SANN KÖRGLÄDJE

2 Noterat / 3 Jobbsnack / 4 Säkerheten först / 7 Den gröna resan
9 Kollegan / 10 Hållplats Nobina / 12 Å andra sidan
1/2015
AVSÄNDARE: Nobina Sverige AB, Armégatan 38, 171 71 Solna
ACCESS
TIDNINGEN FÖR ALLA
SOM JOBBAR PÅ NOBINA
Foto: Dan Lindberg
SANN KÖRGLÄDJE
För allkonstnären och bussföraren Rashad Abdelkader
är det inte konstformen i sig som är det viktiga – det
är glädjen den sprider som räknas. Tillsammans med
dockan Kurda har han fått människor över hela världen
att skratta, men ofta är det bakom ratten i en av Nobinas
bussar i Örebro som han bjuder på ett smittande skratt.
SIDAN 9
EN SÄKRARE RESA
NÄTVETT OCH ETIKETT
VÅRT GARAGE: HAKUNILA
Säkerheten går alltid först. I Helsingborg bestämde man
sig för att göra något åt de farliga fallolyckorna. SID 4 – 6
Access tipsar om hur du beter dig i den digitala
Nobina-världen. SIDAN 8
Häng med till Nobinas östligaste depå, Hakunila
i Finland. SIDAN 11
DESSA KOLLEGOR KAN DU
LÄSA OM I DETTA NUMMER:
Afrim Rexhepi, Helsingborg
Annica Nordin, Sundsbruk
Avdullah Rexhepi, Helsingborg
Bashkim Jusufi, Kalmar
Bertil Jönsson, Helsingborg
Christer Ekendahl, Helsingborg
Esa Kemppainen, Hakunila
Ewa Larsson, Kalmar
Fatmir Kajtazi, Malmö
Fikret Nurkovic, Flen
Hussein Alipour, Karlstad
Hysnije Jusufi, Kalmar
Ilkka Paakkinen, Hakunila
Jan-Ove Bengtsson, Kalmar
Jarmo Bäckström, Hakunila
Jimmi Jonsson, Solna
Juri Paju, Hakunila
Juri Tökvin, Hakunila
Khalil Murad, Helsingborg
Lena Sejdijaj, Helsingborg
Lennart Carlsson, Tidaholm
Leo Paasiluoto, Hakunila
Maamar Moussaoui, Hakunila
Mackis Tiflidis, Solna
Mahdi Ahmadi, Stockholm
Margaretha Johansson, Kalmar
Markus Kurki, Hakunila
Mia Lyth, Sundsvall
Mikael Eriksson, Skaraborg
Mohamed Oukilo, Hakunila
Märtha Dahlberg, PRO
Niklas Thorslund, Solna
P-O Bengtsson, Helsingborg
Petar Tsenov, Hakunila
Petri Pentikäinen, Hakunila
Petri Silvonen, Hakunila
Rashad Abdelkader, Örebro
Riitta Huttunen, Hakunila
Roland Jensen, Vänersborg
Rose Saremi, Malmö
Selim Nuradini, Kalmar
Stefan Arnell, Värmland
Susanne Åström, Röbäck
Tanja Tindeus, Solna
Tomas Salibah, Skövde
Vesa Färlin, Hakunila
2
LEDAREN
NOTERAT
RISKMINIMERA MERA
FÖRST ETT ERKÄNNANDE. Det kanske visar sig
vara korkat när jag jobbar med så många duktiga
förarkollegor. Men jag bjuder på det. Jag tog
B-körkort på det tredje försöket. Då, för femton
år sedan, var jag så oerhört frustrerad. Idag kan
jag vara glad att det tog de där tre försöken. För
jag lärde mig att ha respekt för trafiken. För att
marginalerna är små, för att vad som helst kan
hända och för att det i trafiken aldrig lönar sig att
ta några risker. Jag lärde mig, som trafik­
inspektören som till slut godkände mig sa, att
riskminimera mera.
DET ÄR STOR SKILLNAD på att köra bil privat och
att köra buss i yrkestrafik. Som bussförare har
man ett enormt mycket större
ansvar för så många människor.
Föraren är bussens
Föraren är bussens säkerhetschef
säkerhetschef och på
och på ett arbetspass tas hundraett arbetspass tas hundratals
tals beslut som måste bli rätt för
beslut som måste bli rätt för
att alla ska må bra. Ibland är
besluten lätta. Andra gånger är de att alla ska må bra.”
svåra. Men trafik­i nspektörens
mantra, att riskminimera mera, är smarta ord att
ha med sig oavsett i vilken roll vi befinner oss i
trafiken.
ATT ÅKA BUSS är det säkraste sättet att färdas i
FÖRARTEST PÅ LIKA VILLKOR
ett fordon på en väg. Men trots det händer olyckor
som beror på enskilda beslut. Det kan handla om
att jag som kund bestämmer mig för att inte
använda övergångsstället och genar över buss­
terminalen för att spara minuter,
vilket resulterar i att föraren
måste väja för mig, vilket resulterar i en tvärbromsning, vilket
resulterar i en fall­olycka
ombord. Ett litet enskilt
beslut som får stora och
svåra följder. Om jag tidigare mest tänkte på att riskminimera mera när jag körde bil har det, efter att jag
börjat på Nobina, blivit
påtagligt i ett större sammanhang. Just den där medvetenheten lyfte kollegorna i
Helsingborg under sin säkerhetsvecka. Det skriver vi om i
detta nummer av Access.
För till syvende och sist handlar
det om att riskminimera mera för
sin egen, för kundernas och för
varandras skull.
Under förra året implementerades nya förartester för rekrytering av
bussförare, både för de som redan har busskörkort och för de som ska
utbildas till bussförare på NobinaAkademin.
Maryam Yazdanfar
Chef Public Affairs & Kommunikation
ACCESS GES UT AV NOBINA SVERIGE AB 08-410 65 300, [email protected]
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Jan Bosaeus
Tel: 08-410 654 04
[email protected]
CHEFREDAKTÖR
Maryam Yazdanfar
Tel: 08-410 653 09
[email protected]
KOMMUNIKATÖRER
Malin Säker
Tel: 08-410 654 39
[email protected]
nummer 1 | 2015
Angelica Nordqvist
Tel: 08-410 654 34
[email protected]
Jimmi Jonsson
Tel: 08-410 653 15
[email protected]
SWEBUS Christel Grip
Tel: 08-410 659 43
[email protected]
Så här stiliga är NobinaAkademins lokaler i Solna, utanför Stockholm.
NobinaAkademin utbildar i dagsläget endast till Nobinas trafik­
områden i Stockholm. De teoretiska delarna genomförs på huvud­
kontoret i Solna och de praktiska på det område man har sökt till.
PRODUKTION: Åkesson & Curry
Tel: 08-402 41 50
REDAKTÖR: Mats Janson
Tel: 08-402 41 47
BUSSFÖRARREPRESENTANT
Stefan Roos
Tel: 070-873 49 53
[email protected]
TRYCK: Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt Svanen
och ISO 14001.
MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0701
XX
DETTA FÖR ATT EFFEKTIVISERA och kvalitets­
säkra rekryteringsprocessen och för att säkerställa att hela Nobina har samma processer.
De nya testerna togs fram av en arbetsgrupp
som bland annat bestod av förare, representanter
från NobinaAkademin och personalavdelningen.
Tillsammans med en extern psykolog upprättades en kravprofil utifrån vad som ansågs vara av
vikt som bussförare på Nobina. Utifrån profilen
utformades sedan en intervjumall med standardiserade frågor.
