Visst kan vi förbättra säkerheten i äldres läkemedelsanvändning
Nr 4 Oktober 2012 Information från Läkemedelskommittén Västernorrlands län Visst kan vi förbättra säkerheten i äldres läkemedelsanvändning Mimedel Det är ett välkänt faktum att det finns stora brister i framförallt äldres läkemedelsanvändning som orsakar mycket lidande och stora kostnader. En av de största anledningarna till felanvändningen är bristande underlag, till exempel att läkemedelslistor saknas eller är felaktiga. På ett annat ställe i tidningen kommenteras just en studie på akuten i Sundvall som visar att detta också gäller här. Innehåll Aktuella TLV-beslut 3 En studie (1) publicerad 2012 visar att knappt 10 procent av tillfrågade kunder på apotek använde läkemedelslistan från journalen, 69 procent använde ”mina sparade recept på apotek”. I en annan studie (2) publicerad i läkartidningen visar det sig att över 80 procent hade en eller flera avvikelser mellan läkemedelslistan i journalen och uppgift på aktuell ordinerad behandling. I genomsnitt var det avvikelser för 30 procent av ordinationerna. I denna studie var landstingsgemensam läkemedelslista, som vi har i Västernorrland, bara måttligt bättre än om denna saknas. Naproxen i första hand 3 Äldre och läkemedel 4 Aktuell rapport 5 Hur ska vi bära oss åt för att läkemedelslistan ska delas ut, vara korrekt och använd? I en studie (3) randomiserades 98 patienter på vårdcentral till två olika gruppen. För den ena gruppen gjordes en kort avstämning av läkemedelslistan mellan patienten och en farmaceut omedelbart före läkerbesöket. För denna grupp halverades antalet diskrepanser i läkemedelslistan medan det för kontrollgruppen minskade endast med 15 procent efter läkarbesöket. Författaren till denna studie gick vidare för att undersöka om ”egenavstämning” kunde mäta sig med farmaceutavstämning (4), 85 patienter var med i denna undersökning; 35 stycken fick läkemedelslistan hemskickad med post cirka en vecka före bokat läkarbesök, avstämning med farmaceut gjordes omedelbart efter läkarbesöket. 50 patienter fick en kort läkemedelsverifiering av läkemedelslistan med en farmaceut omedelbart före och efter läkarbesöket. Resultaten visade ingen skillnad av grupperna; För egenavstämning hade diskrepanserna gått ner från 26 procent före egenavstämningen till Trytizol och Trilafon avregistreras9 Korrekt läkemedelslista sida 1 Läkemedelsförsörjning 2 Tips om läkemedelsmodulen 7 Läkemedelskostnader8 Diabetes - nya och reviderade trycksaker 10 Smarta val 10 Mittmedel nr 4/2012 8 procent efter, för farmaceutgruppen gick diskrepanserna ner från 24 procenttill 8 procent. Spännande resultat För mig är det här ett mycket spännande resultat. Det är inte svårt att förstå att en farmaceut som gör en avstämning av läkemedelslistan tillsammans med patienten minskar felen i läkemedelslistan avsevärt. Men i vården har vi ännu inte tillgång till kliniska farmaceuter annat än på ett begränsat antal ställen. Den sist beskrivna studien visar också att vi (läkare, sjuksköterskor) tillsammans med patienterna kan åstadkomma mycket själva för att förbättra säkerheten i läke- medelsanvändningen. Varför inte skicka hem läkemedelslistan i SYStemCross till de patienter som kallas på återbesök och i ett brev ber dem kolla att listan stämmer och gärna skriva ner de preparat de tar som inte står på listan? Det bör då bli ett bra underlag att diskutera utifrån vid läkarbesöket och patienten går förhoppningsvis hem med en uppdaterad, korrekt läkemedelslista som kommer att användas på rätt sätt. Eva Johansson, ordförande LK Läkemedelsförsörjningen i landstinget Upphandlingen av läkemedelsförsörjningen är nu avslutad och det är klart att Apoteket AB kommer att svara för läkemedelsförsörjningen i Västernorrland, Jämtland, Norrbotten och Västerbotten från första april 2013. Vi är glada för att fortsatt få samverka med Apoteket AB och det är I Apotekets uppdrag kommer att ingå att: - tillhandahålla läkemedel och övriga närstående varor med tillhörande service - sköta läkemedelsförråd (läkemedelsservice). - ansvara för farmacevtisk expedition av vätskevagnar. -vara farmacevtiskt kvalitetsansvarig för dialysverksamhet. - vara kvalitetsansvarig/sakkunnig för tillverkningen av radiofarmaka. - kunna tillhandahålla läkemedel för klinisk prövning. - tillverka cytostatika. - tillverka övriga sterila beredningar. - tillverka radiofarmaka (nytt uppdrag, biomedicinska analytiker utför detta idag.) Ett område som kvarstår att lösa är hemleverans av läkemedel och tillbehör till påsdialyspatienter. Där finns ännu inget avtal inom detta område. Regionalt arbete pågår för att hitta en bra lösning. Områden som kommer att skötas i landstingens egen regi är: - beställningssystem för läkemedel - packning av vätskevagnar - hantering av läkemedelsavfall - kvalitetsgranskning Implementeringen av det nya avtalet kommer att ske i regional samverkan parallellt med lokalt implementeringsarbete i respektive landsting. I Västernorrland har landstinget och Apoteket AB sitt första möte den 17 september. Information till medarbetare i vården om det nya avtalet med Apoteket AB planeras under senhösten/början på 2013 i form av möten på sjukhusen för sjuksköterskor och läkarluncher. Om du har frågor – kontakta i första hand: Eva Johansson,ordf. läkemedelskommittén/ Rådet för läkemedelsförsörjning [email protected] Tel. 070-313 38 42 Marie Fernlund, upphandlare Landstingsstaben Upphandling . [email protected] Tel 0611-804 28, 070-576 97 20 Carin Svensson, projektledare läkemedelsörsörjning, Läkemedelsenheten [email protected] Tel. 0611-802 46, 070-671 75 41 2 Referenser: 1: Ekedahl A, Hoffmann M. Patients’ information on the prescribed current treatment. Journal of Pharmaceutical Health Services Research 2012; 3: On-line 2: Ekedahl A, Brosius H, Jönsson J, Karlsson H, Yngvesson