1. No category

SONDEN
ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN SEDAN 1962
N ° 2 2 0 1 4
S O N D E N @ M F S K A N E . S E
1894-2014
1
R
E
!
G
A
I
V BAK
L
L
I
T
Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar
människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till
projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott
samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över
60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om!
Läs mer om alla projekt vi stödjer,
www.sparbankenoresund.se
L E D A R E & R E D A K T I O N
Välkommen till ett fullspäckat jubileumsnummer, där vi
firar att Medicinska föreningen fyller 120 år! Det var ett
tag sedan sist, våren har kommit och gått och sommaren
står för dörren, men vi hoppas att ni ska tycka att tidningen har varit värd att vänta på. Att sammanfatta det mest
läsvärda från 120 år har varit en utmaning; tur då att man
inte är ensam. Tips och förslag har kommit in från alla håll,
och kunskaper från klokare och mer erfarna personer än
vi har varit hörnstenar. Vår fantastiska inspektor Elisabet
Englund är värd ett extra tack.
Medicinska Föreningen vore inte mycket utan sina medlemmar, och i det här numret är det därför människorna bakom MF som står i fokus. Vi har låtit personer som varit engagerade i föreningen genom åren berätta hur det var, där
och då, och dela med sig av erfarenheter från den egna studenttiden. Det är fantastiskt vilket engagemang som driver
så många att vara delaktiga i någon av MFs verksamheter.
Bredden i de olika utskotten är säkert en del av förklaringen, liksom möjligheten att bedriva både studiebevakning
och social verksamhet. Ur vårt perspektiv som redaktörer
har vi så klart varit extra glada över de som visat intresse för att medverka i Sonden, och det har varit otroligt
givande och lärorikt att ta del av alla texter som producerats under året. Som alla andra verksamheter i föreningen
byggs tidningen upp av engagemang hos oss studenter, och
det är upp till oss att avgöra tidningens innehåll och vad
som är viktigt att skriva om. Alla är välkomna att dela med
M e d v e r k a n d e
i
sig av sina tankar och erfarenheter!
När vi nu blickar tillbaka på vårt år som redaktörer kan vi
konstatera att få saker blev som vi trodde. Vissa saker har
varit svårare, några få har varit lättare, väldigt mycket har
varit roligare. Vi hoppas att ni som har medverkat i tidningen under året har känt att ni fått ut något av ert engagemang och att ni som har läst tidningen kunnat relatera till
innehållet, samtidigt som det någon gång kanske dykt upp
en text om något man inte kände till. På så sätt blir tidningen även en kanal vid sidan av andra för att utbyta erfarenheter mellan studenter, och ett forum där viktiga frågor
kan lyftas fram och diskuteras ur olika perspektiv.
Vi hoppas att den här tidningen ska bli en spännande och
underhållande djupdykning i Medicinska Föreningens
120-åriga verksamhet, och att du ska få ut lika mycket av
att läsa den som vi har fått av att sammanställa den. Med
detta sagt, vill vi också tacka för oss, då detta är vårt sista
nummer som redaktörer. Vi är tacksamma över att ha fått
bli en del av den samling redaktörer och skribenter som
gör Sonden så fantastiskt bra. Till hösten är det två nya redaktörer som kommer bära vidare detta arv, vi ses då!
Under tiden hoppas vi att ni kan njuta av detta jubileumsnummer!
Redaktörerna Henric och Elin
d e t t a
n u m m e r :
Andrea Ahlfont, Martin Garwicz, Fredrik von Wowern, Henric Ek Olofsson, Elisabet Englund, Elin Folkesson, Ulrika C
Frising, Hans Bertil “HB” Hansson, Henrik Klasson, Per Lindström, Edvin V Marklund, Jonatan Wistrand, Peter M Nilsson,
Leif G Salford, Cecilia Skoug, Randa Abu Youssef, Berndt Ehinger, Arvid von Konow, Malin Fredén Axelsson, Suvi
Ristolainen, Johanna Pihl, Jasmin Tojjar, Johanna Sandahl, Saga Grönvall, Alexander Marcström, Richard Johansson och
inte så många fler!
Bild: www.gardening-forums.com
Vill du också vara med? Maila [email protected]
S O N D E N - M F s B Ä S TA T I D N I N G S E DA N 1 9 6 2
ADRESS
Sonden
BMC I10
22184 Lund
E-POST
[email protected]
REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Henric Ek Olofsson
0730761605
REDAKTÖR
Elin Folkesson
0768529822
HEMSIDA
Ev åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande
www.mfskane.se/sonden
(och skribentens egna, om inget annat anges)
Omslagsbild: Palais d’Ask, lokalen för Medicinska Föreningens första sammanträde 1894.
Foto: Andrea Ahlfont
UTGIVNINGSDATUM
Maj 2014
Sonden utkommer med
fyra nummer per år
TRYCK
Elvins Grafiska AB
Gevärsgatan 20
254 66 Helsingborg
tel. 042-15 99 00
3
I N N E H Å L L & S O N D E N
S O N D E R A R
I dina händer håller du ett jubileumsnummer, tillika det sis-
3.
LEDARE & REDAKTION
ta numret med nuvarande redaktörer, av din fabulösa kår4.