– De nya testerna gör det enklare att hitta bäst
lämpade för jobbet samtidigt som det ger alla
sökande samma möjligheter att gå vidare i
rekryteringsprocessen.
Den nya krav­profilen
inkluderar inga bakgrundsvariabler utan
det är först vid intervjun
som rekryteringsansvarig blir varse om kandiTanja Tindeus.
datens kön, ålder och
ursprung. Allt för att
säkra mångfalden, säger Tanja Tindeus,
HR-­generalist på Nobina.
KLART FÖR TRAFIKAVTAL I VÄRMLAND
TILLSAMMANS MOT MÅLET
XX
I BÖRJAN AV ÅRET tecknade Nobina och Värmlandstrafik ett tioårigt avtal gällande linjetrafik
och skoltrafik. Trafikstart planeras till tidtabellskiftet i december 2015.
– Det här ger Nobina en aktiv roll i att utveckla
trafiken med resandeincitament som bonus utöver
den ordinarie ersättningen. Vi är glada över förtroendet som Värmlandstrafik har visat oss och vi ser
fram emot att sätta igång arbetet för att få fler
värmlänningar att välja bussen, säger Stefan
Arnell, Nobinas trafikchef i Värmland.
I avtalet finns även möjlighet till två års för­
längning.
XX
FÖR
ATT NOBINA SKA
kunna nå sitt mål,
”alla vill resa med
oss”, har man tillsammans med fackliga parter tagit fram tre medarbetarkriterier – Personligt
ansvar, Samarbete och Förståelse för helheten. Dessa kriterier ska
hjälpa alla anställda, oavsett roll, att
förhålla sig till företagets värderingar och mål.
Alla anställda kommer bland annat att stöta på
kriterierna i medarbetarsamtalen. Där kommer du
tillsammans med din närmsta chef att få tillfälle
att diskutera vad kriterierna betyder för dig.
7%
JOBBSNACK
… så mycket
kan du minska
koldioxidutsläppen
genom att köra grönt.
3
skanetrafiken.se/melodibussen
Svebus
Birgit Nilsson
Direktbuss
Melodifestivalen
D
M AN - A21
skanetrafiken.se/melodibussen
FÖRSTA SPADTAGEN
.
.
XX
ATT MÅ BRA PÅ SIN ARBETSPLATS är viktigt
för att man ska orka göra sitt bästa. För
många är det kollegorna som avgör om man
trivs på jobbet eller inte. Access frågade tre
förare i Kalmar om vad som utmärker en bra
kollega.
n
Direktbuss
Melodifestivalen
D
NU RULLAR
MELODIBUSSEN
Nu är bygget av den nya depån i Lidköping i full gång. I bakgrunden
skymtar Vänern som kommer att bjuda på trevlig utsikt året om.
99 PROCENT
NÖJDA KUNDER
XX
I MARS FICK Helsinborg äran att hålla ett av
Melodifestivalens delmoment – Andra chansen.
Då passade Nobina på att sätta in två extrabussar
till och från Helsingborg Arena där eventet skulle
hållas. Bussarna var klädda med dekaler på
ut­sidan och inuti väntade guld, glitter och buss­
förare med cylinderhatt.
Syftet med extrabussarna var att nå sällan­
resenärer och ge en positiv upplevelse av
kollektiv­trafiken.
XX
SÅ BRA RESULTAT fick TO Vänersborg för stadstrafiken i Trollhättan och Vänersborg under fjärde kvartalet 2014.
– Ett fantastiskt resultat! Utfallet för hela 2014
visar även bättre betyg på nästan alla frågor jämfört med 2013. Så bra resultat kan vi bara uppnå
när alla är med och bidrar, säger Roland Jensen,
Trafikchef i TO Vänersborg.
CTL PÅ GÅNG
I HELA LANDET
XX
ÅRETS
FÖRSTA MÅNADER har varit hektiska för
CTL runt om i landet. I Stockholms CTL Mitt tog
man den 19 januari över trafikledningen för
trafik­område Västernorrland. Övergången skedde
smidigt, tack vare förares och trafikledares starka vilja att finnas till hands för resenärerna.
I Södra Skåne tog CTL Syd över jourtrafiken
den 21 januari. Detta har varit en riktig utmaning
eftersom Södra Skåne är en av Nobinas största
trafikområden. Men efter gott samarbete mellan
ledningen i Södra Skåne, facket och CTL Syd har
man nu täckt upp och hanterar samtliga kända
risker. Den 2 februari tog CTL Syd helt över trafik­
ledningen i Södra Skåne.
Även CTL Väst har utökat sin verksamhet med
hela Värmlands trafikledning från och med den
25 januari. Efter en tid med jourtrafikledning och
parallell hantering av risker gick även den övergången smidigt.
– Självklart arbetar vi kontinuerligt med att
finna brister och snabbt korrigera dessa, men på
det stora hela har samtliga övergångar gått bra,
säger Mahdi Ahmadi, chef för CTL Stockholm.
DAGS FÖR FIA 2.0
XX
UNDER VÅREN KOMMER ett nytt FIA att lanseras. Först ut är Södertälje och Norra Skåne
där FIA kommer att provköras under ett par
veckor. Senare i vår planeras resterande
trafik­områden att bli uppgraderade.
GODA KOLLEGOR
Även i Malmö kör Nobina med
Melodifestivalbussar. Så här fin
var bussföraren Fatmir Kajtazi
när han körde festivalfans
under den andra deltävlingen
den 14 februari.
HALLÅ
DÄR
M AN - A21
MARGARETHA JOHANSSON, BUSSFÖRARE I KALMAR
– Att de är bra på att samarbeta och tar
ansvar. Det är A och O för att allt ska fungera.
Är det någon särskild kollega du vill lyfta fram?
– Ja, vår driftledare Jan-Ove Bengtsson.
Han förtjänar mycket beröm för att han varje
dag lyckas få allt att gå runt och ändå hinner
med att ta hand om sin personal på ett bra
sätt.
Rose Saremi,
Nobinas första internkommunikatör
BASHKIM JUSUFI, BUSSFÖRARE I KALMAR
– En bra kollega ställer upp för andra, är
ärlig och pålitlig. Som tur är så är många av
mina kollegor väldigt bra och hjälper varandra så gott de kan.
”HÖR GÄRNA AV ER!”
Rose, du är Nobinas första internkommunikatör,
men antagligen inte den sista. Vad går ditt jobb
ut på?
– Mitt jobb är att föra bussförarnas talan inom
företaget och stärka dialogen mellan depåerna.
Det gör vi genom att exempelvis skapa nya sätt
att prata med varandra och hålla workshops tillsammans.
Hur har det gått hittills?
– Jättebra! Eftersom rollen är ny känner jag
inte några kreativa begränsningar utan är helt fri
att ta fram de bästa lösningarna för förarna och
företaget.
Vad lockade dig till Nobina?
– Jag kände mig redo för en ny utmaning. Jag
har så mycket erfarenhet i bagaget som jag vill
dela med mig av.
Vad ser du för utmaningar för Nobinas intern­
kommunikation framåt?
– Nobina har växt snabbt, speciellt här i Skåne.
Det är stor skillnad på att vara internkommunikatör för 100 respektive 1 000 anställda. Mitt mål är
att alla inom Nobina ska känna att det finns möjligheter att påverka företaget. Att alla som vill
ska få synas och göra sin röst hörd. Jag hoppas att
alla som känner att de har en bra idé eller vill
­ändra på något hör av sig till mig.