M. Discrepancies between the electronic medical record, the prescriptions in the Swedish national prescription repository and the current medication reported by patients. PharmacoEpidemiology and Drug Safety 2011; 20:1177-83. DOI:10.1002/pds.2226 3: Petranek D, Hellke P, Ekedahl A. Läkemedelsavstämning på Vårdcentral före läkarbesöket - korrigeringar av avvikelser i patientjournalens Läkemedelslista. Manuskript 4: Ekedahl A et al. Egenavstämning av Läkemedelslistan före läkarbesöket - randomiserad kontrollerad studie. Prel. rapport Aktuellt från TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sifrol kvar inom läkemedelsförmånerna TLV har omprövat subventionen av Sifrol (pramipexol) som används vid behandling av Parkinsons sjukdom och Restless Legs syndrom (RLS). Omprövningen har lett till sänkt pris för Sifrol från och med den 1 oktober 2012. Gardasil, höjd åldergräns till 26 år. Gardasil har fått ändrad begränsning, subventioneras nu för vaccination av unga kvinnor i åldrarna 13-26 år. Observera att i Västernorrland erbjuds alla flickor födda 1993-1998 kostnadsfri vaccination mot livmoderhalscancer. Flickor födda 1999 och senare vaccineras av skolhälsovården. Generiskt atorvastatin, 10 mg, ingår i högkostnadsskyddet Generiskt atorvastatin i styrkan 10 mg ingår i högkostnadsskyddet från och med den 1 juni 2012. Liptior (atorvastatin) i lägsta styrkan, 10 mg, uteslöts ur läkemedelsförmånerna vid genomgången av läkemedel mot blodfettrubbningar. Malariabehandling inför utlandsresa är inte subventionerat. Förebyggande behandling av malaria vid utlandsresa uteslöts ur högkostnadsskyddet den 1 mars 2012. För andra godkända behandlingsområden ingår läkemedlen fortfarande i högkostnadsskyddet. Receptförskrivning vid förebyggande behandling av malaria ska därför markeras med ej förmån. Läs mer på www.tlv.se Mittmedel nr 4/2012 Artikel från www.janusinfo.se, publicerad 2012-01-18, Stockholms läns läkemedelskommitté Naproxen i första hand vid förskrivning av cox-hämmare Utifrån resultat ifrån såväl randomiserade och kontrollerade studier som de mest omfattande observationella studierna drar expertrådet slutsatsen att naproxen har den lägsta kardiovaskulära risken och skall användas i första hand. Andelen naproxen av cox-hämmare bör vara minst 50 procent. Eftersom den kardiovaskulära risken är lägst för naproxen, skall detta preparat användas i första hand. Diklofenakanvändningen är mycket hög i Stockholm. Med tanke på att detta preparat har kopplats till en ökad risk för allvarliga hjärt-kärlbiverkningar, önskar expertrådet att användningen av diklofenak skall begränsas och naproxen väljas istället. Denna beskrivning koncentrerar sig på ibuprofen, diklofenak och naproxen, som är de mest studerade preparaten i sammanhanget. Data ifrån randomiserade kontrollerade studier på naproxen, diklofenak och ibu- profen har sammanställts i systematiska översikter (metaanalyser) [2,7]. I studien av Kearney 2006 [2] anges att naproxen medförde en lägre risk för hjärtinfarkt jämfört med cox-2 hämmare, medan risken för diklofenak och ibuprofen inte skiljde sig ifrån cox-2 hämmare. Metaanalysen av Trelle 2011 [7] analyserar risken för hjärtinfarkt utifrån samtliga randomiserade studier på NSAID-preparat (31 studier på 116 429 patienter). Diklofenakdosen var 150 mg/dygn i de inkluderade studierna, ibuprofendosen var 2 400 mg och naproxendosen varierade mellan 440 mg och 1 000 mg/dygn. Ingen ökad risk för hjärtinfarkt i jämförelse mot placebo noterades för diklofenak, ibuprofen eller naproxen. Däremot var risken för kardiovaskulär död signifikant högre för diklofenak än med placebo, 3.98 (95% konfidensintervall: 1.48 - 12.70). Ingen signifikant ökad risk för kardiovaskulär död noterades för ibuprofen eller naproxen. Även risken för stroke var signifikant högre för diklofenak än med placebo 2.86 (95% KI: 1.09 - 8.36). Ingen signifikant NSAID- preparat i de fyra länen i Norr och rikssnittet, jan-juni 2012, recept Norrbotten Västerbotten ökad risk för stroke noterades för ibuprofen eller naproxen. Flera observationella studier har analyserat den kardiovaskulära risken för bland annat diklofenak, ibuprofen och naproxen. Störst är en dansk studie som analyserat data ifrån 1 028 437 friska individer, vilka hämtade ut recept på läkemedel men inte hade varit på sjukhus under 5 år [1]. En signifikant ökad risk för död eller hjärtinfarkt noterades hos individer som fått diklofenak, men inte för ibuprofen eller naproxen. Även en kanadensisk observationell studie på 48 566 patienter med hjärtsjukdom [4] anger att risken för hjärtinfarkt, stroke eller död jämfört med icke-användare är ökad för diklofenak, men inte för ibuprofen eller naproxen. Däremot visar en kohortstudie ifrån Tennessee på 610 001 personer utan allvarlig sjukdom [5] ingen skillnad i kardiovaskulära händelser mellan diklofenak, ibuprofen och naproxen. En systematisk översikt (SÖ) av observationella studier [3] anger att risken för hjärtinfarkt utifrån de inkluderade fallkontrollstudierna är ökad för diklofenak, men inte för ibuprofen eller naproxen. I de kohortstudier som ingick i denna SÖ noterades ingen ökad risk för hjärtinfarkt för diklofenak, ibuprofen eller naproxen. Även en annan SÖ över fall-kontrollstudier [6] noterade ingen skillnad avseende risken för hjärtinfarkt för diklofenak, ibuprofen eller naproxen. Jämtland Risken för ulcus är dock relativt högre för naproxen jämfört med såväl ibuprofen som diklofenak eller cox-2-selektiva hämmare. Patienter som behandlas med cox-hämmare/ ASA behöver ulcusprofylax med protonpumpshämmare om de tidigare haft ulcus. diklofenak naproxen Riket ibuprofen ketoprofen etoricoxib Västernorrland övriga NSAID 0 5 10 15 20 25 30 35 40 DDD/1000 inv/dag, ålders- och könsstandardiserat mot riket Bilden visar vad som bör förändras. Västernorrland har lägre förskrivning av NSAID än riket vilket är bra, men tyvärr högre andel Diklofenak. Diklofenak bör alltså undvikas. 