1. No category

Upp & Nedströms Passage
-Nuläget
Nuläget & Framtida Möjligheter
Peter Rivinoja & Olle Calles
Vilt, Fisk och Miljö, SLU, Umeå; RivInCo
Avdelning för Biologi, NRRV, Karlstads Universitet
The Swedish Salmon & Trout Association
Upplägg - Sveriges åtaganden & möjligheter
• Vattendirektivet inom EU & Nationella mål
Kort reflektion på olikheter mellan länder
• Fiskvägars funktion, historiskt, idag & framöver
• Läget i svenska reglerade älvar
• Framtida potential för strömvattenlevande fisk?
Sveriges åtaganden & möjligheter
• Vattendirektivet inom EU & Nationella mål
Kort reflektion på olikheter mellan länder
• Fiskvägars funktion, historiskt, idag & framöver
Syntes
y
av internationella data
• Läget i svenska reglerade älvar
• Framtida potential för strömvattenlevande fisk?
Sveriges åtaganden & möjligheter
• Vattendirektivet inom EU & Nationella mål
Kort reflektion på olikheter mellan länder
• Fiskvägars funktion, historiskt, idag & framöver
Syntes
y
av internationella data
• Läget i svenska reglerade älvar
Exempel på forskning från nord till syd
• Framtida potential för strömvattenlevande fisk?
Sveriges åtaganden & möjligheter
• Vattendirektivet inom EU & Nationella mål
Kort reflektion på olikheter mellan länder
• Fiskvägars funktion, historiskt, idag & framöver
Syntes
y
av internationella data
• Läget i svenska reglerade älvar
Exempel på forskning från nord till syd
• Framtida potential för strömvattenlevande fisk?
Nytänkande & samhällsekonomiskt perspektiv
Vattendirektivet inom EU & Nationella mål
• EU: WFD & HMWB (KMV), GOD Status vs Potential.
• Frankrike: Fiskvägar vid ”alla” hinder >80% funktion
<2 v försening.
• Norge: Minimiflöden/spill i laxförande älvar.
• Finland: Återskapa laxvandring i större älvar =>
nya fiskvägar & åtgärdsprogram
• USA: Fiskvandring/populationer skall säkras (ESA &
ESU). ~100%
100% vandringseffektivitet, minimal försening
=> kontinuerliga åtgärder eller utrivning.
• Sverige:
S i
NVV t.ex. L
NVV,
Levande
d sjöar
jö & vattendrag;
d
Hav
H i
balans. 5% regeln? Ekologisk flödesanpassning, m.m?
m.m?
Fiskvägars funktion
• Internationella data:
Fiskvägars funktion har förbättrats
förbättrats.
Initialt rudimentära ”trappor” för uppvandrande lax.
Ny kunskap kring fiskbeteende & tekniska framsteg
framsteg.
Nya perspektiv på arter & stadier.
Passage
Efficiency
Atlantic salmon
Pacific salmons
Median (25th-75th)
0.94 (0.86-1.0)
0.95 (0.90-0.98)
Years (N)
1995-2005 (45)
1997-2007 (13)
Median (25th-75th)
0.96 (0.94-0.97)
0.90 (0.82-0.95)
Years (N)
1997-2010 (17)
1998-2008 (32)
Median ((25th-75th)
0.95 ((0.68-0.95))
0.89 ((0.65-0.92))
Years (N)
1999-2005 (4)
2002-2004 (18)
Upstream
S lt
Smolt
Kelt
Fiskvägars funktion
Ingång
Lockvatten
Uppströms ”lösningar”: Tekniska & Naturlika / combo
Slitsar &
Spoilers
Omlöp
p
Ål/Nejon
ögag
ränna
Bassäng
B
ä
(kammar)
Inlöp
Denil
Slitsränna **
Bilder bl.a. Degerman 2008
Fiskvägars funktion
Nedströms ”lösningar”: Tekniska & Naturlika
Galler &
”avledare”
Fysiska &
Beteende
RSW ”Mobil
ytspills ventil”
ytspills-ventil”
Bilder bl.a. Degerman 2008
Läget i svenska reglerade älvar - Exempel
Lax & Havsöring
g
Piteälven
Åbyälven
Umeälven
Ljusnan
Testeboån
Klarälven
Emån
Ätran
Mörrumsån
Nejonöga
Rickleån (?)
Ätran
Ål
Alsterälven
Ätran
Mörrumsån
Skövde
Övriga
Emån
Väster/Österdalälven
Vandringsstudier av SLU & KaU
Forskning: Vattenkraftens effekter på vandring
1. Piteälven & Umeälven (1 Kraftverk), Svenska Nationalälvar:
Tekniska fisktrappor. Design av nya upp- & nedströmsrutter.
2. Åbyälven (1 KrV):
Teknisk fisktrappa. Ombyggd flottledsränna. Förbättrad nedströmsrutt.
3. Testeboån (1KrV, tidigare 2 KrV):
Bypasskanal. Mål att återskapa vildlax.
4. Ljusnan (Blockerad >9 KrV):
Inga fisktrappor,
fisktrappor CBA av vattenkraft vs
vs. miljövärden “Ekologiskt
Ekologiskt anpassade
flöden” & möjlighet till förbättrade salmonidpopulationer.
5 Rickleån (3 KrV):
5.
Tekniska fisktrappor. Havsöring & Flodnejonöga.
x Finland: Kemi
x.
Kemi, Oulu & Iijoki (5-7
(5 7 KrV):
Möjligheter att återskapa laxens vandringar. Kompensation av 4 arter.
6. Österdalälven (3 KrV):
Inga fisktrappor.
fisktrappor Studier av lekvandrande Siljansöring och skattade förluster
vid nedströmsvandring.
7. Västerdalälven (>1 KrV):
Ny naturlik ”biokanal” och naturlika fiskvägars utvecklingspotential.
8. Klarälven (8 KrV):
Inga fisktrappor. Studier av smoltens kvalité & vandringar.
9 Alsterälven
9.
Al t äl
(1 KrV):
K V)
Inga fisktrappor. Ny nedströmspassage för ål.
10 Emån
10.
E å (3 KrV):
K V)
Naturlika omlöp & Nya nedströmsgaller.
11 Ätran
11.
Ät
(2 KrV):
K V)
Gammal deniltrappa. Nya nedströmsgaller & partiell utrivning av kraftverk.
12 Mörrumsån
12.
Mö
å (>3 KrV):
K V)
Äldre fisktrappor & spill för nedströmspassage. Innovativa lösningar för ål.
Läget i svenska reglerade älvar - Lax
13 älvar med vild lax i Bottenviken,
90% härstammar från norr (Sve/Fin)
Kraftverksägare
Data: ICES, CCB
Piteälven
Åb äl en
Åbyälven
Umeälven
Ljusnan
Testeboån
Klarälven
Emån
Ätran
Mörrumsån
HAVSÖRING
HOTAD i EU
Nya fiskeregler
>50 cm
Forskning: Vattenkraftens effekter på vandring
Havsfas
Vuxen
Uppströms lekvandring (efter 1-3
1 3 år
i hav/sjö)
Nedströms
smoltvandring (efter
1-4 år i älv
Äl f
Älvfas
Lek
•Migration vs. flöden
•Adult lekvandring
•Smolt & Kelt passage
Viktigt:
•Homing
H i
•Lokal adaptation
•Genetisk struktur &
diversitet
Återskapad/Förbättrad vandring & habitat (flöde & älvbotten)
•Populationsrespons (Lax, öring, harr)
•Samhällsnyttoanalys, CBA (Cost
(Cost Benefit Analyses
Analyses))
Norra Norrland. Umeälven & Piteälven (1 KrV):
Studier av fiskens vandringsmönster
g
i relation till flöden.
