AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar. It och den pedagogiska tillämpningen av it är en viktig del för att åstadkomma detta. Specialpedagogiska skolmyndigheten Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Här finns stöd för att använda it i undervisningen och för att utveckla undervisningen med hjälp av it. Skolverket 2015-09-07 5 Rosettastenen 2015-09-07 6 BLISS PCS PICTOGRAM WIDGIT TECKEN BOKSTÄVER HUND Rätten att kommunicera 2015-09-07 http://www.dart-gbg.org/ 8 Redskapen som ett komplement Barnet/den vuxne Redskapen Omgivningen som behöver som behövs för runt barnet/ AKK att uttrycka eller förstå: den vuxne symboler, tecken, hjälpmedel AKK ersätter och/eller kompletterar ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor – en BRO (Heister Trygg, Andersson, Hardenstedt, Sigurd Pilesjö, 1998; Vad är Alternativ och kompletterande kommunikation? 2001). IKT - egenskaper • Förutsättningar: Tillgång till stöd i form av exempelvis IT-pedagog, utbildning och ekonomi för inköp av program och appar. Att ledningen deltar och har förväntningar, köper in adekvat utrustning samt har uppföljning genom utvärdering, är avgörande visar forskningen. Ta vara på det kollegiala lärandet och skapa tillfällen där alla har möjlighet att delge sina erfarenheter. Finns skolans användande av IKT med i handlingsplan eller liknande? Beskriv och tidsätt förväntade effekter. Klargör nuläget genom kartläggning. • Teknik: Vilket underlag finns det för de val som görs och varför andra väljs bort behöver tydliggöras. Jämför och ta del av erfarenheter. • Behov: Med stöd baserat utifrån varje elevs behov kan förutsättningarna att klara skoltiden öka. Det inbegriper också att se vilka strukturella förändringar av skolans arbete som kan göras. • Extra anpassningar: Skolverket lyfter fram att särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan ingå inom ramen för extra anpassningar. 2015-09-07 10 IKT - egenskaper • Anpassning: Vilka möjligheter finns det att anpassa appen. Är den skapad efter en fast modell eller går den att påverka? Hur och på vilket sätt är den anpassad efter målen? Är appen beroende av en koppling till internet för att fungera? • Support: Finns manual och i vilken form och språk. Förutsätter appen en hög eller låg teknisk kompetens? • Tillgänglighet: Hur ser det grafiska typsnittet ut? Är det möjligt att ta bort störande ljud och animationer? Är appen är möjlig att styra genom kontakter eller tangentbord. Fungerar det att använda talsyntes när behov finns? • Hållbarhet över tid. Kommer appen som tas hem uppdateras vid förändringar i operativsystemet och tar tillverkaren ansvar över tid? Läs recensioner och testa gärna gratisversioner innan köp. • Hållbarhet över tid: Kan appen växa med användaren. Är appen åldersrelevant med tanke på svårighetsgrad och grafisk utformning? Bibehåller appen elevens motivation? 2015-09-07 11 IKT - egenskaper • Kostnad: Appar kan laddas under olika betingelser som gratis, begränsad version (demo), abonnemang, köp i app och engångskostnad. • Koppling till målen: Läroplanen. Bedömning. • Svårighetsnivåer: Valbara eller styrda. Vem avgör? Har barnet/eleven möjlighet att påverka? • Komplement: Till vad. Ersättning? Samverkan eller enskilt arbete. Vad är syftet? • Tid: Se inte IKT som en tidsbesparande åtgärd. • Risker: Carola Aili, forskare i Lund visar med sin studie att den stora risken med teknik är den tid det tar för att få allt att fungera. I studien som har följt 291 lärare i två kommuner under tre dagar, visar det sig att fem heltidstjänster ägnar sin tid åt att lösa tekniska problem. 2015-09-07 12 IKT - ett komplement • Mötet mellan omgivning/nya personer • Leder till att andra kan ta kontakt • Stödjer och beskriver kommunikationen • Tillgänglighet och delaktighet • Det egna lärandet • Att bli en person inte en funktionsnedsättning • Kontinuitet och hållbart • En del av vardagen • Variation med ljud, bild, text, film IKT som stöd för: • Samarbetsinriktad undervisning • Samarbetsinriktat lärande • Gemensam problemlösning • Struktur undervisning • Gruppinriktad undervisning • Individinriktad undervisning AKK&IKT Pratknapp Tolkning Översättning ? Talapparat Papperskarta AKK&IKT WidgitGo / Blissymboler Fotokalendern ChoiceBoard PlayButton 2015-09-07 16 AKK&IKT SoundSlate – fota, filma, tala in, lägg in musik, skriv. Spara i olika kategorier Skapa och förstärk olika sammanhang. StoryKit Skapa en egen bok med bilder, ljud, foton och text Om en bild Skapa en bok med bild, film, ljud och text. Inställningarna går att låsa med en pinkod. Använd som övning inför/bearbetning av händelse. Johnny Andersson SPSM 2015 AKK&IKT Talking Mats Bedömning och värdering mm AutismXpress Beskriv med ”känslogubbar” hur du mår. GridPlayer Färdiga fraser, Widgit, talsyntes. Datorprogram behövs för redigering Johnny Andersson SPSM 2015 Länkar www.bildstod.se www.spsm.se http://www.dart-gbg.org/ http://www.akktiv.se/ http://www.oatsoft.org/ http://www.aegis-project.eu/ http://arasaac.org/ www.blissonline.se www.ritadetecken.se www.pictoonline.se www.skolappar.nu www.logopedeniskolan.se www.pappasappar.se http://www.appstod.se/ 2015-09-07 19 Litteraturlista • Heister Trygg, B., Andersson, I., Hardenstedt, L., Sigurd Pilesjö, M. (1998). AKK i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. • Andersson, I., Heister Trygg, B. & Sigurd Pilesjö, M. (1999). AKK i praktiken - ett studiecirkelmaterial. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. • Granlund, M., Pettersson, B., Bergdahl, E., Hallander, M. och Feldtman, K. (2000). Hur skapas en kommunikativ miljö för elever med funktionshinder i skolan? Rapport nr 186. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet • Heister Trygg, B. (2002). Kommunikation i grupp - för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. • Heister Trygg, B. (2003). Förslag till policy för insatser - Barn med grav tal- och språkstörning och behov av alternativa kommunikationsvägar (AKK). Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. • Heister Trygg, B. (2005) GAKK Grafisk AKK. Malmö: SÖK-Södra regionens kommunikationscentrum • Heister Trygg, B. (2005) TAKK Tecken som AKK. Malmö: SÖK-Södra regionens kommunikationscentrum • von Tetzchner, S. & Martinsen, H. (1991). Språk og funksjonshemning. Oslo: Gyldendals Norsk Forlag. • von Tetzchner, S. & Hygum Jensen, M. eds (1996). Augmentative and alternative communication. European perspectives. London: Whurr Publishers. • von Tetzchner, S. & Grove, N. eds (2003). Augmentative and alternative communication. Developmental issues. London: Whurr Publishers. • AKK - i ett svenskt perspektiv. (2005). Projektrapporter genomförda vid Kurs i alternativ och kompletterande kommunikation, 10 p. Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet. • Blackstone, S. & Berg, Hunt M(2007) Socialt nätverk • 200 års erfarenhet av AKK. Examinationsuppgifter (2000). Kurs i alternativ och kompletterande kommunikation 6-10 p. Institutionen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. • Sigurd Pilesjö, M., Einarsdottir, G. & Lindbladh, L. (2004). Att utveckla AKK och självbestämmande hos elever med flerfunktionshinder. Malmö: Team Munkhättan. • Winlund G & Rosenström Bennhagen S (2004) Se mig! Hör mig! Förstå mig!. Stockholm: ala stiftelsen FUB:s forskningsstiftelse • Sigurd Pilesjö, M (2004) Hur kommer vi igång med kommunikationskartan? Specialpedagogiska skolmyndighetens • www.european-agency.org. Special needs education Slut