ROSE SAREMI
Gör: Intern­
kommunikatör, Malmö.
Ålder: 37 år.
Bor: I Tygelsjö.
Bakgrund: Reporter
vid CNN och
Washingto­n Post i
USA. Projektledare
vid SVT Sydnytt och
Malmö­tidningen.
Familj: Sambo och en
dotter på två år.
Intressen: Läsa, gillar
att prova på nya saker.
Är det någon särskild kollega du vill lyfta fram?
– Ja, Selim Nuradini. Han ställer alltid upp
och är rolig att vara med. Min hustru Hysnije
Jusufi är också bussförare och hon är alltid
väldigt trevlig mot mig.
EWA LARSSON, BUSSFÖRARE I KALMAR
– Det viktigaste hos en bra kollega är att de
kan samarbeta och tar ansvar.
Är det någon särskild kollega du vill lyfta fram?
– Jag kan inte välja någon för på depån i
Kalmar är alla fantastiska. Vi är som en enda
stor familj.
nummer 1 | 2015
4
PERSONSKADOR
TEMA
PERSON-­
SKADOR
Kvalitetssamordnare
Christer Ekendahl och
förare Bertil ”Truls”
Jönsson vet att säker­
heten alltid går först.
SÄKERHETEN FÖRST
Säkerhet, komfort, tidtabell - det är den prioriteringen som gäller i Nobinas
bussar. Trots det inträffar det då och då olyckor. I Helsingborg märkte man
att fallolyckorna ökade och för att vända den negativa trenden anordnades
en speciell säkerhetsvecka. TEXT Thomas Sjöberg FOTO Malin Falk
Säkerhet,
komfort, tid­
tabell: i den ordningen ska vi prioritera
och det ska sitta i
ryggmärgen hos oss
alla.”
Niklas Thorslund,
säkerhetschef Nobina
nummer 1 | 2015
NOBINA ARBETAR PÅ en mängd fronter för att skapa en säkerhetskultur som omfattar alla medarbetare. Det handlar om liv och hälsa för både
anställda och trafikanter. Målet är att förhindra
olyckor och skador och det kan bara ske genom
att förarna ges förutsättningar att köra så försiktigt att risken för personskador minimeras.
– Vi ska inte bara reagera på en allvarlig händelse och försöka se till så att det inte händer igen,
utan vi ska jobba förebyggande så att det inte händer tråkiga saker överhuvudtaget. Och det är vad
vår säkerhetskultur handlar om, säger Nobinas
säkerhetschef Niklas Thorslund och fortsätter:
– Vad är självklart för mig som förare? Jo, att
jag sätter på mig säkerhetsbältet, och att jag
hålle­r hastigheten. Alla medarbetare måste
känn­a att det här är viktigt och varför det är det.
Säkerhet, komfort, tidtabell – i den ordningen ska
vi prioritera och det ska sitta i ryggmärgen hos
oss alla.
LÄTT MEN SVÅRT
Att det är viktigare att komma fram till nästa
hållplats utan skador än att tidtabellen hålls, låter
enkelt. Men alla som sysslar med kollektivtrafik
vet att viljan att anlända i tid, i kombination med
en jobbig trafiksituation, är den faktor som skapar störst stress hos förarna. Därför går mycket
av Nobinas säkerhetsarbete ut på just detta, att få
förarna att tänka mer på att erbjuda en trygg resa
och mindre på punktligheten.
SÄKERHETSVECKAN I HELSINGBORG
Sedan Nobina i Helsingborg även tog över stadstrafiken i juni 2013 har antalet fallolyckor i trafikområdets statistik ökat, vilket är naturligt med
tanke på att det är i statstrafik de flesta fall­
olyckor sker.
– Att även köra stadstrafik har resulterat i en
helt annan, och intensivare, trafik och vi ser
mycket riktigt en ökning av antalet personskador
i norra Skåne, säger Niklas Thorslund.
Därför var det naturligt att temat för årets
säkerhetsvecka i Helsingborg blev fallolyckor
ombord på bussarna. En karta, som visade var
någonstans i Helsingborgs centrum olyckorna
sker, blev en ögonöppnare för många.
– Olyckorna koncentrerar sig till de större
hållplatsern­a , där väldigt många människor rör
sig som ska stiga av och på hela tiden. Aha-­
upplevelsen blev att även om det inte händer mig,
så händer det andra. Och då förstår man vikten
av att ta det lite lugnare, säger Christer
Ekendah­l, kvalitetssamordnare på Nobina och
KAMS-ansvarig (Kvalitet, Arbetsmiljö, Miljö,
Säkerhet) för Nordvästra Skåne.
De som oftast faller ombord på bussarna är
personer i 70-årsåldern, och orsaken kan vara att
stressade förare börjar köra innan alla har hunnit
sätta sig, eller inte håller koll på hur situationen
är i bussen vid av- och påstigningar. Men det kan
8
5
…gånger större risk är
det att omkomma i en
bilolycka jämfört med
en bussolycka, enligt
Trafikverket.
SÅ ARBETAR NOBINA MED SÄKERHETEN
Stödja och utbilda trafikområden i att arbeta
förebyggande med säkerhet och skador.
Bedöma och analysera säkerhets- och skaderisker
och föreslå förebyggande åtgärder.
Olycksutredningar med orsaksanalys för alla
allvarliga incidenter.
Riskbedömningar, till exempel skadeanalys för depå
och linje­sträckningar för bättre framkomlighet och
säkerhet.
också vara saker som föraren har svårt att styra,
till exempel om en resenär under färd plötsligt
bestämmer sig för att byta till en annan sittplats
och ramlar vid en plötslig gir eller hastig
inbromsning.
FYRA PUNKTER
För att få en bild av de enskilda förarnas körsätt,
och för att ge dem ett instrument att arbeta med
själva, genomfördes medåkningar under
säkerhets­veckan. Bland andra gruppcheferna
följd­e med på bussarna ut i trafiken och med hjälp
av en särskilt framtagen app noterade de hur
förarn­a betedde sig enligt ett 4-punktsprogram
(se bild till höger).
De som klarade av samtliga punkter belönades
med en penna som en slags certifiering. Den kan
förarna ha väl synlig på uniformsskjortan så att
resenärerna ser att den som kör bussen är en
”Säker förare”. Projekte­t ser ut att ha fallit väl ut.
Flera förare status­uppdaterade sin Facebook-­
profil med en bild på pennan.
Men den brännande frågan är trots allt – har
förarna tid att ta det lugnt för att minska riskerna
för fallolyckor?
– Ja, det är väl där vi står. Vi började allt det
här med att vi samlade en grupp förare och pratade om varför resenärerna faller i bussen? Och då
togs det upp sådana saker som tidtabellen. Och
att kunderna inte är beredda. På tunnelbanan i
Stockholm hör man ”Se upp för dörrarna, dörrarna stängs.” Det hörs ingenting på bussen om att
den är på väg att lämna hållplatsen. Det kommer
många gånger som en överraskning. Men det
handlar mycket om att det är stress med i bilden.
Vad säger man då till förarna för att undvika
att stress orsakar fallskador?
– Säkerhet, komfort, tidtabell. Alltid i den ordningen. Och så har vi Den gröna resan vilket innebär att köra mjukt och energisnålt. Sker en fall­
olycka, ja vad händer då med förseningen? Jo,
den blir ju bra mycket större än om du hade tagit
det lugnt. För då måste du kanske stå still och
invänt­a ambulans, säger Christer Ekendahl.