INNEHÅLL &
tidning för att fira MFs 120-årsjubileum! På följande sidor
kommer födelsedagsbarnet firas och hedras på diverse vis och
SONDEN SONDERAR
det har rotats i historieböckerna! På föregående sida kan de
5.RONDEN
som bidragit till detta innehåll ses tillsammans med en ledare
6.
ORDFÖRANDE & MF
författad av dina eminenta redaktörer. Därefter finner du den7. ÅRET MED STYRELSEN
na sida med innehåll och Sonden sonderar, där vi får reda på
vilket MF-favoritminne tre studenter har. På sidan efter detta
8.INSPEKTORN
finner vi Ronden med fester, fullmäktige och ett kortare inlägg
10.REPLIK
från Henrik Klasson, samt facit till Einar Björkelunds frågor
11.SWEDISHNESS
från föregående nummer. Därefter får vi se vad ordförande
12-13. LEIF SALFORD
Cecilia har att säga om sin tid som ordförande. På samma
uppslag kan vi även ta del av året med styrelsen i bilder. På
14-15.MEDICINHISTORIA
uppslaget efter detta får vi ta del av Inspektorns minnen från
16-17. NYTT PRESIDIUM
sin egen tidiga medicinarkarriär. På efterkommande sida kan
18-19. LOCUS MEDICUS LUNDENSIS
vi läsa en replik på Henrik Klassons artikel Hög Kvalitet från
20.
TODDYDAGEN I BILDER
föregående nummer av Sonden samt ta del av Randas tankar
kring sin vistelse i Sverige. Efter detta får vi njuta av en om21.
KOSLÄPP MED KULU
fattande resumé om MF signerad hedersledamot Salford. På
22-23. LIVETS MUSEUM
uppslaget efter blir vi upplysta av Peter Nilsson och Jonatan
24.LUNDAGÅRDSREDAKTÖREN
Wistrand om vad medicinhistoria kan lära oss. Därefter får vi
25.MEDICINAR-SM
lära känna MFs nya presidium Malin och Arvid, och på uppslaget efter delar HB Hansson med sig av sina minnen av hur
26-27.UTBILDNINGSRÅDEN
det gick till när Locus i Lund “föddes”. På uppslaget efterkom28-29. EN MIDSOMMARNATTSDRÖM
mande detta kan vi i bilder se Toddydagen samt hur det gick
30.DEBATT
till på Kosläpp med KULU. Vänder vi blad kan vi läsa ett re31.UTRIKESKORRESONDENTENportage om Livets museum, författat av Henric. På kommande
sida reflekterar fotografiprofessor Per Lindström, Lunds meste
32.KALENDER
lundagårdsredaktör, över sin tid i studenttidningsvärlden på
70-talet, följt av ett referat från Med-SM av IDRU-förmännen
Alexander och Richard. Följer gör rapporter från utbildningsråden, och sedan blir det teater. På tidningens allra sista uppslag får vi först ta del av en debattinlägg rörande tentafrågor
skrivet av Henrik Klasson, varefter vi får läsa om vad Sondens
egna UtrikeskorreSONDent tycker om sin tid i England och
hur hon bekämpar sniglar inomhus. På den allra allra sista
sidan finns en kalender över MFs aktiviteter att skåda samt ett
tankeväckande rim, som får avsluta detta jubileumsnummer.
Hoppas att det smakar!
S O N D E N
S O N D E R A R
Vad är ditt bästa minne med MF?
4
Felicia Berglind, Läk T3
Den tiden då det var gratis kaffe
på expen varje dag... men Corbalen var också nice.
Maria Larsson, Läk T3
Corbalen! Häftigt att ha gått på Sveriges
tredje största fracksittning, fick dessutom användning för studentmössan igen!
Text/bild: Jasmin Tojjar
Adam Lantz, Läk T10
När kirurgiska utskottet
(KirU) blev ett permanent utskott!
R O N D E N & A R K I V E T
N
AF-BORGEN 5 DECEMBER
Den 5 december kommer MFs
120-årsjubileum att firas med en
storslagen fest som sätter AF-borgen
i gungning. Passa på att boka in datumet redan nu, något säger oss att detta inte är något man vill missa!
Y
A
R
Ö
N
I en ny studie beskriver forskare från
Lunds universitet en möjlig, framtida
behandling av Parkinsons sjukdom.
Genom att aktivera en receptor i hjärnan på möss har man visat att en rad
läkande processer initieras, vilket kan
bromsa sjukdomen och till och med
återställa delar av hjärnans funktion. Då substanser som interagerar
med den studerade receptorn redan
har godkänts för kliniska prövningar
borde sådana kunna starta inom en
inte allt för avlägsen framtid. Studien,
“Pharmacological stimulation of sigma-1 receptors has neurorestorative
effects in experimental parkinsonism”, publiceras i tidskriften Brain.
F U L L M Ä K T I G E S A M M A N F AT T N I N G
Sedan förra numret av Sonden har det
varit två stycken fullmäktigemöten
med vanlig agenda.
-KirU instiftades som ett permanent
utskott
-Ny högtidsmarskalk för läkarprogrammet fyllnadsvaldes i from av Frida Appelros
-Motion om förändrad mandatperiod
för sondenredaktörer behandlades
och avslogs
-Representanter från MUR informerade om förändringen av
läkarutbildningen
-Den framtida novischverksamheten
diskuterades
-Budgeten och verksamhetsplanen
för 14/15 diskuterades inför beslut
Det har även valts nytt fullmäktige
(listan finns på hemsidan) och dessa
sammanträdde till ValFUM1 för att
välja nytt presidium och styrelse. Följande valdes verksamhetsåret 14/15:
Ordförande: Malin Fredén Axelsson
Vice Ordförande: Arvid von Konow
Infosekreterare: Niklas Andersson
PR-ansvarig: Ida Hjelm-Waaler
Utbildningsansvarig: Frida Andersson
Studenthälsoansvarig: Lucas Berglund
Socialt ansvarig: Martin B Holmdahl
G R A N S K N I N G
Den 7 maj presenterade Universitetskanslerämbetet sin utvärdering av
biomedicinutbildningen. Utbildningens master- och magisterexamen får
högsta betyg, “Mycket hög kvalitet”,
medan kandidatexamen får betyget
“Bristande kvalitet”. Bedömningarna
baseras på studenternas examensarbeten, lärosätets självvärdering samt
intervjuer med lärosäte och studenter. Lärosätet har nu ett år på sig att
åtgärda den kritiserade punkten.
KLASSON KORRIGERAR
I förra numret pekade jag med emfas ut nuvarande kursansvariga för
examensarbetet på avancerad nivå
som arbetsskygga och ointresserade. Det var av mig felaktigt och
jag borde ha researchat bättre innan
jag brast ut i min klagosång. Det fick
helt enkelt lite for fort när känslorna
kokade över. I sann förbättringsanda
har likväl kursledningen i fråga preciserat sin egen vision för examensarbetet, det förbättringsarbete som
pågår samt korrigerat de faktafel
som förelåg i min föregående artikel.
Jag måste ge dem en eloge för den
höga nivå i avseende av diskussionsklimat de håller. Du både finner
och läser deras text med intresse i
detta Sonden-nummer på sidan 10.
Väl mött!
Henrik Klasson
A R K I V E T
Facit till Einar Björkelunds frågor, som återpublicerades
i Sonden nummer 1 2014.
Einar Björkelund.
5
M
F
O
S T Y R E L S E N
ORFÖRANDE
Cecilia Skoug
[email protected]
046-222 01 08
076-899 22 66
R
D
F
Ö
R
A
N
D
E
C E C I L I A
VICE ORDFÖRANDE MED
EKONOMISKT ANSVAR
Nils Wetterberg
[email protected]
046-222 06 80
070-935 00 64
Verksamhetsåret börjar gå till sitt slut och så gör även mitt år. Av Medicinska
Föreningens 120 år har jag fått äran att vara ordförande för denna fantastiska
förening i ett av dem, och även om jag kände mig ärad när jag blev vald har jag
först nu förstått varför detta är ett ärofyllt uppdrag.
INFOSEKRETERARE
Christopher Hedström
[email protected]
För mig personligen har det varit väldigt utvecklande och ärofyllt att få företräda
våra medlemmar i utbildningsbevakande organ, det har varit väldigt lärorikt att
få inblick i utbildningsbevakning och universitet och att varje måndag se medlemmarna som strömmar in till expeditionen för en kopp kaffe och några ord.
Föreningen finns trots allt till för er medlemmar och all kritik (både positiv och
negativ) är viktig för oss, antingen informellt på expen eller formellt på fullmäktigemöten, utbildningsrådsmöten eller varför inte i Sonden.
UTBILDNINGSANSVARIG
Julia Frändberg
[email protected]
STUDENTHÄLSOANSVARIG
Matilda Dehlin
[email protected]
SOCIALT ANSVARIG
Anja Hernecke
[email protected]
PR-ANSVARIG
Simon Nigran
[email protected]
U
T
S
K
O
UTBILDNINGSBEVAKNING
T
T
Medicinska utbildningsrådet
[email protected]
Biomedicinska utbildningsrådet
[email protected]
Logoped- och audiologistuderandes
utbildningsråd
[email protected]
Master of Public Health-utbildningsrådet
[email protected]
SOCIALA UTSKOTT
Sexmästeriet
[email protected]
Övermarskalk [email protected]
Novischförmän [email protected]
Brunchen
[email protected]
Ärtan
[email protected]
Kören Ultraljud [email protected]
Idrottsutskottet [email protected]
Kulturutskottet [email protected]
Kirurgiska utsk. [email protected]
Sonden
[email protected]
Puben
[email protected]
Malmö Locus
malmomastare@
mfskane.se
IT-media utsk. [email protected]
[email protected]
K
O
N
T
A
MEDICINSKA FÖRENINGEN
LUND-MALMÖ
K
T
EXTERNPOST BMC, I10, 221 84 Lund
INTERNPOST HS 66
TELEFON
046-222 06 80
E-POST
[email protected]
HEMSIDAmfskane.se
6
Självklart har det också varit ärofyllt att företräda föreningen i de utmaningar
och möjligheter vi stått inför, för en del har hänt under året. MF tog över novischeriverksamheten på allvar vilket våra nyaste medlemmar har gett goda utvärderingar till, det tillfälligt inrättade utskottet KirU är en succé och blev permanent
utskott, fullmäktige antog under året en likabehandlingsplan, corbalskommittén
med övermarskalk i spets anordnade nordens tredje största fracksittning, ännu
en trevlig Toddydag med ett hyllat Toddyblad anordnandes, två omfattande utbildningsrevideringar med aktiva studentrepresentanter är i full gång och så
även arbetet med att sprida Lunds Universitets rättighetslista för studenter. Jag
skulle kunna fortsätta att räkna händelser men jag har dessvärre begränsat antal
ord att använda…
Den största glädjen och äran ligger dock i att få jobba med alla aktiva som lägger
ner en stor del av sin fritid för att ge mervärde till våra medlemmar, ingen tackfest är stor nog att beskriva vad de aktiva betyder för föreningen. Om herrarna
i tornrummet Palais d’Ask den 24/10 1894 hade vetat att vi 2014 skulle ha 43
stycken utskottsordföranden, minst fyra gånger så många engagerade i form av
förtroendevalda, kursombud, och aktiva i utbildningsråd och sociala utskott och
två stycken vackra hus att nyttja, hade de nog slängt sig med uttryck som ”mindblowing”. Å andra sidan tänkte de kanske inte att en kvinna skulle kunna vara
ansvarig för Dies Toddyum Magna (dvs. Toddymor), att det skulle vara mer än
läkarstudenter i föreningen eller att en student skulle sitta som ordförande, tack
och lov förändras vissa saker till det bättre! En del saker har hänt på 120 år och
saker kommer fortsätta hända, med det är viktigt att Medicinska Föreningen är
en levande förening som följer sin nutid, som Winston Churchill sa ”Det är inget
fel på förändring, bara den går i rätt riktning”.
Jag kan inte avsluta krönikan utan att tacka årets styrelse för trevliga möten,
middagar, kloka synpunkter och hårt arbete. Ett speciellt tack till min goda vän,
klippa och vice ordförande Nils Wetterberg. Nils som i 99 fall av 100 är på expen
före mig, som alltid täcker upp, som lojalt stöttar när det behövs, skämtar, fixar
all ekonomi och som dessutom är väldigt rolig att ha med på fest (så länge han
orkar), det finns ingen jag hellre hade velat ha sittandes mittemot mig på expen.
Med det avslutar jag min sista ordförandekrönika i Sonden med att avslöja ett av
citaten som präglat detta årets presidiearbete.
Allt gott,
Cecilia Skoug
Ordförande Medicinska Föreningen 13/14
”Work hard, play hard”
Å
R
E
T
M
E
D
S
T
Y R
E
L
S
E
N
7
I N S K P E K T O R N
Å T E R B L I C K
Inspektorn blickar tillbaka till början av sin egen medicinarkarriär
Elisabet Englund
Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö
När det är dags för jubileum ska man blicka tillbaka eller hur?
Det är alldeles för lätt att hisna och (alltså, om man inte behärskar sig) utropa: åh vad tiden flyger! Lätt att vara stofil,
ja, ja, jaaaa!!!
Lugn bara kära studenter - den tid kommer då ni kommer
att säga detsamma - och känna er som halv-fossiler.
Men så är det ju bara - det är lika underbart och häftigt som
melankoliskt att tiden rusar på, och gjorde den inte det
skulle vi aldrig kunna - just det - fira Jubileum!
Vad firar vi egentligen? Att vi blivit klokare? Bättre? För
MF:s del - äldre men modernare? Ja, om man tror på utvecklingens kraft så är det just vad MF blivit: Äldre och mer
utvecklad, dvs mer modern.
Inför detta nummer av Sonden har jag funderat över min
start i medicinarkarriären. Vi, T1-orna, på trappan till gamla Anatomen, i den vackra parkliknande tomtmarken mittemot parksnutten Trekanten.
Besök det fantastiska bildarkivet hos Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet, katalogiserat av prof. emeritus Bernt
Ehinger, så ser ni den befolkade trappan! (www.medicinhistoriskasyd.se/smhs_bilder)
Förväntansfulla och spända släpptes vi in till upprop hos
professorn i anatomi Carl-Herman Hjortsjö - ordförande i
MF 1948-51 och senare författare till skrifter om bl.a. alla
grimaser ansiktet kan göra! Fast det kände vi inte till just
då - professor Hjortsjö kändes mer skräckinjagande än kul
i den stunden, detta var mer än 25 år efter hans MF-tid.
Då, på 70-talet, kom nya strömningar och dogmer som
spreds inom undervisningen , bl.a. skulle man söka mer
kunskap själv och inte bara matas av en katedral föreläsare
- förresten, känner vi inte igen det ?
Vi inspirerades under de första terminerna av yngre-lärarna, amanuenserna, till att testa våra färska kunskaper i undersökningsteknik på varandra. Jag minns fortfarande min
grannes förvånade blick när han tittade in genom fönstret
till min lilla lägenhet på Finngatan och fick se 5 halvnakna studenter i soffa och på stol (och bord!) - som klämde
på thyroidea, letade efter leverkanten och lyssnade efter
blåsljud och eventuella lungrassel. (Nyköpta stetoskop vilken lycka!) Totalt oorganiserat, men intressant - och för
en stund var kursarna inga vanliga vänner-kompisar, utan
en slags container för olika organ som skulle checkas av på
listan. En stund, alltså.
8
Något senare i utbildningen signade vi upp för en frivil-
lig-kurs i lab-undersökning på kvällstid - denna övning
leddes av en professionell, en sjuksköterska som åtog sig
att lära oss ta venprover och att sätta duodenalsond - på
varandra.
Efter den övningen var jag försiktig med hur jag närmade
mig en patient för att ta venösa prover - och jag var klart
ödmjuk inför kompetensen hos de som regelmässigt sätter
sond på ett bra sätt.
Själv lyckades jag sätta en sond på min kurskamrat, sedan
svimmade jag under dramatiska former när hon skulle få
testa på mig.
Vilken kursledare som fick en hoper studenter att ta hand
om, så godhjärtad och generös! Jag tror att hon tog betalt
för denna kurs - men bara just så att det räckte till fikabröd
till oss!
Apropå Anatomen på Biskopsgatan, vill jag nämna en respekterad person som på eget initiativ, helt utan ersättning,
höll kurs för oss studenter på kvällstid: professor Bengt
Källén.
Han som sedan många år, nu som emeritus, bedriver sin
forskning på Tornbladinstitutet invid Anatomen, höll en
frivillig-kurs för oss om sitt specialistområde embryologi.
Anledningen till att denna kurs hölls var förmodligen att
han insåg att det inte gavs tillräckligt med embryologi-undervisning på de reguljära medicinarkurserna. Jag var där
och jag lärde mig mycket som jag har kvar idag och använder.
Jag fascinerades av det stora och viktiga medicinska
kunskapsområde som inte bereddes plats på läkarutbildningen!
Ett varmt och tacksamt TACK till dessa utbildningshjältar!
Åter till Medicinska Föreningen: Det är imponerande att se
hur MF har utvecklats genom åren och nu drivs med kraft,
målsättning och riktning av den nuvarande styrelsen. Under det arbetsår som nu går mot sitt slut - har styrelsen
med Cecilia Skoug och Nils Wetterberg i spetsen (ingen
glömd!!), verkat drivas av lika delar målmedvetenhet, omsorg om andra och glädje.
De har inspirerats av sina föregångare, alldeles säkert, och
drivit på utvecklingen en bit till, för att få ett nutidsanpassat MF, som de snart lämnar över till nästa gäng. De har
slitit och vi kan alla känna oss stolta över deras enorma
engagemang - för er, för oss!
Ett varmt och stort TACK till dessa andra utbildningshjältar! - och utan att gå in på detaljer: för att ni fixade det så
fantastiskt bra!
U K Ä s
R
G R A N S K N I N G
E
P
L
I
K
Martin Garwicz, nivåansvarig för läkarprogrammets examensarbeten, och Fredrik
von Wowern, momentansvarig för Examensarbete på avancerad nivå, termin 10,
lämnar replik på Henrik Klassons artikel Hög kvalitet från Sonden nr 1 2014.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) genomförde under
2013 en utvärdering av läkarprogrammen vid landets
lärosäten. I utvärderingen av läkarexamen fick Läkarprogrammet vid Lunds Universitet omdömet ”hög kvalitet”
som ett av tre lärosäten medan tre lärosäten fick omdömet ”bristande kvalitet”. Underlaget till utvärderingen
utgjordes av examensarbeten på avancerad nivå (T10 vid
LU), en självvärdering samt studentintervjuer. Bedömningen av examensarbetena hade en avgörande betydelse för
bedömningen av måluppfyllelsen för läkarexamen, särskilt
vid de lärosäten som förlagt examensarbetena mot slutet
av utbildningen, som LU.
LU var det enda lärosäte vars Läkarprogram dessutom utvärderades avseende både kandidat- och mastersexamen,
eftersom inga andra läkarutbildningar i landet ger dessa
examina (däremot har alla ett examensarbete på avancerad
nivå). För både kandidat- och mastersexamen fick Läkarprogrammet vid LU omdömet ”bristande kvalitet”. UKÄ
fann att bland de 21 slumpmässigt utvalda examensarbeten som granskades på kandidatnivå var måluppfyllelsen för ett av de totalt fyra målen ”bristande” för 6 uppsatser. Bland de 21 examensarbeten som granskades på
mastersnivå var måluppfyllelsen för två av de totalt fem
målen bristande. För målet ”fördjupad metodkunskap
inom huvudområdet” fick 7 av 21 arbeten omdömet ”bristande” och avseende målet att ha en ”internationell prägel
på arbetet och presentationen av arbetet” ansågs det otillfredsställande att en hel del uppsatser skrivits på svenska.
För att få behålla rättigheten att ge kandidat- och mastersexamen måste lärosätet åtgärda de problem som ligger till
grund för UKÄs kritik senast i februari 2015. Kritiken och
åtgärderna berör endast dessa examina och har ingenting
med läkarexamen som sådan att göra. När det gäller att
skriva och presentera på engelska samt uttrycklig fördjupning av metoddelen av arbetet är en revidering av kursplanen på T10 redan genomförd och berörda studenter
för HT2014 vidtalade.