3 SLK:s expertråd för analgetika och reumatologiska sjukdomar Referenser till artikeln finns på sidan 10. Mittmedel nr 4/2012 Läkemedel och äldre Kom igång med genomgång Vi vet att många av våra äldre har många läkemedel, ofta olämpliga sådana i olämpliga kombinationer och med oklara indikationer. Det är tyvärr alltför lätt att slentrianmässigt förlänga en stående medicinering utan att reflektera över behov och risker för en åldrande individ. Läkemedelsgenomgångar är ett av de mål som landstinget ställt upp som kvalitetsindikator inom satsningen på förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Enligt instruktionen gäller: Mål 5: Läkemedelsgenomgångar Uppföljning sker manuellt av Läkemedelsenheten via beräkning av antal genomförda läkemedelsgenomgångar i relation till antalet listade patienter över 65 år. Motivering I Vårdval Västernorrland specificeras att det för patienter över 65 år i ordinärt boende med hälso‐ och sjukvårdinsats i hemmet samt för alla patienter i särskilt boende varje år ska genomföras strukturerade läkemedelsgenomgångar. Målnivåer för 2 poäng är >4 %, för 1 poäng: >2 % av patienterna. Vinsterna med strukturerade läkemedelsgenomgångar finns dels i det ekonomiska fältet men kanske framför allt som en kvalitets- och säkerhetsvinst för äldre, multisjuka personer. Det gäller bara att få till det! Jag har ansvar för flera boenden inom Örnsköldsvik och när jag började som äldreläkare/geriatriker i primärvården så aktualiserades detta med läkemedelsgenomgång inte nödvändigtvis via personalen/sköterskorna på boendena utan mer som akuta insatser när det var dags att förlänga apodos-listor. Med det förhållningssättet så kändes hela proceduren besvärlig, kom ofta som en extra uppgift i samband med ronden och ofta saknades relevant information för att analysen och bedömningen skulle bli bra – det kändes ibland nästan ”ogjort”. Sedan början av detta år har jag tillsammans med sköterskorna på ”mina” boenden försökt få till en bra, strukturerad rutin för läkemedelsgenomgångarna och det fungerar väldigt mycket bättre nu än tidigare – även om det inte är helt genomfört och förankrat fullt ut hos riktigt alla. Så här gör jag/vi: Vi utgår från patientens födelsemånad och har som mål att göra läkemedelsgenomgång motsvarande månad på året. PAS (ansvarig sköterska på boendet) aktualiserar patienten i samband med rond. Jag, som ansvarig läkare, beslutar vilka prover som skall tas inför läkemedelsgenomgång. Det bör finnas aktuellt vätskestatus/kreatinin för beräkning av njurfunktion, blodstatus/Hb kan också vara relevant, thyroidea prover vid Levaxin behandling, eventuellt koncentrationsprover eller annat som kan vara aktuellt. Sköterskan tar proverna, gör symptomskattning enligt MiniQ, tar blodtryck liggande/sittande och stående (om det går) samt vikt. Dessa uppgifter faxas till mig inför ronden, oftast en eller ett par veckor efter det att patienten aktualiserats, och jag lägger in uppgifterna i MiniQ tillsammans med läkemedelslistan. I samband med detta går jag också igenom patientens journal, värderar tidigare behandlingsinsatser och försöker bilda mig en uppfattning om indikationer, tidigare uppföljning/utvärdering av behandling m.m. Jag tar också fram analysen i MiniQ och där får jag också ett uträknat värde för njurfunktionen (eGFR). I samband med ronden går vi tillsammans igenom symptomskattningen, det kan finnas saker att diskutera kring patientens situation, uppgifter som behöver förtydligas. Vi går också igenom kvalitets- 4 analysen i MiniQ och med den som grund tas beslut om eventuella medicinändringar. Ofta gör vi ett hembesök till patienten för ett enkelt status och för att, där så är möjligt, förankra medicinändringarna hos den berörda åldringen. I vissa fall finns även anhöriga/närstående med vid ett sådant hembesök. I beslutet om medicinändringar ingår också en plan för uppföljning och värdering av resultaten. Efter ronden dokumenterar jag i SYSteam Cross under sökordet ”Läkemedelsgenomgång” enligt gällande rutin och sköterskan dokumenterar i omvårdnadsjournalen enligt sina rutiner. Detta arbetssätt har, i alla fall för mig, gjort att det inte känns betungande med läkemedelsgenomgångar. Vissa månader visar sig vara mer ”belastade” – vi vet ju att födelsetalen i viss mån växlar beroende på årstid och annat – men blir det alltför många en månad så får vi tillsammans bedöma i vilken ordning vi ska göra läkemedelsgenomgångarna, Detta gäller även för personer som är födda under sommarmånaderna. Jag tycker att det känns som att vi, i ”mina” boenden, börjar hitta bra rutiner och det har gjort att det känns mer givande och positivt att göra läkemedelsgenomgångar – till gagn för våra multisjuka äldre! Maria Meidell, geriatriker, HC Ankaret, Örnsköldsvik För mer information och material om läkemedelsgenomgångar: www.lvn.se/lk - Äldre och Läkemedel Vid frågor och funderingar kontakta: [email protected] eller Emelie Sörqvist Fagerberg. [email protected] Tel. 070-190 44 13 Mittmedel nr 4/2012 Omvårdnad gör skillnad Den 14-15/11 inbjuder Läkemedelskommittén och Expertgruppen Äldre till inspirerande fortbildningsdagar med ”goda exempel” från länet på hur man kan erbjuda de mest sjuka äldre omvårdnadsåtgärder istället för läkemedel. Observera att datumet är ändrat. Aktuell rapport En av 122 hade helt korrekt läkemedelslista Fortbildningen är en halvdag och arrangeras den 14/11 i Sundsvall och 15/11 i Örnsköldsvik med samma program både för- och eftermiddag. Presentationerna kommer att videofilmas och tillgängliggöras på Internet i efterhand. Målgrupp Omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, chefer och övriga intresserade inom kommun och landsting. Inbjudan Inbjudan till utbildningen