1. No category

Floden som förenar
Emån
Ända sedan stenåldern har Emån fungerat som färdled och
förbindelselänk mellan kustbygden och höglandet. De första
människorna som kom vandrande till trakten följde Emån inåt
land, bosatte sig och började bruka jorden längs ån. Än idag är
Emån en förenande länk i bygden och ett av södra Sveriges värdefullaste vattendrag. Tillsammans med den omgivande dalen
erbjuder den ett naturskönt landskap med flera mycket skyddsvärda växt- och djurarter.
Unikt saneringsprojekt
Jungnerfabriken placerade Fliseryd på världskartan och
skapade stor tillväxt i bygden. Både människor och
natur påverkades av de ämnen som hanterades i batteritillverkningen. Mark och byggnader blev kraftigt
förorenade av sådana tungmetaller som kadmium, bly
och nickel.
Sedan Jungnerholmarna inköptes av Mönsterås
kommun 1992 har ett banbrytande saneringsprojekt
genomförts. Målet har varit att människor skall kunna
vistas i området utan restriktioner och att läckaget av
tungmetaller till Emån och Kalmarsund minimeras.
Endast ett fåtal byggnader har kunnat bevaras och
marken har genomgått en omsorgsfull reningsprocess,
som ger naturen möjlighet till återhämtning.
Saneringen utfördes 1998-99 då 40.000 m2 mark och
20 byggnader med inventarier var föremål för reningsåtgärder. Fabriksbyggnadernas väggar och golv var hårt
bemängda med tungmetaller, som frästes bort och samlades upp i en stor dammsugare innan rivningen påbörjades. Förorenade jordmassor schaktades bort, siktades
och tvättades. De avskiljda föroreningarna deponerades
enligt gällande föreskrifter för farligt avfall. Renade
massor har använts till återfyllnad och täckts med ny
kalkberikad jord.
För framtiden är Jungnerholmarna ett strövområde.
Det erbjuder rika naturupplevelser och möjligheter till
aktivt friluftsliv i en miljö, där modern saneringsteknik
har medverkat till att bevara unika spår av en svunnen
industriepok.
ströva i återskapat
naturområde vid
Emåns vatten
Fliseryd
Redan 1311 omnämndes Fliseryd som egen socken. Emåns lopp
delade den dåvarande kommunen i två ungefär lika stora delar.
Norr om flodfåran är terrängen bergig och rik på små sjöar,
medan landskapet söder därom är av jämnare karaktär.
Förutom jord- och skogsbruk har människorna i Fliseryd skaffat sin försörjning inom en rad olika näringsgrenar. De flesta
verksamheter har tillkommit tack vare Emåns kraftbringande
vattenflöde. Kvarnar, sågverk, snickerier, pappersbruk, garverier, benstampar och limkokerier stod en gång tätt utmed Emåns
stränder. Finsjö var länge en huvudort för bygdens industriella
näring, men rollen övertogs av Fliseryd när Jungnerbolaget
gjorde sitt intåg i samhället.
Jungnerholmarna
Jungerfabriken präglade livet i Fliseryds samhälle under 65 år.
Det är därför naturligt att fabriksområdet i folkmun kallades
Jungnerholmarna, även om andra namn fanns på de holmar och
strandområden som kom att omfattas av den växande fabriksanläggningen. Även de ursprungliga namnen ger en uppfattning
om den verksamhet som en gång har idkats här. På Bruksholmen och Cylinderholmen fanns redan på 1700-talet ett krutbruk
och Kvarnholmen har hyst några av alla de kvarnar som drivits
av Emåns vatten.
Waldemar Jungner
Fakta om Emån
• 22 mil lång.
• 4 500 km2 stort avrinnings område.
• medelvattenföring: 30 m3/s.
• huvudfåran, flera biflöden och kringområden av riks-
intresse för friluftsliv, natur och kulturmiljövård.
• vällutvecklade meander- och kvillsystem.
• kultur- och odlingslandskap med höga biologiska värden.
• värdefull sötvattensfauna med ca 30 olika fiskarter,
däribland mal och havsöring.
• viktiga rast- och häck-
ningsplatser för många fågelarter.
• mäktiga isälvsavlagringar med höga geologiska värden.
Jungnerfabriken
Fabriken hade sitt ursprung i Waldemar Jungners uppfinning
av det alkaliska batteriet. Ackumulator AB Jungner bildades
1900 i Stockholm. Verksamheten drevs en kort period i norrköpingstrakten, men flyttade efter en brand till Fliseryd, där
en ladugårdslänga uppläts på Kvillegärde gård av patron
Gustav Johansson. En ny fabriksbyggnad färdigställdes
1910 och därmed inleddes en unik industriepok. Batterier
var viktiga för hela den industriella utvecklingen. Jungnerackumulatorn blev en världsartikel och bolaget växte till en
koncern med fabriker och dotterbolag i alla världsdelar.
MÖNSTERÅS KOMMUN
Box 54, 383 22 Mönsterås
Tel. 0499-170 00
www.monsteras.se
Civilingenjör Waldemar Jungner föddes 1869 i Skaraborgs
län och ägnade sitt liv åt forskning och uppfinnarverksamhet, framförallt rörande elektriska element. Den laddningsbara, alkaliska ackumulatorn var hans mest genialiska
uppfinning. Hans samtida kollega Thomas Alva Edison
arbetade också med idén att kemiskt ladda en låda med
elektrisk ström. Jungner blev dock först med den kommersiella användningen och tog världspatent på uppfinningen 1899. Konstruktionen utgjordes av en positiv platta
av nickelhydroxid mellan förnicklade band av järn och en
negativ platta av järn och kadmium.
