Sociologiska institutionen Social utsatthet – att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan Professor Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet | Sociologiska institutionen Bakgrund Våldsutsatta barn som möter familjerätten  Våldsutsatta barn i förskola och skola  Fattiga barn möter skola och socialtjänst  Barn som lever med missbruk  Barn vars föräldrar har kognitiva problem  Den sociala barnavårdens barn  | Gapet: Vad vi gör – vad barnen får Sociologiska institutionen ”…hon kunde inte se vad jag ville och hon kunde inte se mina behov utan hon såg bara allt inom en viss ram och att alla ska behandlas likadant inom den här ramen och jag tror aldrig någonsin att hon frågade mig hur jag upplevde någonting utan hon bara… Hon sa vad hon tyckte var bäst för mig och så fixade hon det. Jag hade liksom ingenting att säga till om själv.” Ur Maskrosbarn: ”Frågar man inget – får man inget veta –En kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar (2012:8) | Frågor om brukarmedverkan Sociologiska institutionen           | Vad innebär barns brukarmedverkan Varför vill vi att barn medverkar? Vilka barn? Medverkan i vad? När? Hur mycket? Var? Hur? Vem kan ombesörja barnens medverkan? Vilka hinder finns? Barnperspektiv Sociologiska institutionen  Att vuxna ser barnen:  barns  behov, barns bästa Förstå barns situation  Barns villkor i samhället  Utvecklingspsykologiskt perspektiv  Med barn: Att tolka barns perspektiv | Sociologiska institutionen Barns positioner  Utsatt  Anhörig  Omsorgsgivande  Brukare | anhörig Sociologiska institutionen Varför barns brukarmedverkan?  Barnkonventionen / SOL:  Barn som aktörer i sina egna liv  Barn som kompetenta  Rätt till delaktighet | Barnsamtal av olika skäl Sociologiska institutionen Kunskapssökande Påverkande Rättighet Ger olika tolkningsramar: Diagnostiskt – hur mår de? Terapeutiskt – led i behandling Pedagogiskt – instruktion, fostran, lärande Informativt – Vad kan de berätta? Partsinlaga – Vad vill de? Demokratiskt – Delaktighet som rättighet |  Omsorgsperspektiv är under utveckling, sårbara och beroende av vuxna  Vuxna med ansvar för barns behov, tolkningsföreträde och bestämmanderätt över barn Sociologiska institutionen  Barn  Delaktighetsperspektiv  Barn som aktörer i sina egna liv  Kompetenta – experter på sina egna erfarenheter  Människor med rättigheter liksom vuxna  Kompetens för och rätt till delaktighet | Sociologiska institutionen Barnkonventionen |  Båda perspektiven men…  1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.  2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.  Delaktigheten är villkorad  Motsättning eller förenliga? Nyttan av barns kompetens: vad har hänt, hur är det nu  Barns tolkningar, upplevelser, hur de mår  Vad barn ser som viktigt  Barns syn på problem, behov, lösningar  Barns vilja  Barns önskemål om process/bemötande Kan ge:  Bättre beslut  Mer motiverande  Empowerment  Kasam, giltiggörande, återhämtning Sociologiska institutionen  Sakuppgifter, | Delaktighetsstege Fritt efter R. Hart 1997; H. Shier 2001 Vill du? Kan du? Ska du? Sociologiska institutionen Beredskap Möjlighet Policykrav Får ta initiativ, gemensamt beslut Får ta initiativ, barn styr Delar makt med beslutsfattare Involveras av vuxna i beslutsprocess Åsikter beaktas Stöd att uttrycka sin åsikt Informerad, tillfrågad, lyssnad till Informerad, vuxnas beslut ………………………………………………………………………………... Symbol, Dekoration, Manipulation | | Sociologiska institutionen Professionella - barn - föräldrar Sociologiska institutionen   Åldersordning – vuxenallians Familjen som tolkningsram  Familjers maktordning osynliggörs  Förälder – barn  Pappa – Mamma  Positiva     myter om föräldrar och barn Alla föräldrar älskar sina barn Alla föräldrar vill sina barns bästa Alla barn älskar sina föräldrar Alla barn är lojala med sina föräldrar  Ålderism: ”från vilken ålder?”  barns (in)kompetens, manipulation  Lojalitet eller beroende, rädsla | Delaktighetsstege Fritt efter R. Hart 1997; H. Shier 2001 Vill du? Kan du? Ska du? Sociologiska institutionen Beredskap Möjlighet Policykrav Får ta initiativ, gemensamt beslut Får ta initiativ, barn styr Delar makt med beslutsfattare Involveras av vuxna i beslutsprocess Åsikter beaktas Stöd att uttrycka sin åsikt Informerad, tillfrågad, lyssnad till Informerad, vuxnas beslut ………………………………………………………………………………... Symbol, Dekoration, Manipulation | Grindvakter Sociologiska institutionen     | Myndigheter, professionella Föräldrar Tystade röster: omsorg –egenintresse? Introducerar/närvarar: risk för styrning Om vad, var, när, hur, vem Tid, plats, trygghetsperson, egna frågor  Under hela ärendeprocessen: Sociologiska institutionen   närvaro, information, samtal, tillgänglighet BBIC+, barns olika sätt att förmedla  Det styrda – öppna samtalet  Tilltro, mandat, kontinuitet, jäv  Vilka barn når fram?   Socialtjänstens | tillgänglighet på barns initiativ Beskrivningsformer Sociologiska institutionen  Att berätta om  Som objekt  Som aktör Att visa  Att kommentera ålder och mognad  Att (inte) förminska, förbarnsliga, bortförklara, misstro  Att tolka barns svar som meningsfulla  | Sociologiska institutionen  Vad tycker barnen?  Det handlar ju om oss!  Det är ju otroligt viktigt!  Det kändes skönt att säga det till någon som jag litar på | | Sociologiska institutionen Några publikationer Sociologiska institutionen       | Näsman, Elisabet (2012) Varför särskilt om barn? i Elisabeth Backe- Hansen & Ivar Frønes Metoder og perspektiver i barne- og ungdomsforskning. Gyldendal: Oslo. Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia. Röbäck, Karin (2008) i Eriksson, M. Å.K Cater, G. Dahlkild Öhman & E. Näsman (red) Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups 120-136. Närvänen, Anna-Liisa. & Elisabet Näsman (2006) ”Ålderism och forskningsetik.” i Närvänen, Anna-Liisa & Elisabet Näsman (red) Etik i forskningens vardag. Linköpings universitet. Näsman, Elisabet (2004) Barn, barndom och barns rätt, i Olsen, L. Barns makt. Justus Förlag:Uppsala Maskrosbarn: Frågar man inget – får man inget veta. En unik kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar