Sonden 114 - Medicinska föreningen
SONDEN ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND - MALMÖ SEDAN 1962 N° 1 2014 S O N D E N @ M F S K A N E . S E M F 1 2 0 Å R 1 8 9 4 - 2 0 1 4 INTER AK TIONER & ANNAT KUL L E D A R E Vad vore livet utan interaktioner? Fucking boring? Det tycker vi också. Därför vill vi i årets första nummer av Sonden lyfta fram alla de områden där någon form av växelverkan sker mellan individer såväl som grupper - internationell, interprofessionell, interindividuell, intraindividuell, you name it. I Sonden är det du som bestämmer innehållet. Vi kan hjälpa dig genom att bolla idéer om du vill, vill du istället skriva helt på egen hand går det precis lika bra. Du vet vad som är bäst för ditt skrivande, precis som att var och en själv har möjlighet att definiera vad hen tycker är viktigt, kul och värt att engagera sig i. Vill du inte skriva, men tycker att någonting saknas eller behöver förändras i tidningen? Hör av dig då också, din röst är viktig. Sjukvården är idag en av samhällets mest komplexa och tvärprofessionella organisationer. Oavsett om det gäller ett gemensamt arrangemang två föreningar emellan, interprofessionell samverkan eller ett större globalt projekt, är det växelverkan mellan de enskilda individerna inom och mellan organisationerna som gör samarbetet möjligt. Vad är det som gör att de mest omfattande projekt kan fullföljas innan deadline, under budget eller långt över förväntan? Och vad är det som gör att samarbeten ibland inte fungerar, att kommunikationen brister någonstans i ledet, och vilka lärdomar kan man dra av det? Forskningsvärlden är också ett tvärvetenskapens mecka. Det är inspirerande att se spetskunskaper gå samman och bidra till forskningens utveckling. Här möts forskare världen över för att utväxla idéer och presentera upptäckter. M e d v e r k a n d e i & R E D A K T I O N Globala interaktioner är i dagens samhälle ständigt närvarande, och allt fler studenter väljer att spendera delar eller hela utbildningar utomlands för att knyta nya kontakter och ta till sig nya kulturer. Detta gjorde även en av oss, och kommer nu att agera utrikeskorresondent för Sonden! Den första krönikan kan du läsa i den tidning du nu håller i. Interaktioner ger möjligheter att påverka vardagen. Tillsammans kan vi studenter utveckla våra utbildningar och göra det sociala studentlivet ännu bättre. I detta nummer publiceras kandidaturerna till MFs fullmäktige, som är föreningens högsta beslutande organ. Alla medlemmar har möjlighet att rösta på de kandidater som tar upp de frågor man själv tycker är viktiga. På så sätt har vi alla möjlighet att påverka föreningen, något som i förlängningen påverkar MFs arbete med studiebevakning och social verksamhet. När våren nu är på gång, terminen pågått ett tag och någon form av rutin börjar infinna sig är läget perfekt för att knyta nya band, röra sig utanför sin trygghetszon och träffa nya människor. Inte för att göra någon annan glad, utan för sin egen skull. Och vilket år 2014 kommer att bli; inte nog med att det blir Lundakarneval där MF medverkar, föreningen fyller dessutom 120 år! Detta kommer att firas av alla utskott under året, vilket ger goda chanser att komma i kontakt med något av de utskott man inte tagit del av tidigare, och så klart att få ut ännu mer av de man redan är bekant med. 2014, nu kör vi! Vi önskar ett fantastiskt 2014! // Edera redaktörer, Elin och Henric d e t t a n u m m e r : Andrea Ahlfont, Henric Ek Olofsson, Elisabet Englund, Elin Folkesson, Ulrika Frising, Henrik Klasson, Cecilia Skoug, Suvi Ristolainen, Johanna Pihl, Anders Törnkvist, Sofia Zettermark, och inte så många fler! Bild: www.livingathome.de Vill du också vara med? Maila [email protected] S O N D E N - M F s B Ä S TA T I D N I N G S E DA N 1 9 6 2 ADRESS Sonden BMC I10 22184 Lund E-POST [email protected] REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Henric Ek Olofsson 0730761605 REDAKTÖR Elin Folkesson 0768529822 Ev åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande HEMSIDA (och skribentens egna, om inget annat anges) www.mfskane.se/sonden Omslagsbild: Andrea Ahlfont UTGIVNINGSDATUM Mars 2014 Sonden utkommer med fyra nummer per år TRYCK Elvins Grafiska AB Gevärsgatan 20 254 66 Helsingborg tel. 042-15 99 00 3 INNEHÅLL & SONDEN SONDERAR 3. LEDARE & REDAKTION 4. INNEHÅLL & SONDEN SONDERAR 6-7.RONDEN 8.INSPEKTORN 9. ORDFÖRANDE & MF 10-13.FULLMÄKTIGEVAL 15. HÖG KVALITET 16.LUNDAKARNEVALEN 17.UTRIKESKORRESONDENTEN 18-19.LÄKARTIDNINGEN 20.MSF 21. BRO & BIOBOLLEN 22. IFMSA 23.GENUS 24. HUMAN BRAIN PROJECT 25. BRUNCHENS VÅR 26.LATINEXPERTEN 27.UTBILDNINGSRÅDEN 28-29.ARKIVET 30-31.CORFOTOGRAFEN 32.KALENDER S O N D E N I dina händer håller du ett vårnummer, tillika årets första nummer, av din eminenta kårtidning med temat interaktioner! På följande sidor kommer olika aspekter av interaktioner att avhandlas samt annat vårgodis. De som bidragit till detta utsökta innehåll kan ses på föregående sida tillsammans med en ledare. Därefter är du tillbaka här där du kan finna innehåll samt Sonden sonderar, där vi får reda på fyra studenters favoritmolekyl. På uppslaget efter detta finner vi ett extra stort Ronden-avsnitt, där vi vill tacka Cecilia Skoug, Julia Frändberg, Johanna Sandahl och IDRU för sina bidrag. Därefter kan vi läsa vad Inspektorn säger om inre och yttre interaktioner och mittemot detta får vi se vad ordförande Cecilia har att säga om livet och även inrättar en tävling för att hitta klyschor. På samma sida hittar vi även information om MF och dess aktiva. På de två kommande uppslagen hittar vi sedan alla kandidater inför 2014-2015 års Fullmäktigeval! Läs och njut av de fina individer som vill göra MF till en ännu bättre, och utnyttja sedan din demokratiska rätt och rösta på dina favoritkandidater. Kort info om röstningen kan ses på samma sidor. Efter detta får vi läsa om vad Henrik Klasson har att säga om kvaliteten på utbildingen, när han återigen skriver i affekt, den här gången från Kapstaden. På uppslaget efter kan vi först se en intervju med MFs karnevalshövding, Karin Hansson, samt en krönika om och från England av Sondens nya UtrikeskorreSONDent, tillika redaktör Elin. Därefter, en intervju av Läkartidningens medicinska redaktionschef, Michael Wilzcek, och på uppslaget efter intervjuar Henric MSFs ordförande och Ulrika upplyser oss om BRO och Biobollen. Vänder vi blad kan vi återigen läsa en intervju utförd av Henric, den här gången med IFMSA Skånes nya ordförande och vice ordförande. På kommande sida reflekterar Sofia Zettermark över genus och jämlikhet på läkarutbildningen och på sidan efter detta redogör Ulrika för the Human Brain Project på Vetenskapssidan. Brunchens vårprogram presenteras. Latinexperten svarar på frågor och utbildningsråden informerar oss om sitt nuvarande arbete. MFs nya arkivarie, tillika redaktör Henric, har rotat lite i Sondens arkiv och ger oss en frågesport från 1978. På tidningens allra sista uppslag får vi njuta av fina bilder från vår fantastiska corfotograf, Andrea, och på den allra allra sistan sidan finns en kalender över MFs aktiviteter att skåda. Njut! S O N D E R A R Apropå kemiska interaktioner... Vilken är din favoritmolekyl? 4 Ella Hansson, Läk T2 H2O. Max Jönsson, Läk T6 Kolesterol, för det är så gott. Text: Henric Ek Olofsson Bild: Andrea Ahlfont Sara Bergström, Läk T7 H2O. Gabriel Grubb, Läk T5 Dopamin! R E ! G A I V BAK L L I T Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om! Läs mer om alla projekt vi stödjer, www.sparbankenoresund.se R O N D E N U T V Ä R D E R I N G I januari publicerade Universitetskanslerämbetet en utvärdering av landets läkarutbildningar. Lunds läkarexamen fick omdömet “Hög kvalitet”. Omdömena baseras på studenternas examensarbeten, lärosätets självvärdering och studenternas uppfattning om hur väl utbildningen skapar förutsättningar för att de ska nå målen. Fakulteten fick dock omdömet “Bristande kvalitet” för kandidat- och masterexamen som alla läkarstudenter har möjlighet att ta ut. Fakulteten har nu ett år på sig att åtgärda bristerna. Även KI, Linköping och Örebro fick omdömet “Hög kvalitet”, medan Uppsala, Umeå och Göteborg fick “Bristande kvalitet”. A K A D E M I S K A R E P R E S E N TA N T E R S O M M A R K U R S E R Inget att göra i sommar? Missa då inte att anmäla dig till universitets sommarkurser! Sista anmälningsdag är den 17 mars. Bland de valbara kurserna finns bland annat dirigering, fältfaunistik (läran om ett områdes fauna och de ingående arternas utbredning, reds anm) och (o)intelligent design. Länk till sidan: www.lu.se/sommarkurser SAMMANFATTNING FUM 5 6 Utskotten och styrelsen hade skickat in halvårsberättelser som handlade om hur arbetet förlöpt hittills, vice ordförande rapporterade också det ekonomiska läget för utskotten och gav fullmäktige en ekonomisk halvårsrapport. Det lät ungefär “det går bra nu”. En ny LAUR-ordförande (Johanna Pihl) valdes och även en ny arkivarie (redaktör Henric). Fullmäktige beslutade att höja heltidarnas arvodering med anledning att de var lägst arvoderade av kårheltidarna. Det beslutades att behålla styrelsekonstellationen även under verksamhetsåret 14/15. Fullmäktige beslutade även att inrätta en ny arvoderad post i husutskottet i Locus Medicus Malmoensis som bland annat ska hjälpa till att administrera externa uthyrningar samt inventera. På övrigt-punkten kom det upp inför val-FUM vad fullmäktige tyckte om att hålla FUM på engelska. Detta sågs som att om behovet fanns skulle alla göra sitt bästa för att inkludera alla, även icke-svenskspråkiga. VA L T I L L F U L L M Ä K T I G E Nu är det dags att rösta i Medicinska Föreningens fullmäktigeval. 29 studenter från MF:s olika utbildningar kandiderar till fullmäktiges 21 ordinarie platser, där man sitter som ledamot i ett år. Fullmäktige är Medicinska Föreningens högsta beslutande organ och har bland annat till uppgift att utse föreningens styrelse och utskottsordförande, fastställa budget och terminsavgift samt att fungera som beslutande organ för alla föreningens utskott - både de utbildningsbevakande och de studiesociala. Genom att rösta har vi alla möjlighet att påverka föreningen och dess arbete. Samtliga kandidaturer finns att läsa senare i tidningen. Gör din röst hörd! Som ett led i att förbättra kommunikationen mellan Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukvård (SUS) har dekanus Gunilla Westergren-Thorsson och förvaltningschefen Jan Eriksson utsett fyra akademiska representanter som sitter i SUS fyra sjukhusrelaterade divisionsledningar samt 20 akademiska representanter som sitter i ledningarna i SUS verksamhetsområden. De akademiska representanterna är fullvärdiga medlemmar i ledningsgrupperna och deltar i alla frågor som avhandlas i den aktuella ledningsgruppen. Framför allt ska de bidra med sin kompetens när det gäller utbildnings och forskningsfrågor. De akademiska representanterna ska täcka hela det akademiska perspektivet inom aktuell division eller verksamhetsområde. MF FIRAR 120 ÅR! Förhoppningsvis har ingen missat att vår eminenta kår Medicinska Föreningen firar 120 år i år och detta skall såklart firas med pompa och ståt! Under 2014 kommer ett flertal event arrangeras för att uppmärksamma födelsedagsbarnet. Redan nu har Medicinska Föreningen bjudit 120 studenter på en storslagen födelsedagsfrukost och Brunchen har serverat 120 semlor, men mer är planerat! Bl.a. ska IDRU arrangera en 120-milsstafett. Håll utkik efter vad just ditt favoritutskott ska hitta på, kanske är det något helt storslaget! Det ryktas att Medicinska Föreningens utomordentliga tidning skall uppmärksamma jubilaren på ett sjusjungande vis, så håll utkik i brevlådan eller sätt en rörelsedetektor i brevinkastet! Tidningsrubrikerna efter 100-årsjubileumet. R O N D E N FÖRDELNING AV PLATSER Den 11 februari beslutade fakultetsstyrelsen att anhålla hos rektorn om att genomföra en förändring i fördelningen av platser till läkarprogrammet. Enligt förslaget ska tre procent av platserna på läkarprogrammet tillsättas i gruppen “Särskilt urval”. För att hamna i denna grupp ställs dels samma krav som för övriga platser på läkarutbildningen, dels att den som söker har avlagt svensk doktorsexamen eller motsvarande i medicin eller naturvetenskap med biologisk inriktning, samt har kunskaper i molekylär cellbiologi motsvarande 18 hp som läses på läkarprogrammet. S L A K T Den 1 mars avgjordes terminens upplaga av den ärorika Novischslakten. Svetten lackade, bollen var rund och klubborna ven över planen på Victoriastadion. Nio lag kämpade tappert om segern som till slut gick till Klin-laget. Sonden gratulerar vinnarna. UTBYTESSTUDIER Glöm inte att ansöka om utbytesstudier för vårterminen 2015 senast den 15 april! MAGNUS BLIX PRISFOND Magnus Blix prisfond är ett pris som delas ut till medlem av Medicinska Föreningen, studerande vid Medicinska Fakulteten. För att komma ifråga ska man under 2013 framlagt ett vetenskapligt arbete, helst publicerat. Arbetet ska vara på grund- eller avancerad nivå och du som kandiderar ska ha gjort större delen av arbetet. Enligt stadgarna kan man komma i fråga för pris med arbeten som inte ingår i doktorsavhandling i första hand. Detta för att stimulera vetenskapligt arbete under studierna. Skicka in ditt arbete med ett personligt brev till [email protected] senast 2014-09-30 NOMINERA MÄSTER Varje år utser Medicinska Föreningen en lärare till Mäster - studenternas hedersutmärkelse. Det är ett pedagogiskt pris som ska gå till en duktig och av studenterna uppskattad lärare. Priset delas ut på Corbalen i oktober varje år. Nu är det återigen dags att nominera! Skicka in din nominering, med motivering, senast den 28/4 till [email protected] Vinnarna av Novischslakten. MF tar fighten! UTBILDNINGSMÄSSA Björn Ekman, Mäster 2013. D I E S TO D DY U M M AG N A Den Stora Toddydagen närmar sig. Den 29 mars står gumborna redo och rävjakt, toddyblad, godisregn, toddyfest och toddyspex väntar. Våren är här! Den 5 mars anordnades en utbildningsmässa av Medicinska Föreningen. Under dagen fick studenter möjlighet att träffa sina utbildningsråd och ställa frågor kring deras arbete och utbildningsbevakning i allmänhet. Under dagen hölls även ett seminarium om studenträttigheter och Medicinska fakultetens organisation. 7 I N S K P E K T O R N I N R E S A M S P E L Interaktioner - samspel med den inre latmasken. Elisabet Englund Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö Ingen är alltigenom ambitiös, låt oss acceptera detta naturliga tillstånd! Planerna man har gjort upp inför tentaläsning är alltid så smarta, så attraktiva och optimistiskt uppskruvade att de absolut skulle kunna leda till en framtida position på ett välbetalt toppjobb - om dessa planer hade blivit kända, och trodda, vill säga! Men så kommer något emellan... En liten interaktion med tvättmaskinen, MF-evenemanget, lite pyssel inför Toddyspexet - och så måste man väl få bry sig lite om sig själv också, någonn gång emellan? Typ träffas på stan, ta en fika med vännerna man inte stämt av med på länge, köpa nya brallor. Och så är det ju Karnevalen - mycket interaktion i år, som kan komma före i prio-kön. Det är fint med varierad vardag, och nyttigt med avkoppling i de flesta former - även om det kan lite grann gå ut över studie-resultaten. Men det är ju inte karnevals-år jämt! Och det är ju inte vår så ofta - man måste passa på, m.a.o. Men tänk ett tag på möjligheten av högläsning av ett antal centrala föreläsningar på webben - ett slags medicinskt TED-mikrokosmos - at your service, bara att logga in. En bra röst - det anses öka kvaliteten på inlärningen (!) tillsammans med ett lagom tempo, från ett antal olika föreläsare, aktuella på de pågående kurserna - och så lyssnar man. Under promenaden, i viloläge, i båten eller på cykeln. Och visst vore det en poäng att kunna ta om vissa delar, när man tror man missat något? Att integrera vektorerna för kunskapsinflöde - läsa och lyssna - på ett sätt som ger högre nivå av inlärning med en mindre grad av ansträngning - låter inte det som en fin idé, passande till just denna vårtermin? Så fiffigt att det kunde göras som affärsidé - du får den av mig. Gratis. Passar definitivt åtminstone som uppslag för karnevalsspexet. 8 Det är inte så slående realistiskt att tänka sig en högläsande person intill en i soffan, och för de flesta är det sannolikt opraktiskt att arrangera något med en mamma, pappa eller annan närstående! Dessutom rätt överspelat. Bild: Andrea Ahlfont Hur ska DU lösa den här våren, utan att alldeles gå ner i magplask inför sommaren? Vissa saker jag lärde mig som liten kan jag inte komma ihåg hur det gick till att lära. När jag var liten var det ofta högläsning. Man brukar ju göra så med barn, ibland, och oftast var det sagor som lästes. Det är en speciell upplevelse att sitta intill en annan människa, som lägger sin uppmärksamhet och sin tid på att läsa högt ur en bok - för mig. Man upplever berättelsen tillsammans och hur man tolkar det som sägs blir färgat av hur berättaren betonar orden och lägger sin röst, högt eller lågt, tyst eller klingande. Visst är detta ett samspel som är helt speciellt? Skulle du inte vilja ha din utbildning utformad just så - som en “personlig” högläsning? Inspektor Englund på Corbalen. M F O S T Y R E L S E N ORFÖRANDE Cecilia Skoug [email protected] 046-222 01 08 076-899 22 66 Nils Wetterberg [email protected] 046-222 06 80 070-935 00 64 INFOSEKRETERARE UTBILDNINGSANSVARIG Julia Frändberg [email protected] STUDENTHÄLSOANSVARIG Matilda Dehlin [email protected] SOCIALT ANSVARIG Anja Hernecke [email protected] PR-ANSVARIG T S K O UTBILDNINGSBEVAKNING T T Medicinska utbildningsrådet [email protected] Biomedicinska utbildningsrådet [email protected] Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd [email protected] Master of Public Health-utbildningsrådet [email protected] SOCIALA UTSKOTT Sexmästeriet [email protected] Övermarskalk [email protected] Novischförmän [email protected] Brunchen [email protected] Ärtan [email protected] Kören Ultraljud [email protected] Idrottsutskottet [email protected] Kulturutskottet [email protected] Kirurgiska utsk. [email protected] Sonden [email protected] Puben [email protected] Malmö Locus malmomastare@ mfskane.se IT-media utsk. [email protected] [email protected] K O N T A MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ F Ö R A N D E C E C I L I A I Lund tar vi ofta varenda tillfälle att fira något samt göra något inte så roligt till något speciellt. Många undrar hur roligt det egentligen kan vara att stå i baren, vakta toaletten och städa efter de stora festerna vi har på AF-borgen, ändå gör så många det helt frivilligt och helt ideellt, anledningen till detta är att sexmästeriet har skapat något speciellt kring detta vilket möjliggör dessa stora festerna. Vi kan. Hitta hur många mer exempel i vår förening och kring andra ställen i Lund. Christopher Hedström [email protected] U D Jag tror inte att någon har missat att i år är det “var fjärde år” det vill säga Lundakarnevalsår. Jag tror och hoppas att en del av er som läser detta numret av Sonden stod i en väldigt lång kö härom lördagen i väldigt många timmar. Det ska ha varit en ganska regning natt, ganska kall och inte helt underbar. Men kön för att bli karnevalist i Lunds studentkårers karneval visar på ett väldigt tydligt sätt fördelarna med Lund. VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT ANSVAR Simon Nigran [email protected] R K En annan fördel med Lund, som jag verkligen tycker man ska dra nytta av, är att Lunds Universitet är ett “fullskaligt” universitet, här utbildas inte bara medicinare eller bara teknologer, utan när du går ut på nation eller står i kön till Lundakarnevalen har du som student möjlighet att träffa studenter med så många olika inriktingar i studierna och därmed olika intressen. Ett snack i korridorsköket mellan olika grannar betyder inte att alla slänger sig med anatomiska termer eller drar kemiskämt utan man har möjlighet att få input från flera olika håll samtidigt; filosofer, ekonomer, arbetsterapeuter, teknologer, jurister, dinosaurievetare... Till den klyschiga slutklämmen: ta till vara på att du studerar just här i Lund. Har du en fråga om något du inte vet själv, fråga någon som pluggar det om du får möjlighet och ta tillvara på tillfället att kunna lära dig mer än just det du faktiskt pluggar. Vi studenter behöver och ska inte vara så suveräna som våra fakulteter, som utnyttjar möjligheten i väldigt låg grad, tvärtom. Så ge dig ut och prata med någon utanför din utbildning och lär för livet! Tävling: Hitta antalet klyshor i texten, svar skickas till [email protected] Cecilia Skoug T EXTERNPOST BMC, I10, 221 84 Lund INTERNPOST HS 66 TELEFON 046-222 06 80 E-POST [email protected] HEMSIDAmfskane.se MFs eminenta styrelse - för att din studenttid ska bli magisk! 9 K A N D I D A T U R E R 1 4 - 1 5 M F FULLMÄKTIGE 14-15 FUM är Medicinska Föreningens parlament, där den representativa demokratin står i full blom. Styrelsen väljs ut, liksom alla ansvarsposter, av FUM, vid det s.k. val-FUM-mötet. Dessa uppslag innehåller motivering från årets 29 kandidater till FUM:s 21 ordinarie platser. Ditt kursombud är ansvarig för att genomföra val i just din klass. Gör din röst hörd! Alla kandidater har svarat på följande frågor: 1. Denna fråga tycker jag är viktigast. 2. Detta kan jag bidra med till FUM. 3. Detta tycker jag är bäst med Medicinska Föreningen. Julia Frändberg, Läk, T6 Malmö 1. Att MF är väl representerade i fakultetens olika organ och att våra representanter är synkade och har ett bra samarbete. Viktigt att frågan om bättre och jämnare kvalitet på den praktiska utbildningen och bättre utvärderingssystem för den samma drivs på alla håll och kanter! 2. Erfarenhet i frågan ovan. Kontinuitet i allmänhet. 