I enlighet med UKÄs kritik har vi genom kursutvärderingar och annan information förstått att det finns brister
i kvalitetskontrollen av examensarbetena. I praktiken blir
vissa uppsatser godkända trots att de av olika skäl inte når
upp till kriterierna för godkänt examensarbete. Detta är
mycket olyckligt och ett underbetyg till den kvalitetskontroll som vi som moment- och nivåansvariga anser måste
föreligga. En handlingsplan för att komma tillrätta med
dessa problem har upprättats och inbegriper att:
10
-mer kompromisslöst än tidigare följa upp att kraven för
godkänd examination efterföljs i enlighet med bedömningskriterierna
-ersätta ämnesexpertexaminatorerna med en central examinatorsgrupp om ca 15 vetenskapliga generalister, i
syfte att uppnå en mer likformig examination där ev. bias
mellan handledare och examinator kan undvikas
-engagera medicinska etiker som kommer att delta i examinationen av uppsatserna avseende etiska aspekter, på
såväl T5 som T10, i syfte att kunna granska att de etiska
ställningstagandena i studierna är adekvata och väl formulerade
-förtydliga instruktionerna till studenterna, handledarna
och examinatorerna avseende vikten av att val av metod
förankras i relevant litteratur och att metodens begränsningar diskuteras på ett genomgripande sätt i uppsatsen
-låta handledaren under processens gång examinera studentens ansvarstagande, samarbetsförmåga, självständighet och vetenskapliga förhållningssätt, i syfte att säkerställa ett adekvat engagemang hos studenten
-låta handledaren intyga att arbetet enligt handledarens
mening är färdigt för slutexamination avseende formalia,
vetenskapligt innehåll och språklig kvalitet o.d., i syfte att
säkerställa att handledare och student stämt av inför examination och gemensamt tar ansvar för det arbete som
producerats
-samla in data avseende hur handledningstiden fördelats
över de 20 veckorna, i syfte att på ett systematiskt sätt ta
reda på om viss fördelning av handledarinsatserna över tid
fungerar bättre än andra med avseende kvaliteten på de
resulterande uppsatserna
-införa en veckas teoridel på T10, med tydliga kursmål avseende informationskompetens, biostatistik och etik, på en
nivå som är relevant för progressionen genom hela utbildningen, med examination dels i slutet av teoridelen, dels
inom ramen för examinationen av uppsatsen, i syfte att ge
studenterna fördjupad kunskap och ytterligare tillgång till
kompetent stöd
Slutligen vill vi intyga vårt fortsatta engagemang för att
förbättra och vidareutveckla läkarutbildningen vi Lunds
universitet. Förutsättningarna för detta innefattar att vi i
samråd med studenterna kan diskutera svagheter och styrkor i utbildningen på ett konstruktivt sätt. Dessutom, och
kanske mest avgörande, är ni studenter den allra viktigaste
ingrediensen för ett lyckat examensarbete och er inställning till detta arbete helt avgörande för om ni kommer att
betrakta examensarbetet som något ni tyckt varit givande i
er fortsatta karriär eller inte.
R A N D A
S W E D I S H N E S S
Randa reflects about Swedishness
Text: Randa Abu-Youssef
Master in Biomedicine student
I have this sort of finish-line bell that goes off in my
head every so often since I have moved to Sweden, like
the bell for swimmers in a race to inform them how
many laps remain. My bell reminds me how much longer the clock will keep ticking. With almost half of my
time here already behind me, I feel compelled to dive
into the deep layers of Swedish society to fully do the
things that make any student’s living abroad time go
from memory-making to milestone-creating. Because
to me, observing, wondering, and connecting the dots
between observing and wondering is what sets apart
leisure travels from self-growing travels.
I have been ‘trying’ to indulge my past 8 months in Swedishness. There are things that stand obvious to any wayfarer, things that all you Swedes have heard countless times,
but are worth putting out there for the umpteenth time.
Like the fact that Mother Nature’s Swedish blessings are
hard to beat. Because you have the winning combo of pink
flower trees, fluffy bunnies, and ducks sitting on sidewalks
as if they know that the people, bicycles, and carriages that
surround them are harmless. To people from around the
world, that could very well be their description of La-La
Land.
Apart from the much-loved neutrality of talking about Sweden’s weather, there are the ever-growing social things that
I keep observing and wonder about, like…
-Swedes are creative at finding a reason to celebrate little
things that others would just not care much for, like a sweet
tummy treat getting its own day, which could make one
think that Swedes are a socially-relaxed bunch. Yet many
of them don’t leave the impression of being open to mingling with others outside their social circles and engaging
in deep social contact, which is ironic. I wonder whether
it is considered here as being too vulnerable to go beyond
the superficialities of the trending conversation topics if
you have known the person for less than X amount of time?
En katastrof sker på en
sekund. Vi kan skicka
en operationssal inom
några timmar.
Seldom have I been asked about my family here, which is
friendly conversation territory in other countries. Perhaps
in 10 years’ time, there will be a day to celebrate knocking
on neighbors’ doors and genuinely getting to know them?
Or a nation-wide “say what is really on one’s mind” day
when everyone can give their über-active mental censors
a day to rest?
-Sweden is no US, Canada, UK, or Australia in terms of being a melting-pot of cultures, but the number of nationalities here make it seem that, despite its obvious homogeneity, it could be on its way to becoming one. There are
countless portals here for interacting with internationals,
which I thought would be a chance that people would jump
at to diversify their social networks outside of FB. Yet many
times, those multicultural occasions have exclusively internationals in them. I wonder why the concept of leaving
one’s comfort zone to experience different shades of humanity does not appeal to some Swedes?
-Eye contact is something here of which I have fallen into
its trap, like when it comes to baby-watching. Where in
places like Egypt it would be normal to smile at and talk
nonsense to babies, here I quickly found myself only daring to admire the kids when their parents are busy ticking off their grocery list at the supermarket or reading the
menu at a restaurant, lest they take me for a stalker or even
worse, when all I am really doing is admiring how cute
their child is. I wonder how some parents really interpret
someone longingly looking at their child?