RISKBEDÖMNING I FOKUS
Just stressmomentet är något som man ska ta
Förarna som klarade samtliga fyra bedömningspunkter under
säkerhetsveckan belönades med en penna märkt "Säker förare".
HALLÅ
DÄR
Bertil ”Truls” Jönsson
som fick pennan ”Säker
förare".
Vad tyckte du om säkerhets­
veckan?
– Det är bra att man lyfter
upp detta. Jag har själv råkat ut
för att folk har trillat i bussen. Det
har varit personer som inte har kunnat
sitta stilla, gamla som reser sig upp för att ta av
sig jackan, eller så ska de fram till dörrarna
innan vi kommit till hållplatsen. Jag har kört
buss i 34 år och har inställningen att jag kommer när jag kommer. Jag stressar inte. Jag gjorde det i min ungdom men det gjorde ingen
nytt­a.
FYRA PUNKTER
FÖR ATT UNDVIK
A
FALLOLYCKOR!
Hur kan bussen bli ännu säkrare?
– Det vore bra med någon form av riktad
information till kunderna, om hur de ska bete
sig på en buss. Jag hade i höstas en gammal
farbror som gick på bussen och satte sig. Och
så behövde jag bromsa till och då ramlade han.
Det visade sig att han hade rest sig upp för att
ta av sig jackan. Jag frågade om jag skulle
ringa ambulans men det behövdes inte. Så
satt­e han sig ned och rätt vad det var ställde
han sig upp igen. Jag fick säga till honom sex
gånger att sätta sig.
hänsyn till när tjänster och tid­tabeller
1. Uppmärksamma kun
den när
sätts. Planerarn­a måste ha rätt kompehan/hon går på
tens, inte bara när det gäller att följa
2. Ha koll på att kunden
sitter ner
innan du kör
arbetstidslagen utan också när det
Tycker du att det är svårt att köra utan risk för
gälle­r hur det faktiskt ser ut längs en
3. Kör mjukt och fint
fallskador?
linjesträckning. Niklas Thorslund
4. Uppmärksamma kun
– Man måste skilja på två saker – att köra
talar om risk­bedömning.
den när
han/hon går av
säkert och att köra enligt tidtabellen. Jag har
Vilka faror som har med stress och
kollegor som säger, ”För att hålla tiden måste
trötthet att göra kan uppstå när tjänsjag köra 70 där det är 50”. Men lyckas man hålla
ter och tidtabeller planeras?
tidtabellen genom att köra för fort gör man fel!
– Det kan vara en sådan sak som
Säkerheten kommer alltid först.
en linje där vi vet att många äldre
Med hjälp av en
åker. Där måste vi lägga in tillräckligt med tid,
specialframtagen app kunde
annars får vi en situation där förare kommer att
gruppcheferna notera hur
uppleva tidsbrist, stress och att de alltid är sena.
förarna betedde sig. I sin
bedömning utgick de från
Niklas Thorslund ser gärna att förarna försödessa fyra punkter.
ker sätta sig in i den situation som många trafikanter upplever, och ger ett handfast råd.
– För att få engagemang måste man känna sig
berörd. Tänk om det var min gamla mamma som
ramlade i bussen, eller min lilla son som klämdes
i dörren. Hur hade jag då reagerat?
Han tror också att det vore en bra idé om
HUR SÄKER ÄR BUSSEN?
Nobina och pensionärsorganisationerna började
Antalet personskador per körda kilometer har mer än
prata med varandra oftare och mer organiserat.
halverats i Nobinas trafik under de senaste fyra åren.
– Befolkningsutvecklingen visar att vi blir äldNobina har 270-280 personskador varje år. 2014
re och piggare och rör oss mer. Dessutom drar
inträffade 229 av dem ombord på en buss.
många kommuner in färdtjänst vilket gör att äldVanligaste personskadetillfällena är stopp/start vid
re människor är hänvisade till att åka buss i störhållplats och häftiga inbromsningar.
re utsträckning, vilket vi måste ta hänsyn till. Vi
måste se varje personskada som ett stort missKälla: Nobina
lyckande som inte får hända igen.
nummer 1 | 2015
6
PERSONSKADOR
1.
MAN, 45 +, SKADAS EFTER
PÅSTIGNING VID KNUTPUNKTEN
I HELSINGBORG, I BUSSEN PÅ VÄG
TILL ARBETET
”Stiger på bussen och är på väg att sätta mig
i bussens bakre del. Vid nästa hållplats
bromsar föraren mycket kraftigt, då han
håller på att köra förbi en resenär som väntar
på bussen. Har inte hunnit sätta mig utan
flyger baklänges mot mitten av bussen. Faller
raklång på rygg. Slår i axeln i en stolpe.”
KVINNA, 75 +, SKADAS UNDER RESA TILL
RESECENTRUM I KRISTIANSTAD, I BUSSEN PÅ
VÄG TILL VÅRDCENTRALEN
”Stiger in i bussen och går max tre steg. Bussen startar och jag
stöter foten mot en rollator. Den är parkerad i gången med hjulen
utåt. Faller olyckligt på sidan och kan inte röra mig. En dam i bussen
ringer efter ambulans som hämtar vid framkomsten till
Resecentrum.”
Skador och omhändertagande: Fraktur lårben. Operation.
Slutenvård åtta dagar. Behandling av distriktssköterska vid
hemkomst. Rehabilitering av sjukgymnast.
Hjälp­medel av arbetsterapeut.
TEMA
PERSON-­
SKADOR
Skador: Stöt/krosskada skuldra och överarm.
KVINNA, 65 +, SKADAS PÅ
NYDALATORGET I MALMÖ, PÅ VÄG
ATT STIGA AV BUSSEN EFTER ETT
KONSERTBESÖK
”Åker buss linje 8 från Triangeln. Vid
Södervärn blir det byte av förare. Bussen
stannar långt från trottoarkanten. Blir
tvungen att hålla mig i en stång för att
komma ner på gatan. Bussen går inte att
sänka. Innan jag kommer ner får jag en
smäll av dörren och flyger ut med ansiktet
före. Måste ha vänt mig i luften för jag
hamnar på bakdelen och slår i armen.
Föraren bryr sig inte! Kör iväg.”
Källa: ”Hur säker är bussen? Skador och risker
i samband med bussresor i tätort.” av Monica
Berntman, Bengt Holmberg och Anders Wretstrand
(2012), Lunds Universitet, Tekniska högskolan i
Lund, Institutionen för teknik och samhälle.
Skador: Fraktur handlov.
ACCESS FRÅGAR
KUNDERNA
DET FARLIGA FALLET
Fallolyckor på buss har blivit en viktig fråga för landets pensionärer. Allt fler omkommer
till följd av skadorna och nu önskar Pensionärernas Riksförbund, PRO, att fler förare
tänker på säkerheten. TEXT Thomas Sjöberg
Foto: Saga Berlin
ENLIGT STATISTIK FRÅN MSB, Myndigheten för
Märtha Dahlberg, sakkunnig
PRO.
nummer 1 | 2015
Samhällsskydd och beredskap, är fallolyckor den
i särklass vanligaste typen av olycka i Sverige.
Under 2010 dog närmare 1 600 personer, vilket
kostade samhället 22 miljarder kronor. Och varje
år behöver drygt 300 000 människor akut sjukhusvård till följd av fallolyckor. De kan inträffa
var som helst, men är tyvärr vanliga i kollektivtrafiken.
De som drabbas hårdast av fallolyckorna är
framförallt äldre och sköra personer. PRO får
många samtal från oroliga medlemmar. När det
gäller kollektivtrafiken handlar det oftast om att
bussen åker innan man hunnit sätta sig. Även om
det inte alltid resulterar i att resenären faller så
slår de sig på andra sätt.