kommer inom kort med information om hur man anmäler sig. Se även www.lvn.se/lk under länken utbildningar. Socialstyrelsens nya regler gällande äldres läkemedel Från och med 1 september 2012 gäller ändringarna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. De innefattar bland annat att patienter som är 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel ska erbjudas enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar både i primär- och slutenvård samt att det, efter läkemedelsgenomgång i slutenvård, vid utskrivning ska upprättas en läkemedelsberättelse. Mer information om vad de nya föreskrifterna innebär och hur landstinget planerar att arbeta efter dem kommer i nästa nummer av Mittmedel. Vid frågor kontakta Emelie Sörqvist Fagerberg, 070-190 44 13 [email protected] För mer information Socialstyrelsen, pressmeddelande 201208-30: www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, ändringsförfattning SOSFS 2012:9 (M): www.socialstyrelsen.se Pauline redovisar resultatet från sin rapport Foto: Emelie Sörqvist Fagerberg En av 122 patienter som besökte akuten vid länssjukhuset under sex veckor våren 2012 hade en helt korrekt läkemedelslista Läkemedel orsakar hos äldre mellan 29-41 % av akutinläggningar och nationellt sett 6-16 % av alla sjukhusinläggningar, vilket är både vårdkonsumerande och kostnadsgenererande. För att minska läkemedelsrelaterade problem (LRP) är en korrekt och aktuell läkemedelslista i journalsystemen av vikt, då skillnader ofta finns mellan läkemedelslistan och vad patienten faktiskt använder. En korrekt läkemedelslista är en förutsättning för att optimalt kunna bedöma patientens tillstånd, behandlingseffekter, risker, interaktioner och biverkningar. Bakgrund Under våren 2012 har Pauline Nordlinder, som en del i sitt examensarbete i den ettåriga magisterutbildningen i klinisk farmaci vid Uppsala Universitet, undersökt hur läkemedelslistorna från SYSteam Cross stämmer överens med patientens information i samband med besök på akutcentrum vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Huvudsyftet med studien har varit en kartläggning av diskrepanser och dokumentation av funna LRP utifrån läkemedelslistan för patienter, ≥ 65 år och med ≥ fem läkemedel, som inkommit till Akutcentrum vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand under sex veckor i mars-maj 2012 samt att gradera allvarlighetsgraden av dessa (mild, måttlig, betydande, katastrofal), med hjälp av en erfaren kliniker, utifrån Socialstyrelsens handbok för patientsäkerhetsarbete. Fler diskrepanser mellan läkemedelslistan och patientintervjun sågs hos 65-79 åringarna jämfört med dem över 80 år Totalt intervjuades 122 patienter varav 62 kvinnor. Medelåldern var 78,5 år (65-97 år) och 116 personer (95 %) var hemmaboende. Tjugutvå personer (19 %) hade hemtjänst i olika grad. Etthundra nio personer (90 %) hade vanlig läkemedelsförskrivning och 13 dosdispenserade läkemedel. Trettio personer dvs. 25 % var mångbesökare till akuten (≥ tre akutbesök senaste året) och det var främst patienter med hjärtsvikt 5 Mittmedel nr 4/2012 Nio av dessa 16 handlade om läkemedelsbiverkningar, sex av dessa relaterades till dålig följsamhet av läkemedelsbehandling och en till otillräcklig behandling av indikation. och KOL med intagningsorsak andnöd. Det var ingen statistisk signifikant skillnad vad gäller antal diskrepanser och LRP samt allvarlighetsgrad vid jämförelse mellan åldersgrupperna 65-79 år och ≥ 80 år. Dock sågs en högre total andel LRP och diskrepanser hos den yngre åldersgruppen (p-värde<0,01) jämfört med dem över 80 år, men samma totala antal läkemedel hos båda grupperna. Varje patient hade drygt tre läkemedelsrelaterade problem i sin läkemedelslista - de flesta dock klassificerade som milda Totalt identifierades 417 LRP (3,4 ± 2,3) hos 113 (93 %) patienter varav 72 % var klassade som milda. En procent respektive 27 % klassades som måttliga respektive betydande, inget LRP klassades som katastrofalt. De LRP med störst betydande kliniska allvarlighetsgrad var ”Dålig följsamhet” och ”Obehandlad indikation”. I gruppen ”Dålig följsamhet” sågs främst hjärtkärlläkemedel följt av inhalationsläkemedel. ”Obehandlad indikation” innefattar främst avsaknad av osteoporosprofylax trots indikation av KOL i senare stadium, långvarig kortisonanvändning och/eller historik av frakturer/kotkompressioner följt därefter av muntorrhet och förstoppning. Ingen signifikant skillnad avseende LRP sågs för gruppen av mångbesökare (p-värde = 0,057) som totalt hade 7,3 ± 3,7 LRP och diskrepanser jämfört med icke mångbesökare (6,0 ± 2,9). Läkemedelsanvändningen mellan patientintervju och läkemedelslista skiljde sig åt hos 121 av 122 patienter Sammantaget hittades 352 diskrepanser mellan patientintervjun och läkemedelslistan hos 121 av patienterna (2,9±2,1 diskrepans per patient). En patient hade således en korrekt överensstämmande läkemedelslista mellan datorjournalen och patientintervjun. Glädjande är dock att endast 10 % av samtliga ordinationer i SYSteam Cross saknade en indikation angiven i fältet ”Dosering, användning och ändamål” i läkemedelslistan. Patienterna använde färre läkemedel än vad läkemedelslistan visar Enligt läkemedelslistan i SYSteam Cross hade patienterna 7,4± 2,7 stående läkemedel per person medan patientintervjun visade på 6,9± 2,7 läkemedel (detta kunde dock vara helt andra läkemedel än det som fanns inskrivet i läkemedelslistan). En statistiskt signifikant skillnad sågs för antalet läkemedel avsett för ”vid behov” mellan läkemedelslistan och patientintervjun, vilket kan tolkas som att vid behovs läkemedel som inte används längre ändå finns kvar i läkemedelslistan, tabell 1. Slutsats Denna studie visar att det är mycket vanligt med fel i läkemedelslistorna när patienter kommer till akutcentrum vid länssjukhuset, trots