That said, I am certain that there are many things out
there of which I still haven’t scratched the surface. I mean,
after 8 months of sitting in classrooms and thinking that
students hang their chairs from the table after the lecture
as a quirky sustainable living practice, it recently dawned
upon me that this is simply an act of kindness to make the
cleaning personnel’s life one step easier! One more year to
go, still lots of eye-opening to do!
II katastrofsituationer
katastrofsituationer hänger
hänger allt
allt på
på att
att agera
agera snabbt.
snabbt.
Hjälp
oss
att
vara
i
ständig
beredskap
så
Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att
att vi
vi kan
kan rädda
rädda
fler liv.
liv. Sms:a
Sms:a LÄKARE
LÄKARE till
till 72970
72970 så
så skänker
skänker du
du 50
50 kr
kr eller
eller
fler
gå
gå in
in på
på lakareutangranser.se
lakareutangranser.se för
för att
att ge
ge din
din gåva.
gåva. Tack.
Tack.
L E I F
5 4
S A L F O R D
Å R
M E D
M F
Text: Leif G Salford
Senior professor i neurokirurgi
Hedersledamot i Medicinska Föreningen
Det började på Anatomen på Biskopsgatan 7 i september 1960 med ett helt års anatomistudier under tuffa
villkor. Anatomiböckerna, de månghundrasidiga Hafferl och Rauber-Kopsch, var på tyska språket, och såväl
duggorna som de mera omfattande muntliga tentamina inför assistenterna eller professorn Carl-Herman
Hjortsjö var krävande.
Det var också på Anatomen som MFs sekreterare BengtÅke Lindhe värvade medlemmar till MF. Medlemskapet
medförde bl.a. deltagande som Toddygubbe VT 61. En fantastisk upplevelse som gjorde att jag med glädje tog ansvar
för Toddygubbarna i Malmö ett antal följande år på Malmö
Nations Vallgården. Malmö var ett tuffare klimat än Lund
för Toddygubbar och möjligen bidrog Spårvagnskapningen, då ett antal av mina Gubbar äntrade en spårvagn och
hotade att ta över kommandot om inte alla köpte ett ex av
Toddybladet, en ytterligare försvårande faktor!
Hösten 1961 valdes jag in som medicine studerande representant i MFs styrelse. Då var det fortfarande en professor
som var ordförande, mina första år dermatologen Gösta
Hagerman och därefter socialmedicinaren Gunnar Lindgren. Då fick MFs sekreterare och dess ombudsman axla
den drivande rollen i arbetet. Jag var föreningens sekreterare 1962 till 65, kassör 1966 och revisor från 1967. Detta
var oerhört stimulerande uppdrag. MFs styrelseledamöter
var också representanter i Med Faks olika nämnder där vi
fick stor makt, möjligen för att Dekanus också var MFs ordförande med stor insikt i och förståelse för studenternas
önskemål!
Under åren 1962 – 64 hade jag glädjen att tillsammans
med MFs ombudsman, Gustaf Malmros, ansvara för Medical Summer School som på 50-talet startats upp av internmedicinaren Stig Radner, en hängiven vän av MF. Han
hade alltsedan 1930-talet gjort Toddydagsaffischerna. Uppdraget att ta hand om ett trettiotal unga medicinare från
(på den tiden) hela Europa kunde vara ganska krävande
särskilt som vi då inte hade något Locus Medicus. Många kursdeltagare njöt den svenska friheten och var påtagligt morgontrötta. För att inte göra Stig ledsen när hans
föreläsningar började kl 08.00 hade vi en stor grupp svenska vänner som ställde upp som ersättare och ställde kloka
frågor till Stig på engelska.
12
MF hade då liksom nu en mycket viktig roll i relationen till
sjukhusledningen. Jag kom rakt in i hetluften när sjukhusdirektören 1963 i Lasarettets matkö sett en medicine kandidat lägga upp 5 ägg och endast en potatis. Detta ledde till
att de kliniskt aktiva medicine studerandena förlorade rätten att äta i sjukhusmatsalen – ett mycket hårt slag ty maten
var såväl god som nyttig och inte minst billig. Sekreteraren
fick ägna månader åt att övertyga landstingsledamöter och
sjukhusets Direktion om våra behov. Direktionens ordförande, landshövding Gösta Netzén övertygades slutligen
att öppna dörrarna till matsalarna för oss.
Den goda relationen till sjukhusledningen befästes dock
när undertecknad tillsammans med MFs styrelse ombads
att ta ansvar för genomförandet av Lasarettets 200-årsjubileum. Det var då MF skänkte en papegoja till sjukhusdirektören. För att påminna diskret om ett annat problem
som MF löst några år tidigare (vita rock frågan) döptes
papegojan till Fågel Rock!
Själva jubileet blev dramatiskt. Det ägde rum mitt i 68-revolten och flera tusen studenter hade bestämt sig för att
blockera ingången till Akademiska Föreningen där vår
statsminister Tage Erlander och hans hustru Aina samt ett
antal ministrar och honoratiores skulle njuta 200-årsjubileumsmiddagen på AFs stora sal efter att ha deltagit i jubileumssymposiet med världens ledande organtransplantatörer i det nybyggda lasarettsblockets aula. Det ryktades
att man skulle kidnappa Erlander! Med polisens hjälp fick
vi in hedersgästerna genom Chrougens kök. När studenterna sedan under hot om att spränga dörrarna från övre
Athen krävde att vår statsminister mitt i middagen skulle
lyssna på deras krav ställde han upp, gick ut till dem och
höll ett fantastiskt tal om demokrati och hur snett utvecklingen hade gått i 30 talets Tyskland. När han manade
åhörarna att lugnt gå hem fick han genast gehör och kunde
återkomma till desserten.