– Jag har sett flera pensionärer som fått stora
blåmärken. En äldre människas kropp är ömtålig
och tar inte emot så mjukt som hos yngre. Andra
snubblar och fastnar med rollatorn vid avstigning
för att de blir väldigt stressade, säger Märtha
Dahlberg, sakkunnig PRO.
– Det är viktigt att påminna om att äldre
människor är långsammare och att de ska kunna
sitta ned under hela bussresan. Även när man ska
gå av ska man kunna sitta till bussen har stannat.
PRO tar så ofta som möjligt upp den här frågan
med i första hand politiker och andra besluts­
fattare som gör trafikupphandlingar. Men Märth­a
Dahlberg tycker att det kunde vara en god idé att
ha direktdialog med bussbolagen för att skapa en
ömsesidig förståelse för hur resenärerna respektive förarna beter sig, och varför.
– Det handlar egentligen om tid. Bussföraren
ska känna att han eller hon har tid att låta alla
sätta sig innan bussen kör iväg. Det handlar om
tidtabeller och avsättning av pengar.
PRO har utmanat regeringen att halvera fall­
olyckorna under den här mandatperioden och
äldreminister Åsa Regnér har sagt att hon antar
utmaningen. Frågan är hur det ska gå till.
– Det handlar väldigt mycket om information.
Vi vet att många förare sköter sitt jobb väldigt
bra, men vi vill att alla ska göra det, säger Märtha
Dahlberg.
Känner du dig säker i bussen och
vad skulle få dig att känna dig
säkrare?
MARGIT DELIN, 88 ÅR,
STOCKHOLM
– Jag känner mig relativt säker
i bussen, men tycker att det är
lite läskigt i starten om jag inte
hinner sätta mig. Trappsteget in
i bussen är också lite för högt för
mig.
EIVOR SOLIN, 84 ÅR,
STOCKHOLM
– Jag känner mig ganska
säker, men ibland är det svårt att
hålla balansen som handikappad.
Sedan tycker jag att det är
jobbig­t med de som har ryggsäck
på sig i bussen. Ibland råkar de
slå till mig och då kan jag både
tappa glasögon och göra mig illa.
BENGT LAGERSTRÖM, 72 ÅR,
STOCKHOLM
– Jag känner mig säker i
busse­n, men skulle tycka om ifall
det fanns fler så kallade hjälpbussar som vi äldre kunde ta. De
går så sällan och inte alltid dit
man vill komma.
DEN GRÖNA RESAN
50%
7
… gröna förare har trafikområde Vänersborg nu
uppnått. För ett och ett halvt år sedan upplevde
man en del tekniska problem, därför åkte man på
studieresa till TO Värmland och tog del av deras
kunskap och erfarenheter.
MOT GRÖNARE TIDER
Flen: För åtta år sedan insåg man på Nobina att det bästa sättet att minska utsläppen från kollektivtrafiken
är att påverka den enskilde bussförarens körstil. Därför introducerades konceptet Den gröna resan. Idag är
flertalet i trafikområde Sörmland gröna förare. En av dem är Fikret Nurkovic som kör i Flen. TEXT Mats Janson FOTO Sofia Brattwall
GENOM MJUKARE, EKONOMISK och mer välplanerad
körning bidrar man inte bara till mindre miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Den gröna resan
har också visat sig locka fler och nöjdare kunder
till kollektivtrafiken. De får en bekvämare resa
samtidigt som förarnas arbetsmiljö förbättras.
I takt med att allt fler inser detta har projektet
spridit sig till 13 trafikområden inom Nobina
Sverig­e och flera tusen förare har i dag fått utbildningen. En av dem är Fikret Nurkovic som kör
buss för Nobina i Flen, knappt tre mil från
Katrinehol­m där projektet startade för åtta år
sedan. Han tycker att det är en självklarhet att
köra hållbart.
– Att det har gått så bra att införa Den gröna
resan tror jag beror på att man inte bara ser på
besparingar i minskad bränsleförbrukning och
färre vagnskador. Det blir mer intressant när det
har med miljön att göra, säger han. Vi måste
tänk­a på framtiden, på miljön och på våra barn.
OSANNOLIKT BRA
Inom Den gröna resan har man en dator ombord
på bussen som hjälp. Den registrerar överförbrukning, det vill säga den del av bränsleförbrukningen som föraren själv kan påverka genom sitt
körsätt. Dessa data följs sedan upp av en miljöcoach på trafikområdet som går igenom resultaten varje månad och kan följa med på bussturer
för att bistå med råd och stöd. I Fikrets fall åkte
miljöcoachen snarare med för att lära sig av
honom. Sifforna som Fikret visade upp var enligt
miljöcoachen ”osannolikt bra”.
– Jag har alltid haft en miljömedvetenhet i min
körning, säger Fikret och ger trafiken i Sörmland
en del av den äran.
Innan Fikret började köra kollektivtrafik
rattad­e han nämligen turistbussar till Frankrike
och Italien och jämför den typen av körning med
den i Sörmland.
– Det är jättelugnt här och vi kör mycket landsväg, vilket kan vara ett skäl till att vi är så duktiga på Den gröna resan här i Sörmland. Förutom
att vi är noggranna och miljömedvetna förstås,
skrattar Fikret och fortsätter:
– Att vi känner 80 procent av våra kunder är
också en fördel. Vi vet var de ska gå på och av och
vi kan planerar vår körning i tid. Kunderna är
också nöjda med Den gröna resan. De tycker att
det är behagligt att åka med.
MER UPPMUNTRAN
På Fikrets depå i Flen är Den gröna resan ett
ständigt aktuellt ämne bland förarna. Själv tycker
han att det är bland det bästa som Nobina har satsat på och ser inget annat än fördelar med det,
både på kort och lång sikt. För att locka ännu fler
FIKRET NURKOVIC
Ålder: 41 år.
Bor: I Vagnhärad.
Familj: Fru och tre
barn.
Intressen: Fotboll och
bilar.
Antal år på Nobina:
4,5 år.
Antal år som förare:
8 år.
Att vi känner
80 procent av
våra kunder är också
en fördel. Vi vet var
de ska gå på och av
och vi kan planerar
vår körning i tid.”
att köra grönt tycker Fikret att man kunde satsa
mer på att uppmuntra förarna.
– Man kunde belöna ”gröna” förare med ett
gymkort. Det skulle både motivera förarna att
köra ännu mer miljövänligt och dessutom bidra
till att vi blir friskare. För det finns trots allt en
hel del utmaningar när det gäller att köra grönt.
Vi måste köra från punkt A till punkt B på ett
säkert sätt så att våra passagerare känner sig
trygga. Samtidigt har vi tider att passa, vi måste
ta betalt för biljetterna och så vidare. Allt detta
kräver mycket koncentration. Att vara en ”grön
förare” är ett steg i utvecklingen till att bli en
bättr­e förare.
