Holland lekt med, en skapelse
som får framtidsvisionen som vi beskrev
inledningsvis att inte kännas så hemskt
långt borta.
– Vi skulle kunna ta fram hur flashiga
saker som helst, tekniken finns redan där,
avslutar Helén Elvmarker.
Men tillbaka till Agata Sjösten i bussen.
Framtidens färdmedel må utvecklas till
rena rama rymdskeppen, men något Agata
vill förbättra på bussarna redan idag är
att öka utrymmet för handikappade. Hon
menar att en tur ibland tidigt fylls upp
med barnvagnar och att en rullstolsburen
person då får svårt att ens få plats.
1995
1997
Webben fick sitt genomslag
när det inte längre var tekniskt
komplicerat att hitta information
på Internet.
Hong Kong
blev återigen
kinesiskt
efter 156 år.
– När jag ser framåt tänker jag på hur vi
bemöter våra kunder. Det är resenärerna
som är vår framtid. Jag tror att god kund­
vård och teknisk utveckling är precis lika
viktigt i framtidens konkurrenssituation!
Vår buss stannar till och släpper
på ännu en resenär. Agata ler, tittar i
backspegeln och vi rullar mjukt vidare
mot nästa hållplats. På väg mot 100 nya
spännand­e år.
Siemens ger sig för första
gången in i bussbranschen.
Deras helhetskoncept
innehålle­r batteridrivna
bussar, moduluppbyggda
hållplatser med biljettmaskiner,
strömskenor för snabbladdning
och system för trafikinforma­
tion i realtid. En busslösning
av den här typen kostar bara
hälften eller en tredjedel av vad
motsvarande spårvagnslinje
skulle kosta!
Foto: Siemens
kan hybridbussar bli viktiga, där man kan
utnyttja bromskraften till att starta bussen
efter korta stopp. Förhoppningen är att
man i nästa steg kan gå över till en ännu
större andel batteridrift i bussarna. Men
då återstår frågan hur städerna ska sköta
infrastrukturen kring laddningen och om
man kan enas kring en gemensam standard.
1997
Schøyen Gruppen AS och
National Express Ltd bildar
Concordia Bus BV med
säte i Nederländerna.
1998
Swebus förvärvar Gävle Trafik AB
och Swebus Finland byter namn
till Oy Stagecoach Finland Ab.
1995
1996
1997
1999
Swebus Norge AS
bildas genom förvärv av
Vestoppland Bilselskaps
Eiendomsselskap AS.
Skotska Stagecoach med Brian
Souter som ägare köper Swebus
från SJ. Stagecoach satsar
kraftigt på expressbusstrafiken.
Världens första klonade får
Dolly, visas upp av skotska
forskare den 23 februari.
Concordia Bus BV köper Swebus
av Stagecoach och Goldman
Sachs kommer in som ägare.
100 år med Nobina 11
Bussresan 100 år
- det ska vi fira!
Karlstad
I år är det 100 år sedan vår första busslinje startade i Sverige år 1911.
Det kommer vi att uppmärksamma hela detta år med en rad olika aktiviteter:
Workshop
Interaktiv utställning
Det hela inleds med en workshop till­
sammans med ett antal forskare och
trendspanare i Stockholm den 17 maj för
att leverera inspiration till det fortsatta
projektet.
Resultaten samlar vi på en Facebook-sida
som kommer att vara öppen och tillgänglig
för alla. Här väljer en jury ut de mest spän­
nande, roliga, tokiga, nyfikna och innova­
tiva lösningarna som sedan presenteras i
en interaktiv utställning runtom i Sverige.
Under hela tävlingen belönas de inskick­
ade bidragen med fina priser: Förstaprista­
garen vinner till exempel en hel helg med
fri tillgång till en alldeles egen dubbel­
däckare med förare som kör dig och dina
vänner vart du vill i Sverige. Vinsten för
åttondeklassarna är en skolresa för hela
klassen i en av våra nya dubbeldäckare!
Och hittar vi en idé vi tycker riktigt mycket
om kommer vi att göra den till verklighet.