3. Expen och kaffet. Nils Wetterberg, Studieuppehåll – Heltidare MFs styrelse 1. Att MF fortsätter vara en förening med stor bredd där vi bedriver den verksamhet som medlemmarna önskar. Att vi fortsätter att engagera folk! 2. Erfarenhet efter mina år i MF som ärtmästare, sexmästare och vice ordförande. 3. Att jag har fått vänner och minen för livet här. Frida Andersson, Log T6 1. Jag brinner för utbildningsbevakning och internationalisering. 2. Engagemang och ett glatt humör. Jag tycker det är väldigt viktigt att logoped- och audiologiutbildningen finns representerade i FUM. 3. Allt fantastiskt engagemang och ideellt arbete. Att få möjligheten att påverka våra utbildningar samt samarbetet mellan programmen. 10 Niklas Andersson, Bio T4 1. Hur kvaliteten på utbildningen på biomedicinprogrammet ska förbättras och att dom sociala utskotten ska få bättre och fler möjligheter att aktivera medlemmarna. 2. Jag kan definitivt bidra med insyn om hur biomedicinarnas synpunkter och eftersom jag har varit pubmästare kan jag bidra med erfarenheter från hur dom sociala utskotten arbetar och förbättringar till dem. 3. Hur vi som (endast) studenter lyckas genomföra enorma fester så som Corbalen och examensfesterna, driva utbildningsfrågor via bla. BUR och MUR, kultivera medlemmarna genom KULU, idrotta med IDRU och samtidigt ha så förbannat kul! (och utan lön till förmännen) Erik Ising, Läk T7 1. Att MF ska ha något att erbjuda för alla sina medlemmar! 2. Rutin, erfarenhet och mötesvana, efter tre år i FUM. 3. Bredden i MFs sociala aktiviteter och att de ständigt hjälper till att utveckla våra utbildningar! Martin Sjöström, Läk T9 1. Forskningsmöjligheter under utbildningen och kliniska placeringars kvalitet. 2. Jag har en bred erfarenhet från många olika delar av studentvärlden och utbildningsbevakning. Jag sitter bl.a. i lärarförslagsnämnden, IKVLs styrelse, universitetskollegiet och planeringsgruppen för sommarforskarskolan. Som FUM ledamot kommer jag att bidra med dessa erfarenheter i strategiska beslut. Dessutom kommer jag bidra med kontinuitet i FUM efter att ha suttit där i 4 år. 3. Att vi bedriver en seriös utbildningsbevakning som ofta leder till konkreta förbättringar av utbildningen. Axel Nivestam, Läk T8 Hbg 1. Att MF ska fortsäötta vara en förening med många aktiva medlemar som jobbar för studenternas bästa på många olika plan. 2. Erfarenhet och kunskap om föreninngen och studentlund i stort samt ett brinnande engagemang för vår förening. 3. Att det finns något för alla. Mf är som ett träd där varje gren får studenter att mötas och ger studenterna möjlighet till att jobba med just det som intreserar dom. Ulrika C. Frising, Bio T6 1. I believe that it is really essential to make sure that every student feels welcome to all activities that MF arrange regardless which programme they belong to, if the know Swedish or not, age etc. 2. A happy, enthusiastic biomedical student who will do her very best to make the best for the Medicinska Föreningen 3. The council of biomedical education (BUR) of course ;) Furthermore the amazing active students I have met during my MF active time :) M F F U L L M Ä K T I G E 1 4 - 1 5 FULLMÄKTIGE 14-15 Alla kandidater har svarat på följande frågor: 1. Denna fråga tycker jag är viktigast. 2. Detta kan jag bidra med till FUM. 3. Detta tycker jag är bäst med Medicinska Föreningen. Suvi Ristolainen, Master of Public Health 1. För att göra MPH eleverna mer synliga! Gör MF mer tvåspråkiga och tillgängliga för internationella studenter! Ha en öppen dialog mellan olika program inom Medicinska fakulteten för att lära och dela med varandra. 2. Jag vill stå för studerande rättigheter, vara med ta hänsyn av aktuella granskning saker och etiska myndigheter och göra MF ännu starkare och mer modern. Jag hoppas att utveckla gamla och nya traditioner. 3. Medicinska Föreningen har 120 år traditioner och lång, rik historia, men samtidigt man håller på sin tid, är öppna för innovationer och ändringar till förbättringar. Jag tycker att Medicinska Föreningen är aktiv att organisera och formulera sig själv och jag vill vara med att hämta framtid till nutid av MF. Och jag känner att det finns plats för även dem som inte är svensk och jag vill fortsätta att främja det här stämningen. Niklas Hadorn, Läk T6 1. Att stoppa dumma förslag i FUM. 2. Visdom. 3. Vice ordförande (han som nominerat mig). Arvid von Konow, Läk T 1. Hela MFs verksamhet vilar på våra studiesociala aktiviteter. Dels ger de mervärde för studietiden, dels kan vi tacka dessa för vårt medlemsantal och således även för vår möjlighet till att granska utbildningen och påverka fakulteten. 2. Under min studietid har jag skaffat mig en mycket god förståelse för vad föreningen är och vad vi tillsammans kan göra. 3. Gemenskapen är helt klart det bästa med Medicinska Föreningen. Nils Hansson, Läk T1 1. Att välkomna nya studerande in i värmen och gemenskapen på BMC. 2. Är ny på läkarprogrammet och även på BMC. Har därför inte så mycket konkret erfarenhet att bidra med, men har däremot som ny student ett annat perspektiv och tror därför jag kan vara till nytta genom att bibehålla och till och med förbättra kontakten mellan de nya studenterna och MF. 3. Värmen, alla jag har träffat på hittills har inte tvekat en sekund att ösa lite tid och kärlek över mig som ny och osäker. Vilket skapar en otroligt varm och härlig stämning. Det inspirerar också andra (som mig själv) att bli en del av gemenskapen och fortsätta sprida glädje. Anna Walldorf, Läk T3 1. Vikten av utvecklingens bredd, utanför de faktiska faktakunskaperna, som exempelvis PU-undervisningen tillför. Tycker självklart utbildningskvalitén är viktig, och behovet att ifrågasätta och kritisera vår utbildning i utvecklingsoch förbättringssyfte. 2. Åsikter, engagemang och gott fika! En driven person som inte har något emot att axla ansvar! 3. Att det är en förening som drivs av och för studenterna och värnar om utbildningen kvalitet men även studenternas välmående och intressen. Jag tycket det är viktigt att kunna påverka sin egen utbildning och MF samlar studenternas åsikter och för dem vidare. Tycker även om det sociala jobb MF gör och tror det är viktigt del för gemenskapen inom klasserna men även för att berika studietiden och bidra med andra typer av lärdomar än de det står i böckerna om. Karin Hansson, Bio T8 1. Att MF ska fortsätta vara en förening vars arbete bygger på mångfald och som jobbar för att alla ska känna sig välkomna. 2. Jag kommer passa i FUM då jag är engagerad i föreningen och har kunskap om hur MF fungerar, både utbildningsmässigt och socialt. Jag vill påverka med mina åsikter och tycker det är viktigt med representanter från biomedicinprogrammet. 3. Det bästa med MF är att det finns många sociala aktiviteter med så stor variation, det finns något för alla medlemmar. 11 K A N D I D A T U R E R 1 4 - 1 5 M F FULLMÄKTIGE 14-15 Alla kandidater har svarat på följande frågor: 1. Denna fråga tycker jag är viktigast. 2. Detta kan jag bidra med till FUM. 3. Detta tycker jag är bäst med Medicinska Föreningen. Anna Bredfelt, Läk T3 1. Att MF verkar för en god utbildningskvalitet och en inkluderande studiemiljö där alla känner sig välkomna. 2. Jag har sedan länge ett stort intresse av studiesociala frågor och jag är dessutom bra på metastudier (dvs att lusläsa kursplaner, scheman och långa dokument). Jag har inte tidigare haft någon förmanna eller styrelsepost i MF vilket jag tror är positivt för att skapa en bra blandning av ledamöter som kan representera medlemmarna hela vägen från novisch till heltidare. 3. Det bästa med MF är kårens unika möjlighet att samla de flesta av programmens studenter och vara den jättefamilj vi studenter så väl behöver! Love Dahlstedt, Läk T2 1. Att så många som möjligt engagerar sig i MF! 2. Har erfarenhet av formalia och ett fint humör! 3. Alla sociala utskott, skitroligt ju! Elin Folkesson, Bio master T2 1. Utbildningsbevakningen! Alla studenter har rätt till en fungerande utbildning och ska ha rätt att ifrågasätta sin utbildning för att göra den bättre. 2. Efter att under föregående år varit BUR-ordf och för nuvarande är Sonden-redaktör samt andra poster ex. Studiesociala kommittén och NBMFU, känner jag att jag har fötter i både utbildningsdelen och den sociala delen av MF, vilket gör att jag har en bred kunskap och ett stort engagemang för hela MF! 3. Medicinska Föreningen är en fantastisk förening p.g.a sitt breda engagemang inom både social och utbildningsbevakande verksamhet. Det gör att MF på något vis kan hjälpa och underlätta studierna för alla studenter inom MF och samtidigt hålla oss glada med alla roliga utskott som finns! 12 Filippa Släger, Log T2 1. Att lyfta aktiviteter och information samt organisationer rörande logopedistuderande och audiologistuderande under den tiden jag är aktiv inom FUM och MF. I dagsläget känner jag att det ges mycket plats åt läkarstuderande och sjuksköterskestuderande, som till exempel karriärsdagen då vi hade vardera ett bås med inrikting mot våra respektive utbildningar och till viss del landstingen varav logopedernas var deras fackförbund! Hur ska vi kunna veta vad vi kan inrikta oss på om vi inte vet var det finns behov för logopeder och audionomer? 2. En entusiasm som heter duga och en stark känsla för jämställdhet! 3. Att jag som student har möjlighet att påverka min utbildning och verkligen värna om att framtida studenter kan få ta del av sådant som jag kanske gått miste om pga dålig information eller för att ingen tagit tag i frågan. Även att jag kan komma i kontak med likasinnade studenter och säkerligen ha mycket trevligt med dem. David Eckerdal, Läk T8 1. Jag tycker FUMs viktigaste fråga är att se till att alla medlemmar känner att de hör hemma i föreningen. 2. Jag har suttit i fum det senaste året som sekreterare och tror att jag kan bidra med erfarenhet både från fullmäktige men även från föreningen i övrigt då jag också suttit som sammankallande i valberedningen och tidigare som pubmästare. 3. Att det finns något som alla kan tycka är kul och kan engagera sig i oavsett om man brinner för studiebevakning eller för de sociala utskotten. Kjell Olsson, Master of Public Health T2 1. Att MPH är adekvat representerat i MF och att MF engagerar sig mer för att intressera och locka studenter inom MPH att bli medlem i och delta i MF’s aktiviteter. Erfarenhet från styrelse-, fullmäktige-, och nämndeuppdrag på bolag-, kommun- och landstingsnivå. Har även tidigare varit studentrepresentant i en institutionsstyrelse vid Umeå Universitet. 2. Jag har ett stort engagemang och ett genuint intresse för allehanda frågor. Jag hoppas kunna bidra med en positiv attityd och en vilja att utveckla och hitta lösningar. 3. Att de bidrar till gemenskap för studenter samt att de för studenters talan i viktiga frågor. Vincent Henzel, Läk T3 1. Jag tycker de sociala utskotten är viktigast. Deras roll inom MF är för mig den viktigaste, eftersom de tillsammans skapar organisationens främsta ansikte utåt. Och det är ett mångsidigt ansikte! De är till för att välkomna befintliga medlemmar till att umgås, och för att locka nyanlända studenter. Utan Ärtan, Brunchen, Puben, Kulu och alla de andra skulle MF självklart ha kvar sitt ansvar som representant för läkarutbildningen på en utbildningspolitisk nivå, men det är medlemmarna, i synnerhet alla jobbare, som utgör styrkan, och utan sociala utskott tror jag inte medlemmarna hade varit lika glada! 2. Jag har bra insikt i de olika sociala utskotten, inte minst Ärtan då jag efter vårterminen varit Ärtmästare i ett år. Jag anser att jag vet vad utskotten behöver, och det gäller ekonomi, PR, och eftertraktade kvalitéer hos de aktiva. Jag är ganska säker på att jag bidrar med god stämning också! 3. Att den ser till att synas och lysa igenom i alla instanser. Målet är att visa vad MF står och jobbar för, främst för medlemmarna, och det tycker jag framgår väl varje gång M F F U L L M Ä K T I G E 1 4 - 1 5 FULLMÄKTIGE 14-15 Alla kandidater har svarat på följande frågor: 1. Denna fråga tycker jag är viktigast. 2. Detta kan jag bidra med till FUM. 3. Detta tycker jag är bäst med Medicinska Föreningen. någon representant berättar om föreningen. Det låter inte “Gå med och var aktiv i MF, ba göre”, utan varje potentiell medlem får en bra presentation. Av alla föreningar, kårer och nationer i Lund är det inte alltid lätt. Det bidrar till föreningens fortlevnad och välmående! Martin B. Holmdahl, Läk T4 1. Det viktigaste för mig är att studenterna alltid står i fokus. Oavsett om man talar utbildning eller sociala aktiviteter. Att MF fortsätter att verka för att utbildningsnivån är fortsatt hög, att förändringarna inom Region Skåne inte ska påverka oss studenter och att samtidigt erbjuda studenterna möjlighet att umgås genom alla sociala evenemang. 2. Har under min tid i Lund valt att flitigt engagera mig inom studentlivet, både inom MF och genom olika nationer. Med mitt brinnande engagemang vill jag nu på allvar börja bidra och påverka MFs långsiktliga arbete. Min förhoppning är att få bidra med min kunskap från studentlivet till att utveckla MF och se till att föreningen fortsätter att främja studenternas välmående under studietiden! 3. Att vi studenter får möjlighet att ha insyn och påverka hela vår skolgång, både på det sociala och utbildningsmässiga planet. Anja Herneke, Bio Master T2 1. Att medicinska föreningen ska vara en välfungerande organisation där alla ska känna sig välkomna och uppskattade. 2. Jag kan bidra med min kunskap om hur medicinska föreningens fungerar samt mitt trevliga sällskap. 3. Det bästa med medicinska föreningen är alla aktiva. Alla timmar av frivilligt arbete som dessa läger ner skapar en organisation som är så fantastisk att vara en del av. Cecilia Skoug, Bio T4 1. Jag tycker att frågan om hur föreningen ska förhålla sig i nutid/framtid med de traditionerna vi har är viktigt. 2. Jag tror att jag kan bidra med en del erfarenhet och insyn men också med ett öppet sinne. 3. Medicinska föreninhens bredd är det bästa. Stark anknytning i utbildningsbevakning och stor bredd att erbjuda sociala aktivitete till våra medlemmar. Henric Ek Olofsson, Läk T5 1. Den viktigaste frågan rör hur vi studenter får ökad insyn i det som sker i vår omgivning; i kåren så väl som inom utbildningen. Genom att göra det lättare att ta del av de beslut som fattas rörande vår utbildning och vilka konsekvenser det får för oss i vår vardag skapas ett transparent klimat där viktiga debatter möjliggörs. 2. Arbeta för att ovan nämnda frågor i högre grad lyfts fram och diskuteras. 3. Att verksamheten är så bred och att det finns plats för så många att engagera sig inom något man brinner för. Madeleine Wallenius, Bio T4 1. Våra rättigheter som studenter. 2. Jag hoppas på fortsatt interaktion mellan programmen, både inom utbildningsfrågor och inom det sociala. Jag hoppas på att vi kan få ännu fler att vilja engagera sig i MFs arbete och att det ska vara en självklarhet för alla att våga ställa krav på kvalitén på utbildningen. 3. Studietiden är kanske den viktigaste tiden i våra liv. Ett engagemang inom mediciniska föreningen innebär att en får möjlighet att påverka så att den här tiden också blir den bästa, både för oss själva och kommande studenter. Studietiden ska vara både rolig och givande och det kan den bli tack vare MFs arbete. Johanna Pihl, Log T6 1. Den fråga som jag tycker är viktigast är frågan om engagemang. Jag tycker man märker en nedåtgående trend där folk inte längre vill engagera sig i sin utbildning. På grund av detta vill jag jobba mycket för att få fler att engagera sig och upptäcka denna roliga värld! Jag vill också jobba för att fler från log/aud ska synas och engagera sig inom MF för att sprida vår röst. 2. Jag kan bidra med åsiker från log/aud och göra våra program mer synliga inom MF. Jag kan också bidra med engagemang och gott fika om det behövs! 3. Det jag tycker är bäst med Medicinska Föreningen är att det finns något för alla, oavsett om man vill engagera sig i utbildningsfrågor eller om man vill laga brunch. Utan MF hade inte heller våra utbildningar fungerat så bra som de faktiskt gör! Saga Grövall, Läk T4 1. Att jobba för att behålla lovet v. 4 och utöka det så att det innefattar alla program MF innefattar. 2. Vettiga åsikter och skön stil (samt närvaro). 3. 1. Kaffe. 2. Att det får olika terminer/program att samarbeta och skapa bra studieförutsättningar. 3. Väldigt trevligt socialt arbete. Lucas Berglund, Läk T4 1. Studenthälsa och arbetsmiljö. 2. Med erfarenhet dels från ett engagemang i MF, dels från arbetslivet och andra studier och föreningar har jag en bred palett av kunskap och åsikter att dela med mig av. 3. Kombinationen av två viktiga element - utbildningsbevakning och sociala aktiviteter gör MF till ett viktigt organ! 13 En katastrof sker på en sekund. Vi kan skicka en operationssal inom några timmar. I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. © Seb Geo D E B A T T H Ö G K VA L I T E T Henrik Klasson, från Kapstaden där affekten flödar! Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömde nyligen att läkarutbildningen vid Lunds universitet äro av ”hög kvalitet”, ett omdöme som blott tre av landets sex fullt ut etablerade läkarutbildningar kan stoltsera med. Att ”betygsskalan” endast är tredelad – ”bristande kvalitet”, ”hög kvalitet” och ”mycket hög kvalitet” – är dock inget som nämns i fakultetens infomail. Detta mitt affektutbrott ska dock inte handla om det frapperande faktum att ingen läkarutbildning i Sverige bedöms hålla ”mycket hög kvalitet”, istället ska jag fokusera på den kritik UKÄ kommer med och varför denna är befogad. På fakultetens hemsida står att läsa följande: ”Vi är mycket glada att vår läkarexamen bedömts hålla hög kvalitet, säger Cecilia Lundberg, vicedekanus med ansvar för utbildningsfrågor vid Lunds universitets medicinska fakultet.” En rask läsare riskerar gå miste om en viktig distinktion i sammanhanget, nämligen skillnaden mellan läkarexamen och läkarutbildningen. Den förstnämnda är något som erhålls efter, i dagsläget, elva terminer på någon av landets läkarutbildningar, vilken i sin tur kan innefatta olika delmoment. Exempel på sådana delmoment som finns vid Lunds universitets läkarutbildning är de arbeten som görs på T5 och T10, ett på kandidatnivå och ett på mastersnivå. Dessa båda arbeten och kurser får den svidande kritiken ”bristande kvalitet” av UKÄ. Uppdelningen med två arbeten kom i samband med att utbildningen bologniserades1, en stegvis process som var helt färdig för bara tre terminer sedan. Det får sägas vara vanligt att nya program dras med en del ”barnsjukdomar”, något som såklart kan hända även vid de bästa av universitet. Dock är rådande problematik av sådan dignitet att examinationsrätten riskeras! Några av de saker som fanns att kritisera under föregående termin var följande: Utbildningspengar utgår till projekthandledaren för ett visst antal timmar. Det saknas dock kontrollmekanism från kursledningens sida för att dessa (av skattepengar betalda!) timmar faktiskt läggs på studentens arbete. Jag kan säga att det på ett pinsamt sätt vid flera tillfällen varit tydligt vid läsandet av slutprodukten att så INTE varit fallet. Det torde ligga i kursledningens intresse att utbildningspengar faktiskt används på ett, om ej inte kostnadseffektivt, så adekvat sätt. Resultatet av den bristande handledningen blir frapperande påtaglig vid läsandet av 1 ett verb som används för att beskriver arbetet med att förändra en kursplan och utbildning enligt ”Bolognaprocessens”, okänt innan 2007. vissa uppsatser, vilka antingen håller så dåligt språk eller är så pass vetenskapligt undermåliga att det är en skam att detta får passera kursledningens (vakande?) öga! Den arbiträra slapphänthet med vilken kursledningens utsända godkänner eller ”ger rest” (underkänt förekommer inte) till olika uppsatser vågar jag påstå är pistolen från vilken röken kommer och som gör att examinationstillståndet för läkarprogrammet vid universitetet riskerar att dras in. För att förtydliga så har vi alltså (1) dålig handledning, (2) undermåliga slutprodukter och (3) bristande engagemang från kursledningens examinationslakejer. Detta sker under examensarbete på avancerad nivå, 30 högskolepoäng, motsvarande E-uppsats. Genant är bara förnamnet. Som tårta på tårta finns det också STORA BRISTER i den tillgängliga informationen kring hur examensarbetet ska genomföras, vem som ska göra vad, vad som förväntas osv. En sådan informationsbrist bidrar självfallet till den dåliga slutprodukten och situationen kring dess tillkomst och godkännande. Som en sår får en också skörda. Problemet är i grunden ett ledningsproblem och det är min ringa mening att ursäkterna som kan försvara denna nonchalans är få. Nu har det lyckligtvis av UKÄ ålagts universitetet att åtgärda de kritiserade bristerna inom ett år, annars riskerar examinationstillståndet för läkarutbildningen dras in, något som skulle vara rejält skandalöst! Det är således min förhoppning att det blir en rejäl förbättring på kvalitén, gärna i form av tydliga riktlinjer och krav som studenter, handledare och examinatorer kan förhålla sig till. Ty krav är inte farligt, utan kan istället fungera som en trygghet i att veta vad du av någon förväntas leva upp till och i gengäld kan förvänta dig av densamme, oavsett om det är vän, handledare eller kursledning. Det kan diskuteras ifall två examensarbeten tillför något till utbildningen, men det är i sammanhanget ovidkommande. Vad som däremot är av största vikt är att de kurser och moment vi bestämmer oss för att ha på vår utbildning ska vara av ”mycket hög”, och inte bara ”hög”, kvalitet! Kursledning, bliv vid din läst och gör ditt jobb! Vi nöjer oss inte längre med skulor! (1) Hela UKÄ:s rapport står att finna på http://www2.hsv. se/download/kvalitet/medicinutbildningar-2013.pdf (2) I nästa nummer av Sonden finns utrymme reserverat för T10:s kursledning att svara på kritiken. 15 L U N D A K A R N E V A L E N F U T U R A L Sonden träffar MFs karnvealshövding Karin Hansson och pratar om MFs medverkan i Lundakarnevalen Text: Henric Ek Olofsson Hej Karin! Berätta lite om dig själv. Jag läser biomedicin, termin 8 har jag för mig. Jag är MFs karnevalshövding ansvarig för föreningens deltagande i Lundakarnevalen 2014. Har du upplevt karnevalen förut? Nej, jag började hösten 2010 så jag missade den precis. Vad fick dig att vilja bli karnevalshövding? Man har ju ändå hört rykten om karnevalen! Jag ville engagera mig mer än som karnevalist och i och med att jag tycker om MF ville jag göra det inom föreningen. Tidigare MF-engagemang? Är pubmästare. Hur gick det till när MF fick en plats i karnevalen? Varje sektion anordnar tävlingar för de som vill vara med i karnevalen, och vi satsade på att komma med i tåg eller tält. Jag höll i ett antal möten, där vi inom MF brainstormade och tillsammans försökte komma på bra idéer. I de- cember skickade vi in våra tankar, och i januari fick vi reda på att vi fått ett tält som vi nu ska arbeta med under våren. Berätta mer om vad ni kommer att göra! Det är lite hemligt vad det här tältet ska innehålla, men vi har döpt det till Framtidens Region Skåne. Där ska vi ge vår bild av hur framtidens vård kommer att se ut. Tälten allmänt fungerar så att man betalar en liten slant för att få komma in och se vad man har att erbjuda. Vad har ni hunnit göra sedan ni kom med? Det största så här långt är så klart uppropet, där alla som mailat om att de ville vara med i vårt tält stod och köade och blev karnevalister tillsammans med 5000 andra. Nu har ju alla karnevalister fått reda på i vilken sektion de hamnat; jag ska på möte om det ikväll, så jag kanske får reda på mer då. Nu i mars kommer arbetet inom sektionerna att börja, men själva byggandet av tältet börjar först i april-maj. Har MF varit med i karnevalen tidigare? MF har inte varit med förut. Tidigare hade vissa en garanterad plats, så det här med att man tävlar om att få komma med är nytt. Förra gången var temat Rätt och Fel, och Toddy deltog med vulkanen på Island som då skulle representera “Fel” (vulkanen Eyafjallajökull, hade utbrott lagom till förra karnevalen, reds anm). Hur många kommer vara engagerade i ert tält? 15 från MF, 30 totalt - man vill blanda lite inom karnevalen, vilket ju ger en möjlighet att träffa andra människor. Jag har som sagt aldrig upplevt Karnevalen själv, men det ska bli sjukt kul! Jag tror knappast att man kommer känna igen Lund. Chansen att bli karnevalist finns fortfarande, även för den som inte var bland de 5137 tappra köande som dök upp på uppropet den 9 februari. På Lundakarnevalens hemsida kan man klicka sig fram till reservlistan (www.lundakarnevalen.se/bli-karnevalist/reservlistan), där man kan välja vad man vill engagera sig i. När någon av sektionerna behöver folk rekryterar de från listan. Just saying. Några meter av den redan legendariska Kön den 9 februari. 16 Bild: Sydsvenskan Få är väl de olyckliga sällar som undgått att karnevalen kommer till Lund 2014. Den 9 februari ringlade sig kön lång som en dubbelföreläsning när uppropet ägde rum och de första kontakterna mellan karnevalister och utskott började knytas. Den 16-18 maj är det alltså dags för Lundagård att teleporteras in i framtiden och ett sci-fi-karnevalståg att levitera genom Lund på svävarsneakers årsmodell 2050. Med 32 sektioner, 5137 karnevalister, 25 miljoner kronor i omsättning och 92 miljoner läsare i media (varav denna tidning står för en konsiderabel del (ej verifierad källa, reds anm)) utgör karnevalen ett av de större jippona som hålls i Lund, och har en diger tradition då den första karnevalen hölls redan 1849. Förberedelserna har pågått ända sedan i februari i fjol, då karnevalskommittén utsågs, och den förväntade nivån på karnevalen höjdes ytterligare ett par snäpp i januari när det blev klart att MF ska medverka. Sonden ville veta mer om vad MF ska göra, och stämde träff med Karin Hansson, Medicinska Föreningens karnevalshövding. U T R I K E S K O R R E S O N D E N T E N E N G L A N D Sondens nya utrikeskorreSONDent i England! Text: Elin Folkesson Jag hade inte väntat mig att England skulle vara så pass annorlunda jämfört med Sverige. Länderna ligger ju så nära varandra och allt det där. Men oj, vad överraskad jag blev! Ta t.ex. sopsortering. Ganska självklart tycker vi i Sverige att plast går dit, papper dit och glas dit. Det läggs inte i de vanliga hushållssoporna. Riktigt så jobbar man inte här. Alla hushåll får två soptunnor var, en som skall gå till hushållssopor och en som ska vara återvinning. Låter ju bra, tänker ni. Men du kan inte sortera återvinningen ändå. Det är bara en stor tunna och sopbilen slänger allt i samma. Vad är poängen? För jag betvivlar starkt att det sitter en stackare och sorterar det sen när det kommer till soptippen. Utbildningssystemet är rätt annorlunda också. För det första kostar det pengar. Jag är just nu utbytesstudent på programmet MSc in Medical Sciences och för en UK eller EU student kostar det 5 500 pund per år, 15 500 pund för internationella studenter. Nu för tiden är det ju väldigt inne att som universitet säga att man jobbar för att globalisera och internationalisera universitetet och utbildningarna. Man kan ju då tycka att det är rätt dumt att pungslå de internationella studenterna. I England kan studenterna inte heller få så fördelaktiga lån som vi studenter kan få här i Sverige, även om det känns som att det i Sverige görs allt för att studenterna ska bli allt mer lånetyngda. En annan sak som slår en är att biomedicinutbildningen i Lund är mycket mer forskningsinriktad än den är här. Studenterna får inte chans att vara på labb mer än några enstaka kurslabbar och sina examensarbeten. Att som man kan i Lund läsa en kurs där man får möjligheten att vara på ett forskningslabb verkar inte alls existera här. Eftersom att vi läser två kurser på masternivå och en kurs på kandidatprogrammet i biomedicin har vi fått genomlida två timmar av datorövning för att ”lära oss” att söka på PubMed och Scopus samt att använda EndNote. Hjälp, vad jobbigt det blev. Känns det inte lite sent att först halva vägen in i utbildningen lära sig sådant? Efter att dessutom ha stått ut på en föreläsning på en av masterkurserna om cancer där de gick igenom vad en receptor och ligand är, och hur kinas och fosfatas fungerar, så undrar man lite vad de lär sig på sitt kandidatprogram. Däremot är det positivt att kurserna är mycket mer kliniska här i England, jag tycker att det är väldigt roligt att lära mig mer om vad det finns för olika behandlingar och hur de fungerar. Ibland känns det dock som att det i praktiken innebär att det visas fler obehagliga bilder på tumörer och från koloskopier. Som en äkta utrikeskorresondent har undertecknad självklart också upplevt den brittiska akutsjukvården från insidan, allt för att kunna bidra med en bred bild av hur det brittiska samhället fungerar. Undre mindre än 24 timmar hanns det med två akutsjukbesök varav ett inbegrep en ambulans samt en lungröntgen. Bröstsmärtor och ett nästan tappat medvetande, troddes först vara en propp men visade sig ganska snabbt troligen vara irriterade muskler kring revbenen. Vad fick jag ut av detta då, jo sjukhusen ser exakt likadana ut hemma i Sverige som här, lika grå-beige och fint. Alla människor du pratar med, och det är många under ett besök på ett brittiskt sjukhus, vill ha dina uppgifter. Alltså, det är bara att berätta samma sak om och om igen. Verkar ju onödigt att ha det samlat i någon sorts databas. Däremot vill ingen se din legitimation. Ingen. Har gått igenom två läkarbesök utan att bevisa vem jag är. Resultatet av hela kalaset var i vilket fall som helst att jag skulle äta paracetamol tillsammans med ibuprofen. Jag begav mig därför till affären för att köpa detta och förstå min förvåning när ett paket med paracetamol endast kostar 21 pence och 30 pence för ett paket ibuprofen på 14 tabletter. Det är i sådana här lägen som man också får veta att det faktiskt finns gränser för hur många paket värktabletter man får köpa. Jag nådde och gick över denna gräns. Det var ju så billigt! Återkommer i nästa nummer med ytterligare en rapporting från tomatsåsbönornas och Earl Grey-teets förlovade land. Medicinska Fakulteten där utrikeskorresondenten spenderar en del av sina dagar. Foto: Elin Folkesson United Kingdom. Finns det något annat land som låter så tungt och traditionsmaffigt att säga? Man riktigt känner att man får drottningens all-seende öga på sig så fort man säger det. Det är i alla fall där som befinner jag, och min awesome kursare från Lund, Matilda, oss just nu, närmare bestämt i Newcastle upon Tyne. En i engelska mått mätt ganska liten stad, men som vi i Sverige nog skulle betrakta som ganska stor. Nordsjön ligger nära, med allt vad det innebär. Det blir nästan aldrig väldigt kallt här, men det regnar hela tiden. Det är ingen myt om England. Jag är ledsen alla ni som hoppades att det endast skulle vara en myt, det är det inte. Jag åkte hit med hoppet att det kan ju inte regna VARJE dag, men jo det gör det. 17 J O U R N A L I S T I K LÄKARTIDNINGEN En halvgrund djupdykning i Läkartidningens göranden och havanden Text: Henric Ek Olofsson Många är de läkare och läkarstudenter hos vilka Läkartidningen trillar ner i brevinkastet en gång i veckan. Vissa läser den från första till sista sidan, andra ögnar igenom de stora rubrikerna vid frukostbordet eller på bussen, medan ytterligare andra fokuserar på det område man själv har erfarenhet av i sin vardag innan man lägger den åt sidan. Men vilka är det som ligger bakom Läkartidningen? Vilka är det som skriver i den? Hur hinner man med det? Och varför ska man läsa den över huvud taget? Vi ställer frågorna till Michael Wilzcek, medicinsk redaktionschef på Läkartidningen. Hur kommer det sig att du började arbeta på Läkartidningen? Ett år in på min AT funderade jag på att ta ett uppehåll och ägna mig åt forskningen. I ungefär samma veva fick jag 18 FAKTA: LÄKARTIDNINGEN Läkartidningen är Sveriges Läkarförbunds medlemstidning och ges ut av Läkartidningen Förlag AB, som ägs av förbundet. SLF ansvarar för innehållet på bland annat ledarsidan, men tidningen är till största delen självständig. Tidningen grundades 1904 och kommer ut med 36 nummer per år. De vetenskapliga artiklarna referentgranskas, ett arbete som bedrivs av 500 referenter och leds av 7 vetenskapliga ämnesredaktörer. Upplaga: 42 600 exemplar Omsättning: 55 miljoner kronor Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Gunnarsson, tillträdde i december Syfte: Förmedla vetenskaplig och facklig information till läkarkåren. Huvudmålgrupp: Svenska läkare och läkarstudenter, men också vetenskapliga institutioner, apotek, myndigheter, politiker och aktiva inom life science. Skriva i Läkartidningen? Gå in på www.lakartidningen. se/Om-lakartidningen/Skriv-i-Lakartidningen höra att Läkartidningen sökte folk. Under min studietid hade jag ägnat mig en del åt journalistik, dels som frilansare men även som chefredaktör för kårtidningen Medicor (Medicinska föreningen vid Karolinska institutet). Jag hade tyckt att det var roligt och tänkte att det vore kul att återuppta det intresset. Hur länge har du gjort det? Cirka 1,5 år. Vad går ditt arbete på tidningen ut på? Som medicinsk redaktionschef ansvarar jag för produktionen av klinik- och vetenskapsdelen av Läkartidningen. Det handlar mycket om att bedöma inkomna manuskript och se till att granskningsprocessen fungerar så smidigt som möjligt. Jobbet innefattar också att planera kommande nummer och kunna hjälpa till med eventuella främst medicinska oklarheter då manuskripten redigeras av våra redigerare. Hur funkar det att kombinera arbetet på Läkartidningen med att vara AT-läkare och doktorand? Jag har haft tjänstledigt från min AT sedan jag började på tidningen och ska först nu gå tillbaka på deltid, så det är “Den vetenskapliga utvecklingen går fortare än någonsin förut. Den väldiga anhopningen av nya rön riskerar att växa läkarna över huvudet.” -Ur Läkartidningens första provnummer, 9 december 1903. svårt att svara på hur det är att kombinera AT och arbetet på Läkartidningen. Jag har fortsatt gå några jourer för att hålla uppe det kliniska och för att jag tycker att det är roligt. Forskningen har skett parallellt men i lite lägre takt. Det finns många synergieffekter av att granska manuskript från ett redaktörsperspektiv och sedan själv sätta sig i forskar/författarsituationen. Jag har bland annat fått en ökad förståelse för hur manuskript bör struktureras och för hur man bättre lyfter fram sitt budskap. J O U R N A L I S T I K Vad tror du är viktigt att tänka på om man vill lägga ner tid på ett engagemang utöver sin utbildning/sitt arbete? Att göra något som man tycker är kul och stimulerande och våga säga nej om det visar sig att det inte var så kul som man trodde. möjliga specialiteter och platser i landet. Jag har också blivit mer medveten om mitt språkbruk och hur jag kommunicerar. Att arbeta med journalister, varav många har följt den svenska läkarvärlden sedan länge, har varit oerhört berikande och väckt ett antal olika diskussioner. Har du utvecklats som läkare av att arbeta journalistiskt och i så fall hur? Absolut! Dels har jag fått ett mycket bredare perspektiv av läkaryrket genom de manuskript som kommer in från alla Vilka är det som skriver i Läkartidningen? Läkartidningens material skrivs dels av journalister som jobbar på tidningen. En stor del av materialet skickas dock in till redaktionen från framför allt läkare och forskare, men även andra yrkesgrupper skriver ibland. “Jag har bland annat fått en ökad förståelse för hur manuskript bör struktureras och för hur man bättre lyfter fram sitt budskap.” -Michael Wilczek, medicinsk redaktionschef HISTORIA 1903 tar Läkarförbundet initiativ till Aktiebolaget Läkartidningen, i vilket 175 läkare tecknar andelar á 50 kronor. Med ett kapital på drygt 16 000 kronor börjar arbetet med det första numret av Allmänna Svenska Läkartidningen. 1911 tar Läkarförbundet över och är sedan dess enda ägaren. 1965 sker den största omläggningen i tidningens historia. Annonspriserna höjs kraftigt och tryckeri byts för första gången på 50 år. En medicinsk redaktör rekryteras, en redaktionell policy skapas och tidningen förändras i syfte att bli ett efterutbildningsorgan. Man börjar anlita referenter för att granska de vetenskapliga artiklarna, innehållet anpassas så att alla läkare ska kunna läsa samtliga artiklar oavsett specialitet. Prefixet “Svenska” i tidningens namn plockas bort. 2014 fyller tidningen 110 år. Varför behövs Läkartidningen idag? Det finns flera skäl. Framförallt behövs en pålitlig källa som kondenserar och sammanfattar information i dagens informationsöverflöd. Det är viktigt för den medicinska allmänbildningen. Det är också viktigt att vi i Sverige diskuterar frågor och utbyter kliniska erfarenheter som är relevanta för just den svenska våren och dess patienter. Ytterligare en anledning är att det behövs ett gemensamt forum där specialitetsöverskridande frågor kan diskuteras så som organisation, ekonomi, juridik, etik, IT-system osv. 6% Så många av landets läkare skriver i Läkartidningen någon gång varje år. Hur länge kommer Läkartidningen att finnas kvar? I år firar Läkartidningen 110 år och trots att yrket har förändrats radikalt finns ett fortsatt behov för det diskussionsforum den utgör. Jag har svårt att se att det behovet kommer att försvinna framöver. Den intressanta frågan handlar nog mer om vilken form tidningen kommer anta, och det gäller egentligen tidningsbranschen överlag. T E M A : I N T E R A K T I O N E R M S F Möt Karin Lind, ny ordförande i Medicine Studerandes Förbund - Skåne Text: Henric Ek Olofsson 20 som finns på många nivåer, där det är öppet att syssla med det man vill. Har du lärt dig något av ditt engagemang i MSF som du kan ha nytta av i andra sammanhang? Absolut! Framför allt har jag lärt mig att marknadsföra och driva igenom ett evenemang, att kunna delegera men också ta eget ansvar för att få saker att hända. Man träffar även väldigt mycket människor från olika terminer, så det är ett bra sätt att bygga upp sociala nätverk. Vad är MSFs viktigaste uppgift? MSF behövs för att knyta ihop studenter på olika studieorter och bevaka hela läkarutbildningen över landet. Den sociala delen i studentlivet också viktig. Alla orter har inte en läkarkår, och framför allt i utlandet är MSF nog den viktigaste sociala anknytningen mellan svenska läkarstudenter. Hur gör man om man vill engagera sig? Det går att göra på flera olika sätt. Enklast är att maila mig på [email protected]. Man är även välkommen att besöka våra styrelsemöten. Annars är det bara att hojta till och fråga vem som helst av våra styrelseledamöter i korridoren. Vilka de är finns på hemsidan; msfskane.se. Vi blir alltid glada när vi får snacka MSF! Bild: Andrea Ahlfont Berätta lite om dig själv. Tja, vad ska man säga? Jag är en glad och energisk person. Jag tycker att det är väldigt roligt att engagera mig och ha mycket för mig, särskilt sådant som jag är intresserad av. Generellt tycker jag att jag blir mer effektiv i det jag gör av att ha många bollar i luften. Jag blev kär i Lund för ganska många år sedan och bestämde mig för att plugga här. Det blev läkare någonstans längs vägen, och jag trivs jättebra med det. Var kommer du ifrån från början? Ursprungligen är jag från Kalmar. Jag har bott i Jönköping några år och även varit ute och rest en hel del; bland annat har jag varit i Melbourne i ett halvår. Men när det blev dags att flytta hem igen var Lund det självklara valet. Hur länge har du varit engagerad i MSF? Ungefär ett år. Jag blev rekryterad i samband med Bokbytardagen förra året via en äldrekursare jag känner. Jag blev väldigt intresserad av att engagera mig vidare och blev vald till sekreterare i styrelsen förra verksamhetsåret. Det är en väldigt rolig post som ger en mycket god inblick vad som sker inom föreningen. Engagemanget gav väldigt mycket, vilket gjorde att jag ville hjälpa till med det mesta vi gjorde i föreningen, och i höstas blev jag tillfrågad om att bli ordförande. Vad skulle du vilja uppnå under ditt år som ordförande? Dels skulle jag vilja höja medvetandet om vad MSF är för något och vad vi gör. Jag vill minska antalet gånger man får frågan “Vad är MSF?” för det är något jag vill att alla läkarstudenter ska känna till. Jag vill också gärna att trenden vi haft sedan i höstas ska fortsätta, det vill säga att det dyker upp nya ansikten på våra styrelsemöten. Det är alltid lika roligt när det kommer nya människor som är nyfikna på vad vi gör och vill engagera sig. Nästa fråga är faktiskt “Vad är MSF?” MSF är läkarstudenternas fackförening, med andra ord Sveriges Läkarförbunds studentorganisation. Det är dock inte så stigmatiserat fackligt som man kan tänka sig; vi gör faktiskt lite av det mesta. Dels har vi vår utbildningsbevakning, där vi jämför utbildningarna på de svenska lärosätena och även den utbildning som sker utomlands. Vi har ett lokalt utskott för varje svenskt lärosäte samt MSF Utland, som också räknas som ett lokalt utskott. Vi gör även undersökningar av och jämförelser mellan de prekliniska och kliniska terminerna. Vi sitter i ett antal olika organ; till exempel i Saco, där vi blir tillfrågade när frågor som berör läkarutbildningen på politisk nivå dyker upp. Vi har även en social verksamhet med till exempel lussebak, Bokbytardagen och medlemssittningar. Det är en organisation T E M A : GE T I N T E R A K T I O N E R TOGE THER! Get together with all biomedicine students across Sweden via “BRO” and “Biobollen”! Text: Ulrika Frising Studying biomedicine at Lund University include; good biomedical education, training in the art of biomedical science, good opportunities to affect our education through the student council of biomedical education (BUR) and also some social activities through Lundensis Academicus Biomedicus (LAB) – but there is even more for us biomedicine students – BRO and Biobollen! BRO is a council with members from all Swedish universities cities that have biomedical education; Lund, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping and Umeå. BRO meets once every semester to discuss what is going on with the biomedical education at the different universities and have a good timing getting to know each other. Since the universities are literally spread to Sweden’s endpoints with Umeå in the very north and Lund in the very south, BRO usually meets during a weekend. After the meeting the students will have some quality time in the host city to see what it has to offer the biomedical students. BRO is also a sponsor of the biggest event for biomedical students in Sweden; Biobollen. Biobollen is a weekend event in May that consisting of three parts: 3. Social events to get to know other students sharing the interest of biomedicine. The big event is the “brännboll” tournament between the different universities. Dressed up in various funny themes the students practise their “brännboll” skills in a very funny way. Last year Lund hosted Biobollen and also won the the “brännboll” tournament! The trophy is kept in the office of Medicinska Föreningen and hopefully we will keep it in Lund for another year. This year Uppsala will host Biobollen, which will take place in 9-11th May. Still some time to May, but already now we know the themes for the tournament; movies. Another leaked information is that Uppsala is going to hire judges for the tournament. BRO and Biobollen are excellent opportunities to get to know all other biomedicine students in Sweden. The more the merrier. Let´s practise some “brännboll” and prepare for an awesome weekend in Uppsala! :) Foto: privat 1. A career afternoon to network with other biomedicine students in Sweden and a good opportunity to see all the possibilities we biomedical students have. Usually biomedical and biotechnology companies from the region that host Biobollen come as well as the host university adverting its master programme in biomedical science and other companies in Sweden that take the opportunity to talk to all biomedicine students in Sweden once they are gathered. 2. The BRO-meeting for the spring – have to use the opportunity when all biomedicine students are already gathered. Hugo Åkerstrand swings the “brännsbolls”-bat in Linköping 2010. Well, if it is not a certain editor in curlers and auntie clothes in the background? The poster for Biobollen arranged in Lund 2013 - when Lund also won the tournament! 21 T E M A : I I N T E R A K T I O N E R F M S A Möt Natasha Olsson och Martina Kudo, ny ordförande respektive vice ordförande i IFMSA Skåne Text Henric Ek Olofsson Natasha och Martina läser båda termin 2 och berättar att det är många från deras termin som valt att engagera sig i IFMSA. I övrigt skiljer sig deras bakgrunder åt. Natasha, ursprungligen från Västkusten norr om Gbg har inte varit engagerad så mycket i IFMSA sedan tidigare, men har en bakgrund som aktiv i andra föreningar. Bland dessa engagemang finns bland annat en post som millenniemålsambassadör för Svenska FN-förbundet och ett engagemang i Unga Forskare. Hon har varit aktiv i flera olika styrelser och även bidragit till att starta upp föreningar. Med ett stort intresse för globala frågor föll sig valet att börja engagera sig i IFMSA naturligt. Natasha hoppas på att under sitt år som ordförande kunna förbättra sammanhållningen mellan de olika arbetsgrupperna i IFMSA, att öka medvetenheten om det arbete organisationen utför och få fler att engagera sig. Martina har inte så mycket erfarenhet av styrelsearbete, men har precis som Natasha ett brinnande intresse för att engagera sig. Hon har som hon själv beskriver det mycket erfarenhet av gräsrotsarbete då hon varit engagerad i flera av IFMSAs projekt, även om det tog ett tag innan hon insåg att de alla ingick i samma organisation. Både hon och Natasha menar att man att inte behöver någon tidigare erfarenhet för att kunna engagera sig i föreningen, och att det är upp till var och en hur mycket tid man vill lägga ner på sitt engagemang. Martina berättar mer om IFMSAs uppbyggnad. IFMSA står för International Federation of Medical Students’ Associations och är en internationell paraplyorganisation där Skåne ingår som en lokalort i IFMSA Sweden. Inom organisationen finns arbetsgrupper, till exempel Arbetsgruppen för Folkhälsa, inom vilka olika projekt bedrivs. Det är bland dessa projekt man hittar exempelvis Kärleksakuten, Nallesjukhuset och AIDS-loppet. Andra projekt som Natasha lyfter fram är bland annat International Medical School Project som är ett samarbete mellan LU och universitet i Tyskland, Polen och Estland, samt den fadderverksamhet som bedrivs på sommaren för de internationella studenter som kommer till Lund för att forska, till vilken man just nu letar efter faddrar. Vill man starta upp ett eget projekt inom föreningen finns även den möjligheten. Natasha 22 lyfter också fram chansen att åka på utbyte via IFMSA, något man kan göra från och med termin 1. På frågan om vad de kan ha nytta av i framtiden från sitt engagemang i IFMSA menar Natasha att hon i sin framtida roll som läkare förmodligen kommer ha lättare att se saker ur olika perspektiv. Båda två lyfter fram möjligheten att skapa nätverk och knyta kontakter, något de också tror kan vara till fördel om man till exempel vill bo och arbeta utomlands. Martina tycker att det är svårt att säga vad som är föreningens viktigaste uppgift då hon menar att många saker är av betydelse. För Skåne menar hon att det handlar om att förena IFMSA - att det skulle finnas mycket att vinna om det framgick tydligare att alla arbetsgrupper tillhör samma organisation. Martina tror att det skulle skapa bättre sammanhållning och göra det lättare för nya studenter som vill engagera sig att få en överblick över vad det är för organisation man går med i. Natasha lyfter fram arbetet med olika vårdfrågor, och berättar att man tidigare bland annat arbetat med frågor som rör papperslösas rätt till vård. Natasha och Martina rekommenderar den som vill engagera sig i föreningen att gå via IFMSA:a Skånegrupp eller mailadressen [email protected]. De tycker även båda två att det är kul att bli haffade i korridoren och berättar då gärna mer om organisationen. T E M A : G E I N T E R A K T I O N E R N U S Sofia Zettermark om människosyn och genusmedicinare Text: Sofia Zettermark, Läk T5 Malmö “Det kändes som att vi la lite för mycket tid på det här.” En eftermiddag på 5,5 år pratar vi om genus, hbtqfrågor och etnicitet på läkarprogrammet. Eller, vi skulle pratat etnicitet, men de kunde inte hitta någon i år som kunde föreläsa på detta tema. I hela Malmö med omnejd fanns tydligen inte en enda person med kompentens att prata vård, kulturella normer och etnicitet, så det blev bara hbtq-perspektiv och genusfrågor som togs upp. Denna förlust till trots löd ändå klassens dom att vi denna eftermiddag slösat bort tid på oviktigheter. Vi har ju så mycket att lära oss, varför lägga tid på sånt här strunt? De med ”dålig kvinnosyn” kommer ändå inte ändra på sig. Fast är det verkligen så? Jag tror att få studenter tycker det är bra att kvinnor fått vänta längre på hjärtinfarkts-behandling, eller att män underdiagnostiserats för depression. Jag tror att få studenter vill att hbtq-personer ska ha större psykisk och fysisk ohälsa än heterosexuella personer, eller att människor ur arbetarklassen ska leva kortare än akademiker. Jag tror att få manliga studenter tycker det känns finfint att de i snitt kommer tjäna 10 000 kr mer än sina kvinnliga kursare som färdiga specialistläkare, eller behöver publicera sig mindre för att få samma forskningsanslag. Jag tror att vi studenter generellt vill våra patienter och varandra väl, att vi vill konkurrera på lika villkor och ge alla samma möjlighet till en god hälsa. Men det är svårt att vara rättvis utan kunskap om hur orättvisan ser ut idag. Om vi inte vet vilka som drabbas, och varför, är det svårt att göra något åt det. Om vi inte ser de stora maktsystem som är i rörelse och leder fram till dessa konkreta skillnader i sjuklighet, bemötande och ekonomi, kan vi inte motverka dem. Min genusanalys är inte ett sätt att stirra mig blind på En katastrof sker på en sekund. Vi kan skicka en operationssal inom några timmar. oväsentligheter när jag skulle kunnat bota cancer och rädda liv, utan ett verktyg för att kunna ge bättre vård – en del i att förstå vem som får vilken cancer och vem som är benägen att inte berätta om sin depression utan istället ta livet av sig. Den är ett verktyg jag kan använda för att förstå varför hbtq-personer känner sig sämre bemötta och söker mindre vård, och aktivt kunna göra något åt detta. Den är en ett verktyg för att genomskåda de annars osynliga strukturer som leder till orättvisor. Jämställdhet och bra bemötande handlar inte om naturlig talang, det handlar om kunskap. De kunskaper vi tillgodogör oss i anatomi, fysiologi och patologi är en självklar bas för vår utbildning, men i ärlighetens namn kommer de av oss som inte blir handkirurger snart glömma detaljerna kring fingrarnas innervering. De kunskaper vi tillgodogör oss i hur vi kan förstå genusfrågor, hbtq-perspektiv, klass- och etnicitets-aspekter av hälsa och bemötande kommer att vara relevanta varje dag, inför varje patientmöte och interaktion med kollegor. Med kunskaper om hur studiers utformning kan påverka läkemedelsbiverkningar hos den grupp som inte ingick i studien, kan vi inte bara göra livet bättre för patienten, utan själva utforma bättre studier som framtidens forskare. Alla behöver inte bli genusmedicinare (uppfann jag just en ny specialitet? jatack), och alla behöver inte ha detta som sitt specialintresse, men det verkar mot bakgrund av den oerhörda inverkan dessa maktstrukturer har på våra yrken, ganska trångsynt att inte vilja diskutera det alls. Visst kommer undervisning aldrig att förändra någon som hade tråkig människosyn till att börja med, men det kan hjälpa dem som vill göra gott att göra ännu godare. Och i ljuset av det skulle jag nog vilja säga: ”Det kändes som att vi la lite för lite tid på det här.” I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. V E T E N S K A P HUMAN BRAIN PROJECT What do biomedical scientists, medical doctors, computer engineers and EU have in common? The Human Brain Project! Text: Ulrika Frising Collaborations with biomedical scientists in the field of neuroscience, medical doctors treating brain diseases, biotechnology and pharmaceutical companies as well as computer engineers, are the key components for the EU-financed 10 year project called the Human Brain Project (HBP). Even though HBP is an EU-financed project HBP has worldwide collaborations. Examples of the 135 collaborations are Japan, US and Israel. Universities such as Yale University, University of Cambridge and some Swedish universities; Uppsala University, Karolinska Institute and the Royal Institute of Technology (KTH) are also part of HBP. The aim of Human Brain Project is to: 1. Integrate already existing experimental data and fill in the gapes to deepen the understanding of the human brain. 2. Improve the bioinformatics and the diagnosis of various brain diseases to treat brain diseases more efficiently and even prevent those. 3. Finally improve the technology to the next level: brainlike intelligence, which will be much more efficient than the supercomputers we have today. You can image the huge impact HBP will have in the field of neuroscience, medicine and computer technology and the whole society; deeper understanding of how the brain function, new drug targets, better diagnosis methods and criteria and finally better computational capacities. The question is how HBP are planning to reach the aims? The answer is by using information and communication technologies (ICT) platforms in these six fields: Brain Simulation: to reconstruct an atlas of the whole mouse and human brain. Neuroinformatics: to measure and analyse the huge amount of data and generate useful prediction models. Medical Informatics: collection and analysis of clinical data from hospitals worldwide. This system has been tested in small scale already. During this test they found 6 different subtypes of Alzheimer’s disease. Neuromorphic Computing: improve existing modelling of wafers containing synapse and neurons in various compositions. Neurorobotics: 3D modelling of robots connected to various brain models to test whether the robots acts as predicted and thus test the validity of the brain models. These platforms are tested at the moment in small scale. The plan is to use this platforms in bigger scales in 2016. In 2016 HBP will also start recruiting scientists to the HBP via Ph.D. and Post-Doc positions. HBP is going to use MOOC (Massive Open Online Courses) to spread the knowledge HBP generates and also use MOOC as a part of the selection process for the further Ph.D. and Post-Docs in HBP. The human brain project is an excellent example of the importance to collaborations to push the limit of our understanding. HBP is indeed very ambitious project and if HBP will succeed in reaching all three aims remains for the future to tell, but starting this worldwide project with specialists in the diverse fields of biomedicine, neuroscience, medicine, and computer technology is already a success for the faith in science, collaboration and a better future. Foto: www.humanbrainporjekt.eu High Performance Computing: increase the computational capacities and use it in a smarter way. The supercomputers of today handle data in the scale of petabytes (1015), but HBP would require exabytes (1018) thus smarter using is essential for success. 