gemensamt journalsystem mellan primär- och slutenvård. Hos 13 % av patienterna kunde läkemedel relateras till akutbesökets orsak vilket stämmer väl med nationella siffror från andra studier. Hos 13 % av patienterna kunde läkemedel relateras till akutbesökets orsak Hos 16 av 122 patienter (13 %) kunde det läkemedelsrelaterade problemet enskilt, delvis eller potentiellt relateras till akutbesökets orsak, detta stämmer väl med nationella studier. Karin Öhlén, apotekare, Läkemedelsenheten Tabell 1 Källa Stående läkemedel (per person) Läkemedel vid behov (per person) Läkemedelslistan 7,4 ± 2,7 5,3 ± 3,5* Har du frågor om läkemedel? Patientintervju 6,9 ± 2,7 3,9 ± 3,2* Webbformulär: www.vll.se/fragaelinor Enheten för Läkemedelsinformation i Norr * Signifikant skillnad mellan dessa två (p-värde <0,01) Telefon: 090-785 39 10 Måndag - Fredag 8.30 -15.00 E-post: [email protected] Sedan den 1 september 2012 har Socialstyrelsen infört skärpta krav i en ny författning avseende kontroll av att läkemedelslistan är korrekt - kallad enkel läkemedelsgenomgång. Läkaren är ansvarig och ska då, både i primärvård och i slutenvård, bedöma om läkemedelslistan är korrekt samt om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Finns det läkemedelsrelaterade problem som inte kan åtgärdas direkt ska en fördjupad läkemedelsgenomgång genomföras. Paulines studie visar att ytterligare satsningar för en korrekt läkemedelslista och en förbättrad läkemedelsanvändning är absolut nödvändiga ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Arbetet med att införa Socialstyrelsens nya skärpta regler kommer att påbörjas under hösten. . Västernorrland För frågeställare inom Landstinget Västernorrland betalas kostnaden för frågorna av Läkemedelskommittén. Kostnad för en ELINOR-fråga uppgår idag till 4.561 kronor. 6 Mittmedel nr 4/2012 Några tips om läkemedelsmodulen Läkemedelsenheten har sedan flera år bedrivit fortbildning i hantering av läkemedelsmodulen i Systeam Cross, både för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Ytterligare fortbildningstillfällen kommer under hösten. En vanlig fråga kring läkemedelsmodulen är oklarheter kring när patienten senast fick recept skickat, eller hur ofta det skett sista tiden för ett särskilt preparat. Om läkemedelslistan öppnas i listläge, vilket är vanligt, så anger det datum som finns angivet för varje läkemedel senaste gången någon form av förändring i ordinationen gjordes. Kolumnen datumet står i kallas för ”insatt”, vilket tyvärr inte är helt adekvat. Det kan vara att recept skickats, men det kan även vara exempelvis en ordinationsförändring eller återinsättning i samband med utskrivning från sjukhuset. Den enklaste vägen om man vill veta när recept skickats är att välja att listan visas i grafläge. En blå triangel anger då det tillfälle när recept senast skickats. Det andra säkra sättet är att högerklicka på det läkemedel man undrar över, och välja ordinationshistorik/markerat läkemedel i den drop down meny som visas. Man får då upp historiken enbart för det läkemedel som man undrar över. Längst till höger i den bild man då får upp kan man se när EDI-överföring senast skedde (scrolla vid behov åt höger). Om det är en lång lista blir den mer överskådlig om man väljer en kortare sökperiod, anges i fönstrets övre vänstra del. Ett annat relativt vanligt problem, som inte alltid förskrivaren är varse om, är att patienten fått ett läkemedel eller en förpackning som saknar förmån. Patienten kan då råka ut för att få betala hela kostnaden, trots att det finns samma läkemedel med förmån. Det gäller vissa fabrikat av enskilda substanser, exempelvis Glucophage. Det beror då antingen på att TLV inte beviljat förmån, eller att företaget valt att ställa sig utanför förmånssystemet. Det gäller också förpackningar ämnade för sjukhusbruk. Om ett preparat har förmån kan ses i receptskrivningsformuläret ovanför ordinationsfönstret. Man kan även se det i dialogfönstret när man väljer förpackning. Man kan även se om förmån finns i sänddialogen, överst mitt i fönstret. Byt alltså till förpackning/fabrikat med förmån om patienten ska ha det, vilket är det vanligaste. Martin Enander, informationsläkare LK 7 Mittmedel nr 4/2012 Läkemedelskostnader januari-augusti 2012 Västernorrlänningarnas läkemedelskostnader under perioden januari – augusti 2012 uppgår till 527,2 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 miljon kronor eller 0,2 procent jämfört med året innan. Primärvård Den kostnadsminskning vi sett inom primärvården några år fortsätter, kostnaderna minskar med 6,2 % i jämförelse med föregående år. Detta beror på fortsatt pressade priser på generika men även på kostnadsmedvetenhet vid förskrivningen. Högkostnadsskyddet, dvs det högsta belopp en person kan betala per år, har ökat från 1 800 till 2 200 kronor vilket ger lägre läkemedelskostnader på 9 miljoner kronor för 2012. Ungefär hälften av detta avser läkemedelskostnader till primärvården. De dyraste läkemedlen inom primärvården är diabetesläkemedel (ATC-kod A10) samt läkemedel mot kroniska obstruktiva luftvägssjukdomar (R03), KOL. Under perioden januari – augusti har diabetesmedel för 30,2 miljoner och KOL-läkemedel för 28,3 miljoner kronor hämtats ut av länsborna. Sjukhusvård Inom den specialiserade somatiska vården ökar kostnaderna vilket beror på ökad användning av nya dyra läkemedel. Biologiska läkemedel, dvs. läkemedel med biologiskt ursprung står för betydande andelar. Den läkemedelsgrupp som står för den högsta kostnaden är ATC-grupp L04, immunsuppressiva läkemedel, d.v.s. läkemedel mot reumatoid artrit. Under senare tid har dessa läkemedel även börjat användas vid behandling av flera inflammatoriska sjukdomar såsom Bechterews sjukdom, Ulcerös kolit och Psoriasisartrit. För de första åtta månaderna under 2012 uppgår kostnaderna för ATC-grupp L04 till 