FIKRETS FEM TIPS FÖR ATT KÖRA GRÖNT
1. Planera din körning.
2. Kör med jämt gaspådrag.
3. Håll avstånd.
4. Rulla i medlut.
5. Undvik tomgångskörning.
nummer 1 | 2015
8
TRAFIK
SOCIALA MEDIER
LIVRÄDDAREN
I SVERIGE HAR VI lagkrav på att resan-
den ska använda säkerhets- eller bil­
bälte i bussar när det finns. Den här
lagen har ju funnits i många år nu så då
borde väl användingen vara hög? Swebus har låtit
genomföra en intressant undersökning om bältes­
användningen på expressbuss. Den visar att två av
tre alltid använder bälte. Jämför man detta med
användningen i vanliga bilar, som ligger på 95 procent, inser man att bussbranschen har en bit kvar
innan det blir lika naturligt att använda bälte i
buss som i bil. De som inte använder bälte i buss
anger framförallt tre orsaker; Det är bekvämare
att sitta utan säkerhetsbälte (56 %), man glömmer
bort det (35 %) eller av gammal vana så låter man
bli (27 %). Undersökningen visar också att det tydligt finns en känsla av osårbarhet som gör att vissa
väljer bort säkerhetsbältet.
Hur användandet av bälte ser ut i kollektiv­
trafiken har vi ingen färsk undersökning på i
dagsläget, men vi kan utgå från att det är sämre
än på expressbussar. Dels för att bälteskravet är
undantaget i tätortstrafik (stadsbussar behöver
inte ens ha säkerhetsbälten), dels för att ovan
nämnda orsaker för att inte använda bälte
sannolik­t förstärks.
DET FINNS DESSUTOM en väldigt ologisk lucka
i lagen. Det är nämligen tillåtet att ha stående
i buss så länge inte bussen kör
snabbare än 90 km/tim. Tänk er
Undersökningen visar
en ledbuss som i rusningstrafiatt det finns en känsla
ken kör in mot någon av våra
av osårbarhet som gör att vissa
storstäder på en av infarts­
väljer bort säkerhetsbältet.”
lederna. Hela bussen är fylld till
sista sittplats och dessutom är
mittgången fylld med ett antal stående resenärer
som inte fick någon sittplats. De som sitter ned,
men som inte använder bälte, bryter mot lagen
och riskerar böter. Dessutom blir färden
farligar­e. De som står bryter inte mot någon lag
men riskerar i ännu högre grad att råka illa ut om
det sker en olycka.
NTF framför krav att stående passagerare inte
ska tillåtas i landsvägs- eller tätorts­
bussar som kör över 50 km/tim. Det
är helt rätt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och här kan vi bara
hoppas på att regeringen lyssnar
och ändrar lagen.
OAVSETT VAD VÅRA myndighe-
ter gör eller inte gör, ska vi ta
vårt eget ansvar och försöka
öka bältesanvändningen. Det
kan vi göra genom tydliga
dekaler, påminnelser på skärmar med mera, men framförallt
genom att ni förare påminner
våra resenärer om bältet genom
utrop. Jag är övertygad om att en
trevlig förare som visar omtanke
om sina passagerares säkerhet gör
en stor positiv skillnad för bältes­
användandet.
Niklas Thorslund,
säkerhetschef på Nobina
Har du frågor eller tips till Niklas, hör
av dig på [email protected]
nummer 1 | 2015
NÄTVETT
OCH ETIKETT
Solna: Facebook, Twitter, Instagram och LinkedIn. Allt fler företag väljer att
profilera sig på sociala medier och nu är det Nobinas tur att ta steget in på
de virtuella mötesplatserna. TEXT Sofia Brattwall
I BÖRJAN PÅ ÅRET HAR kommunikationsavdel­
ningen på Nobina tagit fram officiella Facebookoch LinkedIn-sidor för alla medarbetare. Förhoppningen med Facebooksidan är att så många
som möjligt vill dela med sig av tankar, idéer och
berättelser från vardagen.
– Vi hoppas att många vill dela med sig av händelser och glada erfarenheter från depåerna ute i
landet. Det som skrivs
representerar företaget
utåt och därför är det
viktigt att alla behåller
samma professionella
ton som de har varje dag
på jobbet, säger kommunikatör Jimmi Jonsson.
Sist, men inte minst,
skriv gärna och ha
roligt! Allas röster är
Jimmi Jonsson, kommunikatör
lika mycket värda och
på Nobinas huvudkontor i
det är medarbetarna
Solna.
som är företaget.
NOBINAS POLICY FÖR SOCIALA MEDIER
1. Var tydlig med att det är dina åsikter du uttrycker.
2. U
ndvik att svara på inlägg från kunder och partners
som handlar om Nobina. Även om kommentarerna
är kritiska. Kommunikationsavdelningen sköter den
kontakten och svarar på eventuella frågor.
3. B
ehåll samma respekt för kollegor, kunder, partners
och konkurrenter som du alltid har.
4. T
änk på att få tillåtelse från berörda personer om
du lägger upp bilder på någon annan än dig själv.
5. B
ehåll samma lojalitet som du har varje dag på jobbet. Var diskret med arbetsgivarens angelägenheter
– exempelvis prissättningar, datasystem, undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och
liknande.
6. F
råga din närmaste chef om du är osäker på vad
som är lämpligt att ta upp i sociala medier.
9
KOLLEGAN
MED BUSSEN SOM SCEN
Örebro: Rashad Abdelkader har minst sagt många strängar på sin lyra. Isskulptör, buktalare,
skådespelare – och bussförare. Under dagarna bakom ratten blir förarsätet hans
scen och resenärerna hans publik. TEXT Erik Bredhe FOTO Dan Lindberg
har ofta politiska undertoner.
Is­bilen var till exempel en kommentar till de korrupta politikerna i hemlandet Kurdistan
som försöker köpa hans åsikter för pengar. Och bilar.
– Där köper politikerna
väljarnas röster. En bil mot
en röst. Men när de försökte
med mig sa jag att jag hellre
vill ha min bil av is än hundra
av deras bilar. Jag vägrar låta
mig köpas, jag är alltid på
folket­s sida.
Jag tycker att
alla bussförare
borde gå en teaterkurs!”
När Rashad är ledig
ägnar han sig hel­
hjärtat åt konsten,
som inbegriper allt
från buktaleri till
isskulptering.
DET ÄR EN KALL VINTERDAG i Örebro. En kvinna
kikar fram bakom sin gardin och nickar belåtet åt
polisbilen som rullar nerför gatan. Poliserna fortsätter en bit på vägen, men bromsar in när de får
syn på det som grannfamiljen ringt om: den parkerade bilen mitt i trädgården. Medan de försiktigt närmar sig kliver husets ägare, Rashad
Abdelkader, själv ut i trädgården. Han harklar
sig och poliserna studsar till: ”Hej på er! Visst, är
den fin?” Poliserna svarar: ”Jovisst, din bil är
mycket fin. Men Rashad, du kan inte parkera inne
på tomten. Det ser inte bra ut.” Rashad skrattar
och bjuder dem då att ta sig en närmare titt. När
poliserna gör det kan de inte tro sina ögon. Den
är alldeles kall och … ”va, den är ju gjord av IS!”
Nu skrattar även de och skakar på huvudet. När
polisen åker därifrån några minuter senare är de
och Rashad goda vänner.
– Jag tycker det är fantastiskt kul att skulptera i
is. Men det är svårt, vi har inte haft så kalla vintrar
de senaste åren. Tidigare har jag gjort både fåglar,
björnar och människor av is. En gång gjorde jag
ett litet hus med möbler och allt! säger Rashad.
Rashad är bussförare för Nobina, men även
konstnär. Hans konstnärskap – som bland annat
inbegriper buktaleri, teater och isskulptering –
RASHAD
ABDELKADER
Bor: I Örebro.
Familj: Fru och
tre barn.
Intressen: Isskulptering, buktalning, teater.
Kolla in Rashad &
Kurda: Sök på
”Rasha­d o Kurda” på
You­tube.