Örebro
Roadshow
Södertälje
Skövde
Under september blir det en roadshow
som besöker Karlstad, Örebro, Skövde,
Södertälj­e och Lund och ett antal av
våra depåer, preliminärt blir det Falun/
Borlänge, Karlstad, Örebro, Nyköping/
Katrine­holm, Malmö och Kungälv som
får oväntat besök.
Event
I höst blir det sedan ett avslutande event
dit vi bjuder in våra uppdragsgivare och
diskuterar framtidens kollektivtrafik.
Lund
Film om framtidens
kollektivtrafik
Tävling på Facebook
Under sommaren produceras också en film
om framtidens kollektivtrafik. I filmen be­
söker vi tre olika städer i Europa där man
tagit ett rejält kliv framåt för att utveckla
kollektivtrafiken: Lyon, där hela stads­
trafiken körs med ljudlösa, miljövänliga
eldrivna, smidiga trådbussar förutom tre
spårvägslinjer och fyra tunnelbanelinjer.
Kent, där man investerat stort i ett super­
modernt busslinjesystem, FasTrack BRT,
och hela stadsplaneringen bygger på mini­
mala gångavstånd till den nya BRT-linjen.
Dublin, där man framförallt har underlät­
tat jobbpendlingen med speciella busskör­
fält som dagligen kontrolleras av polisen
för att säkerställa att bussarna kommer
fram. Idag går det betydligt snabbare att ta
sig in och ut ur stan i rusningstid med bus­
sen jämfört med att åka bil.
Till hösten arrangeras även en tävling på
Facebook för allmänheten och alla åtton­
deklassare där man får designa framtidens
farkoster, hållplatser och informations­
system för kollektivtrafiken. Hur ska till
exempel morgondagens bussar se ut? Hur
ska busshållplatserna vara byggda? Och
hur ska informationen i trafiken kommu­
niceras till oss resenärer på bästa sätt?
Inbjudan till lärarna går ut redan före
sommaren, samtidigt som sidan öppnas
för spontana tävlingsbidrag.
Hjälp oss at
forma framt t
för en 100-åriden
ing
Vi på Nobin
a, Sveriges störs
ta bussbolag,
jobbar varje dag
med frågor kring
hur kollektiv­
trafiken kan bli
enklare och bättr
e – nu, och
om några år. M
en det är också
dags at t vi
börjar tänka än
nu längre framåt.
Välkommen med
dina idéer!
2004
Facebook startar och blir
snabbt världens största
sajt inom sociala medier.
I juli 2010 hade man över
500 miljoner användare.
2000
Concordia Bus
köper SBC.
2007
2010
FN:s klimatpanel rapporterar att
den globala uppvärmningen med 90
procents sannolikhet är orsakad av
mänskliga aktiviteter.
All Nobinas verksamhet
i Stockholmsområdet är
nu ISO-certifierad avseende kvalitet och miljö.
2012
Den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft
världen
branschen
Nobina
2001
2006
World Trade Center
i New York förstörs i
historiens mest omskrivna terrorattack.
Sverige blir först i världen
med att vinna guld i
hockey i både VM och OS
samma säsong.
2006
2008
2009
2011
Interbus avyttras
och Fleet bildas.
Concordia Bus
Danmark A/S
bildas.
Koncernen byter
namn till Nobina.
Världens första snabbladdningsbara hybridbussar börjar
rulla på Umeås gator.
Denna tidning är en bilaga från Nobina Sverige AB
Nobina Sverige är landets ledande bussföretag med cirka 5000 medarbetare och 2100 bussar. Vi finns på 100 platser runtom i landet.
Varje dag förenklar vi vardagsresandet för cirka 500 000 påstigande
kunder. Det betyder att nästan var tredje bussresa i kollektivtrafiken i
Sverige sker med Nobina.
Uppdragsgivare: Rolf Kolmodin Tel: 08-410 65 441
Produktion: Åkesson & Curry Tel: 08-402 41 50
REDAKTÖR: Mats Janson
Formgivare: Sofia Nilsson