Turistbyrån • Tel. 0499-130 01
- från krutrök till grön idyll
I
A. A-fabriken, till vänster om kontoret, var den första i en lång
rad av byggnader som kom att bilda ett eget brukssamhälle. Här
fanns allt som behövdes för tillverkning och senare även återvinning av batterier; smedja, snickeri, verkstad, etc. Kontoret byggdes
1928 och inrymde fram till 1944 även ett forskningslaboratorium.
B. Nedströms bron till Kvarnholmen låg kraftstationen, där fabriken hämtade råvatten och vattenkraft ur Emån.
M. På södra delarna av Cylinderholmarna fanns övre och nedre
krutkvarnarna. Under den tid som Fliseryds krutbruk var i verksamhet inträffade en hel del explosioner och olyckshändelser.
Kyrkobokföringen visar att många krutarbetare dog och ofta
efterlämnade familjer med många barn. En säkerhetsåtgärd vid
arbetet var att arbetarna inte fick ha några spik i skorna för då
kunde det gå galet. Vanligtvis var de klädda i ”hossor” på fötterna för att inte riskera explosioner.
H
F
G
E
C. Kvillen är ett 4 km långt biflöde till Emån och tillgängligt
för lax och havsöring genom den laxtrappa som finns här. Kvillen
har även ett fint bestånd av stationär öring. ”Kvill” är den lokala
benämningen på en flodförgrening.
D. Kvarnholmen kallades även Mellanholmen och här byggdes
B-fabriken i början av 40-talet. Förutom en anläggning för järnreduktion inrymdes här tillverkning av nickelnitrat, aktivt kol och
kadmiummassa.
E. I C-fabriken, som uppfördes 1941-42, utfördes torkning och
rostning av järnsulfat samt blyrostning och blygjutning.
F. Här låg Jungnerfabrikens stall och garage. Hästar var länge
den dominerande transporthjälpen. Först på 1940-talet började
man använda de laddningsbara batterierna för att driva truckar för
transport, lastning och lossning.
K
L
D
J
C
M
Q
R
G. Bruksholmen kallades även ”Blyholmen” sedan blyverket
placerades där 1942. Här framställdes råbly och raffinerat bly till
blybatterier. Rester av husgrunder finns markerade.
Q. Virkesmagasin och snickeri.
R. Filterpressen, inköpt 1928, stod tidigare i A-fabrikens källare och användes för återvinning av nickellösning. Lösningen
filtrerades genom ramar täckta med filterduk och järn, kadmium
och grafit fastnade i ramarna.
P
O
N
H. Under Krutbrukets tid fanns här bostäder, där barnrika arbetarfamiljer
bodde under mycket primitiva förhållanden.
På Krutholmarna, på andra sidan bron, och på Cylinderholmarna var
Fliseryds krutbruk förlagt från 1740-talet till slutet av 1800-talet. Ett välbevarat krutmagasin från 1799 och många husgrunder påminner om brukets
storhetstid, då det svenska försvaret försörjdes med krut från Fliseryd jämte
fem andra krutbruk i landet. Troligtvis har det funnits kruttillverkning i
Fliseryd ända sedan 1500-talet.
O. Emåns Kungsådra utgjorde på 1700-talet gräns mellan
krutbruket och frälsehemmanet Kvillegärde. Till följd av
meningsskiljaktligheter utfördes en delningen av Emån 1789,
vilken skedde genom att bygga en mur i den s.k. Krutströmmen. Lämningar av denna mur eller vattendelare syns än i dag
nedanför järnvägsbron.
P. Patron Gustav Johansson lät här bygga ett hus omkring
1907, av vilket nu endast husgrunden återstår. Huset eldhärjades
redan innan det var färdigmålat och tapetserat. Patronen hade
hamnat i ekonomiska svårigheter och huset byggdes aldrig upp
igen.
B
A
N. Järnvägen Ruda-Oskarshamn öppnades 1907 och gick precis
förbi Kvillegärde, varför det blev naturligt att dra in ett stickspår till det nya industriområdet och där anlägga en anhalt. Det
sista tåget på banan gick den 20 juni 1966.
Teckenförklaring
Parkering
Orienteringstavla
I. Här finns rester av ett så kallat korningsverk. På platsen smulades
torkade krutkakor sönder till krutkorn, som genom siktning och sållning
fick olika storlek. Det grövre krutet kallades bergskrut och det finare
handgevärskrut.
J. Cylinderholmarna är namngivna efter krutkvarnarnas roterande cylindrar
som blandade krutets beståndsdelar; salpeter, kol och svavel. Kvarnarna var
tillverkade av oberedda hudar där håret satt kvar på cylinderns utsida.
Handikapptoalett
K. På den övre Cylinderholmen lade man mindre ”explosiva” verksamheter; kollador, kolningsugnar, tunnbindareverkstad, jordlada, etc.
L. Under krutbrukets dagar fanns flera broar från östra delen av Cylinderholmarna över till Läggevi. Grundmarkeringen kan vara från något som
kallades ”Lutterhuset”.
Grusad gång
Stig - ej farbar med handikappfordon
A - R
Infoskylt / historisk plats