MED KONSTEN SOM VAPEN
I Kurdistan är Rashad en kändis. Det
är framförallt som buktalare, tillsammans
med dockan Kurda, som han har gjort sig ett
namn. Men Rashad och Kurda sprider även glädje
här i Sverige där han bland annat reser runt till
olika sjukhus för att skänka glädje åt sjuka. De
har även samlat in pengar för kampen mot IS och
arbetat för att skapa uppmärksamhet kring de
bortrövade flickorna i Nigeria. Kurda följer med
vart Rashad än åker.
– Jag saknar Kurda för mycket när han ligger i
sin låda.
Rashad har varit i Sverige i drygt åtta år och
har kört buss nästan lika länge. Han älskar att
låta sin konstnärliga ådra blomma ombord på
bussen. Att använda mikrofonen för att hålla
resenärerna underrättade om något oväntat händer är inte bara en självklarhet – det är ett nöje.
– Jag älskar all kontakt med de som åker med
bussen. Det är klart att man kan vara lite trött
vissa dagar, men då får man försöka ändå. Jag
tycker faktiskt att alla bussförare borde gå en
teaterkurs! Jag ser bussförarsätet som en scen
och resenärerna är min publik, säger han.
Han berättar att han ständigt ”för krig mot
tiden” för att hinna med allt han vill åstadkomma.
Konsten och familjen tar upp hans lediga tid och
han önskar att han kunde dela upp sig och bli
fler­a personer. Skådespeleriet ligger till exempel
mer eller mindre på hyllan. Innan han kom till
Sverige bodde Rashad i Tyskland och spelade då
flera pjäser, bland annat Anton Tjechovs klassiska komedi Björnen. Men nu är det svårare att
hinn­a med allt. Han kör buss de flesta dagar och
så har han en stor familj att ta hand om. En familj
som är på väg att bli ännu större. Snart kommer
nämligen ännu en liten docka att anlända till
Örebr­o.
– Jag tyckte det var dags att Kurda gifte sig, så
jag har beställt en tjejdocka! Tänk, ett dockbröllop! Men jag är fortfarande osäker på hur det ska
gå till när de ska kyssas, ska jag ha en docka på
varje hand och själv stå mitt emellan? Jag måste
fundera på det där. Därför tänker jag att de kan
förlova sig först, så jag vinner lite tid!
nummer 1 | 2015
10
HÅLLPLATS NOBINA
SNOBBEN PRYDER BUSSKUR
Sedan två år tillbaka har konstverk föreställande kända barnboksfigurer dykt upp lite här och där på busskurers tak i ­Uppsala.
Upplands lokaltrafik kommer att låta dem sitta kvar eftersom de
inte utgör någon säkerhetsrisk.
Vad händer i ditt trafikområde?
Tipsa Access om lokala nyheter, aktiviteter och händelser.
Foto: Lasse Pettersson
Mejla till [email protected].
Du kan också tipsa Access via tipslådan på FIA.
Läs mer på:
www.unt.se
Samarbete för
kundens bästa var
i fokus under
insiktsutbildning­
en. Här får några
medarbetare träna
på ”rullande”
samarbete.
Förarna Avdullah
Rexhepi, Afrim
Rexhepi och Lena
Sejdijaj ställer gärna
upp på bild.
SKARABORG
ALLA BIDRAR
TILL EN BRA RESA
XX
SOM
HELSINGBORG
Föraren Khalil Murad får blodtrycket mätt av en sköterska från
företagshälsovården Feelgood.
VI TAR HAND OM DIG
ETT VIKTIGT STEG I Nobina Skaraborgs och
Hälsokoll, frågestund med trafikmyndigheten och att bli tecknad som seriefigur.
Det var några av aktiviteterna som förarna i Norra Skåne fick prova på under den
så kallade Vi tar hand om dig-mässan.
Västtrafiks kvalitetsarbete har man genomfört en
Insiktsutbildning för samtliga medarbetare. Förare och all personal från verkstäderna, service­
hallarna och administration samlades för att
diskuter­a och lära av varandra. Fokus låg på hur
viktigt allas bidrag är för att kunderna ska få en
bra resa med Västtrafik.
XX
INITIATIVET TILL MÄSSAN, som hölls i januari,
togs efter resultatet i 2014 års Pulsenundersökning. Där framgick det att en del förare kände sig
stressade på jobbet. Därför fick de chansen att
prata med hälsoexperter som bland annat gav
tips på hur man hanterar stress i vardagen och
undviker värk genom att sitta rätt i bussen. Samtidigt kunde förarna ställa frågor och ge feedback
KALIFORNIEN
BUSSHEM
till Skånetrafiken, verkstadspersonal, trafik­
planeringen och den centrala trafikledningen.
En mer lättsam aktivitet var den professionella
serietecknaren som ritade av förarna som serie­
figurer.
Mässan var mycket uppskattad och besöktes
av cirka 300 förare.
UTBLICK
SKARABORG
SKÖVDEFÖRARES IDÉ
BLIR VERKLIGHET
I Ventura i Kalifornien, USA, har detta uttrycksfulla konstverk prytt
busshållplatsen Telegraph Rd sedan 2002. Konstnären och skulptö­
ren, ­Dennis Oppenheim, beskriver sitt verk som en ”metamorfos av en
buss som blir ett hus för att resenärerna ska känna sig som hemma.”
Gruppchef P-O
Bengtsson är en
av initiativtagarna
bakom blod­
bussen. Själv har
han lämnat blod i
fyra år.
XX
FÖR ATT UNDERLÄTTA bytet mellan olika linjer
ändrade Västtrafik hållplatsläget vid Skövde resecentrum. Förslaget kom från bussförare Tomas
Salibah som såg en möjlighet att underlätta för
både resenärer och kollegor.
Från och med den 1 februari har linjerna 1, 2,
7, 8, 10, 12 och 13 i stadstrafiken börjat gå från
andra hållplatslägen än tidigare.
Kundvärdar fanns på plats mellan 1–3 februari
för att hjälpa resenärerna att hitta rätt.
– Det här är ett tydligt exempel på att vi lever
efter våra värderingar. Vi finns till för våra kunder och arbetar med ständig utveckling för att vi
bryr oss, säger Mikael Eriksson, trafikplanerare
i Skaraborg.
XX
TILL
NOBINAS DEPÅ I Helsingborg kommer Blod-
bussen ett par gånger om året. Tack vare förarnas
goda vilja är det idag många som väljer att lämna
blod.
– Min morbror var med om en olycka och räddades av blodtransfusioner. Så det gör verkligen
skillnad. Tveka inte att bli blodgivare, uppmanar
P-O Bengtsson, gruppchef i Helsingborg.
nummer 1 | 2015
INSPIRATIONSDAG
FÖR KUNDVÄRDAR
XX
DEN 2 DECEMBER SAMLADES 35 av Nobinas förare
och kundvärdar i Skövde för en dag med informationsutbyte och inspiration. Syftet var att stärka
förståelsen för deras kundvärdsuppdrag och dela
med sig av sina erfarenheter.
SKÖVDE
HELSINGBORG
NOBINA GER GÄRNA BLOD
SKÖVDE
HAR DU
EN IDÉ …
… som kan förbättra trafiken i ditt län? Kontakta
din närmsta chef eller en kollega som är med i en
förbättrings-grupp. Delta även gärna i idé- och
uppfinnartävlingen på sista sidan av denna tidning!