Piteälven (180 m3/s)
Salmon
T
Trout
t
Pool trappor
Umeälven
Årlig uppvandring av “vild” fisk
(450m3/s)
Reglerade området i Umeälven (liknar Piteälv
Piteälv))
Spilldamm
Fisktrappa
Kraftverk
Gamla
älvfåran
= Omlöp
O lö
”Bypass”
Bypass”
Turbinintag
Utlopp
Turbiner
Variation i turbinturbin- & dammflöden
Flöde & Temperatur 2003
3 -1
Flow m s
1000
Temperature °C
25
Umeälven
Turbinflöde
20
800
600
15
400
10
200
5
Dammspill
0
0
20-May 3-Jun 17-Jun 1-Jul 15-Jul 29-Jul 12-Aug 26-Aug 9-Sep 23-Sep
3 -1
Flow m s
300
250
200
150
100
50
0
15-May
Temperature °C
20
Piteälven
15
10
5
0
22-May
29-May
5-Jun
12-Jun
Smoltens vandrings period
19-Jun
26-Jun
Telemetri & Flödesmätningar
V
Vuxna
(U äl
(Umeälven)
)
2800 (600 RT) llaxar & 20 RT
havsöring. 40-116 cm, 10 år
Smolt (& kelt)
8000 smolt (400 RT) & 50 RT kelt, 3 år
Pejling
Registrering vid
trapp
Flödesmätning
3D-CFD modell
Ekolodning = 3-D
Första problemen för lekvandring:
a) Sammanflödet turbin / gamla älvfåran (omlöp)
b) Vattenfall i nedre del av omlöp
Turbinutlopp från
Stornorrfors KrV
Logg
gg
b)
Omlöp ”bypass”
till dammen
Max 1000 m3/s
a)
Max 50 m3/s vid
normalt helg-spill
Logg
Uppströmsvandrande
lax anländer
Logg
Flödets påverkan
Vandring
= Area A
Turbinflödet ”lurar”
lurar laxen
laxen
Km
Avstånd från
n mynning
Vandring
= Area B
m3/s
600
550
500
450
400
350
300
250
200
Passing
150
Down
Up
100
50
Date
30-sep
25-sep
21-sep
16-sep
7-sep
11-sep
2-sep
29-aug
24-aug
20-aug
15-aug
6-aug
10-aug
28-jul
1-aug
23-jul
19-jul
16-jul
13-jul
8-jul
10-jul
4-jul
30-jun
0
26-jun
Laxar hittar lättare upp pp
vid mer flöde i vandringsrutt
Radiopejling & Ekolodning – Nyheter från 2009!
Tillbringad tid
40%
30%
20%
10%
8
7
6
5
4
3
2
1
D eteectio n p er h o u r
Dygnsaktivitet
v. 29
v. 31
v. 33
Average
400
300
200
100
0
0
3
6
9
12
Hour of day
15
18
21
Laxen tillbringar lång tid vid turbinutloppet, oftast 1-4 m djupt (upp till 40 m)
Ökad aktivitet på morgon (relaterat till turbinflöden) => Jojo beteende
Laxens odds at nå NATIONALÄLVEN Vindelälven &
förluster av fisk i reglerade delen
100%
80%
80%
Damm & Trappa
60%
60%
40%
40%
20%
20%
0%
0%
16
18
20
22
Sammanflödet:
50% förloras
24
26
28
Distance from river mouth (km)
30
Damm & T
D
Trappa:
20% förloras
Percentt of total loss rate
Amount o
of registereed salmon
100%
32
30%
passerar
9 års studier vid Umeälven:
Year
1995
1996
Tagged
30
574
fish ((n))
Passed
73%
Umeå
Days to
4 (1-28)
Umeå
P
Passed
d
0%
17%
Ladder
Days to
52 (10-95)
Ladder
1997
1999
2001
2002
2003
2004
2005
Tot.
80
60
70
493
391
503
450
2651
84%
83%
79%
78%
83%
93%
80%
83%
3 (0.7-20)
3 (0.8-15)
4 (0.6-12)
3 (0.5-47)
4 (0.7-80)
4 (0.7-29)
4 (0.6-26)
4 (0.6-80)
26%
34%
18%
47%
35%
14%
47%
30%*
52 (27-77)
44 (22-81)
45 (31-61)
44 (11-91)
46 (9-88)
44 (14-91) 39 (14-101) 44 (9-101)
• Få laxar vandrar hela vägen till trappan 32 km uppströms
• Vandringen tar lång tid
• Andelen som passerar trappan kan styras med flöden
Smoltens position uppströms kraftverken
Umeälven
Piteälven
Damm
Smolt följer huvudflödet…
Utsättning 2
km
uppströms
Turbin
Utsättning
…och
vandrar ytnära (1-3 m)
Damm
Förluster av smolt vid kraftverk =
alla vandrare anlände turbinerna!!!
Förluster av smolt vid turbinpassage
% Döda
60
50
40
30
20
10
0
160 175 190 205 220 235 250 265 280
Storlek (mm)
• Vid Piteälven förlorades 17% (Kaplan turbiner),
vid Umeälven 25% (Francis)
• Storleksberoende, stor fisk = högre förluster
• Fördröjd nedströmsvandring & låga FGE’s
Kelt 2525-69%
mortalitet
Pågående förbättringar
• Nya
N ttrappor (bätt
(bättre flöd
flöden)) >80% eff.
ff
• Nedströmsavledare för smolt & kelt
• Ökat
Ö
spill ? (minikraftverk)
Umeälven & Piteälven
(Vattenfall AB, Skellefteåkraft AB, NWFSC, SLU, LTU, CTH)
NYA Upp & Nedströms Fiskvägar
Ny trappa ?