24 Nerve projections or a Jackson Pollock painting? Nyfiken på att göra klinisk praktik utomlands? Kolla in internationella avdelningens hemsida för massor av matnyttig information www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands/ditt_utbildningsprogram/ laekarutbildningen Foto: Läkarstudent på utbyte i Indien här praktik på en mobil clinic. 25 L A T I N S P A L T E N L O C U S & C E S U R Latinexperten Anders Törnkvist reder ut de latinska begreppen Text: Anders Törnkvist Hej Latinexperten! Jag hörde nyligen en aktiv i MF säga ”våra Locus Medicum”. Är det verkligen korrekt? /Julia Nej, det är helt fel. Låt oss börja med att undersöka vad det heter i singular. Substantivet locus är ett maskulint substantiv enligt den andra deklinationen. Adjektivet medicus, medica, medicum är ett adjektivattribut till locus och måste självfallet kongruensböjas med sitt huvudord vad gäller genus, numerus och kasus. Rätt form till ett maskulint huvudord i nominativ singularis är medicus och således heter det Locus Medicus. Nu tyder emellertid ordet ”våra” på att det som efterfrågas egentligen är pluralformen. Vi måste undvika att hoppa i galen tunna när vi vill använda locus i pluralis. Pluralformen är nämligen neutral i de flesta fall och så även i den här betydelsen av ordet. Rätt är då loca. Om det i stället rör sig om platser i en bok eller genloci (tänk platser i kromosomen) används den normalt förväntade maskulina pluralformen loci. Att därefter kongruensböja adjektivet går till som vanligt. Formen i nominativ pluralis neutrum är medica. I pluralis heter det alltså Loca Medica. Kanske har personen i fråga tänkt på Corpus Medicum, där medicum är den korrekta formen då huvudordet corpus är ett neutralt ord. Tänkbart är väl också att personen känt till att pluralformen av locus är neutral och trott att detsamma gäller för singularformen. Hej Latinexperten! Nu debatteras ju flitigt genusperspektiv i undervisningen. Jag stötte nyligen på begreppen manlig respektive kvinnlig cesur och blev väldigt nyfiken på vad det är för något. /Rebecka I poesin förekommer s.k. cesurer i bland annat hexametern. I hexametern finns två versfötter, nämligen daktyler och spondéer. En daktyl består av en lång stavelse, följd av två korta. En spondé består av två långa stavelser. Cesurer är pauser som uppstår när det finns ett ordslut inne i en versfot. Låt mig illustrera med en vers från Pyramus och Thisbe i Ovidius’ Metamorphoses. Pōstĕră nōctūrnōs (Den följande git bort de // Aurōră rĕmōvĕrăt īgnēs. Aurora [gryningen] hade tanattliga eldarna [stjärnorna].) Vi ser att den första versfoten är en daktyl (pōstĕră), medan den andra är en spondé (nōctūr-). Därefter följer en versfot som delas av ett ordslut (-nōs // Au-) och här finns alltså cesuren. Begreppet ”cesur” kommer från latinets caesura som i sin tur passande nog är bildat av verbet caedo (att dela). I detta fall rör det sig om en s.k. manlig cesur. Manliga cesurer kallas de cesurer som följer en betonad stavelse, medan kvinnliga cesurer är de cesurer som följer en obetonad stavelse. Manliga cesurer i den tredje versfoten är den vanligaste cesuren. Med ett exempel från Vergilius’ Aeniden illustrerar vi en kvinnlig versfot i tredje foten som ger versen en spännande melodi. Spārgēns hūmĭdă mēllă // sŏpōrĭfĕrūmquĕ păpāvĕr. (Spridande blöt honung och sömnbringande vallmo.) Ordslutet i cesuren sker efter en obetonad stavelse (mēllă // sŏ), varför cesuren benämns kvinnlig. Skicka dina frågor till latinexperten Anders Törnkvist på [email protected] Det gäller att hålla kolla på Locus-grammatiken! 26 U T B I L D N I N G S R Å D E N B U R L Ulrika C. Frising, BUR-president, [email protected] B as in BUR; the student council of biomedical education, which works for making the biomedical education the very best for all biomedicine students. Here I will give you a summary of what is going on at the moment: B as in Blackboard. The BUR-president has attended a meeting with the course leaders regarding learning management boards such as Live@Lund, Blackboard and Luvit. At the meeting we chose to use Blackboard in the future. There will be a blackboard workshop to teach the course leaders how to use blackboard in the best way, and thus avoid the obstacles that the biomedicine students have told BUR both at the StorBUR-meetings and in the online form that was sent to all students last fall. B as in Biomed-2015 including lots of news for example longer bachelor and master projects. BUR together with the head of the biomedicine programmes and the head of the quality groups have decided on a first draft for the new bachelor programme, but there is still a lot more to decide. Do YOU have some thoughts regarding the biomedical programmes that you yet not told BUR- then do it as soon as possible; send a mail to [email protected] or talk to your course representatives, the BUR council or president! B as in Busy doing the very best for biomedicine students. It was recently decided that the group rooms at I12 will be open exclusively for the biomedicine students between 3-24th March. B as in Brand news; Later this spring there will be an election period for various interesting posts for example the BUR president, members of the BUR-council, student representatives in various committees (e.g. the international) and also institution councils. All posts are very interesting and important! Let us all keep updated from BUR and MF about these posts and when to apply! M P H U A U R Johanna Pihl, ordförande för Logopedernas och Audionomernas utbildningsråd, [email protected] Snön har precis smält bort och det känns nästan som att våren äntligen är på ingång. Jag som skriver denna spalt heter Johanna Pihl, går T6 på logopedprogramet och är ny ordförande för LAUR. Denna post har ju fram tills nu varit vakant så det känns skönt att äntligen kunna tillsätta den. Vi har även fått en ny sekreterare till styrelsen som vi hälsar varmt välkommen. Nu när vi nästan är fulltaliga i styrelsen känns det som att terminen kommer att flyta på hur bra som helst. LAUR försöker hela tiden att förbättra våra utbildningar och därför är ingen fråga för stor eller för liten för att tas upp. Har du något du funderar på eller något som inte fungerar bra så är det bara att dyka upp på Stor-LAUR. Alla är välkomna till mötena och vi brukar bjuda på smarrigt fika. Vi studenter har chans att göra förändringar och den chansen ska vi ta! I skrivande stund är det flera av våra studenter som förbereder sig för att åka på utbyten till världens alla hörn. Detta är en utmärkt möjlighet att få se hur man jobbar med logopedi och audiologi i andra delar av världen. I år kommer vi att ha studenter både i New York, San Fransisco och Southampton, glöm inte att spana in deras bloggar! Vår eventkoordinator Linnea håller även på att planera vårens log/aud-sittning så håll utkik efter detta! Sittningen är ett perfekt tillfälle att lära känna både äldre- och yngrekursare och få smarta tips om hur man ska plugga till tentorna eller vart det bästa kaffet finns. Till sist vill jag, och alla i styrelsen, önska alla studenter på logopedi- och audiologiutbildningarna en trevlig vår och lycka till på alla tentor! R Suvi Ristolainen, Chairman of MPH students, mph@mfskane. se New semester has started and we have exciting spring ahead! Glad to be continuing to work in terms of improving education and student rights on my second semester together with active fellow MPH student colleagues! Me and other MPH-UR student representatives will continue taking feedback forward in our faculty and degree program meetings and in order to do so, we encourage all MPH students to continue expressing ideas and thoughts, and fulfilling course evaluation forms. Our target this semester will be to strengthen the communication between the program leadership and students, and one part of it is aiming to 100% response rates in course evaluations. MPH-UR is proud to have some active students applying for MF FUM, we are cheering for all initiatives to make international students in Medical Faculty more visible and we hope to continue deepening our cooperation with all levels of MF and our faculty on this semester. If you have any questions and you are willing to cooperate on any level, don’t hesitate to contact me mph@mfskane. se! Gissa ackordet? 27 A R K I V E T Testa dina allmänkunskaper i denna “frågesport” från artikeln “Bakom kulisserna” av Einar Björkelund från Sonden nummer 2 1978. Bland de som när det begav sig ställt upp på denna “certamen honoris” förekommer bland annat namn som Philip Sandblom, Rune Grubb och Stig Radner. Enligt den statistik som finns förefaller professorer klara sig bäst, tätt följda av docenter och därefter studenter. Upp till bevis! Facit publiceras i nästa nummer. 28 A R K I V E T Lycka till!> Einar Björkelund. 29 C O R F O T O G R A F E N E X A M E N S F E S T E N 30 N O L L N I N G & S Å N G B O K 31 POSTTIDNING B Sonden Medicinska Föreningen BMC 221 84 LUND Medicinska Föreningen Lund-Malmö Postadress: MF, BMC, I10, 221 84 Lund Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund Telefon: 046 - 222 06 80 Fax: 046 - 222 06 81 E-post: [email protected] KALENDER FÖR AKTIVITETER INOM MF MÅNDAG Expeditionstid 10.00-13.00 BMC, Lund’ Löpning 18.00-19.00 Friidrottsbanan Bollhuset, Lund TISDAG Kör (Ultraljud) 19.00-21.00 Locus Medicus Lundensis Innebandy 20.00-21.00 Svaneskolan, Lund ONSDAG TORSDAG FREDAG Expeditionstid Expeditionstid Expeditionstid 11.00-13.00 11.00-14.00 11.00-13.00 BMC, Lund Ojämna veckor BMC, Lund Locus Medicus Pub Malmoensis 19.00-00.00 Ärtsoppa Locus Medicus 12.00 Lundensis Locus Medicus Lundensis Innefotboll 16.00-17.00 Victoriastadion Plan 3, Lund Pub Vissa torsdagar Locus Medicus Malmoensis LÖRDAG Simning 11.15-12.15 Vissa veckor Delphi, Lund Pub 19.00-00.00 Locus Medicus Lundensis SÖNDAG Brunch 11.30 Locus Medicus Lundensis Volleyboll 13.30-15.00 Bollhusets B-sal, Lund Basket 16.00-17.00 Svaneskolan, Lund MFSKANE.SE
© Copyright 2024