Sonden 312 - Medicinska föreningen
SONDEN ORGAN FÖR N O 3 2 0 1 2 S MEDICINSKA O N D FÖRENINGEN I E N @ M UTBILDNING & A N N AT K U L LUND F S - K MALMÖ A N SEDAN 1962 E . S E Oavsett var katastrofen är. Inom 36 timmar kan vi vara där. © Gwenn Dubou rthoumieu I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. I N T E E D A R E B A R A Utbildning är allas vår gemensamma nämnare. Nästan alla vi träffar på under studietiden utbildar sig eller utbildar andra. Kåren, Medicinska Föreningen, finns till för att bevaka och förbättra våra utbildningar, och för att fylla tiden då vi inte ägnar oss åt vår utbildning. Dessutom är ämnet aktuellt i form av flera debatter som pågår just nu, särskilt om läkarstudenternas anatomiundervisning, den eventuella centraliseringen av labmedicin Skåne som drar med sig två terminer på samma utbildning, samt om de ekonomiska nedskärningarna på fakulteten, som innebär att flera utbildningar kommer att få stryka på fötterna. Förändring inom våra utbildningar kan naturligtvis vara både positivt och negativt, & R E D A K T I O N P L U G G men för att öka chansen för att det faktiskt blir en positiv utveckling från studenternas perspektiv krävs hårt arbete. Dels handlar det naturligtvis om ett personligt ansvarstagande hos varje student för de egna studierna, men dels handlar det lyckligtvis också om ett välorganiserat, systematiskt arbete med utbildningsfrågorna, som sköts av engagerade personer via medicinska föreningen. Kåren är nämligen den enda studentorganisation som medicinska fakulteten samarbetar med, och MF tillsätter således studentrepresentanter till ett trettiotal styrelser, där direkt påverkan sker hela tiden. Under Sondens 50åriga existens har utbildningarna förändrats mycket, och för det mesta till det bättre dessutom. Dock löper problemet med att få studenter att engagera sig i dessa viktiga frågor som en röd tråd genom våra tidigare nummer av tidningen. Ett frustrerande problem eftersom frivilligt engagemang inte kan påtvingas någon, utan måste komma självmant. I detta nummer spinner vi vidare på denna röda tråd, och hoppas att kunna upplysa och kanske inspirera någon att engagera sig i det mångfacetterade området utbildning genom en fantastisk samling artiklar av våra utmärkta nya och gamla skribenter! Med dessa ord vill vi önska lycka till med din egen utbildning under hösten, och på återseende i vinter! //Redaktörerna Alexander och Hampus bild: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet L Anatomiundervisning på Anatomen på Biskopsgatan år 1896, två år efter Medicinska Föreningens tillkomst. Medverkande i detta nummer: Alexander Astermark, Anders Törnkvist, Anja Nylander, Anton Jarnheimer, Axel Brorsson, Belmin Zubanovic, Elin Folkesson, Elisabeth Ingo, Fredrika Blixt, Hampus Holmer, Henrietta Nilsson, Henrik Klasson, Jens Wretborn, Johan Danielsson, Ida Sundberg, Josefine Corin Stig, Julia Frändberg, Karl Axel Lundblad, Karolina Karlsson, Kavan Osmani, Louise Mucchiano, Michelle Foldchak, Märta Leffler, Simon Schmidbauer, Tess Olsson, Thomas Fork och inte så många fler! Vill du bli en av oss? Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt skapa ett utskott för och av alla som har lust. Är det du? Kontakta [email protected] S O N D E N - M F s B Ä S TA T I D N I N G S E DA N 1 9 6 2 ADRESS Sonden BMC I10 22184 Lund E-POST [email protected] HEMSIDA www.mfskane.se/sonden REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Alexander Astermark 0738-161935 REDAKTÖR Hampus Holmer 0703-266042 Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande (och skribentens egna, om inget annat anges) UTGIVNINGSDATUM November 2012 Sonden utkommer med fyra nummer per år TRYCK Exakta Printing Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel. 040-671 77 70 3 I N N E H Å L L & S O N D E N S O N D E R A R Höstens tillika halva redaktörsparets första fullspäckade nummer av Sonden börjar VI HAR DEN ÄRAN INBJUDA MED traditionsenligt med enSTORA engagerad ledare, följt ATT av Antons SonderingarDIG här nedanför. 3. LEDARE & REDAKTION Därefter kommer en exposé över allt som är på gång runt MF och dess utbildningar. SÄLLSKAP TILL 50-ÅRSJUBILEUMSFIRANDET AV MEDICINSKA Inspektorn är somrigt ekivok och Ida har träffat Margot Wallström för en spän4. INNEHÅLL & SONDEN SONDERAR FÖRENINGENS KÅRTIDNING! nande intervju. Vår nyeLUND-MALMÖ redaktionsmedlem Kavan har sedan benat ut Millenniemålen för oss på ett ypperligt sätt, varefter Henrik Klasson tar ner oss på jorden igen ifrån HongKong. Redaktör Alexander har träffat två framstående lärare på läkarutbild5. RONDEN DRYCK, TILLTUGG SAMT ALLMÄNT GAMMAN UTLOVAS ningen för att tala om framtiden, och hans kollega Hampus har intervjuat MFs nya ordförande som sedan själv tar till orda. Ett helt uppslag om utbildningsbevaknPÅ LOCUS MEDICUS MALMOENSIS, ALIAS KAPELLET, PÅ 6. INSPEKTORN ing tillfredsställer de flesta utbildningsivrare, och passar det inte så går det bra att JANtillWALDENSTRÖMS I MALMÖ TORSDAGEN DEN åka Vietnam vilket Karolina,GATA vårt nya2stjärnskott på redaktionen, berättar om. 8. WALLSTRÖM Michelle har skrivit en KL vetenskapskrönika som heter duga, och corfotografen har 29 NOVEMBER 19.00 I SAMBAND MED MEDICINSKA gjort sin grej. Alexander har sedan tagit reda på vart alla vårdutbildningar håller FÖRENINGENS TRADITIONSENLIGA TORSDAGSPUB hus. Anton & Hampus har snackat hälsoarbete med SUS. Märta berättar om men11. MILLENNIEMÅL torsverksamheten, Årets läkarstudent pluggar i Malmö och latinexperten skiter i allt. Lol. Axel skickar konstiga mail under alias och i arkivet berättas sanningen om 13. KLASSON BLAND ANNAT KOMMER ALLA GAMLA NUMMER ATT läkarstudenter. FÖREVISAS PÅ STORBILDSSKÄRM 14. NILSSON-EHLE Typ så! Förresten får du inte missa en av årets topp tre bästa fester – kolla här nedanför! VI SES! /REDAKTÖRERNA 15. HOLST 16. INTERVJULIA 17. ORDFÖRANDE & MF 18. UTBILDNINGSBEVAKNING 19. UTBILDNINGSRÅDEN 20. UTLAND 22. VETENSKAPSKRÖNIKA 23. CORFOTOGRAFEN 24. VÅRDKARTA 25. HÄLSA HEM 27. MENTORSVERKSAMHETEN 29. ÅRETS LÄKARSTUDENT & LATIN (?) SONDENS 50-ÅRSJUBILEUM FIRAS PÅ 30. LOL K A P E L L E T TO R S DAG E N D E N 2 9 31. MÅNADENS MAIL & ARKIVET NOVEMBER! VÄLKOMMEN FRÅN KL 19! S O N D E N text & bild: Anton Jarnheimer S O N D E R A R Anton har nästan fått slut på frågor: Var skulle du helst vilja åka på utbyte? Assim Hayderi T3 biomed - Australien. Härlig miljö plus att jag har en kusin som pluggar biomed där. 4 Cal Ljung T7 Lund läk - Sydamerika. Höga berg och långa stränder. Och djupa djungler! Emil Silfverberg T6 Lund läk - Nordkorea. Tror att PU är mer utvecklat där! Niklas Hard-on T3 läk - Australien, för Crocodile Dundee är så ball Sara Nolbrant T3 biomed - Ska faktiskt till Dublin för att jag gillar Guinness. R O CITY • ONSDAG 17 OKTOBER 2012 6 N D E N REDIGERING: CHRISTIAN WILLIAMSSON Nyheter SKÅNE. Skånska läkarstudenter är för dåliga på människans anatomi. Det ger i sin tur konsekvenser för både undervisningen och patientkontakten, hävdar både lärare och studenter i en rapport från kåren. Kunskapsbristerna ALLMÄN Rättsmedicin, termin elva: ”Dålig konsistens i anatomikunskaperna. Oprecis påhittad nomenklatur vid till exempel anatomisk beskrivning av skador. Ingen 3D-känsla för anatomi”. sena?” A N ATO M I U N D E R V I S N I N G E N Så sammanfattar en Q Julia Frändberg, ordföför Medicinska förenhandkirurg U N D EstudenterR AT Trande AC K nas anatomikunskaper på ingen. ”Det där vita, är det en FOTO: PRIVAT G R AT I S HJÄRNA/RYGGMÄRG Neurologi, termin sju: ”Brokig bild, men god baskunskap. Dåliga kunskaper i radiologisk anatomi”. LUNGORNA Termin fem: ”Nästan ingen kandidat kan redogöra för lungans GRAFIK: CHRISTIAN WILLIAMSSON Läkarstudenter har för dålig kunskap H Ö S T E N S K A F F E makroanatomi: P Å hilus, B M C S N A C K I S En hel del rykten florerar just nu kring den eventuella centraliseringen av Labmedicin Skåne till Lund, och de konsekvenser detta skulle få för studenterna på läkarutbildningen, eftersom utbildningen på fr.a. T4 och T5 bedrivs i nära anknytning till dessa kliniker i Lund respektive Malmö, samtidigt som BMC i Lund i nuläget inte skulle klara av ett hundratal extra studenter i befintliga lokaler. Medicinska Utbildningsrådet arbetar dock hårt med frågan, och det enda beslut som faktiskt har tagits i skrivande stund är att obduktionsverksamheten i Lund skall byggas ut framöver. Vi återkommer när fler rykten blivit till beslut! lunglober, mediastinum Medicinska Föreningen erbjuder nu minst lika inklusive luftvägar”. generöst obegränsat med gratis kaffe till den som vågar sig in på expeditionen på studieMÅNGA ANLEDNINGAR Anledningarna till briscentrum. Pappmuggar finns för Qterna take away. i anatomikunskaper- Lunds universitets läkarRapporten Anatomiämnet i Lund MAGEN – En kårutbildning som är förlagd – I nuläget får studenterTermin åtta: ”Bukens och utredning avochläkarstudenterna Janstill både Lund, Malmö na inte tillräckligt djup kun- Hannes retroperitoneums anatomi Helsingborg. skap, även om i princip alla och topografi med kärl, son och Karl A Lundblad fastslår att anatomiklarar tentan, säger Julia gångsystem och körtelstaFrändberg. Kartläggning tioner har upprepat visat sig na är många. Att det inte KÖNSORGAN undervisningen i seminarier Lund på NERVSYSTEMET Citatet är hämtat från en inom läkarutbildningen bristfällig vid längre anordnas dissektioTermin sex: Termin sju: ultraljudslab och vid datorrapport från studentMinst undervisningstid ner vid Lunds universitet ”Nästan ingen inte motsvarar kraven från högre terminer ”Stora brister mografens arbetsstationer.” kåren som kartlagt Den kanske största är något som har lyfts i dekandidat kan reRÄCKER bristen visar sig vid i CNS-anatomi”. anatomiundervisbatten. ”Vissa studenter dogöra urogenisamt är mindre utförlig än på övriga svenska ningen. Slutsatsen jämförelse med INTE vill ha det, andra inte. Biltalia och vensysen? Studenter- ”Det behövs mer Sveriges andra läder är bra men det är ocktemets anatomi läkarutbildningar. Detta har lett till en välHÄNDER nas kunskaper är undervisning.” rosäten. Lunds som bakgrund till så viktigt att få en fysisk Handkirurgi, termin åtta: ”Det ojämna och uppvi- debatt universitets läkar- i föreläsningarna behövlig (se artikel City Lund känsla för de olika strukdär vita, är det en sena?” är en sar bitvis stora bristutbildning har minst i nephrologi och turerna, vilket man inte får ungerfärlig bild av studenters er – trots att ämnet utgör undervisningstid tromboembofrån 17/10 ovan) och en inom arbetsgrupp vid av att titta i böcker”, säger anatomikunskaper vid ett opeen av grundstenarna inom anatomi, enligt rapportens lism”. Julia Frändberg. rationssår. Stundtals bristande medicin. exempel. Tiden har mer fakulteten har tillsatts, ledd av Drkunskaper MedblandVet AT-läkares be– Det är oerhört viktigt än halverats jämfört med Källa: ”Anatomiämnet i Lund Studentkårens utredning” Fredrik Bengtsson, kursansvarig dömningar för av sårskador”. T2. att ha en bra förståelse för i början av 1990-talet. hur kroppen ser ut och hur – Det är inte så att vi Medicinska har allt hänger ihop. DetUtbildningsrådet är en kommer ut och inte kan nå- två representsjälvklar del av det vi mås- gonting, men det blir upp anter gruppen skall själva föreslå förbättringar te kunna i ivår roll som lä- som till studenterna att kare, säger Julia Frändberg, läsa in kunskaperna senare. T.v.: Studentlunds app, t.h. OsiriX, en röntgen-app av undervisningen ordförande för Medicinska Vi i framöver. kåren menar att det be- SKÅNE. Det finns brister rigeringar i kursin- denten specialiserar sig, det har till exempel ingföreningen som står bakom hövs mer undervisning, lä- kring undervisningen, finns mycket annat som är nehåll. Menav att stuen verksam professom möjliggör diagnostik appar JULIA FRÄNDBERG Programdirektör: ”Detaljkunskaperna kan vänta” rapporten. patientkontakten HPåverkar Samma O rapport slår också fast att bristerna även påverkar den praktiska undervisningen och patientkontakten negativt. H rarledd sådan, säger Julia Frändberg. H H TEXT: AXEL JÖNSSON axel.jonsson @cityhelsingborg.se H men att lära sig människans anatomi in i minsta detalj är direkt onödigt. Det menar läkarutbildningens programdirektör Martin Stjernquist. – Det finns en del brister. Vi Sondens favoritsterol MER BRUNCH! Skräddarsydd Herr: 2 kostymer & 2 skjortor 2 kostymer & 2 blusar Äntligen har drömmen om Dam: brunch på SEK 3999:Locus Medicus Lundensis varje söndag 22 okt Skolstart augusti 2013! blivit verklighet. Genom tillsättandet av inte kl 11-19 Välkomna än på informationsmöten om starten mindre fyra brunchförmän kan vi nu njuta av First Hotel av vår grundskola höstenpå 2013. delikatessbespisning vilodagen. Hjältarna Jörgen Kock som gör detta möjligt heter Frida, Fredrik, JÖRGEN KOCKSGATAN 3, Malmö Onsdag 24 oktober kl 18-20 Matilda och28Moa. Vi ses på söndag! Onsdag november kl 18-20 073-76 39 500 Sweden [email protected] www.miketailor.com Mer information och anmälan till kvällarna på vår hemsida: www.linguamontessori.se Bilnycklar – alla bilar med elektronisk startspärr endast 350:- Skomakeri & Nyckelservice Bergsgatan 11 040-23 70 78 denterna ska lära sor eller lektor i ämsig anatomi i detalj net och det måste vi är onödigt, enligt försöka ordna, säMartin Stjernquist. ger professor Mar– Grovanatomin tin Stjernquist. Martin Stjernquist. ska man självklart Förbättringar har gjorts, till exempel med la- kunna, men detaljkunskatinundervisning och omdi- perna kan vänta tills stu- viktigare. Det är dock inte omöjligt att undervisningstiden utökas något. En arbetsgrupp har tillsats för att se över anatomiundervisningen. S T U D E N T L U N D A P P E N D I C I T ! H A R AXEL JÖNSSON Studentlund har lanserat en ny het app för Android, iPhone och iPad, med eventkalender, karta och information om allt du behöver veta Vi tackar alla våra medlemmar om studentlivet i Lund. Studentlund är samaroch gäster förföralla fina lovord betsorganisationen Akademiska Föreningen (AF), Kuratorskollegiet (KK), d.v.s. nationerna och besök under 2012! utom Smålands, samt Lunds Universitets Studentkårer (LUS), där Medicinska Föreningen ingår. S Y D S V E N S K A N P Å B M C Medicinska Föreningen erbjuder nu mycket generöst ett begränsat antal gratis exemplar av Sondens huvudkonkurrent Sydsvenskan till studenter på BMC. Kom och läs på studiecentrum, men glöm inte att källsortera! I E K O N O M I N Medicinska Fakulteten har fortsatt skral ekonomi, som ett led i regeringens nedskärningar i antalet utbildningsplatser i hela landet. Samtidigt ökas antalet platser på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna, vilket tillsammans med “inflationens inverkan på lönerna” gör att biomedicin-, arbetsterapi- och barnmorskeutbildningarna kommer att få minska antalet nya studenter under de kommande åren. Vi erbjuder nu fin höstgolf på jättefina banor! GAMLA BANAN: 400 kr på vardagar och 500 kr på helgdagar NYA BANAN: 300 kr på vardagar och 400 kr på helgdagar TIDSBOKNING: Tel 040-40 69 00 L I V E T S Bokskogens Golfklubb – en total golfupplevelse i unik miljö! | www.bokskogen.com I N T E R P R O F E S S I O N E L L A DAGEN BLIR VERKLIGHET Tisdagen den 20 november går den första upplagan någonsin av interprofessionella dagen av stapeln i Lund. Under dagen kommer T1 studenter ifrån sjuksköterske- röntgensjuksköterske- logoped- audionom- läkar- arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen att träffas för att lära sig mer om vad de olika professionerna faktiskt gör samt om etik inom vården (som ju är gemensamt för alla dessa yrken!). Slutligen kommer gruppövningar i blandade studentgrupper att hållas. E K O M U S E U M Medicinska Fakultetens s.k. seniorprofessorer, alltså professorer med förlängt kontrakt efter pensioneringen, blir allt fler. Anonyma källor talar om att professorerna kanske kommer att flyttas till lokaler under Livets Museum, fakultetens permanenta medicinhistoriska utställning vid restaurang valvet. Pik? K R Ä F T S K I V A H S C P Å P A R K E R I N G ? P Å B M C B M C s Möjligheten till nybygge på BMCs parkering undersöks eftersom Medicinska Fakultetens hyreskontrakt med Akademiska Hus för Health Science Centre (HSC) på Baravägen går ut år 2017. Ingemar Carlstedt, ordförande för husstyrelsen på BMC, ansvarar för utredningen som kan ge vatten på den interprofessionella kvarnen. 5 I N S P E K T O R N PA R M E S A N , VA L N Ö T T E R O C H S P E R M A K VA L I T É Thomas Fork Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö Mod gränsande till galenskap krävs för att förändra världen och öppenhet för nya tankar – men mest av allt krävs parmesan! Detta hävdar Lisa Förare Winbladh när hon i Sydsvenskan 120915 delger ett recept på knusprigt varma mackor! Möjligen till ackompanjemang av ungdomlig sång om den ljusnande framtid! I dåtid, dvs. på 1960-talet fick vi lära oss om olika dieters betydelse för den sjuke - gräddiet till magsåret, lågproteindiet och saltfrihet till den njursjuke, etc. I skolan sträcktes lemmar och böjdes knän i sann Ling-anda för det kroppsliga välbefinnandet och i klassrummet tragglades latin ”mens sana in corpore sano”, etc. (Ling – gymnastikens fader) Människan har i alla tider sökt sambanden mellan föda och hälsa. Jag minns en dam från Bellevue, uppklädd och med blånat hår inför läkarbesöket. Efter gastroskopin, som visade ett peptiskt sår, undrade hon på djupaste allvar: - ” Säg mig, doktorn, vad ska jag nu äta?”. – ”Ät som en häst”, sa jag. – ”Så mycket?”. – ”Nej, men äpplen, morötter, havre med vatten” ett råd med effekt åtminstone på hennes övervikt! baserade hälsovinster måste kunskapen omsättas. Det är slående att epidemiologer redan för 30 år sedan visste att tobak, alkohol, osund diet, brist på fysisk aktivitet och fetma svarade för mer än hälften av alla cancerfall, och trist att denna kunskap fotfarande inte nått ut. Man har beräknat att en tredjedel av all cancer i västvärlden orsakas av tobak, 20% av övervikt (BMI > 25kg/m2), medan undermålig diet och brist på fysisk aktivitet svarar för 5% vardera. På 20 till 40 år skulle all virusrelaterad cancer vara eradikerad bara man vaccinerade barn för humant papillomavirus, hepatit B och C. Lågdos aspirinmedicinering beräknas reducera mortaliteten i colorectal cancer och regelbunden rectoskopi reducerar mortaliteten i rectalcancer med över 30%. Samtidigt vet man att bröstcancerincidensen hos postmenopausala kvinnor minskar mer av att inte ta hormonsubstitution än av mammografiscreening. Kombinationstabletter, s.k. ”polypills” med små doser av en statin, ACE- och betablockare, diuretica, folsyra och aspirin kan vara hörnstenen i både den primära och sekundära preventionen av cardiovaskulär sjukdom (Wald N, Law M. BMJ 2003 och ”Yusuf S: 2012 Global Summit on Combination Pharmacy for Cardiovascular disease. MacMaster University, Hamilton, ON”). Brittiska kollegor uppskattade att multipillret skulle kunna ge en 80-88% riskreduktion i stroke och hjärtinfarkt hos patienter äldre än 55 år. Bevisa det! Alltså: Mod gränsande till galenskap krävs för att förändra världen! Det stora genombrottet är få förunnat men nyfikenhet och kunskapstörst bland oss vanliga räcker långt. Den personliga tillfredsställdheten ökar om det du hittar kan omsättas till det gemensamma bästa och den enskildes hälsa. Jag önskar alla Sondens läsare en smakrik höst och en framgångsrik termin och glöm inte att det ger en särskild kick att vara kårfifflare i MF! Hoppas vi ses på Corbalen. Till dess förblir jag er ”servus”, En annan av mina patienter med långvarig och komplicerande Crohns sjukdom berättade att han levde på kilovis med valnöter när sjukdomen aktiverades. Kanske är effekten densamma som dokumenterats i en randomiserad tvåarmad parallell dietundersökning (Wendie A. Robbins et al. University of California, Los Angeles online August 15 in Biology of Reproduction). Författarna konkluderar att ett dagligt tillägg av 75 g valnötter till friska mäns ordinära västerländsk diet, ofta fattig på fleromättade fetter, har en positiv effekt på spermavitalitet, morfologi och motilitet. Nivåer av omega-3 och omega-6 fettsyror förbättrades och prevalensen av disomi i könskromosomer sjönk signifikant efter valnötsbehandling. Författarna konstaterar att sambandet mellan födointag och maternell reproduktionsförmåga, dvs. optimal grocess från konception till förlossning, varit känt genom historien, men inget specifikt gällande sunda matvanor och essentiella näringsämnen för den paternala fertiliteten. Valnötter, mina herrar rekommenderas varmt (p-värden mellan 0.03 till 0.003), men glöm inte parmesanen! Temat för detta nummer av Sonden är utbildning. Här kommer dagens medicinska utmaning! Det är hög tid att utveckla en ny typ av vetenskap kallad ”Implementation science” (Union for International Cancer Control (UICC), World Cancer Congress August 29, 2012), fritt översatt ”verkställighetsvetenskap”, dvs. kunskap om hur marknaden nås från laboratoriet . Idag har vi långt större kunskap än vad som används, och för att generera potentiella populations- 6 Livet leker om man är med i MF bild: privat AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse. VI BRYR OSS Sommerjobb i Norge! AMBIO Helse søker legestudenter for sommerjobb i Norge. Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger, hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning. Hvis flere legestudenter søker sammen garanterer vi at minimum to kommer på samme sted. Du er: ■■ Eventyrlysten ■■ Ansvarsfull ■■ Selvstendig ■■ Klar for nye utfordringer Vi tilbyr: ■■ God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33 ■■ Gratis reise og bolig ■■ Valgfrihet ■■ Personlig oppfølgning Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02. AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: [email protected] www.ambio.no M A R G O T W A L L S T R E A M Ida Sundberg har träffat universitetets nya styrelseordförande, Sveriges mest internationella Margot Wallström text: Ida Sundberg Riksdagsledamot, biträdande civilminister, kulturminister, social minister, EU – kommissionär, FN-representant och nu…tillbaka i Sverige. Efter många år bland slipsar och kavajer, resolutioner, debatter, diplomatiska förhandlingar och helhjärtat Socialdemokratiskt engagemang så har hon nu ett nytt uppdrag – ordförande i Lunds universitets styrelse. Sonden träffar Margot Wallström för en pratstund om utbildning, livet och politiken. Efter lite om och men hittar jag fram till Pufendorfinstitutet där Margot idag skulle hålla ett anförande. På vägen dit tänker jag att vad frågar man egentligen en person som hon? Vart börjar man? Lite som att ha uppgiften att skriva en uppsats om vad som helst och endast ha en timme på UB för litteratursökning. Liksom, av allt gott som finns att hämta – vart börjar man? Anledningen till att hon var i Lund denna dag? Ja. Det är en början. Vad innebär det lite mer konkret att vara ordförande för denna styrelse? - Jo, det innebär ju att man leder styrelsesammanträden och arbetar med universitetsledningen, för att se till att vi lever upp till det som är universitetets uppgifter enligt lag. Att vi håller budget, håller oss inom de ramar som angetts av statsmakten och att vi följer de mål som är uppsatta för universitet. Varför tror du att de frågade just dig om du ville bli ordförande? - Jag tror det kan bero på att jag har en rätt lång 8 politisk erfarenhet vid det här laget. Min bakgrund, mitt politiska arbete, det har nog spelat roll. kan inte allt och kommer själv blir student på ett vis. Så vad tror du att du kommer att kunna tillföra vårt universitet? - Jag tror att mitt jobb inom miljöfrågor och hållbar utveckling skulle kunna vara till nytta. Kanske är det inte så dumt att det kommer någon som inte är inifrån systemet, som kan komma till exempel med ett internationellt perspektiv, som det jag har haft. Jag hoppas också att jag ändå har hyfsade ledaregenskaper, som kan komma till användning. Jag har också ett nytt motto – ”studentiosis optimum” - åt studenterna det bästa. Vi måste sätta studenter och unga människor i centrum. Vi måste ge den unga generationen som söker sig till universitet det bästa. De ska få möjlighet att forska och en världsledande utbildning. Ni ska känna att ni är VIPs. Så måste det vara. Så vad gällande Sveriges universitetsutbildning generellt – är det något du är stolt över? - Ja, det tycker jag att jag kan säga. Jag tycker vi hävdar oss väl. Jag gjorde en liten enkät bland mina närmaste medarbetare i New York innan jag åkte hit och de kände till Uppsala, Karolinska Institutet och Lunds universitet, några hade till och med varit här. Och vad var det som fick dig att tacka ja? - Jag har mycket stor respekt för akademiska kunskaper, forskning och vetenskap. Att få vistas bland unga studenter som vill förkovra sig och plugga känns fantastiskt. Sen är det ju en delvis ny värld för mig, eftersom jag själv aldrig varit student. I mitt stilla sinne tänker jag att det ändå är en hemläxa som heter duga – att sätta sig in i hela universitetsapparaten. Att ha tillräcklig koll för att kunna bära upp titeln som ordförande för styrelsen utan att skämmas. Mina egna läxor blev plötsligt satt i ett sådant perspektiv att de nästan kändes som en baggis. Trodde aldrig jag skulle säga det. Har du några farhågor inför det här arbetet? - Ja, men absolut! Det vore ju tjänstefel om man kände att man inte måste tvivla på sig själv för att vilja lära sig mer. Det är ju en helt ny miljö och jag kommer säkert säga fel ibland och jag Det får mig osökt att tänka på vår nuvarande utbildningsminister, Jan Björklund. Hur tycker du att han sköter sitt arbete? - Jag tror jag ska undvika att gå så mycket i politisk polemik med honom. Jag kan ju tycka att det finns saker han gjort bra och han har nog bra ambitioner och sådär. Men jag är rädd för att ett elittänkade drivs för långt. Jag kommer ju från en miljö där det var långt ifrån självklart att fortsätta med högre studier. Hela utbyggnaden av högskolor och universitet har betytt så otroligt mycket för att ta tillvara på begåvningar i hela landet. Hela landet måste ha tillgång till en högre utbildning. W A L L S T R Ö M bild: Kennet Ruona, LUs bildbank Så du är rädd för att det ska bli för elitistiskt med den utbildningspolitik som förs idag? - Ja, den får inte tippa över. Vi måste se till att ta tillvara på begåvningar överallt. Jag är rädd för att vi kommer att bestämma oss för att pengarna kommer bli det enda vi styr med, med avgifter och liknande. Jag vill inte ha ett sådant system. Det kliar i mig att pressa henne lite på mer åsikter om vår regering. Men så erinrar jag mig att hon faktiskt inte sitter framför mig i egenskap av partiengagerad. Samtalsämnet får bytas. Så har jag förstått det rätt att du aldrig varit student? - Nej, eller, jag var inskriven en ytterst kort period vid Stockholms universitet när jag precis blivit riksdagsledamot. Jag och Göran Persson skrev in oss samtidigt för att läsa statskunskap. Men själva verkligheten tog som över och vi hade nog mycket att göra i riksdagen. Men om du hade varit 20 år idag och satt med Lunds universitets katalog och ett eventuellt val att göra? - Idag hade jag väldigt gärna velat bli läkare faktiskt, allmänläkare. Det hade jag trivts bra med. Eller något med litteraturvetenskap. Kanske faktiskt statskunskap också. Inte juridik i alla fall, med full respekt för duktiga jurister. Inte ekonomi heller, tror jag. Vad som är viktigt för mig är att ha ett jobb där jag känner att jag har hjärtat med och ett engagemang. Känner du att du saknat att inte ha varit student? - Nja, jag kände det mer som att det var någonting där jag svikit mina föräldrar. De kämpade för att vi skulle få chansen att läsa. De hade läshuvud själva, men hade inte den möjligheten. Men de har alltid stöttat mig i allt och varit fantastiska i att uppmuntra mig i det jag gör. Sen är det ju så att jag har studerat hela mitt liv, läst hela mitt liv. Jag har tenterats hela mitt liv som politiker. Men det är klart att det hade varit roligt att ha varit i den riktiga studentmiljön. Tänk, att få fördjupa sig och grotta ner sig med böcker! Det är en väldigt jordnära person jag har framför mig. Folklig. Vardaglig. Jag tänker att man kanske lätt skulle kunna tappa den sidan av sig själv i hennes situation. Att den lätt skulle kunna åka med den tomma lattemuggen i soporna från kontoret på tiotusende våningen i FNskrapan. Men nej. Hennes förmåga till närvaro får mig nästan att glömma hennes höjdar-jobb. Men bara nästan. Du var alltså utsedd representant, i två år, för att få slut på sexuellt våld mot kvinnor i krig och konflikter? Kändes inte det lite som att trampa i kvicksand? - Nej, nej det gjorde det inte. Det var ett så pass precist och avgränsat mandat. Vi bestämde oss tidigt för vilka punkter vi skulle prioritera. Jag tycker att vi på kort tid åstadkommit mycket. Vi har till exempel fått igenom en resolution, som ger oss rätt att publicera namn på förövare. Vi har sett till att säkerhetsrådet är berett att an- vända allt från sanktioner till diskussioner för att behandla frågan. Vi har engagerat oss med regeringar för att se till att de har uppförandekoder för till exempel soldater och poliser, att de har utbildningar, att de Blå baskrarna kan bli effektivare. Vi har definitivt fått upp frågan på rätt spår. Varje dag kände jag mig priviligierad att ha ett så meningsfullt uppdrag. Det var fantastiskt. Tiden är slut. Margot måste rusa, men innan vi skiljs åt passar hon på att förhöra sig lite om min utbildning och vad jag vill med den i framtiden. Inte för att hon måste. Hon verkar ärligt talat tycka studentperspektivet är intressant. Och jag tänker att vårt universitet kanske ändå haft tur att haffa henne som ordförande. Eller, ganska mycket tur. Nåväl. Framtiden är den enda som vet. Namn: Margot Wallström Född: 1954 Uppdrag: Styrelseordförande för Lunds universitet Några korta New York eller Bryssel? – NY Reinfeldt eller Lööf – Fredrik Skavlan eller SVT-reportrar – Skavlan Tal eller debatt – Debatt Vaniljlatte eller kok-kaffe – får man inte välja kardemummakaffe? 9 Årets sexigaste helg Välkommen till Nationella Helgen i Lund 30 november till 2 december, med temat sexuell hälsa – årets händelse inom IFMSA Sweden! Under helgen samlas studenter ifrån hela landet för inspirerande föreläsningar, interaktiva möten, diskussioner och ett socialt program som heter duga (inklusive en redan i förväg legendarisk sittning). Boende, mat, sittning och aktiviteter under hela helgen får du för endast 250 kronor. Nykomlingar får dessutom 150 kronor i rabatt! För mer information och anmälan, besök www.ifmsa.se bild: Privat Vi ses! Res ut i världen med dina studier! Prata med internationella avdelningen om hur du söker: www.med.lu.se/studera_utomlands (bild tagen av Viktoria Örtenwall med flying doctors under utbyte i Australien) F U T U R M I L L E N N I E M Å L Kavan går till botten med FNs framtidsmål text: Kavan Osmani Det var år 2000 som världens ledare samlades i stora salar i större skyskrapor i New York för att diskutera tillvägagångssätt och lösningar till påtryckande globala problem. Med löften och deklarationer från 1990-talets toppmöten som bas enades världens länder kring den så kallade millenniedeklarationen. Åtta gemensamma mål att uppfyllas innan år 2015 arbetades fram utav Förenta Nationerna och en aldrig förut skådad kapplöpning var igång. Syftet var, och är, att kollaborativt förbättra levandsförhållanden för världens fattiga, att öka jämställdheten män och kvinnor emellan, att ge samtliga världens invånare tillgång till dräglig vård samt att minska människans negativa påverkan på miljön. Millenniemålen tynger nu 193 nationer spridda över fem världsdelar. Tolv år senare, den 8 juni i år, arrangerade Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet en studentkonferens med fokus på millenniemålen. Studenter, lärare och forskare från universitet i Sverige och Storbritannien träffades på BMC för att lyssna på föreläsningar, diskutera lösningar och delta i workshops. Studenter blev tilldelade Case-fall som rörde något eller några av millenniemålen och gavs sedan några timmar att utforma en lösning till fallet. Lösningarna presenterades sedan för deltagarna på konferensen – ett initiativ från universitetets sida att hitta alternativa och kreativa lösningar på konkreta fall samtidigt som studenter lär sig mer om globala och lokala arbeten kring målen. Satsningen ingår i en ansträngning från universitetets sida att integrera millenniemålen och deras syfte i den svenska högskoleutbildningen, att öka medvetenheten om millenniemålen och deras betydelse samt att stimulera en interprofessionell problemlösning. Adesola Adiboye studerar mastersprogrammet i folkhälsa (MPH, reds. anm.) på Lunds universitet campus i Malmö och har som del av sitt projektarbete i utbildningen i uppgift att ta reda på hur man bättre kan integrera millenniemålen i kursplaner inom några av Medicinska Fakultetens program. Hon tycker att målen förtjänar uppmärksamhet då de berör problem som är globala och för att alla individer kan relatera till dem. Att ökad medvetenhet bland högskolestudenter bidrar till en positiv utveckling är för henne en självklarhet. Hon vidhåller dock en mer pessimistisk framtidsvision när hon siar om millenniemålens utveckling. Även om stora framsteg har gjorts utgör både finansiella problem och otillräckligt engagemang, på alla tänkbara nivåer och i alla länder, ett hinder. FNs rapport från 2012 kring arbetets utveckling bekräftar detta; tre av målen har redan uppnåtts men det krävs kraftigare ansträngningar om de resterande fem målen ska uppnås innan den utsatta tiden är över. Adesola tror att engagemanget kommer att öka, speciellt som allt fler människor världen över blir medvetna om millenniemålen. En naturlig effekt blir politiker och makthavares benägenhet att rikta större uppmärksamhet mot samma mål. Fortsättningsvis tror hon inte att nämnda engagemang kommer att sjunka efter 2015, utan tvärtom kommer det att spridas allt längre och fästas djupare hur än resultatet av målen som stadgades år 2000 blir. Hur påverkar då dessa rättfärdigade och prioriterade mål en lundensisk medicinstuderande tillika trogen Sonden-läsare? Adesola tror att en integrering av målen i kursplanerna på Medicinska fakulteten är berättigad då utbildning har en naturlig konsekvens på samhället och den globala samlevnadens framtid. Hon har i flera möten med fakultetens ledning diskuterat möjligheterna till att sprida ökad medvetenhet om millenniemålens vikt bland studenter vid fakulteten vilket har genererat positiva gensvar. Personligen tycker hon att Case-fall kopplade till millenniemålen är ett bra sätt att med en reell grund upplysa studenter om det arbete som görs, och som kommer behövas göras i framtiden. Fortsättningsvis hoppas hon att fler kanaler mellan olika vårdyrken ska öppnas och utnyttjas då dessa är essentiella i arbetet kring målen. Adesola tror att universitetets fakulteter på detta vis inte bara kommer att förbättra sina kursplaner utan konsekvent även utöka sitt engagemang. De åtta millenniemålen med slutdatum år 2015 Millenniemålen berör även oss studenter i södra delarna av Sverige. Farligt avfall att hanteras, miljövänlig energi att påtänkas, könsgrundad särbehandling att accentueras, fattigdom att utrotas, sjukdomsspridning att förhindras. Det finns punkter att fokusera på såväl lokalt som globalt. Hur Lunds universitet väljer att avancera det officiella arbetet kring millenniemålen återstår att se. Adesola försäkrar mig att fakultetsledningen har förpliktigat sig att fortsätta hitta vägar att främja det globala samarbetet. Endast genom initiativtagande kan mål på global skala uppnås, något som FN-delegater fann insikt om i New York-klyschigt höga skyskrapor vid millennieskiftet. Kanske har du nästan religiöst entusiastisk Sonden-läsare också funnit någorlunda insikt i hur globala mål kan uppnås. Kanske kommer du ägna påföljande nätter åt att i svart huva trakassera fakultetsledare till dess att Case-fall involverande hungriga och malariadrabbade ugandiska barn fyller ut din kursplan. I den bästa av världar lägger du nu ned tidningen för att omedelbart påbörja en omfattande research kring hur man bäst startar en organisation med högsta prioritering att ha avverkat alla de åtta målen redan år 2014 då du anser FN vara veka som krävde oförskämda femton år på sig för att slutföra projektet. Tills vidare kan vi konstatera att millenniemålen förtjänar all uppmärksamhet de kan få – från universitet och hela samhällen såväl som från trogna Sonden-läsare. Bild: typ FN 11 R E ! G A I V BAK L L I T Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om! Läs mer om alla projekt vi stödjer, www.sparbankenoresund.se K H O N G K O N G L A S S O N D O C Bild: Wikipedia Henrik Klasson skriver i affekt från sitt utbyte i ortopedi och anestesi vid University of Hong Kong och bloggar om mat, fredagsdrinkar och toaletter på mbgilbert.tumblr.com Text: Honkong Klasson Hong Kong. Första dagen. Operation på ortopeden. Jag lärde mig mer på 30 minuters operation med handledaren (ja, det finns faktiskt en sådan) än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Här finns helt plötsligt människor som vill att du ska förstå. Två dagar senare: uppföljningsmottagning på ortopeden. Sex patienter och en och en halv timme senare känner jag mig mind-blown av effektiviteten och hur mycket handledaren förklarar. Föreläsning, dag fyra. En grupp på 20 personer. En föreläsare som nästan kräver interaktivitet och engagemang från studenterna. Lockande, nästan lekande, försöker han få dem att minnas vad de lärt sig för två år sedan och sedan tillämpa detta praktiskt. I slutet av föreläsningen har jag ont i käkarna efter mitt 90 minuter långa entusiastiska och fascinerade leende. Jag må vara oförmögen att uttala mig om ortopediundervisningens eventuella storslagenhet vid mitt hemuniversitet, den känsla jag får av den undervisning som bedrivs på klinikerna här i Hong Kong antyder att något inte står rätt till vid vårt universitet. På introduktionen till termin 8 presenterade terminsansvarige ”ett representativt urval av omdömen från kursutvärderingen”. Tre bra omdömen och ett dåligt. Ledord i de ”bra” omdömena var ”handledaren var kunnig i sitt ämne”, ”någon visste att jag skulle vara där” och ”handledaren var intresserad av att lära ut”. Min första tanke var ’wow, det här verkar ju fantastiskt’. Sedan slog det mig att ”en handledare som är kunnig i sitt ämne och har intresse av att undervisa, samt vet att studenten i fråga ska vara där” rimligtvis borde betraktas som någon form av lägstanivå för vilken utbildning som helst. Att det till råga på allt sker vid ett universitet som haft sisådär 350 år på sig att utveckla och förfinna sin läkarutbildning är, sagt på juristsvenska, anmärkningsvärt och under all kritik! Ambitionsnivån borde vara högre än så, framförallt då Medicinska fakulteten har en uttalad ambition att ha en ”hög pedagogisk kvalitet” (Remissförslag - Strategisk plan Med.fak 20122017) på sina utbildningar. En tidigare kursare som nu gör en collagetermin i USA har där valt att läsa fysiologi, för att friska upp minnet under sin utlandsvistelse. Enligt hen (som visserligen redan läst kursen en gång) är föreläsaren där otroligt mån om att klassen på 350 personer verkligen ska förstå vad som lärs ut, vilket inte var upplevelsen under motsvarande kurs i Sverige. Det må vara sagt att Sverige inte är USA, men någon jävla måtta får det ändå vara! Att fakulteten inte skäms över vissa föreläsningars låga kvalité, vissa handledare uppenbara ointresse för undervisning och det allmänna kaos och nonchalans som tycks regera på visa terminer/kursmoment är för mig en gåta. Att fakulteten inte uttalat kräver av Region Skåne att ha med ”intresse för undervisning” alt. ”undervisningsvana” som bedömningskriterium vid tillsättning av AT- och ST-läkare vid SUS, då det i stor utsträckning är dessa som tvingas fungera som handledare, är skandalöst! Jag kan inte yttra mig om huruvida liknande erfarenheter har gjorts på andra av Medicinska fakultetens utbildningar än läkarprogrammet, men jag har svårt att tänka mig att problemet inte är genomgående. Då någon lösning inte tycks komma uppifrån ligger det nu på oss studenter att ta makten över vår utbildning, ta ansvar för vårt eget lärande! För att gemensamt visa vårt missnöje manar jag därför varje student att skicka varje dålig handout, varje notering om uteblivet schema, varenda (i stor utsträckning ännu icke-existerande) utvärdering av handledare till dekanus hemadress! Detta skola fortsätta till dess att fakultetsledningen tar detta problem på allvar och en plan för förbättring presenterats! En ”attraktiv studiemiljö” är inte bara snygga lokaler med modernt möblemang, det är också en miljö där det finns ett intresse från universitetet och dess representanter att förmedla kunskap och skapa förståelse hos studenterna. Så student, ta ditt ansvar! Inte för min skull, inte för dina kursares skull, inte din mamma, syster eller brors, utan för din egen skull! Du är värd att mötas av handledare som vill att just du ska förstå, att just du ska gå från föreläsningen eller kliniken och känna att du lärt dig något. Det är vi alla värda. Genom att enas runt den insikt blir vår röst dessutom starkare än var och en för sig. Enade vi stå, söndrade vi falla! Dekanus på Medicinska Fakulteten är Gunilla Westergren-Thorsson och har adressen Rösträttsgatan 12, 227 60 LUND 13 I N T E R V J U N I L S S O N - E H L E Utbildningarna står och faller med sina lärare. När flera av läkarprogrammets mest färgstarka pedagoger går mot pensionering är förändring oundviklig. Sonden har träffat två av dem, för att ta reda på vartåt det barkar... Text & bild: Alexander Astermark Med 143 tentamina på samvetet och åtskilliga timmar bland både läkare och biomedicinare har Peter Nilsson-Ehle länge haft stort inflytande över utbildningen. Sonden mötte upp professorn i hans hem över en kopp kaffe för att diskutera framtiden. Samma hem som han som liten pallade äpplen ifrån - “definitionen av inavel” enligt Peter. Vad är det som gäller nu egentligen? - Jag gör vad jag vill och ingenting jag inte vill. Det är jätteskönt. Som seniorprofessor arbetar jag 20 %, fr.a. med forskning. Jag har fortfarande kvar undervisningsmoment på termin 4 och 5 för läkarprogrammet, vilket jag troligen kommer ha även under våren. I Mats (Mats Gåfvels, direktimporterad klinisk kemist från KI, reds. anm.) har vi emellertid en väldigt taggad ersättare som jag tror passar som handen i handsken, men det är viktigt att få in honom rätt eftersom vår undervisning är så olik den traditionella. Apropå det, vad tror du om utbildningens framtid? - Vi står inför lite av ett generationsskifte. Många av oss som var involverade i utbildningens omorganisation på 90-talet är i pensionsålder. Utan omdömesgilla ersättare finns det risk för rekyl. Vi vet vilka minor vi har undvikit och vilka vi har trampat på. Jag tror dock vi kommer använda oss mer och mer av sociala medier. Vad ska du göra med all den här lediga tiden då? - Vi pensionärer har lite i uppgift att få tiden att gå. Man gör allting i betydligt lugnare takt och därtill är barnbarnen en tillgång. Dessutom gillar jag att resa. Efter att ha missat att besöka Sydamerika under min postdok i L.A. under 70-talet har jag och min fru Ingrid (tidigare kursansvarig för T7 Lund, reds. anm.) en idé om det. Med forskningsgruppen har vi lyckats hitta en postdok från Kina, vilket har öppnat upp både nya samarbeten och resemål. Ja, du har ju forskat mycket kring fettmetabolism. Tänker du på vad du stoppar i dig? - Nej, jag har inte blivit någon renlevnadsman. Hur började ditt intresse för läkaryrket egentligen? - Det var en ren slump. Efter att ha gått helklassisk linje på realskolan var jag helt inriktad på att läsa språk, men jag avbokade min biljett till Frankrike i sista sekund för att istället läsa in naturämnena tillsammans med en kompis. På den tiden var man inte jäktad. Jag tycker synd om dagens ungdomar som måste jaga poäng redan på högstadiet. Det är häftigt att reflektera över hur enormt mycket onödigheter man har lärt sig genom åren. På min tid läste vi en hel termin anatomi och en hel termin histologi. På min anatomitentamen 1963 skulle jag blunda och avgöra vilket av handlovens ben jag höll i handen. När jag väl svarat rätt fortsatte amanuensen: Vänster eller höger? Du tror inte att det finns en risk med att göra det för tillrättalagt för dagens studenter? - Klipska personer lär sig saker oavsett undervisningsmetod. Med den korvstoppning som vi ägnade oss åt tog det 1-2 år att omsortera informationen efter examen. Dock känns det som att curlingföräldrarnas ungar har börjat komma i studentför ålder. Plötsligt är det inte längre studentens eget ansvar att bli godkänd, utan det är vi som lärare som ska lösa det, enligt dem. Vad har varit det bästa med att undervisa? - Den omedelbara responsen. Att få se en grupp eller en elev skina upp efter att ha förstått någonting är värt hur mycket som helst. Då somnar man gott! På tal om somna gott, vad tänker du när någon nickar till på en föreläsning? - Jag känner igen det där. Man har ju själv suttit hur trött som helst, men jag tycker mest synd om dem. Det måste ju vara pinsamt. Man tror att ingen har sett en trots att det är hur tydligt som helst. Efter två timmar tog kaffet slut och då cyklade jag hem. Slutet på en (PN)Era? 14 2 snabba Öl eller vin? - För en man som badar bastu med en klockas regelbundenhet... Då blir det öl. Annars vin, så både ock... men ej samtidigt. Sensitivitet eller specificitet? - Haha... Sensitivitet, men man kan ju få vilka associationer som helst. I H O L S N T E R V J U T Text & bild: Alexander Astermark Med ett brinnande intresse för mikrober och en entusiasm som gett henne studenternas pris för utmärkta lärarinsatser har hon blivit något av en institution på läkarprogrammet. Sonden mötte Elisabet Holst på hennes arbetsrum mellan olika botoxinjektioner på råttor för att diskutera framtiden och prata om saker som jag inte fick skriva om, med risk för strypning, enligt henne. Vad är det som gäller nu egentligen? - Enligt lagen om pensionsålder är jag tvingad att sluta nästa år. Jag kan ansöka om återanställning, men får då max arbeta 40 %. Det är ett helt vansinnigt system. Om jag får bestämma går jag härifrån direkt in på patologen. Det här med förlängd pensionsålder har de utrett i över 8 månader. Det måste ju resultera i något snart. Jag har skickat åtskilliga brev till Reinfeldt för att påskynda det där med flexibel pensionsålder. Felet för min del är att jag inte är professor, även om jag har blivit förklarad professorskompetent. Då kan man alltid bli seniorprofessor. Seniorlektor finns tyvärr inte. och skickar mail eller sms till varandra, men jag skulle aldrig kunna vara utan er. Jag jobbar dessutom bäst med många bollar i luften. Det känns fruktansvärt att man skulle ha ett jobb där man längtar tills semester. Men vad skulle du göra om det nu inte gick att påskynda Reinfeldt & CO? - Då skulle jag ge mig in i politiken. Jag har alltid fått igenom min vilja genom mitt liv. Ibland tar det bara lite tid. Vad tror du om utbildningens framtid? - Nu är det ju mycket snack om labmedicins eventuella flytt till Lund och vad det kommer innebära. Först och främst gäller det bara Termin 4 och 5 på läkarprogrammet, men jag ser det inte som en katastrof. Det hade varit att föredra att det förblev skilt, men det hade gått att genomföra hela utbildningen i Lund. Det enda som saknas är lokaler. Hur började ditt intresse för mikrober egentligen? - Jag hade alltid varit intresserad av växande saker och pillade som liten ner frön i krukväxter, men jag vet inte riktigt. På den tiden var det ingen som visste något om anaeroba bakterier. Det var ett outforskat område där man fick pröva sig fram, vilket var kul! Nu börjar dessutom folk förstå att normalfloran är ett av våra viktigaste organ! Innan jag går ut ifrån hennes kontor räcker hon mig en kondom ur rockfickan. “Ta den här. Tänk om något skulle hända mig på labbet. Jag skulle behöva åka till akuten och där hittar dem den här i min ficka. Vad skulle de då tro!? Jag har förresten aldrig förstått det där med jordgubbssmak.” Men det fick jag inte heller skriva om. 67, no way! Vad är din hemlighet? - Ja, det var roligt. Ingen hade ju fattat det, så när någon lyckades luska ut det började alla ringa. Nej, jag vet inte. Jag bränner ljus i bägge ändarna och kör hårt. Det trivs jag med. Det är väl hemligheten. Sen kör jag gymnastik varje dag. Man känner sig som en stor skit om man inte har tränat på ett tag. Någon gång hade det varit kul att prova botox, men det är hemligt. Har du fått något svar från statsministern? - Nej, hittills har jag bara fått svar från pressekreteraren som säger att de jobbar på det. Vad är det egentligen för positioner som behöver fyllas? - Kursledarinna för Termin 4 Lund, ISEX Termin 5 och Examensarbetet Termin 10, Sekreterare i Läkaresällskapet i Lund, Avdelningsföreträdare på institutionen, Ansvarig för parasitdiagnostiken i Region Skåne, Nationellt ansvarig för Botulinuminfektioner och anaeroba bakterier. Oj, lyckas du verkligen trycka in allt det där under ett 9-till-5-jobb? - Nej, dagarna räcker inte till. Du kan ju intervjua min man. Det blir även kvällar och helger, för oss båda. Vi sitter med varsin Mac i samma rum 2 snabba Macbook eller iMac? Båda delar. Precis som iPad och iPhone. Har iMac både här på kontoret och hemma. Bakterier eller parasiter? Både ock. De är så trevliga konventioner. Fångad på bild, trots en vilja att alltid hoppa undan vid fotografering. 15 I N H T E R V J E U L J I A J U L I Sonden intervjuar MFs nya ordförande A ! Text: Hampus Holmer Julia Frändberg valdes till Medicinska Föreningens ordförande strax innan sommaren, och har nu ett par hektiska terminsstartsveckor bakom sig. Hon har tagit studieuppehåll för att ägna sig åt MF på heltid i ett år, tillsammans med viceordförande Anders Törnkvist. Sonden träffar Julia i hennes andra hem, på Medicinska Föreningens expedition på BMC Studiecentrum i Lund. Hej Julia! – Hej Sonden! Vill du ha gratis kaffe? Ja tack! Brygg du så frågar jag: förutom kaffet, varför valde du att bli ordförande? – Hm, jag var typ sugen! Jag gillar att ta impulsiva livsbeslut. Jag har nämligen bra erfarenhet av det, som när jag hux flux bestämde mig för att åka till Chamonix och säsonga. Sedan trivs jag väldigt bra i Lund, och tack vare studieuppehållet får jag ju stanna här ett år till! Jag har ingen brådska att bli klar, men det är lite tråkigt att jag inte får gå med min klass längre. Fast å andra sidan får jag ju lära känna en ny klass nästa höst. Självklart gillade jag också MF väldigt mycket redan innan jag bestämde mig för att bli ordförande, och jag har bland annat sjungit i Ultraljud, abetat med ett interprofessionellt samarbete, varit brunchmästare, varit engagerad i MUR, jobbat på olika evenemang och skrivit i Sonden såklart! Sedan hade jag förstått att det skulle vara ett väldigt lärorikt och socialt uppdrag, men framför allt så visste jag att det skulle vara omöjligt att förstå hur det är att vara ordförande utan att själv vara det, så jag gjorde det också lite för att kasta mig ut i det okända. Förresten ska jag inte förneka att det är kul att bli igenkänd av folk... Medicinska Föreningen står på två ben – utbildningsbevakning och studiesociala aktiviteter – men hur är det med balansen? – Först och främst så handlar det om två väldigt viktiga delar båda två! Utbildningsbevakningen är ju en förutsättning för att vi skall kallas kår, och är vår främsta uppgift enligt åsiktsdokumentet, sedan 1990-talet när vi fick kårprivilegier. Eftersom Medicinska Fakulteten beslutat sig för att bara samarbeta med en studentorganisation, och det är vi, så har vi ett stort ansvar där. – Samtidigt är det inte alla som tycker att utbildningsbevakning är kul, och vår traditionellt sett äldsta verksamhet, sedan 1894, är den sociala! Det sociala sammanhanget är extremt viktigt när man pluggar. Nu jobbar vi bland annat på att bli bättre på att berätta om utbildningsbevakningen och intressera fler. Jag tycker själv att det är väldigt kul att känna att man kan påverka utbildningen till det bättre. Ibland kallas MF för en klubb för invärtes beundran (så inåtvänd att man behöver en ny Sond fyra gånger per år). Hur ser du på det epitetet? – Egentligen tror, eller hoppas, jag att det inte är så, men man blir såklart lite blind för sånt när man är mitt uppe i ordförandeskapet. Detta är 16 i alla fall en grej som jag skulle vilja ändra på, och det är faktiskt också på gång! MF är på väg att bli större och större och vi har fler och fler aktiva och besökare hela tiden. På så sätt arbetar vi oss bort ifrån den ”interna” känslan. Vi ska också ta tag mer i nollningen så att det blir tydligt vad MF gör redan från början. Samtidigt ska man ju komma ihåg att gemenskapen inom föreningen är en del av anledningen att man söker sig hit. Vad innebär det egentligen att vara ”mitt uppe i ordförandeskapet”. Alltså, vad gör du om dagarna? – Jobbet omfattar en massa arbetsuppgifter. Jag får kanske 30 mail om dagen som ibland kräver mycket jobb, och ibland bara ett kort svar. Sedan är det massor av möten inom MF och med de olika styrelser där jag representerar studenterna gentemot fakulteten, universitetet och andra. Oftast måste man förbereda sig en hel del där, genom att skriva eller läsa möteshandlingar och så. Dessutom är det en hel del representation som är mer social, men det vet jag inte om jag vill räkna som jobb. – Det korta svaret är: kaffe. Men också mycket socialt stöd, inte minst ifrån styrelsen. Sedan arbetar jag ju också väldigt nära med viceordförande Anders Törnkvist. Vårt samarbete funkar jättebra och vi har blivit nära sammansvetsade tack vare våra gemensamma utmaningar. Han kompletterar mig genom att vara nörd på ett bra sätt, inte bara på latin (Anders är Sondens latinexpert och har en kandidatexamen i Latin, reds anm.), utan även på ekonomi och teknik. Men det är såklart ganska stressigt ändå, så ett år som ordförande blir nog precis lagom. Så passande! Det var allt jag kunde komma på att fråga om, så tack för kaffet! – Var så god. Jag kan diska koppen om du skriver något snällt! Okej då. Hur mycket arbetar du i veckan då? – Hmm... Jag har faktiskt börjat räkna lite på det där, men det är som sagt svårt att veta vad som räknas. Över 40 timmar i alla fall! Oj då kan man förstå fenomenet ”ordförandekilon”... – Ja, många som engagerar sig mycket i kårlivet kan nog lägga på sig en del eftersom man helt enkelt inte har tid att träna eller äta sunt. Dessutom är det väldigt mycket fest för den som vill! Jag hade ju tänkt bryta trenden och gick in hårt för att springa Lidingöloppet. Sedan kom några hektiska terminsstartsveckor och en förkylning och gjorde att jag fick ställa in (precis som Sonden, reds. motvilliga anm.). Nu hoppas jag på mer rutin på jobbet så att jag hinner träna mer igen. För att leva upp till medicinarnas sundhetsideal? – Nja, jag tror att det är en myt att medicinstudenter skulle vara sundare än andra. Sundhetsidealet gäller för hela samhället, och särskilt för studenter. Hälften av alla studenter som bor i Lund har Gerdakort fick jag höra på Gerdahallens senaste styrelsemöte. Okej, men hur är det att ha så mycket makt då? – Makt? Det vet jag inte om jag har. Jag kanske kan styra möten i en viss riktning eftersom jag skriver dagordningen, men jag behöver ju aldrig gå in och detaljstyra olika utskott i MF till exempel! Att representera studenternas åsikt kan kännas som en slags makt ibland, och det är ju kul. Sedan försöker jag att tänka att jag ska vara som en förebild också förstås, och det är inte alltid lätt. Sammanfattningsvis verkar det vara väldigt mycket jobb! Hur orkar du? Så här glad är Julia för att hon är med i MF Fakta Julia Frändberg, Ordförande i Medicinska Föreningen Lund-Malmö Ålder: 22 år (fyller 23 den 2 april) Ursprung: Från Masthugget i Göteborg Familj: Mamma, pappa och två lillebröder Roligast med att vara ordförande: Variationen Tråkigast med att vara ordförande: Tråkiga möteshandlingar Bäst med MF: Att vi har så roligt ihop och att vi är så många aktiva att vi inte ens får plats med bilder på alla på en hel vägg på expeditionen! Sämst med MF: Jag är för insnöad för att se det dåliga! M F J O R D F Ö R A Text: Julia Frändberg N U D L I A E N Höstmörkret har lagt sig över Lund. Utanför mitt köksfönster susar ett tåg förbi minst var tredje minut. Jag gillar det, skallret i väggarna stör mig inte. Istället påminns jag lite om världen utanför, bortom bubblan som kallas Lund. VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT ANSVAR Men tillbaka till höstkvällen i mitt kök och min resenärsspaning. Jag gillar i allmänhet tåg och tågstationer. Har åkt ganska mycket långresor med tåg, men tyvärr har jag aldrig kommit utanför Europa och kanske är det därför rälsens ljud utanför mitt fönster även ger en liten fadd eftersmak av saknad, jag skulle ju ut och se världen! Den klassiska tonårsdrömmen. S T Y R E ORDFÖRANDE L S E Julia Frändberg [email protected] 046-222 01 08 073 905 10 05 Anders Törnkvist [email protected] 046-222 06 80 SOCIALT ANSVARIG Jakob Thomasson [email protected] Stormtrivs helt enkelt, trots att kvällarna bara blir mörkare och mörkare, och träden tappar sin färgglada skrud. UTBILDNINGSANSVARIG Till min kvällsspaning i köksfönstret hör också att jag ännu inte hunnit skaffa en taklampa till köket, så den enda elektriska belysningen är den från fläkten över spisen, vilken inte ger mycket ljus över köksbordet. Därför tänder jag massor med stearinljus i min brokiga blandning av ljusstakar från Erikshjälpen och IKEA. Mesta möjliga ljus för liten peng. Frida Petersson [email protected] STUDENTHÄLSOANSVARIG Malin Strömfors [email protected] Från en sorts ljuspunkt till en annan, för det behövs även en del andra sorts ljuspunkter för att lysa upp i höstmörkret (utöver stearinljusen i mitt kök), och vem skulle bidra med dessa om inte din kår? Klart vi gör! INFORMATIONSSEKRETERARE Erik Dahlin [email protected] PR-ANSVARIG Erik Ising [email protected] U T S K O T T UTBILDNINGSBEVAKNING Medicinska utbildningsrådet [email protected] Biomedicinska utbildningsrådet [email protected] Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd [email protected] SOCIALA UTSKOTT Sexmästeriet Övermarskalk Novischförmän Brunchen Ärtan Kören Ultraljud Idrottsutskottet Kulturutskottet Sonden Kan hända var det bristen på äventyr i våras som gjorde att jag gjorde det galnaste jag kunde tänka mig: söka ordförandeposten i MF! Det visades sig inte vara helt galet eller tokigt i efterhand och nu har jag ett jobb med egen arbetsplats, massor med spännande arbetsuppgifter och så träffar jag såklart grymt mycket roliga människor. [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] En stor ljuspunkt i Oktobermörkret är våra fantastiska utbildningsråd som nu har satt igång med höstens arbete för att göra era utbildningar ännu bättre! Läs mer om varför de har engagerat sig på nästa sida. En annan ljuspunkt i din studentvardag är att MF alltid har gratis kaffe på kårexpen! Till kaffet kan du även åtnjuta dagsfärska nyheter i form av Sydsvenskan som MF har sett till att få levererat till studenterna på BMC. Och så får vi inte glömma Corbalen! Om inte den lyser upp i höstmörkret vad kan väl då? Jag hoppas att du har skaffat dig en biljett till höstens stora höjdpunkt i festlighetsväg, om inte till middagen så i alla fall till eftersläppet! Glädjande är också att samarbetet mellan de olika utbildningarna på fakulteten ökar. I november ska en interprofessionell dag hållas för alla på termin ett som läser till sjuksköterska, sjukgymnast, läkare, arbetsterapeut, audionom eller logoped, (läs mer i förra numret av Sonden) och det pågår även en utredning om att man eventuellt ska flytta hela HSC (där sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster läser) till en nybyggnation i nära anslutning till BMC! Fortfarande relativt ny på jobbet inser jag dock att det inte bara är ljuspunkter som kommer att pocka på min uppmärksamhet de närmaste månaderna. Fakulteten och utbildningarna står inför stora utmaningar. Mer om det i nästa spalt! IT-ANSVARIG Simon Nigran [email protected] K O N T A K T MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ EXTERNPOST INTERNPOST TELEFON E-POST HEMSIDA BMC, I10, 221 84 Lund HS 66 046 - 222 06 80 [email protected] www.mfskane.se Bild: Simon Schmidbauer 17 H J Ä L T A V A D R Ä R B Ä S T M E D UTBILDNINGSBEVAKNING? Sett till hur många som faktiskt läser på våra utbildningar är det relativt få som deltar i förbättringsarbetet av dem. Medicinska Föreningen är den enda studentorganisation som Medicinska Fakulteten samarbetar med, och Sonden bett några av de studenter som jobbar för MF med utbildningsbevakning att berätta varför de gör det. Kanske blir du också sugen? Text: Hampus Holmer och Julia Frändberg Bilder/bildstöld: Simon Schmidbauer - Alla engagerade studenter och deras åsikter, studenternas makt att påverka sin utbildning och sin vardag och all god mötesfika! Anja Nylander, studeranderepresentant NBMFU - Att man får påverka och förbättra sin utbildning såklart! Eller ja, all mat och fika man får är också ganska trevligt. Elin Folkesson, Ordförande BUR och studeranderepresentant NBMFU - Det till stor del är problemlösning tillsammans med andra engagerade människor om frågor som påverkar det som berör en själv och ens vänner varje dag i fem och ett halvt år. Jens Wretborn, Ordförande MUR - Att vara med och förbättra och utveckla våra utbildningar. Med andra ord, att vara aktiv inom LAUR (observera att du inte behöver sitta med i styrelsen för att kunna påverka, välkommen på nästa möte!) ger dig koll, kontroll och god fika i magen! Henrietta Nilsson, Ordförande LAUR - To be a part of exciting change, and work with amazing people in the process! Tess Olsson, Ordförande MPH-UR - Det är en fantastisk möjlighet att påverka vad man som student får ut av sin utbildning. Det är alltid mer givande att engagera sig än att gå runt och vara missnöjd. Elisabeth Ingo, Studeranderepresentant NRU - Det absolut bästa med utbildningsbevakning är känslan man får av att göra skillnad! Man tror att kursrelaterade frågor, kursledning och andra utbildningsrelaterade grejs är drygt men det är faktiskt oftast tvärtom. En annan lagom skön aspekt är att mycket av detta kan komma att hamna i ens CV och vara av meriterande karaktär. Pricken över i:et och grädden på mosen är att man ibland får träffa utbildningsbevakningsentusiaster (lagom långt ord) från andra studieorter. Belmin Zubanovic, studeranderepresentant NBMFU - Utbildningen är studenternas, inte ledningens eller fakultetens. Därför är utbildningsbevakning viktigt! Louise Mucchiano, Studeranderepresentant NRU Medicinska Föreningen har alltså ensamrätt på att tillsätta studentrepresentanter till fakulteten, vilket i regel görs under val-fullmäktige (val-FUM) varje vår. Vakanta poster som MF disponerar över kan dock tillsättas under något av årets övriga FUM-möten. Utöver att representera studenterna i olika styrelser som ordinare (o) eller suppleant (s) kan man engagera sig i 18 det utbildningsråd som hör till sin respektive utbildning. Dessa är Medicinska Utbildningsrådet, MUR, för läkarstudenterna, Biomedicinska Utbildningsrådet, BUR, för biomedicinstundeterna, Logopediska och Audionomiska Utbildningsrådet, LAUR samt Master of Public Health-Utbildningsrådet, MPH-UR. Kontaktuppgifter till alla dessa råd finner du på föregående sida. R Å D & R Ö N U T B I L D N I N G S N Y T T Mot nya horisonter med utbildningsråden. Bild: Wikipedia MPH-UR MUR LAUR Tess Olsson, president of the Master of Public Health-Education Committee Jens Wretborn, ordförande för Medicinska Utbildningsrådet Henrietta Nilsson, ordförande för Logopedernas och Audionomernas Utbildningsråd The MPH program is in full swing once again has welcomed back the second-year students along with 53 first-year students from 23 different countries! Hej, för er som inte känner mig heter jag Jens Wretborn, går termin 9 i Malmö och är den nya MUR-ordföranden. Jag har varit aktiv inom utbildningsbevakningen sedan tidiga terminer på läkarprogrammet och tycker fortfarande att det är lika roligt och ser fram emot vad kommande året bär med sig för utmaningar. Hösten har kommit till Lund och med den ett helt nytt läsår. Det nya läsåret börjar vi audiologi- och logopedistudenter med interprofessionella samarbeten mellan utbildningarna. Detta innebär att alla audiologi- och logopedistudenter läser första kursen på sitt nya läsår tillsammans. Dessa gemensamma kurser ger oss insikt i varandras kommande yrkesroller, vilket kommer vara användbart i framtiden. Recently elected MPH-UR members are currently settling into their positions. To date, the steering committee has worked towards creating more openness between lecturers and students, increasing feedback and releasing dates of schedules earlier. We are also looking into switching the grading system to a tiered system to be more compatible internationally. We are a very active class socially, both within and between the two years at various events and activities. Some upcoming events include a trip to Copenhagen, a cruise to Oslo, and a massive class potluck. We are all looking forward to a great year and to being a part of MF! BUR Elin Folkesson, ordförande för Biomedicinska Utbildningsrådet Då var vi igång igen! Medicinska Föreningen drar igång med sina sociala aktiviteter som pubar, bruncher och latinkvällar. Men MF är mer än bara fantastisk ärtsoppa, det finns även en utbildningsbevakning som inte går att ha för hacke! Det är där utbildningsråden kommer in i bilden. Den nya BUR-styrelsen är laddad till tusen för en ny termin och ett nytt läsår. Vi är alla utvilade efter sommarlovet och redo för att förbättra biomedicinutbildningen på alla sätt vi kan. Föregående BUR-styrelse gjorde ett fantastiskt jobb och förhoppningen är att vi ska fortsätta på samma sätt. Nyhet för i år, tillika något som BUR har kämpat för en tid, är att studenterna på utbildningens första år läser sina kemikurser parallellt med andra kurser, vilket innebär att de kommer få läsa dem i rätt ordning. Detta tror vi kommer att blir bra och något som vi kommer att följa Det är en hektisk höst för medicinska fakulteten och utbildningsbevakningen i år. Mycket fokus ligger på Högskoleverkets utvärdering av programmet under våren 2013. Utvärderingen har fått mycket kritik för sitt sätta att bedömma utbildningar och det kan potentiellt bli ett stort problem för oss här i Lund. Det positiva för oss studenter är att det nu läggs kraft på att göra en ordentlig inventering av examinationer och måluppfyllelse över hela programmet inför utvärderingen och detta är något som vi förhoppningvis kommer kunna bygga vidare på för att förbättra examinationerna. Ett annat problem som blivit uppenbart i skuggan av de kraftiga besparingarna från Regionen är att dialogen mellan Universitetet och Sjukhuset är kraftigt infekterad och att det i mycket stor utsträckningar påverkar vår vardag som läkarstudenter. Det kommer att krävas krafttag och uppoffringar från flera håll för att vi skall kunna verka i en inspirerande lärandemiljö. Just nu finns det stor möjlighet för oss som studenter att påverka vår utbildning och har du något som du vill driva får du gärna ta kontakt med oss så hjälper vid dig. och utvärdera. Vi kommer även att fortsätta arbetet med att förbättra PBL och eventuellt hitta alternativa undervisningsformer till detta. Vi vill även öka biomedicinares slagkraft utåt gentemot företag och även öka kunskapen inom den privata sektorn vad en biomedicinare är. Parallellt med dessa, något mer specifika frågor, kommer BUR självklart att arbeta med det löpande arbetet med utbildningsbevakning. Genom att agera länk mellan kursombud och kurs - och programledning och genom att hela tiden lyssna på studenterna och föra vidare deras åsikter. Vi finns här för alla biomedicinare! På första stor-LAUR den här terminen valdes en ny styrelse. Den nya styrelsen är Lisa Gottfridsson som vice ordförande, Anna Lindberg som sekreterare och Stina Christoffersson har koll på alla pengar i sin nya roll som kassör. Maria Carlsson valdes till eventkoordinator och Rickard Larsson kommer vara ansvarig för våra lokaler i sin nya roll som arbetsmiljöansvarig. Infoansvarig Heike von Lochow kommer se till att information om vad som händer på utbildningarna och våra möten når ut till alla studenter. I våras blev våra utbildningar utvärderade av Högskoleverket och fick betyget hög kvalitet vilket vi alla är glada och stolta över. Arbetet inom LAUR ger resultat, bland annat införs checklistor som kommer att användas på praktiken, både för studenter och handledare. Vi medverkade så att biblioteket flyttades till närliggande BMC. Just nu arbetar vi med att förbättra lunchrummet, vilket jag tror att ni inom utbildningen tycker är nödvändigt och aktuellt. I höst planerar vi även en sittning, vars tema inom kort bestäms. Vi är ett taggat gäng som kommer att arbeta för att våra utbildningar ska bli så bra som möjligt! Glöm inte att alla våra StorBUR är öppna för alla som vill lära sig mer och sin utbildning och vill vara med och påverka. För mer info gå in på mfskane.se. Där finner ni även BURs mail som ni är välkomna att kontakta oss på när som helst. Till sist vill jag hälsa alla nya studenter välkomna till biomedicinprogrammet – ni har en fantastisk tid framför er, och vi i BUR jobbar för att göra den ännu bättre! 19 U F T L A N A D R & F L Y G Sondera terräng utomlands! Text: Karolina Karlsson Innan sommaren kom Henrik Nyberger hem från att ha varit fyra månader i San Diego. Anledningen? Nämligen den att han och en god vän tog chansen att utföra sitt Examensarbete 2 på T10 där! På frågan varför han valde USA svarar han: -”Eftersom USA är ett fascinerande land med sjukvård och forskning i världsklass och eftersom jag älskar Kaliforniens livsstil, hav och klimat!”. För Jessica Abasi är situationen lite annorlunda. Jessica ska snart åka iväg på ett sex veckors långt utbyte till Vietnam och hennes förväntningar kring att studera barnonkologi är höga. Trots de tvås olika bakgrund har de en sak gemensamt. Det har krävts noggrann planering för att möjliggöra utbytet. Med hjälp av Henrik och Jessica ska nu Sonden försöka sondera väg för er andra som också är intresserade av att genomföra ett utbyte… Hur går man då till väga för att få ett utbyte? Allra först kan vi försöka börja bena ut de olika möjligheterna. I nuläget erbjuds studenter att åka på utbytesstudier, genomföra projektarbete utomlands eller åka på fördjupningskurser. Medicinska fakulteten har koordinatorer som arbetar med detta på heltid och erbjuder sina studenter att åka till en rad olika universitet som fakulteten har avtal med. Australien, Jordanien, Finland, Hong Kong, Kanada, Turkiet. Det är bara att välja och vraka i detta smörgåsbord av nya länder och kulturer! Är du intresserad av att genomföra utbytesstudier kan vi rekommendera att du spanar in Internationella kontorets hemsida. Internationella kontoret är avdelningen inom Medicinska fakulteten som ständigt jobbar med att sända iväg sina studenter på nya äventyr. Loggar du in på med.lu.se och klickar dig fram till ”Studera utomlands” kommer du se att en helt ny värld öppnas och att du redan är ett stort steg närmre ditt utbyte! När du läst informationen kan du sovra mellan den mängd olika universitet som fakulteten har samarbeten med. Fördelen med att välja något av dessa universitet är att man kan slippa en del avgifter, förenkla pappersarbetet och bli försäkrad om olyckan skulle vara framme under utbytesterminen. 20 När du funnit universitet och landet du vill aspirera till är det dags att skriva en anmälningsblankett. Denna anmälningsblankett är det viktigt att lägga mycket krut på! Du ska skriva ner vilken termin du vill åka, vilka kurser du vill läsa, bifoga Ladokutdrag, CV på engelska och en del andra saker som du kan läsa dig till på hemsidan. Därför är det bra om man allra först av allt bokar in ett möte med en internationell koordinator som kan hjälpa dig med allt detta. Viktigt är att du skickar in anmälningsblanketten till internationella sekretariatet innan 15 november 2012 för studier HT2013 och 15 april för studier VT2014. Har du varit ute i god tid och kursinnehållet på det utländska universitet följer kraven för vilka moment som du måste genomföra för att tillgodoräkna dig din utbildning här i Sverige, kan du äntligen packa din väska och ge dig iväg på ditt äventyr! Om du vill genomföra ditt projektarbete utomlands gäller det att finna en handledare som kan hjälpa dig med detta. Du måste även hitta länder där du kan genomföra ditt projektarbete i. Projektarbetena man genomför heter Examensarbete 1(10 veckor på T5) och Examensarbete 2 (10 veckor på T10) och kan jämställas med kandidatuppsats respektive mastersuppsats. Har du svårt att finna kontakter kan du använda dig av Internationella kontoret som mer än gärna försöker hjälpa dig! Eftersom man inte behöver något tillgodoräknande är byråkratin inte lika krånglig som att åka iväg på utbytestermin. Fakulteten kan tillhandahålla en kollektiv försäkring och du har även möjlighet att söka resestipendier som exempelvis ”Sidas resestipendium” eller ”Minor Field Studies” stipendiet på 25000: -. När allt praktiska är ordnat, är det bara att ge sig iväg! Under den sista terminen kan man läsa olika valbara kurser eller fördjupningskurser. För läkare genomförs dessa kurser under termin elva och har möjliggjort att studenter på närmre håll har kunnat studera bland annat ”Global hälsa” i Uganda eller ”Internationell medicinsk erfarenhet” på något av Medicinska fakultetens partneruniversitet. Kanske känns utbytet långt bort för många av er och pluggar du till läkare kan det ärligtvis vara svårt att komma utomlands under de första två åren av utbildningen. De flesta åker på sitt första utbyte under termin fem, vid Examensarbete 1, för att sedan under de tre kliniska terminerna och under Examensarbete 2, på termin tio, kunna åka på utbyte när helst man vill. För logopeder och audionomer krävs också en del väntetid och man åker vanligtvis på utbyte under termin sju och åtta. Biomedicinarna däremot har det lite enklare, som även om det är svårare, kan komma iväg på utbyten redan under termin tre och fyra. Trots det är det ändå vanligast att man åker på utbyte under termin fem och sex. Så sitter du nu där och känner uppgivenheten av att ha läst denna artikel utan att ha fått ut någonting alls eftersom du för tillfället är logoped, läkare, biomedicinare eller audionom på lägre termin… Misströsta inte! Ifall du ändå vill känna smaken och doften av exotisk kultur kan du exempelvis engagera dig i IFMSA. IFMSA ger årligen studenter möjligheten att åka på kliniska utbyten och forskarutbyten till många olika länder sommartid. Dessa utbyten bygger på ideellt arbete och du brukar få betala en mindre summa pengar för boende, en del mat och ett utarbetat forskarprogram. Det går bra att söka från termin ett men blir lättare ju högre upp i terminerna du kommer då språkkunskaper och förkunskapskrav för de olika utbytena kan variera. Känner du dig bekväm i Sverige, osäker på om du vågar prova dina vingar utomlands, vill knyta kontakter och träffa vänner inför ditt framtida utbyte eller bara vill se ifall det här med utbyte kan vara något för dig, kan du engagera dig som ideellt fakultetsarbetande student och ta hand om utbytesstudenter! Årligen tar Medicinska fakulteten emot utländska studenter eftersom då fakulteten ingår avtal med universitet, köpslår den och måste kunna tillgodose partneruniversitet med precis så många utbildningsplatser som partneruniversitet erbjuder. Detta kan vara en utmärkt möjlighet att knyta kontakter och damma av skolfranskan, tyskan eller spanskan inför ditt stundande utbyte! Så åter till Henrik och Jessica som ska försöka ge oss sina bilder av utbyten. Hur gick ni till väga när ni ansökte om en utbytester- U T.v. sand i Vietnam, t.h. San Diego min? H: Examensarbete 2 på termin 10 kan man genomföra inom nästan vilket område som helst man har specialintresse inom. I princip är enda kraven att arbetet ska generera en vetenskaplig artikel, handledaren ska ha minst disputerat och att projektet man genomför ska vara en heltidssysselsättning. Jag hade fördelen att kunna utnyttja min handledare på Examensarbete 1 till detta arbete. Mycket handlar om att utnyttja sina kontakter! J: Vi är fyra tjejer som ska åka till Vietnam och skriva vår uppsats kring barnonkologi. Tack vare att en av tjejernas pappa är barnonkolog och varit involverad i detta Vietnamprojekt, så fick vi hjälp med att finna kontaktpersoner nere i Vietnam och här hemma i Lund. Vad var det svåraste med att få utbyte? H: Det var förvånansvärt enkelt. I princip är man gratis arbetskraft åt någon som har ett projekt under en hel termin, så man ska inte underskatta sitt eget värde. Man kan mer och är mer attraktiv än man tror. J: Tidigare när jag rest runt i Sydostasien har jag åkt iväg på backpackresa. Det har inte alls krävts någon planering utan man har bara kunna köpa sin biljett och ge sig av! Det här var inte riktigt samma grej utan det har funnits så många olika småsaker som man inte riktigt har tänkt på men faktiskt måste ordna när man åker på ett officiellt uppdrag som detta ändå är. Det har varit mycket blanketter som ska fyllas i och en hel del mejlande fram och tillbaka till bl.a läkarna i Vietnam. Det är viktigt att tänka på att när man är på en sådan här resa så representerar man Lunds Universitets sjukhus, så det är extra viktigt att vara artig och professionell i sitt bemötande. Vad är det som lockar er allra mest med att genomföra ett utbyte? H: Nya intryck samt att få en inblick i det amerikanska sjukvårdssystemet som är väldigt annorlunda mot det svenska. Sen hela den sociala biten med att få lära känna nya människor och uppleva en ny stad. J: Jag tror att jag kommer få perspektiv på saker och ting och lära mig otroligt mycket. Bara av att prata med våra handledare nu så här i förhand så har jag fått vidga mina vyer. T L A N D Bilder: Wikipedia Vad tog/tar du med dig hemifrån när du reste/reser? H: Min Macbook! J: Det här är en väldigt rolig och spännande erfarenhet och jag kommer ta med mig att det inte alltid kommer att gå som man har tänkt sig. På plats kommer oväntade saker att hända och då får man anpassa sig efter det men det är det som är charmen med det hela! Vad tog/ tror du att du tar med dig tillbaka? H: Massa kunskap, erfarenheter och minnen. J: Fy vad svårt att säga nu innan! Nu är man ju ändå 20 plus och har lärt sig att man aldrig vet vad som kommer hända med livet men jag hoppas verkligen att jag kommer att växa minst två meter själsligt snarare än kunskapsmässigt. Vilket är det bästa minnet från din utbytestermin? H: En morgon när jag och kompisen jag åkte på utbyte med var ute och surfade innan jobbet och en familj delfiner började simma omkring oss. Fanns/ finns det några svårigheter såsom språkliga, kulturella mm.? H: Amerikaner är väldigt enkla att ha att göra med. De är väldigt drivna och resultatinriktade vilket innebär att man inte kan komma undan genom att bara glida med. De förväntar sig att man levererar. De är generellt imponerade av vår engelska och fackspråket inom den nisch man arbetar inom lär man sig relativt snabbt. En ny erfarenhet var att chefen på labbet vi arbetade på upprepade gånger ville ha presentationer av hur vårt arbete fortlöpte vilket gjorde att man kände lite press att leverera. Sen var det en del anställda på labbet som fick sparken med en dags varsel vilket inte kändes helt svenskt. J: Vad gäller den kulturella biten så har vi fått en del tips av personer som tidigare varit på plats i Vietnamn. Bara för att man ställer en fråga och får ett visst svar så behöver det faktiskt inte betyda det svaret man får. En annan viktig och eventuell felkälla kan vara att vi använder tolk. Hur vet vi att vi får ett ärligt svar? Dels kan det ju vara tolken som tolkar fel eller att folk inte vågar svara helt ärligt. Vi kommer att ställa en del tuffa frågor såsom varför exempelvis en del föräldrar väljer att avsluta barnets behandling. Då kan det nog vara tufft som förälder att erkänna att man redan har fem andra barn och inte har råd att lägga mer pengar på det sjuka barnets behandling. Vad rekommenderar ni andra kursare som också är sugna att åka på utbyte? H: Börja leta i god tid. Prata med Internationella kontoret som kan hjälpa till jättemycket med praktiska problem som uppstår. J: Att de ska vara väldigt drivande och öppna! Så fort de hör att någon har varit iväg på utbyte så ska de intressera sig och fråga vem de har haft som handledare och vart de har varit. Om ni måste säga tre tips till folk som är intresserade av att åka på utbyte, vilka tre tips nämner ni då? 1. H: Var ute i god tid med ansökningar osv. Speciellt till USA är visumprocesserna extremt omfattande och tar flera månader. J: Var väldigt drivande och intressera dig i andra som varit iväg på utbyte! 2. H: Var inte rädd för att maila runt till olika kliniker, professorer, läkare osv. ifall det är ett speciellt område du är intresserad av. De flesta tycker bara det är roligt att unga studenter är intresserade och förmedlar gärna kontakter och ställer upp som handledare. J: Var ute i god tid! Ibland får man intrycket av att det är väldigt chill att åka iväg på utbyte och att allt löser sig. Ett bra tips är att man stämt av med handledarna att man har samma vision och förväntningar redan innan sommaren eftersom alla åker iväg på semester. 3. H: Bli inte avskräckt av det merarbete det innebär att ordna med utbyte. Det är extremt roligt att åka iväg och man får erfarenheter, minnen, vänner och kontakter för livet. J: Utnyttja dina kontakter till det fullo! Så fort du känner någon som har en fot utomlands så ska du luska i om han eller hon kan hjälpa till! Så avslutningsvis vill Sonden ännu en gång poängtera: Möjligheterna är många och världen breder ut sig under dina fötter. Henrik och Jessica är i alla fall eniga. Hemma är bra men borta är nog ändå allra bäst! 21 V E M T E N S Y K A G P S K G R Ö N D I K A Ö D Michelle har grävt ner sig i utrotningsentomologin A R E text: Michelle Foldschak Aedes Aegypti, dammodell Från zoologen på universitetet i Oxford har en underlig affärsidé växt fram. En professor utvecklade där en metod att döda myggor på som han och några andra nu skapat ett globalt verkande företag kring. Det kan dock vara värt att påpeka, att när jag skriver “döda” i föregående mening, menar jag “utrota”, och när jag skriver “myggor” menar jag specifikt arten aedes aegypti. Det hörs på namnet att aedes aegypti inte hör hemma i Sydamerika utan i Afrika, och en viss mening kan nog skönjas i att återställa naturens ordning. Men om man kunde tjäna pengar på att utrota invandrade arter hade vår generation säkerligen aldrig hört talas om den välkända överpopulationen av kaniner i Australien. Problemet med aedes aegypti är något annat, mer illasinnat. I stora delar av världen, Sydamerika och speciellt Brasilien är det nämligen så att denna stickmygga sprider bl.a sjukdomen denguefeber. Smittskyddsinstitutet beskriver dengue som en vektorburen zoonos, ett flavivirus som sprids mellan djur och människa, men som oftast bara ger övergående feber. I Sverige, på folk som främst smittats på sin semester i Thailand. I tropikerna har sjukdomen dock blivit ett allvarligt problem, då många drabbas av den värre versionen hemorragisk dengue, som orsakar blödningar i många inre organ inklusive mag-tarmkanal, och kan leda till döden. Men även om man inte börjar blöda från ögonen och näsan verkar “övergående feber” vara ett milt uttryck; sjukdomen kallas på engelska förutom dengue även “break-bone fever” på grund av den extrema ledsmärta som sjukdomen ger upphov till. Det finns inget vaccin och inga läkemedel mot någon form av dengue och i varma, välbefolkade länder och städer där 22 bild: E.A. Goeldi (1905) myggor av aedes-släktet trivs sprids sjukdomen både snabbt och långt (det finns rapporterade fall i södra Europa, Karibien, norra Australien och alla områden vid ekvatorn). Inte heller gör de tråkiga livsförhållandena i stora delar av världen saken bättre. Folk som redan levt svåra liv kan smittas vilken skymning som helst då myggen svärmar och sticker, och går då oavsett sjukdomsgrad en svår tid till mötes. WHO uppskattar att 50-100 miljoner människor drabbas varje år, och att tusentals dör. Det är här myggdödarföretaget från Oxford kommer in i bilden. Det heter Oxitec, är ett biotekniksföretag, sysslar numera även med insektskontroll i jordbruk, och tillverkar hanmyggor av ett slag som kan döda arten genom att konkurrera ut andra, normala hanmyggor i samma område. Släppa ut myggor för att få färre myggor, istället för att bekämpa med myggmedel? Det låter mer eller mindre knäppt, men mygghannarna från Oxitec är genmodifierade till den milda grad att de dör när de inte längre får tetracyclin från labbet de föds i. Innan de dör hinner dock genen som dödar dem föras vidare till avkomma, som även den dör. Förutom att hannarna dör i förtid av onaturliga orsaker är det nämligen inget fel på dem, och de letar alltså efter honor och förökar sig som vilken annan hane som helst. Genom att hindra myggornas förökning på detta vis hoppas man kunna samarbeta med olika hälsofrämjande organisationer och myndigheter för att minska förekomsten av dengue-spridarna på särskilt drabbade platser. Försök har gjorts på mindre myggpopulationer i bl.a. Brasilien och på Caymanöarna, och där har myggornas antal minskat med runt 80% tack vare Oxitecs metod. Men alla röster är inte positiva i frågan. I Florida, USA, finns också brake-bone fever, men det olycksbådande smeknamnet lyckas inte övertala dem om att det är en bra idé att blanda in britterna. Genmodifiering och bioteknik ses i många etiska sammanhang fortfarande som någon form av svart magi, och behandlas därefter. En rapporter från den bimånatliga tidningen The New Yorker som var på plats i Florida på ett presentationsevent för Oxitec beskriver en upprorisk stämning, där en kvinna till och med reste sig och sade att de minsann aldrig skulle tvinga på henne sina farliga myggor. En viss oro låg bakom ilskan; hur vet man att den dödliga genen inte kan föras över till människor via stick eller andra virus? Andra oroar sig trots aedes aegyptis (evolutionärt) korta historia utanför Afrika för att uppröra ekosystem genom att ta bort myggan ur dess nya ekologiska nätverk. Sådana motsättningar kan nog dock tänkas vara vanligare i mindre drabbade områden, då samma New Yorker-artikel framställde metoden som mycket välkomnad i Brasilien. Människan har i århundraden tagit till grövre metoder än Oxitecs mot mindre problem, som med största säkerhet hade mått bra av lite mer kritik och eftertanke innan de användes. Oxitec försäkrar trots allt stabiliteten och säkerheten på genen och de har enligt egen utsago vetenskapligt visat genom 100-tals myggenerationer på labb att genen inte muterar eller sprids med mygghonors stick. Men frågan beslutsfattarna får ställa sig i de påverkade länderna är kanske ändå inte om metoden är riskfri, utan om den är mer eller mindre riskfri än att låta aedes aegypti fortsätta härja fritt med sina virus i bagaget. B Årets läkarnollning i bilder av Corfotografen Simon Schmidbauer. Läbbig sångbok och jobbig dragkamp. Det skall nog bli folk av er också! Å R F O T O G R A F E N M A P K I N A S K I N A S K I N A S V Å R D K A R T A N Äntligen kommer här kartan som alla har väntat på: Vårdkartan 2012 – Var håller alla vårdutbildningar till? Malmö Helsingborg Grafik: Alexander Astermark 24 Läkarstudenter Biomedicinstudenter Logopedstudenter Sjukgymnaststudenter Audionomstudenter Sjuksköterskestudenter R H Ä L S A Sonden gör en djupdykning i ask-koppen E H P O R T A G E E M text: Anton Jarnheimer & Hampus Holmer Många har säkert sett de stora WHO-skyltarna på SUS Lund och Malmö som stolt förtäljer för besökarna att sjukhusen tillhör världshälsoorganisationens nätverk för hälsofrämjande sjukhus, med överrubriken ”Rökfritt sjukhus”. Ändå liknar sjukhusområdet ibland snarare rökrutan utanför en citynation än området kring ett hälsofrämjande sjukhus, och Pressbyrån på sjukhusen konkurrerar med utbudet hos Zigge Cigarett. Sonden träffar Carin Molin, processledare på SUS för det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård) (HFS) för att ställa den essentiella frågan: va? Som utbildad sjukgymnast med yrkeserfarenhet ifrån både Sverige och USA har Carin sett en hel del olika typer av hälsofrämjande insatser, men på den ganska nya arbetsplatsen på Seminariet vid SUS i Lund är förutsättningarna lite annorlunda: - Det finns en styrgrupp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på SUS och styrgruppen fattar beslut om vad vi ska fokusera på. Hälsosamtal och tobak är exempel på fokusområden. Och tobak är ett ju stort, komplext och viktigt område som innefattar alltifrån att vi ska prata om tobak med våra patienter och erbjuda dem stöd i att sluta, till t ex nedskräpning av fimpar på våra sjukhusområden. Detta kräver ett gott samarbete mellan många olika partners. Och det innebär också att vi som jobbar inom vården ska vara goda förebilder. Dåvarande USiL gick med i HFS i början av 2000-talet, och nätverket har växt mycket sedan dess. Sedan 2006 är alla sjukhus i Region Skåne, inklusive primärvården och psykiatrin med på tåget, liksom de flesta andra landsting i landet. Motprestationen för medlemsskap är att man ska verka för en hälsoorientering inom sjukvården, genom t ex projekt inom olika perspektiv; patient, medarbetare och befolkning - På SUS har vi bland annat fokuserat på att vi ska bli bättre på att prata om levnadsvanor med våra patienter, att fråga dem om alkohol- och tobaksvanor men även kring fysisk aktivitet och mat. Och det är ju inte bara viktigt ATT vi gör det utan HUR. Region Skåne anordnar kurser i motiverande samtal. Det är en samtalsmetod som sätter patienten i fokus i samtalet kring levnadsvanor och som har visat mycket bra evidens för att det faktiskt gör stor skillnad. Jag upplevde själv en stor skillnad i samtalet med patienter efter en sådan kurs! Sedan är det initiativet en rökfri operation som drivs hårt, bland annat av ortopederna inom division kirurgi. Nästa steg är en nykter operation. Dessutom har regionen avsatt morotspengar för att stimulera till levnadsvaneförändrande insatser. Varje dokumenterat förändrad levnadsvana ger oss 500 kronor. Sammanlagt kan vi tjäna 9,7 miljoner i år! Mycket handlar alltså om att sprida information och om att samla data om det rådande läget. Men för att återknyta till frågan om en rökfri sjukhusmiljö: kommer det att bli bättre? -Absolut kan det bli bättre. Det måste bli bättre. Det är inte tillåtet för oss som jobbar här att röka i arbetskläder. Vi har rökfri arbetstid. Det är viktigt att vi alla tar ett ansvar och är goda förebilder. Det är både för våra patienter skull och för vår skull – det är för allas skull! Det är ju också förbjudet för vårdpersonalen att ha snus när man träffar patienter. Arbetet går sakta framåt. Just nu arbetar vi för att det inte ska finnas någon tobaksförsäljning inom våra sjukhusområden. Och det ser positivt ut – det ser ut som att det kommer att lösas. Och det är ett stort kliv framåt! Det ser alltså ljust ut för framtiden, men vi behöver allt stöd vi kan få i kampen för bättre folkhälsa, inte minst ifrån studenterna! Sonden står gärna på barrikaderna. Vive le fimp! Så här står det i lagen: 2c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälsooch sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660). Så här står det på internet: http://www.natverket-hfs.se http://www.enrokfrioperation.se www.skane.se/halsoinriktad bild: Anton Jarnheimer 25 Den existentiella infernokrisen - Vad är meningen med livet? KALENDARIUM KANDIDATFÖRENINGEN MALMÖ/LUND HÖSTEN 2012 15 NOVEMBER Praktisk träning i Motiverande Samtal Hälsoenheten Lund, 18.00-21.00 KULU – vet Kanelbullens dag ............. 30 NOVEMBER Kandidatföreningen arrangerar bussresa Lund-Stockholm dagen innan, till Kandidatdagen på Medicinska Riksstämman i Stockholm. Späckat schema på Älvsjömässan avslutas med Kandidatpub på Svenska Läkaresällskapets hus i centrala Stockholm. 