Teknisk/Omlöp
800 m ~60
60 MSEK
Beteende barriär
”Louver” 100 m
inkl Piteälven 130m
TURB
SPILL
Flow
Norrland. Åbyälven & Testeboån (1 KrV 10-12 m3/s).
Upp & Nedströmsvandring förbättrad vid spill
SMOLT = Höga förluster Σ:94%
Åbyälven
• Långsam vandring (magasin & fiskväg)
• Predation
•Turbindödlighet
1 .0
Testeboån
0 .8
Suurvival
2 0 0 6 (9 5 % )
2y LOW survival 21%
& 3%
2 0 0 7 (9 5 % )
0 .6
Ökade spill
Mod. intag
Älvrestaurering
0 .4
0 .2
0 .0
0
2
4
6
8
D is ta n c e (k m )
10
12
14
Norrland. Ljusnan (Blockerad >9KrV 230 m3/s).
CBA av älvreglering “Ekologisk flödesanpassning” &
möjlighet till förbättrad fiskvandring
Passagepotential & reproduktionsareal för lax i Ljusnan
- Hypotetiska scenarier för ”eco-eco
eco-eco analyses
analyses”
•Nya fiskvägar
•Ombyggnation av nuvarande strukturer
•Ekologisk
Ekologisk flödesanpassning
Re‐establishing
Re‐
connectivity through
connectivity through
fish passages
Environmental flows, f
ecosystem restoration in regulated rivers
Biotopkartering
Bi
t k t i
(Fält & GIS)
Expertbedömning av fiskvägseffektivitet
Från Norra till “Södra Sverige”! enl Rivi
KLARÄLVEN
- Passage ner & smoltkvalitet
Nedströmspassage då?
Klarälven
Förlust av vilda smolt i Klarälven
100%
75%
50%
25%
0%
Sysslebäck






Forshaga
ÄTRAN
Passage upp & ner
Uppströmspassage i Ätran
K ft k 1
Kraftverk
- Herting
Uppströmspassage i Ätran
K ft k 1
Kraftverk
- Herting
Studiegrupper:
NLAX = 30
NHNÖ = 20
NÅL = 165
*
Kontroller:
NLAX = 15
NHNÖ = 11
NÅL = 165*
Automatiska stationer
Denil
Fiskens rörelsemönster
2009-09-18 00:00
2009-09-19 00:00
2009-09-20 00:00
2009-09-16 10:17
2009-09-21
2009
09 21 12:00
2009-09-17
2009
09 17
2009-09-22
2009
00:00
09 22 00:00
2009-09-15 17:18
2009-09-21 00:00
2009 09 21 16
2009-09-21
16:00
00
Fiskens rörelsemönster
2009-09-26
2009
09 26 10:26
2009 09 25
2009-09-24
2009-09-25
24 12
12:00
00 2009-09-22
2009-09-25
2009
2009-09-23
2009-09-24
09 25
23
24
22
2009
2009-09-26
10
18
12
21
10:30
18:06
12:00
21:00
30
06
00
09 26 11
11:27
27
2009-09-26 00:00
2009-09-24
2009
09 24 00:00
2009-09-23 00:00
2009-09-25 00:00
Passageeffektivitet:
Lax: 76% (ktrl: 100%)
HNÖ: 0% (ktrl: 100%)
Ål:
10% (ktrl:
(kt l 50%)
Lekplatser
fö lax
för
l i Ät
Ätran
3
10
23
9
Lekplatser för
HNÖ
Ö i Ätran
Ä
0
1
10
20
Nedströmspassage i Ätran
Kraftverk 2
- Ätrafors
 92% av radiomärkt ål
simmade nedströms (N = 121)
Döda ålar driftade 0-6 km
X
28%
15%
85%
50 m
60% förlust
58% förlust
>240 ålar totalt
X
Högre
g dödlighet
g
med g
galler än utan!