66,1 miljoner kronor. Motsvarande period året innan var kostnaderna 60,2 miljoner kronor. Kostnaderna för cytostatika, ATC-grupp L01, har minskat marginellt från 46,8 miljoner kronor de första åtta månaderna 2011 till 45,8 miljoner kronor under motsvarande period 2012. Kostnaderna för förbrukningsartiklar för stomipatienter fortsätter också att öka. Sedan flera år har Västernorrland högst förbrukning i landet på dessa artiklar sett i relation till befolkningsstorlek med en förbrukning drygt femtio procent högre än rikssnittet, vilket bland annat beror på att man i länet är mera benägna att anlägga stomi på vissa diagnoser. För de första åtta månaderna uppgår kostnaderna till 14,9 miljoner kronor vilket ska jämföras med 14,6 miljoner kronor motsvarande period föregående år. Psykiatrisk vård Inom den specialiserade psykiatriska vården utgör Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (ATC-grupp N05) den största kostnadsposten. För perioden uppgår kostnaderna till 7,9 miljoner kronor vilket skall jämföras med 12,1 motsvarande period året innan för denna läkemedelsgrupp, vilket är en väsentlig nedgång i kostnad. Kostnadsminskningen beror på att flera preparat tappat sitt patent och blivit billigare. Antalet recept av neuroleptika har ökat med 5 % under denna period. Kvalitets- och ekonomiindikatorer För att nå en kvalitetsmässigt god förskrivning av allmänläkemedel, d.v.s. sådana läkemedel som i huvudsak förskrivs inom primärvården, mäts alla vårdcentralers förskrivning kontinuerligt i relation till läkemedelskommitténs kvalitetsmål. Det finns femton kvalitetsindikatorer riktade till primärvården. Kvalitetsindikatorerna redovisas varje månad för vårdcentralerna i uppföljningsverktyget ”Läkemedelsdata”. Se tabell 2. För sjukhusvården finns för fem ekonomiindikatorer för att stimulera ett förändrat förskrivningsmönster. Niclas Svensson, ekonom, Läkemedelsenheten Tabell 2 Kvalitetsindikatorer, primärvården Utfall jan-aug 2012 Hälso-/ vårdcentral Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Mål 1 Neuroleptika Mål 2 NSAID Mål 3 Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Mål 4 Olämpliga sömnmedel Mål 5 Läkemedelsgenomgångar, jan-aug Σ poäng Σ poäng x2 Centrum Sundsvall 1 2 0 1 2 6 12 Fränsta 1 2 0 1 2 6 12 Ankaret 1 1 2 0 2 6 12 Öbacka 2 1 0 1 0 4 8 Domsjö 1 1 1 0 2 5 10 Matfors 2 1 0 1 2 6 12 Husum-Trehörningsjö 0 2 1 0 2 5 10 Gillebergetv 1 2 0 1 1 5 10 Njurunda 1 1 0 1 2 2 10 Stöde 1 1 0 2 0 4 8 Södra Sundet 1 2 2 0 0 5 10 Alnö 2 1 0 1 0 4 8 Granlo 1 1 0 1 1 4 8 Sidsjö 1 1 0 1 2 5 10 Själevad 1 0 1 0 0 2 4 Humanresurs 2 1 0 0 0 3 6 Nacksta 1 1 0 1 0 3 6 Sundsvall 1 1 0 1 0 3 6 Johannesberg 2 0 0 1 0 3 6 Sollefteå 1 1 0 0 0 2 4 Söråker 1 0 0 1 0 2 4 Västra 1 0 0 1 0 2 4 Höga Kusten 1 1 0 0 0 2 4 Kramfors 1 0 0 0 0 1 2 Timrå 1 1 0 1 1 4 8 Ånge 0 1 0 1 2 4 8 Bjästa 1 0 1 0 0 2 4 Nyland 0 1 0 0 0 1 2 Bredbyn 1 0 0 0 1 2 4 Ljustadalen 0 2 0 0 0 2 4 Liden 1 0 0 0 0 1 2 Örnsköldsviks 0 0 1 0 0 1 2 Summa 32 29 9 18 22 110 220 Kvalitetsersättning max 4 Mkr/år. Varje poäng är värd 2 kr x antal listade patienter. 8 Mittmedel nr 4/2012 Tryptizol och Trilafon tabletter försvinner från marknaden Tabell 1 Läkemedelskostnader, miljoner kronor Jan– aug 2011 Jan– aug 2011 Utfall 2011 Prognos 2012 Tryptizol (amitryptilin) tabletter och Trilafon (perfenazin) tabletter avregistreras den 30 november 2012, men lagret kan ta slut tidigare. Som ersättning till Tryptizol tabletter finns fortsatt Saroten tabletter, som också innehåller amitriptylin, att tillgå. Budget 2012 Primärvård 203,9 191,2 305,0 283,1 293,0 Specialiserad somatisk vård 296,9 313,6 450,2 492,1 484,6 Specialiserad psykiatrisk vård 25,4 22,4 37,9 34,1 39,7 Summa läkemedel 526,2 527,2 793,1 814,3 817,3 Kvalitets- och ekonomiersättningar 0,0 5,9 5,0 7,0 Vid byte till Saroten kan dosjustering bli nödvändig på grund av att mängden aktiv substans i de båda preparaten skiljer sig åt. Styrkan motsvarar i det ena fallet mängden amitriptylinhydroklorid och i det andra fallet amitryptilinbas. Detta medför att halten av amitriptylin i Saroten är cirka 13 % högre än halten i Tryptizol. Med anledning av detta har Läkemedelsverket beslutat att Tryptizol och Saroten inte är utbytbara på apotek utan förskrivaren måste aktivt välja Saroten vid receptförskrivningsögonblicket. Perfenazin finns inte i någon annan godkänd peroral beredningsform. För patienter där det är svårt att hitta en likvärdig behandling med godkänt läkemedel finns det möjlighet att ansöka om licens för ett peroralt administrerat perfenazinpreparat som finns godkänt i vissa andra EU-länder. Ansökan görs till Läkemedelsverket via apotek på särskild blankett. Trilafon dekanoat injektionslösning kommer att finnas kvar – avregistreringsansökan återtagen Efter påtryckning av Svenska Psykiatriska Föreningen har läkemedelsföretaget Merck Sharp & Dohme återtagit den avregistreringsansökan för Trilafon dekanoat injektionslösning som de lämnat in till Läkemedelsverket. Produkten kommer att finnas kvar på marknaden men troligen tillhandahållas från en annan tillverkare. En mindre leveransstörning under hösten kan inte uteslutas. Carin Svensson, apotekare, Läkemedelsenheten Generella indikatorer för god läkemedelsterapi Kvalitetsersättning max 4 Mkr/år. Varje poäng är värd 1 kr x antal listade patienter. Mål 6 PPI Mål 7 Penicillin V av luftvägsantibiotika Mål 8 Luftvägsantibiotika Mål 9 Urinvägsantibiotika Mål 10 Lågdosopioider Mål 11 Sömnmedel Mål 12 Medel vid alkoholberoende Mål 13 Kortverkande beta 2-stimulerare till astmatiker Mål 14 Statiner till diabetiker, jan-juni Mål 15 Rekommenderade preparat, jan-juni Σ poäng Σ poäng, alla indikatorer Antal listade patienter genomsnitt 2012 Kvalitetsers. som skulle betalas ut om detta avsåg helår, kronor Andel poäng av total poäng 2 2 1 2 2 1 1 1 1 1 14 26 17 879 464 861 