18 DECEMBER Lär dig minnas! Inför stundande tentaplugg får vi lära oss minnestekniker med Björn Liljeqvist Locus Medicus, Lund Välkommen på kulturutskottets alla aktiviteter Vi tänker, alltså är vi till! Your home of INNOVATION You inspire We innovate www.gambro.com © 2008.09. Gambro Lundia AB www.sls.se/kandidatforeningen facebook: Kandidatföreningen i Skåne - Svenska Läkaresällskapet M T H E E N T O R S V E R K S A M H E T E N M E N T O R L I S T Märta berättar hur du kan vara internationell på hemmaplan text och bild: Märta Leffler Visste du att det finns hela trettiosju inresande bytisar på medicinska fakulteten? Och att nästan hälften av dessa är läkarstudenter? Utbytes-möjligheterna på läkarprogrammet har nu fått fart sedan den omvälvande Bolognaanpassningen 2007. Fakulteten har en egen internationell policy sedan 2009 och tagit fram handlingsplaner för alla program. Som vi alla vet, men ibland tvivlar på, finns det mer här i livet än medicinstudierna. För att se till att våra inresande får en nöjsam vistelse här i Sverige även utanför det rent akademiska och positiv image av universitetet att ta med sig hem startades Mentorsgruppen 2010 på initiativ av studenterna. Internationella kommittén bjöd då in flera av våra studentorganisationer till en välkomstkväll och ur denna föddes idén att starta en separat grupp. Alexander Persson Bodén, globetrotter extraordinaire tillika Mentorgruppsalumn, har vänligt nog delat med sig av sina erfarenheter: Hur hittade du till Mentorsgruppen? - Via kontakt med dåvarande mentorer som jag pratat med på BMC. Vad har arbetet med det inneburit för dig? - Arbetet med mentorsgruppen har inneburit att tillsammans med en liten grupp mentorer planera aktiviteter för utbytesstudenter inom Medicinska Fakulteten och få dem att känna sig välkomna här i Lund. Tips till kommande engagerade? - Mentorsgruppen är avsedd att vara något kul för alla involverade så välj endast att styra upp ett event som du själv brinner för. Det kan vara allt från att styra upp en middag till arrangera ett sportevenemang. Aktiviteter under din tid? - Under min tid i gruppen har vi haft aktiviteter såsom potluck-middag (knytkalas), bowling, skridskoåkning, laserdome, fester mm. Vi har även hyrt bilar och haft en roadtrip runtom i Skåne. Bästa med mentorsgruppen? - Det bästa med Mentorsgruppen är helt klart den diversitet av studenter från hela världen man får möjlighet att lära känna. Fun fact: det vanligaste förnamnet bland de inresande HT2012 är Barbara. Hela vägen från Wien kommer Barbara Hartl som, i omvänd ordning från wienska vestibularisgud Bárány, har valt att testa Sverige före Nobelpris. Vad var det som förde dig hit till vårt sköna Skåneland? - Först bestämde jag mig för Sverige och sedan kunde jag välja mellan Lund, Stockholm, Linköping och Göteborg. Jag valde Lund för att det är en riktig studentstad och inte så långt från Köpenhamn. Jag tänkte att det är mer typiskt svenskt jämfört med Stockholm. Och kanske inte så kallt. Hur är det att vara utbytesstudent i Lund? - Det är jättekul! Stan är som gjord för studenter och det är kul att se så många av dem ute. Det är en trevlig miljö. Och alla är jättesnälla. Vad tycker du om utbildningen? - Jag tycker att det är bra att läkare här har så Fyra Barbara, det vanligaste namnet bland Med Faks bytisar mycket tid för studenterna och att grupperna är så små. Och att man har riktiga handledare som bryr sig. I Österrike är universitetet större och läkarna har inte lika mycket tid. Man står ofta ensam på avdelningarna utan att veta vad man skall göra. De hjälper inte en så mycket. Utbildningen här är mycket praktiskt inriktad, vilket är bra. Hur ser ditt studentliv i Lund ut? - Sport med Hallands nation, brunch på Östgöta, språkkurs med andra bytisar. Typisk svensk kultur? - Fika. Vad kommer du berätta hem om? Bästa? Sämsta? - Jag är begeistrad. Bäst är att jag lär känna så många olika människor och möjligheten att lära känna en ny kultur och ett nytt språk. Sämst är vädret. Än mer exotiskt än att få träffa studenter från världens alla hörn är kanske att få träffa studenter från andra fakultetsprogram. Nog finns det fler läkarstudenter som vet att Wien ligger vid Donau än vad en audionom egentligen pysslar med. Vare sig det är det internationella eller inteprofessionella som kittlar ditt behov av lite nytt och fräscht i medicinstudents-ankdammen är du varmt välkommen att kontakta Mentorsgruppen på [email protected]. Fyra Alexander, ett av de vanligaste namnen på Sondens redaktion 27 Medicine Studerandes Förbund (MSF) är Läkarförbundets studentorganisation med en nationell styrelse och sju lokalföreningar. Vi jämför Sveriges läkarutbildningar, bevakar utbildningsfrågor och ordnar evenemang som vi tror kan vara till nytta för läkarstudenter. Nedan följer några av de aktiviteter vi har kvar i höst. Fortfarande nyfiken? Gå gärna in på vår hemsida www.msfskane.se, facebooksida www.facebook.com/msfskane eller kom på ett möte, ät en macka, träffa ett skönt gäng och lär dig allt om MSF. Tveka inte att höra av dig! /MSF Skånes styrelse [email protected] 12 november Styrelsemöte på Locus 15 novemberLöneförhandlingskurs 17 novemberRepresentantskap i Stockholm 10 december Styrelsemöte på Locus 13 december Utdelning av lussebullar på BMC 4 januariT6-info Välkommen! VI HaR TRÄNINGSFORmEN SOM PASSAR DIG! Välj mellan 210 pass i veckan. Gympa aEROBIC Kalendarium hösten 2012: kraft igt raba ttera De PriSe r för StUDe Nter viD lU STyRKETRÄNING SpINNING Styrkeyoga • box • PilateS • afro • ZUMba • fUNktioNell trÄNiNg teNNiS • teSter • trÄNiNgSrÅD • MaSSage • SjUkgyMNaStik mer info på: www.gerdahallen.lu.se HELGONAVÄGEN 8 • 223 62 LUND • 046-222 96 49 www.gerdahallen.lu.se Å R E T S L Ä K A R S T U D E N T & L A T I N ÅRETS LÄKARSTUDENT L A T I N ? Hanna Samuelsson går T8 i Malmö och har tilldelats priset årets läkarstudent! Text: Adobe Text: Hampus Holmer Hej Hanna! Hur kommer det sig att du fick priset årets läkarstudent? Hej Sonden! Jag visste faktiskt varken om prisets existens eller min nominering förren kommittén ringde upp mig och sa att jag hade vunnit utmärkelsen. Enligt utmärkelsens motivering är det för att mina vänner tycker att jag stöttar och hjälper dem, samt håller dem på bra humör... Något som även de gör för mig varje dag!! Därför har det varit lite svårt att förstå varför just jag fick priset...;) Naturligtvis är det otroligt hedrande att få höra att man besitter egenskaper som man själv värderar otroligt högt! Att sträva efter att vara en god medmänniska eller lagspelare har helt enkelt alltid varit en självklarhet för mig. Oj, vad ska jag svara på det... Själv är jag mindre bra på att engagera mig i diverse föreningar och kårer, men som tur väl är finns det andra som är bättre på det än mig och de förtjänar beröm! Med risk för att låta klichéartad tror jag att man kommer långt med att helt enkelt behandla andra männsikor som man själv önskar att bli behandlad. En kanske skenbart liten sak som ett vänligt ord eller en varm hand vet jag av egen erfarenhet kan göra stor skillnad för människor omgivningen! Apicatis aspiti consequ idebisit quis quuntis moluptam volorit eium vel illabor poration es consendiciis si odit, tem. Hillorero officia dest excest archil moditiorest, que volumquis ex eostis alitem abor sint fugit, quo quae natin etur alis rem reicabor rehent elluptate cumenis audanditae et aut ex estiae et quamus et faccus et volendandi ipsanihil ex essi core doloresedi dolo tem nossequ iducideris pe quunt. Priset går delvis ut på att du är bra på att peppa dina medmänniskor. Vad har du att säga till oss som tycker att hösten är deprimerande? Hösten med sina magiska träd och färger är faktist min favorit årstid, men självklart har även jag mina svackor. Jag får ofta höra att jag är optimistisk och ser livet från den ljusa sidan, men det är faktiskt så jag klarar mig igenom perioder med den sämre kombinationen av tuffa studier och mindre motivation.Självklart är vi alla nere ibland, men för att kunna inse att vi har nått våra dalar måste vi helt enkelt vara medvetna om våra toppar, och det är mot dem som jag brukar ha mitt sikte inställt. Jag får enormt mycket energi av att träna med bra och hög musik i lurarna samt att umgås med kompisar och familj. Hur kan man arbeta för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och andra? Heniendigende nimint, offictatias dolore ipsandebitat est aut aut adiatquis evelenem nis eum fugias dis si odiorem peditatur apistisi nim nonsed quiam faccupt usantem vendige nimusci listrum laute pedis sit quiatio nsecum quibus quatescitem quiaecab impos andae et dignimus et que natem rae cum unt molupisim qui blaborum aut volut facculla ditatur, quat aute dis sequam fugiae nostrument quaspit iatusam exeria susda qui tesedis quo ilicaerum acerehe nihicil iuntemp orehend iatur, occaeruntur aut la nonsed eum fugia dolorep ereictum aut laut in et eseque nim quunt. Fakta årets läkarstudent Utmärkelse grundad av Kandidaterna, en oberoende läkarstudentorganisation i Göteborg. Kriteriet är “Läkarstudent som gjort en extraordinär insats för sina medmänniskor” och priset är ett diplom samt 1000 kronor. Nomineringsperioden är 20 mars till 15 maj. www.aretslakarstudent.se Igenduci ute peraecullati test, ipsam, odion corruntibus, arundia sum nulpa idis re doluptu samusda voluptati temporestem re latibusda ipsunt accus apitio. Udiorepudae. Nam sit adiam dolorem renimenda quiducid et ipsaped qui conet et is denia non perchicienis quam, cus, sae re simintur sinvernam dolumet, eat re sed qui blandi is sum, solest aut andam autat eum quoditaqui to torpore etureped quam verent rectempos aut exceaquodia nimpore ruptati voluptate ducia sum di cum nonsed qui ducimus ereiunt velland isquid quibusapit, essitae volupta tiorpos as sequod magnitis dolore plam cum eaque prehenis eiciis acest qui utem. Et faccum lam repere voluptate cupist ut ma qui veliqui occab ipsa duntur? TÄVLING! MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ KOMMER UT MED EN NY SÅNGBOK Vår gamla sångbok tar snart slut så behovet av en ny sångbok ansågs överhängande. Den nya sångboken planeras vara färdig någon gång under senvåren 2013. Nu utlyser sångbokskommittén en tävling där era konstnärliga egenskaper sätts på prov! Vi utmanar alla studenter inom Medicinska Föreningen att skriva nya sånger som passar in i vår nya sångbok. Vinnaren utses av Sångbokskommittén och belönas med två biljetter till Corbalen 2013 (värde ca 1300 kronor) samt äran att finnas nedtecknad i Medicinska Föreningens sångbok för framtiden! Melodin får gärna vara känd, men glöm inte att ange den! Sångens tema innehåller med fördel medicinska syftningar, eller t.ex. syftningar på klassiska studentbekymmer såsom studiemedelsbesvär etc. Skicka ditt bidrag till [email protected] senast den 28 februari 2013. Sångbokskommitten förbehåller sig rätten att, i den nya sångboken, använda även de tävlingsbidrag som inte vinner L S O L T E R E O Den typiske läkarstudenten Bild: Anton Jarnheimer Självironi av Josef Dankiewicz & Karl A Lundblad Random pic: OMG DOUBLE RAINBOW PÅ BMC!!! T Y P M Å N A D E N From: Erik Andersson <[email protected]> Date: 2012/10/8 Subject: Re: Kinesiska vantar To: [email protected] Hej stadsbiblioteket, jag var inne hos er i dag och lyckades tappa bort mina nya kinesiska vantar jag fått i födelsedagspresent. Jag letade förgäves idag men till ingen nytta. Receptionen sa att de inte fått in något, men jag är ganska säker på att de är där någonstans. Därför tänkte jag att jag tar med min hund Gabriel till biblioteket. Han har väldigt bra luktsinne så det ska nog inte vara några problem. Då Gabriel lätt blir rädd för människor i stora grupper och ibland bits hade det varit uppskattat om vi kunde komma överens om en tid så snart som möjligt där lokalen utryms så att han kan få arbeta i fred. Jag tackar för er förståelse Erik -Hej igen stadsbiblioteket! Jag blir lite ledsen när ni inte hört av er då jag är ganska ivrig att få tillbaka mina vantar. Jag har fått låna Gabriel av mina föräldrar på onsdag så vi kommer inom någon gång under dagen. Hoppas detta passar lika bra för er som för mig. Hör av er annars! Erik -- S M A I L & A R K I V E T Hej igen XXXXX! Tack för din hjälp men det undkommer mig inte att tänka på vidare möjligheter: Någon kan ha lyckats sparka vantarna under en hylla (folk kan ju bli så avundsjuka) eller att de följt med någon bok i sorteringen. En annan möjlighet är att någon på biblioteket (möjligen med asiatiskt ursprung som insett deras värde) har tyckt de varit så fina att de faktiskt lagt beslag på dem. Hade det i så fall varit möjligt att få tillgång till någon typ av video övervakning? Angående Gabriell så kommer han ha munkorg på sig och inte ha möjlighet att bita någon. Det känns bra att ha gjort en ordentlig genomsökning innan jag går vidare till polisen. Vi ses på onsdag Ha en bra dag Erik -Hej Vi städar noga så under nån hylla ligger de inte.Inte heller bland böckerna. Det är förbjudet att medföra hundar i våra lokaler så det är inte möjligt. Vi har ingen videoövervakning som sparas över tid så denna möjlighet finns tyvärr inte. Polisanmäl du - det är det enklaste. Hälsningar XXXXX XXXXXXXXXX Bibliotekschef -- Hälsningar XXXXX XXXXXXXXXX Bibliotekschef Hej igen XXXXX! Tack för snabbt svar! Det skulle kunna vara så att mina kinesiska vantar har ramlat in bakom något element och då inte upptäckts under er trots noggranna städning. Jag noterar att hundar ej får medtagas men då Gabriel inte är en vanlig hund utan är registrerad ledhund inom SLHF, så bör det inte vara några problem. Jag är väldigt glad att vi hittat en lösning tillsammans. Jag kommer anlända ca en kvart innan stängningstid och ni behöver inte serva oss med någonting utom en handduk som Gabriel kan torka av sina tassar på. -- Erik Hej Jag har nu hör mig för noga med personal och lokalvårdare. Dina vantar finns inte här. Det är heller inte möjligt att ta in en hund i våra lokaler. Hoppas du hittar dina vantar på annat ställe. Ur Sonden nr 5 1979 31 POSTTIDNING B Sonden Medicinska Föreningen BMC 221 84 LUND Medicinska Föreningen Lund-Malmö Postadress: MF, BMC, I10, 221 84 Lund Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund Telefon: 046 - 222 06 80 Fax: 046 - 222 06 81 E-post: [email protected] KALENDER FÖR AKTIVITETER INOM MF MÅNDAG Fotboll 17.30 Lerbäcksskolan, Lund TISDAG ONSDAG Innebandy Ultraljud (kören) 20.00-21.00 (obs! varierar!) Svaneskolan, Lund 19.00 Locus Medicus Lundensis TORSDAG Ärtsoppa 12.00 Locus Medicus Lundensis Basket 21.00-22.00 Lärarhögskolans G-sal , Malmö Pub på Kapellet 19.00Locus Medicus Malmoensis FREDAG Pub Locus 19.00-00.00 Locus Medicus Lundensis LÖRDAG Paus SÖNDAG Brunch (nu varje söndag) 12.00 Locus Medicus Lundensis Volleyboll 13.30-15.00 Bollhusets B-sal, Lund MFSKANE.SE
© Copyright 2024