MÖTE ÖVER
GRÄNSERNA
XX
I JANUARI VAR NOBINAS kund­
värdar i Skaraborg på besök på Högskolan i
­Skövde. Där träffade de nyanlända internation­
ella studenter och berättade om kollektivtrafiken
i Skaraborg. Dagen resulterade i många bra
möten med vad som förhoppningsvis kommer att
bli framtida kunder.
11
VÅRT GARAGE: HAKUNILA
Denna fina pärlbuss
byggde gruppchef
Mia Lyth i Sundsvall
tillsammans med
sina barn.
Vill du att ditt garage ska vara med i nästa nummer av Access?
Kontakta redaktionen:
[email protected]
Hakunila: Strax öster om Helsingfors i
Finland ligger Nobinas depå i Hakunila.
Här arbetar cirka 900 medarbetare
och 90 bussar trafikerar Helsingfors,
Vanda samt östra och norra delen av
huvudstaden.
Totalt kör Nobina drygt 400
bussar i Helsingforsregionen,
BAKOM KAMERAN
vilket är ungefär en tredjedel
Petri Pentikäinen
Informatör
av busstrafiken i området.
TÄVLING
VINNAREN I RECEPT­
TÄVLINGEN ÄR UTSEDD!
Föraren Jarmo
Bäckström får hjälp
med ett tekniskt pro­
blem med biljett­
försäljningsapparaten av
Petar Tsenov.
Ilkka Paakkinen, högt
värderad trafikchef.
XX
I FÖRRA NUMRET AV Access efterlystes goda
recept från depåerna ute i landet. Efter att ha fått
in många fina förslag satte Nobinas kommunikationsavdelning på sig kockmössorna och lagade
till de smakfulla bidragen.
Efter noggrann övervägande (och mätta magar)
beslutade juryn att Mackis Tiflidis grekiska
vinter­soppa var den rätt som bäst föll i smaken.
Grattis Mackis och övriga vinnare som
belöna­s med presentkort på IKEA.
1:A PLATS: Mackis Tiflidis, Solna.
Tilldelas presentkort på 1 500 kronor på IKEA.
2:A PLATS: Hussein Alipour, Karlstad.
Tilldelas presentkort på 1 000 kronor på IKEA.
3:E PLATS: Annica Nordin, Sundsbruk.
Tilldelas presentkort på 500 kronor på IKEA.
Föraren Juri Tökvin är färdig att börja sin arbetstur.
Till vänster syns biträdande driftledare Petri Silvonen.
Hakuniladepån är dekorerad med Nobinas färger.
Från vänster förtroendeman Riitta Huttunen, förare Maamar
Moussaoui och driftledare Leo Paasiluoto.
Personalplanerare Vesa
Färlin är också ansvarig
mynträknar­e.
MACKIS GREKISK VINTERSOPPA
INGREDIENSER:
800 g köttfärs
3,5 dl grötris
1 finhackad gul lök
En kruka persilja
2,5 tsk salt
2 tsk vitpeppar
1 ,5 tärning
köttbuljong
0,5 dl olivolja
3 ägg
4 citroner
3,5 dl vatten
Så här ser Eurosedlarna ut,
visar Esa Kemppainen som
tidigare har arbetat på Nobinas
Södertäljedepå.
SÅ GÖR DU:
1. Blanda köttfärs, ris, lök, finhackad
persilja, salt, peppar och olivolja i en
skål. Forma små runda frikadeller­/
köttbullar.
2. Koka upp 3,5 dl vatten med buljong.
Släpp försiktigt ner frikadellerna i
vattne­t och låt dem koka på låg värme
i cirka 40 minuter. Rör om då och då.
3. Pressa citronerna i ny skål och
vispa sakta ner äggen.
4. När frikadellerna kokat färdigt ställ dem åt
sidan, låt svalna och tillsätt olivoljan.
5. Ta lite spad från kastrullen och strila ned den i
ägg- och citronsåsen samtidigt som du vispar.
Vispa ner 60-70 procent av spadet från kastrullen.
6. Häll därefter tillbaka såsen i kastrullen långsamt. Rör om försiktigt eller ”skaka” försiktigt
om kastrullen medan du häller tillbaka blandningen i kastrullen.*
7. Garnera med lite finhackad persilja på toppen.
Du kan även pudra lite lätt med kanel alternativt
heta chiliflingor på toppen.
8. Servera gärna med rostat surdegsbröd med
olivolja, flingsalt, peppar och fetaost.
VDL-bussens ljusenhet har
blivit lite skadad. Juri Paju
reparerar den före målning.
I verkstaden förbereder
Markus Kurki en buss som
kommer att få en Nobina-rand.
Förare Mohamed Oukilo gör
en översikt av bussen före
start.
*Detta görs för att
man sakta vill späda
ut ägg- och citronblandningen så att
inte ägget koagulerar.
nummer 1 | 2015
12
!
Å ANDRA SIDAN
Gör din röst hörd, tipsa Access på FIA
eller via [email protected]. Blir ditt tips
publicerat får du biobiljetter!
KRYSSA OCH VINN
BIO­BILJETTER!
Lös krysset och skicka in bildtexten till
[email protected] eller till
Åkesson & Curr­y, Sveavägen 62,
111 34 Stockholm
(märk kuverte­t ”Busskrysset”). Glöm inte att
bifoga namn, adress och telefonnummer.
Vi behöver ditt svar senast 10 maj 2015.
En lycklig vinnare får fyra biobiljetter!
Rätt svar på Busskrysset hittar du på FIA.
Grattis till Susanne Åström, Röbäck, som prickade
in rätt svar i Busskrysset i förra numret av
Acces­s. Trevlig biokväll!
TÄVLING:
DIN BÄSTA IDÉ
Hjulet, klockan, penicillinet och flygmaskinen. Alla stora uppfinningar börjar med en bra idé på hur ett problem ska lösas.
NOBINAS EGEN UPPFINNAR-JOCKE Lennart ”Lop-
pan” Carlsson i Tidaholm, är en riktig idéspruta.
Hans senaste uppfinning ”Sandlådan” består av
en tom 20-litersdunk för tvättmedel som han har
skurit upp. Dunken läggs på sidan och fylls med
grus och stenflis som sedan tas med i bussen.
– När förarna råkar fastna på en isfläck kan de
enkelt lägga sand vid hjulet så kommer de loss,
berättar han.
Att tillkalla hjälp när bussen fastnat brukar
kosta cirka 5 000 kronor. En utgift som TO
Skövd­e nu kan lägga på annat. Smart, Loppan!
Har du en bra idé som du tror kan hjälpa
Nobin­a på något sätt? Då ska du vara med i
Access uppfinnartävling. Beskriv din uppfinning
och berätta varför den behövs.
nummer 1 | 2015
Vinn IKEAvärdecheckar!
1:a pris 1 500 kr
2:a pris 1 000 kr
3:e pris 500 kr
SKICKA DITT BIDRAG till
­ ccess c/o Åkesson &
A
­Curry, Sveavägen 62, 111 34
Stockholm, eller mejla det till
[email protected]
– märk kuvertet/mejlet ”Uppfinning”
SENAST DEN 10 MAJ 2015 vill vi ha ditt
­tävlingsbidrag.
Access och Nobina för­
behåller sig rätten att
publicera vinnande
bidrag. Juryns beslut
går inte att överklaga.
I den uppklippta dunken lägger
Loppan sand och placerar sedan
”uppfinningen” i bagageutrymmet
på bussen.
Nedan till vänster syns uppfinningen ”Rengörare för sopborstar”. Den
skonar användaren från att andas
in dammpartiklar vid rengöring.
Istället för att vända borsten
mot ansiktet kan användarna
nu rensa den på golvet.