65% 1 2 1 2 1 2 1 2 1 1 14 26 4 003 104 068 65% 2 2 1 2 2 1 1 1 1 0 13 25 15 089 377 216 63% 2 1 2 2 1 2 2 1 2 1 16 24 7 130 171 126 60% 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 12 22 8 955 197 013 55% 1 1 1 2 1 1 0 1 2 0 10 22 7 945 174 790 55% 0 2 2 2 1 2 0 1 1 0 11 21 5 665 118 970 53% 1 0 1 2 1 1 1 1 1 1 10 20 10 916 218 323 50% 1 1 1 2 1 1 1 1 1 0 10 20 12 160 243 205 50% 0 2 2 1 2 2 1 0 2 0 12 20 2 871 57 413 50% 1 0 1 2 1 1 2 1 0 0 9 19 13 594 258 286 48% 2 1 1 2 1 1 0 1 1 0 10 18 9 633 173 392 45% 1 1 1 2 1 1 1 1 1 0 10 18 11 510 207 171 45% 1 2 2 1 0 1 0 1 - 0 8 18 1 305 23 497 45% 1 2 2 2 2 2 1 1 0 1 14 18 7 481 134 651 45% 0 1 1 2 1 2 1 1 1 0 10 16 4 941 79 060 40% 2 2 1 1 0 1 1 1 1 0 10 16 6 246 99 940 40% 1 1 1 2 2 1 0 1 1 0 10 16 8 471 135 540 40% 0 0 1 1 1 1 2 1 1 1 9 15 3 683 55 249 38% 1 2 1 2 2 2 0 0 1 0 11 15 15 346 230 196 38% 1 2 1 2 0 1 1 1 2 0 11 15 7 508 112 620 38% 0 1 2 2 0 1 2 1 2 0 11 15 4 473 67 097 38% 0 0 2 1 1 2 1 1 2 0 10 14 5 229 73 210 35% 1 2 1 2 0 1 2 1 2 0 12 14 8 312 116 373 35% 1 1 1 1 0 1 1 0 0 0 6 14 10 638 148 929 35% 1 0 1 1 0 0 2 1 0 0 6 14 5 724 80 140 35% 0 1 2 2 0 1 0 1 2 0 9 13 5 911 76 837 33% 1 2 1 1 1 1 1 1 2 0 11 13 5 274 68 556 33% 0 1 1 0 2 1 1 1 1 0 8 12 4 338 52 056 30% 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 8 12 4 520 54 242 30% 0 2 1 0 1 1 1 1 1 0 8 10 2 636 26 364 25% 0 2 0 2 0 1 0 1 0 1 7 9 2 482 22 340 23% 27 41 39 51 30 39 30 30 35 8 330 550 241 869 4 422 726 42% 9 Mittmedel nr 4/2012 Diabetes - Nya trycksaker från Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén och Läkemedelsenheten i Västernorrland producerar olika dokument bland annat terapiråd och rekommendationer om läkemedel och läkemedelsval. Ett enkelt sätt att se vilka aktuella dokument som finns är att gå in på www.lvn.se/lk och klicka på Rekommendationer & läkemedelsval. Under september 2012 kommer vi att skicka ut tre nya eller uppdaterade trycksaker. Terapiråd diabetes Presenteras nu i tredje upplagan, första versionen kom 2008. Det är en stor mängd justeringar som har gjorts i varje ny upplaga. De nationella riktlinjerna kring diabetesbehandling är t.ex. nu inbakade i vårt lokala terapiråd. Vi har också gjort en avstämning mot texten i rekommendationshäftet Mitt Läkemedel 2012. I terapirådet går vi på djupet när det gäller t.ex. symtom vid insjuknande, diagnos, behandling, komplikationer samt vilka prover och undersökningar som rekommenderas vid debut och årskontroll. Även ett särskilt avsnitt kring diabetesvård för åldrande personer finns med. Diabetes typ 2 – patientinformation Är nu inne på andra upplagan, första versionen kom 2010. I den här produkten är det inte så mycket som är ändrat jämfört med första upplagan, men det står nu tydligare vilka rekommendationer som gäller i samband med lågt blodsocker el- ler akuta infektioner. Vi hade tidigare en patientbroschyr riktad till typ 1-diabetiker, men vi har sett att behovet av en lokalt producerad broschyr på det området inte är så stort. Barn- och medicinklinikerna har annat bra informationsmaterial att ge till de patienterna. Vätskebrist – informationsblad När man behandlas med vissa mediciner kan vätskebrist ge upphov till allvarlig biverkan (njursvikt eller ketoacidos/syraförgiftning). Denna risk ökar vid nedsatt njurfunktion och/eller hög ålder. Vätskebrist kan uppstå vid bland annat magsjuka, kräkningar och diarré. Rekommendationen är att patienten ska göra tillfälligt uppehåll med dessa läkemedel tills besvären har gått över. Med anledning av detta har vi tagit fram ett litet informationsblad i blockform, där ett blad kan rivas av och ges till den enskilda patienten. Läkemedelsnamnet ska skrivas på bladet innan utlämnandet. De läkemedel som avses är t.ex. metformin, ACE-hämmare, ARB och diuretika. Centrala receptmallar/-favoriter Läkemedelsenheten administrerar cirka 400 centrala receptmallar i SYSteam Cross som alla förskrivare kan använda. I doseringstexten för vissa av dessa centrala favoritrecept står nu: ”Gör tillfälligt medicinuppehåll vid risk för vätskebrist till exempel magsjuka.” Det gäller recepten med substanserna candesartan, enalapril, losartan och metformin. Tack! I framtagandet av dessa tre trycksaker vill vi tacka expertgrupp diabetes och expertgrupp Äldre för ett stort och viktigt arbete med faktaunderlagen. Ulf Lindahl, apotekare, Läkemedelsenheten Terapiråd, patientfolder och informationsblad kan beställas kostnadsfritt på adressen: [email protected] Referenser från artikel sid 3 1. Fosbøl EL, Køber L, Torp-Pedersen C, Gislason GH. Cardiovascular safety of non-steroidal anti-inflammatory drugs among healthy individuals. Expert Opin Drug Saf. 2010 Nov;9(6):893-903. PubMed 2. Kearney PM, Baigent C, Godwin J, Halls H, Emberson JR, Patrono C. Do selective cyclo-oxygenase-2 inhibitors and traditional non-steroidal anti-inflammatory drugs increase the risk of atherothrombosis? Meta-analysis of randomised trials. BMJ. 2006 Jun 3;332(7553):1302-8. PubMed 3. McGettigan P, Henry D. Cardiovascular risk and inhibition of cyclooxygenase: a systematic review of the observational studies of selective and nonselective inhibitors of cyclooxygenase 2. JAMA. 2006 Oct 4;296(13):1633-44. Epub 2006 Sep 12. PubMed 4. Ray WA, Varas-Lorenzo C, Chung CP, Castellsague J, Murray KT, Stein CM, et al. Cardiovascular risks of nonsteroidal antiinflammatory drugs in patients after hospitalization for serious coronary heart disease. Circ Cardiovasc Qual Outcomes. 2009 May;2(3):155-63. PubMed 5. Roumie CL, Choma NN, Kaltenbach L, Mitchel EF Jr, Arbogast PG, Griffin MR. Non-aspirin NSAIDs, cyclooxygenase-2 inhibitors and risk for cardiovascular eventsstroke, acute myocardial infarction, and death from coronary heart disease. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2009 Nov;18(11):1053-63. PubMed 6. Scott PA, Kingsley GH, Smith CM, Choy EH, Scott DL. Non-steroidal anti-inflammatory drugs and myocardial infarctions: comparative systematic review of evidence from observational studies and randomised controlled trials. Ann Rheum Dis. 2007 Oct;66(10):1296-304. PubMed 7. Trelle S, Reichenbach S, Wandel S, Hildebrand P, Tschannen B, Villiger PM, et al. Cardiovascular safety of non-steroidal anti-inflammatory drugs: network metaanalysis. BMJ. 2011 Jan 11;342:c7086. PubMed 10 Mittmedel nr 4/2012 Smarta val Priser 2012‐09 Smarta val vid receptförskrivning ‐ många av dessa är inte automatiskt utbytbara på apotek. För generika avses pris för de av TLV fastställda periodens varor Preparat Pris i kr per, dygn (vid normaldos) ACE-hämmare/ARB Atacand 8 mg Diovan 80 mg Aprovel 150 mg 5,91 2,49 5,76 Starka opioider Dolcontin 5 mg Dolcontin 10 mg Dolcontin 30 mg Oxycontin 5 mg Oxycontin 10 mg Oxycontin 20 mg 1,22 kr/tabl 1,28 kr/tabl 2,58 kr/tabl 1,84 kr/tabl 2,97 kr/tabl 5,34 kr/tabl Antidepressiva Cipralex (10 mg) 7,81 Migränläkemedel Almogran (12,5 mg) Maxalt (10 mg) Zomig (2,5 mg) Statiner Lipitor (20 mg) Pravastatin (40 mg) Crestor (10 mg) Antiepileptika / medel mot neuropatisk smärta Neurontin (300mgx2x3) Neurontin (600mgx3) Gabapentin (600mgx3) Lyrica (150 mgx2) Bisfosfonater Optinate Optinate Septimum Fosavance Didronate-Calcium Alfareceptorblockerare, BPH Xatral OD 10 mg Sinalfa 5 mg Alfadil BPH 4 mg depottablett Doxazosin 4 mg Dopaminagonister Sifrol 0,18 mg Protonpumpshämmare Esomeprazol (20 mg) Nexium (40 mg) (endast 100 st har förmån) Lansoprazol (30 mg) Lanzo (30 mg) Pantoprazol (20 mg) Pantoloc (20 mg) Bör väljas i första hand Enalapril 20 mg (0,53 kr/dygn) eller Losartan (0,58 kr/dygn) Depolan 10 mg 1,19 kr/tabl Depolan 30 mg 2,24 kr/tabl Depolan 60 mg 3,76 kr/tabl Ungefärlig prisskillnad för 3 mån behandling i kr 500 200 500 Kommentar Nytt generikum till Atacand Candesartan 8 mg (0,90 kr/dygn) - utbytbart på apotek Depolan förstahandsval! För ekvipotenta doser se FASS. Citalopram 20 mg (0,55 kr/dygn) eller Sertralin 50 mg (0,67 kr/dygn) 650 650 47,28 kr/tabl 54,97 kr/tabl 48,94 kr/tabl Sumatriptan 50 mg (3,75 kr/tabl) 40-50 kr/tablett 12,79 0,86 8,53 Simvastatin 40 mg (0,63 kr/dygn) 1000 30 700 Nytt generikum till Lipitor: Atorvastatin 20 mg (0,70 kr/dygn) - utbytbart på apotek 16,02 22,89 21,45 24,30 Gabapentin Ranbaxy 300 mgx2x3 (8,76 kr/dygn) 650 1300 1100 1400 Underhållsdos Gabapentin 1800 mg Gäller endast smärtindikation. 9,35 4,04 9,05 6,20 Alendronat veckotablett (0,62 kr/dygn) 800 300 750 500 3,11 2,43 3,00 1,56 5,42 1,97 5,24 1,63 9,35 0,64 2,22 Alfuzosin 10 mg (1,21 kr/dygn) Pramipexol 0,18 mg (1,20 kr/dygn) Omeprazol 20 mg (0,61 kr/dygn) Läkemedelskommittén i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. För mer information kontakta: [email protected] 11 200 100 150 30 400 100 350 100 800 0 150 (skillnad avser omeprazol 20 mg x2) Mittmedel nr 4/2012 Läkemedelskommitténs Aktuella utbildningar hösten 2012 Receptförskrivning och läkemedelslista Omvårdnad gör skillnad Målgrupp: Sjuksköterskor med förskrivningsrätt Äldre & läkemedel – icke farmakologiska metoder Tid och Plats: 29 november, kl. 09.15-12.15 eller kl.13.00-16.00 Tärnan, Örnsköldsviks sjukhus 18 oktober och 20 december, kl. 13.00-16.00, Gröna samlingssalen, Sundsvalls sjukhus Målgrupp: Omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, läkare Spacerhantering och Astma/KOL-diskussion SYSteam Cross läkemedelsmodul, slutenvård i Sundsvall Datum: 4 november, Sundsvall f.m alternativt e.m. 15 november, Örnsköldsvik, f.m alternativt e.m. Målgrupp: Läkare Målgrupp: Sjuksköterskor i primärvård, Datum: 14 november, kl. 13.30-16.30 5 december, kl. 13.30-16.30 astma- och mottagninssköterskor Tid: 13:00-15.30 Datum och Plats: 18 oktober, Sundsvalls sjukhus 7 november, Örnsköldsviks sjukhus 8 november, Sollefteå sjukhus 25 oktober, Sundsvalls sjukhus Plats: Sundsvalls sjukhus, lokal Skeppet, hiss 8 plan 3 Expertgruppsmöte – fortbildningsdagar Spirometritolkning Målgrupp: Läkare i primärvård, AT- och ST-läkare samt sjuksköterskor i primärvård som arbetar med spirometri. Tid: 14.00-16.00 Diabetes mellitus för sjuksköterskan på sjukhus - översikt och patientfall Målgrupp: AT- och ST-läkare, kontaktpersoner för läkemedel inom primärvården, samt övriga intresserade förskrivare. Tid: 22 november 09.00 - 16.15 23 november 08.30 - 15.15 Plats: Asken, Landstingets kansli Härnösand Initial nutrion och vätskebehandling på sjukhus Målgrupp: läkare i slutenvården Plats: Aulan, Sundsvalls Sjukhus Tid och plats: 3 december, kl. 08.30-10.30, Aulan, Sundsvall sjukhus 3 december, kl. 14.00-16.00, Aulan, Örnsköldsviks sjukhus 4 december, kl. 08.00-10.00, Samlingssalen, Sollefteå sjukhus Anemi och bakomliggande sjukdomar Hornödag Anemi Målgrupp: Sjuksköterskor i slutenvård Tid: 24 oktober, kl. 09.00-12.00 eller 13.00-16.00 Målgrupp: Sjuksköterskor i primär- och slutenvård, kommuner och entreprenader Tid: 6 november, kl. 09.00-16.00 Plats: Länsmuseet, Härnösand 871 85 Härnösand Datum och Plats: 18 oktober, Aulan på VC Ankaret,Örnsköldsvik 23 oktober, Aulan på Sundsvalls Sjukhus 24 oktober, Samlingssalen på Sollefteå Sjukhus Målgrupp: Läkare i primärvården, AT/ST-läkare Tid: 5 december, kl. 9.30 – 16.00 Plats: Höga Kusten Hotellet Redaktör Lena Wiberg, tel: 0611-801 76 fax: 0611-800 26 e-post: [email protected] Redaktion Ulf Lindahl, Läkemedelsenheten Carin Svensson , Läkemedelsenheten Martin Enander, Läkemedelsenheten Redigerare Emma Stom www.lvn.se/lk Porto Betalt Port Payé Ansvarig utgivare Eva Johansson, ordförande LK, Matfors HC, Sundsvall B Utgiven av: Läkemedelskommittén Västernorrlands län, Landstinget Västernorrland, 871 85 Härnösand [email protected] Läs mer på www. lvn.se/lk där programmen uppdateras löpande men boka in tid och datum redan nu!
© Copyright 2024