Gamla gallret…
20 mm fingaller
Nytt
y …
18 mm
Låg lutning &
flyktöppningar
Hur det borde fungera
fungera…
Flyktöppningarna
250 mm breda x 1000 mm långa (570 mm djupa)
Fällor bakom galler, dvs. trap and truck”
Nedströmspassage i Ätran
Kraftverk 2
- Ätrafors
>80% återfångst i
flyktöppningar
Totalt 180 ålar
5%
90%
95%
50 m
60% förlust
0% förlust
Totalt 4 ålar
Nedströmspassage i Ätran
Kraftverk 1
- Herting
100% kontrollålar till havet!
0% döda ålar till havet
58%
Förlust: 36%
Överlevnad
Ål: 67%
B
Besor:
50%
Smolt: 88%
62 ålar
42%
Förlust: 23%
FGE
Ål = 0
Smolt = 17%
Kelt = 40%
Hertingprojektet
15 mm rack
EMÅN
Passage upp & ner, popmodell & CBA
Foto: Jonas Hedlund
33 arter,
slå det!
Kraftverk i Emån
100%
99%
N = 88
67%
Övre Finsjö
100%
94%
PE två kraftverk
51%
81%
(37-65%)
Nedre Finsjö
100%
N = 174
Andra arter - passage
100
PE (%
%)
80
60
40
20
0
Färna
Chub
Mört
Roach
Sutare
Tench
Lake
Burbot
Abborre
Perch
Leuciscus
cephalus
Rutilus
rutilus
Tinca
tinca
Lota
lota
Perca
fluviatilis
Alla
Andra arter - habitat
Rudd = Sarv
Chub = Färna
(Leuciscus cephalus)
Baltic vimba = Vimma
(Vimba vimba)
Common bream = Braxen
(Abramis brama)
Tench = Sutare
(Tinca tinca)
(Scardinius eryth.)
Roach = Mört
(Rutilus rutilus)
Bleak = Löja
(Alburnus alburnus)
Andra arter - habitat
European eel = ål
(Anguilla anguilla)
Pike = gädda
(Esox lucius)
Perch = abborre
(Perca fluviatilis)
Bullhead = stensimpa
(Cottus
C tt gobio
bi )
Burbot = lake
(Lota lota)
Ruffe = gärs
(Gymnocephalus cernua)
Nedströmspassage
p
g i Emån
- Exemplet Övre Finsjö
Problem
Turbinmortalitet upp till 70%
Besor simmar mil i onödan
Egenskaper
Egenskaper
g
p
18 mm
20 mm
35°
80°
Gallertryck < 0.5 m s-1
Gallertryck >> 0.5 m s-1
Ytliga flyktöppningar
Nedströmspassage
p
g i Emån
- Exemplet Övre Finsjö
Qtot = 144-168 L s-1
18 mm
500 x 350 mm
35°
Nedströmspassage
p
g i Emån
- Exemplet Övre Finsjö
• 1043 individer
i di id 2009-2010
2009 2010 ((endast
d
vår)
å)
• 17 arter – små individer (stora tvekar)
• Arter:
– Sarv (361 st), öring (137 st), mört (N
(N=142),
142), Löja
(N=103), Lax (N=49), Färna (N=31), mal (N=2)
• 46% FGE = 16 av 35 radio-märkta
radio märkta smolt åter…
• …MEN… hög passageeffiktivitet!
– 84% (tidi
(tidigare 33-66%)
33 66%)
– Blötår mkt spill och fisk brevid…
Hydraulik popmodell
Hydraulik,
popmodell, CBA
CBA, färna m
m.m.
m
ALSTERÄLVEN
Passage ner & djuppreferens
Ø 150
mm
Föredrar ålen
något visst
djup?
- 20 mm galler och
tre utgångar
Ø 150
mm
Föredrar ålen
något visst
djup?
- 20 mm galler och
tre utgångar
Föredrar ålen
något visst
djup?
- 20 mm galler och
tre utgångar
Ålrören och sumparna
Fångstdata 2010
12 andra arter:
• gös
• mört
• lake
• löja
• öring
VÄSTERDALÄLVEN
Naturlika fiskvägars utvecklingspotential
Stenramp
Bassängkanal
Ahr, Tyskland
Mura, Österrike
Riffle-pool bypass channel
Foto: Uli Dumont
Foto: EZB
Binnenkanalen ,Liechtenstein, Schweiz
Foto: EZB
Source: Wildman et al (2005)
Eldbä k – En
Eldbäcken
E biokanal
bi k
l
Biokanalen
Framtida potential för strömvattenlevande fisk?
N tä k d ? & S
Nytänkande
Samhällsekonomiskt
häll k
i kt perspektiv
kti
Förutsättningar att återetablera vildl i Ljusnan?
lax
Lj
?
Fallstudie ”helälv” &”-2+1”
Studie: Ett hypotetiskt ”helälvs-perspektiv” & -2+1
=> CBA, Sveriges miljömål, EUs-ramdirektiv
hänsyn till vandring & livshistoria (fiske,
(fiske predation,
predation etc.)
etc )
• Skatta fiskvägars potential för upp & nedströmsvandring
Anlockning
A
l k i
& Eff
Effektivitet
kti it t
Förfarande & Underhåll
Konstruktionstekniskt (& Kostnader)
=> Kumulativ effekt (population)
• Areal av lämpliga reproduktionsområden
Biotoprestaurering
Bi
t
t
i
& Flödesanpassning
Flöd
i
(t
(torrfåror)
få )
Utrivning av dammar
=> Kumulativ effekt (population)
Material & Metoder
• Fältstudier (kartering & expertbedömning) & GIS-simulering
• Analys av tekniska data & flöden
• Review (vandringseffektivitet,
(vandringseffektivitet fördröjning
fördröjning, predation
predation, produktion
produktion,
restaurering, etc.)
I samarbete med
USA, Kanada, Norge, Finland, UK
Anpassa & rekonstruera
Skräpavledare
Flottningsränna
Intagsgaller 6cm
Addera vatten !!!
Områdesspecifik effektivitet: 60-98%
100%
80%
60%
40%
VANDRING
20%
0%
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 %
54-6
K
Kumulativ
l ti uppvandring
di
100%
Smolt
80%
Kelt
60%
VANDRING
40%
20%
97-65
97
65 %
0%
89-26 %
1
2
3
4
5
6
7
Kumulativ nedströmsvandring
8
9
10
Andel lämpliga ytor
36 ha vid reglerade områden (biotopvård
(biotopvård, torrfåror
torrfåror, spill!)
spill!)
173 ha vid ”nedläggning” av krv/dammar (biotopvård)
321 ha i Mellanljusnan (ovan KrV 9)
500
Tot
500 ha
Hög sannolikt att återetablera vandring
& lek av lax, havsöring, flodnejonöga,
sik och andra arter (ål?)
”-2+1”
400
Hist.
715 ha
300
40 ha
200
26 ha
100
0
0
20
40
60
80
100
120
140
Kumulativ areal vs avstånd från älvmynning (km)
160
Potentiella förbättringar
Fokusera på alla påverkade arter !
Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)
fluviatilis)
Sik (Coregonus lavaretus
lavaretus))
Harr (Thymallus
Th
ll th
thymallus)
thymallus
ll )
Röding (Salvelinus alpinus
alpinus))
Övriga ………….
Framtid mål & visioner!
Säkerställ fiskvandring i reglerade älvar
Förbättra älvhabitaten = Produktionsytor
Begränsa havsfisket
Bevara & förbättra populationerna av vild vandringsfisk
Maximera produktionen i våra älvar
Sammantaget:
Återställ fiskvandring & älvhabitaten
Bättre biologisk
g
kunskap
p krävs
Samarbete: Regionalt & Nationellt &
INTERNATIONELLT… WFD=???
WFD=???
Tack för att Ni lyssnade
& till alla som bidragit!
SLU: Bo-Sören Viklund, Dan-Erik Lindberg, Johan Östergren, Daniel Palm, Jan Nilsson,
Kjell
j Leonardsson,, Hans Lundqvist
q
KaU: Johnny Norrgård, Linnea Lans, Stina Gustafsson, Martin Österling, Eva Bergman,
Larry Greenberg
Sverige: Ignacio Serrano, Stefan Larsson, Stefan Thorfve, Fiskevårdsteknik AB
Finland: Jaako Erkinaro, Aki-Mäki Petäys, Anne Laine, Esa Laajala, Ponvia OY
Norge: Eva Thorstad, Torbjørn Forseth
USA/Can: John Williams, John Ferguson, Skip McKinnell, Dave Scruton, Rick Goosney
Italien: Claudio Comoglio & Paolo Vezza
UK: Simon Karlsson, Paul Kemp, Iian Russon, Martyn Lucas, Gregg Armstrong
Länsstyrelser: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Jönköping, Kalmar, Halland, Blekinge, Kronoberg, Västernorrland m.fl.