Ett eget hus eller åtminstone egna lokaler för MF var ett
gammalt önskemål. Vi hade
letat våningar under hela 60-talet. 1968–69 gjordes insamling i Läkarsällskapets och MF´s regi med anledning av MFs
75 årsjubileum, men resultatet, 60.000 kr, räckte inte till
någon lokal. Pengarna sattes in på bank men en grundsten
murades utanför AF av bl.a. Carl Herman Hjortsjö och MFs
styrelse och fördes därefter direkt till Tusses arkiv i AFs
källare i väntan på lokalfrågans lösande.
Några år senare tipsades Gambros skapare, Holger Crafoord, av sin livläkare, docent Bengt Arner på allergologen,
om att läkarna och medicinarna i Lund var i stort behov av
ett eget hus. Familjen Crafoord hade flyttat från sin villa på
Tunavägen 5 och en septemberdag 1975 kallade Dir Crafoord till sig Chefläkare Olle Olsson, Bengt Arner, Advokat
H E D E R S L E D A M O T
Ulf Alfredson, Docent Thorvald Löfqvist (för Läkaresällskapet) och undertecknad som representant för Medicinska Föreningen.
Stadgarna för Stiftelsen Locus Medicus Lundensis skrevs
hemma i min trädgård på Finngatan av Ulf Alfredson och
en månad senare var vi ägare till villan på Tunavägen 5.
Överlämnandet skedde på Gambro den 10 oktober 1975.
Styrelse med de 5 skapades och HB Hansson och Jan Christensson blev suppleanter. MFs ordförande och LiLs ordförande adjungerades. Olle Olsson blev ordförande, Salford
blev sekreterare och intendent, och Bengt Arner bitr intendent och några år senare också vice ordförande.
Men villan var uthyrd till Logopederna som institution.
Man uppskattade särskilt högt husets knarrfria golv, viktigt i logopedisammanhang. Stiftelsen kastades sig in i
sökandet efter alternativ för logopederna för att vi skulle
kunna flytta in i det egna huset.
Detta lyckades slutligen med Lunds Lasaretts hjälp och
hösten 1978 kunde invigningen ske med procession från
AFs arkiv till Locus med grundstenen. Olle Olsson uttryckte
de bevingade orden ”Hokus, Pokus, Locus!” och Med Faks
Dekanus Håkan Westling ”donerade” sin nypensionerade
medarbetare Gunhild Wramhagen till Locus som Värdinna – en roll som hon skötte med utomordentlig skicklighet
och stor kraft under många år. Intendenterna hade samlat
in möbler till Locus från Lunds banker och Universitetet.
Lasarettets hade donerat sin gamla servis och styrelsen
hade lagt ner ett omfattande eget arbete för att skapa ett
fungerande hem för MF och LiL.
Familjen Crafoord har alltsedan den storslagna donationen
av huset fortsatt att med enastående generositet stödja Locus såväl i vardagen som med alla större renoveringar och
reparationer.
Nu har Locus varit ett älskat hem för medicinarna sedan
36 år. Det är också utomordentligt glädjande att så många
fler av de medicinska professionerna - logopeder, audionomer och biomedicinare - under åren blivit delaktiga av dess
möjligheter.
Jag hade glädjen att i 25 år ha ansvar för Locus, först som
intendent och sekreterare och 1990 efterträdde jag Olle
Olsson som dess ordförande och verkade som sådan till
millenieskiftet.
Det är härligt att också under de följande åren få ta del av
MFs aktiviteter. 1994 blev Margareta Crafoord-Nilsson och
jag hedersledamöter i MF och nu gläds jag intensivt åt att
få ta del i Föreningens aktiviteter som Toddydagar och Corbaler!
Jag vill avslutningsvis också uttrycka min glädje över att
så många blivande kollegor kastar sig in i Föreningens arbete i alla dess facetter. Det ger en utmärkt grund för att
förstå och kunna samarbeta med människor, lösa problem
gemensamt och glädjas tillsammans – oerhört viktiga komponenter också i våra yrkesroller!
Tack MF för allt jag fått under dessa 54 år!
Norman Shumway, som 1968 genomfört den första hjärttransplantationen i USA och hans hustru, samt från
vänster till höger MFs tidigare funktionärer Lennart Ponnert, sexmästare, Leif G. Salford, sekreterare samt
Gustaf Malmros, ombudsman.
13
Andreas Vesalius utforskade den mänskliga anatomin på 1500-talet.
BLAND
Bild: Edouard Hamman (1819-1888)
M E D I C I N H I S T O R I A
STENAR OCH
Medicinhistorien ger oss verktyg för att kunna navigera framåt
Text: Jonatan Wistrand, AT-läkare och doktorand vid Enheten för medicinens historia
Peter M Nilsson, läkare och chef vid Enheten för medicinens historia
-En lång och spännande väg ligger framför dig.
Alla som en gång varit nyblivna studenter vid
medicinska fakulteten känner igen detta mantra från
föreläsare och äldre kollegor. Och det är förstås sant.
Vår medicinska kunskapsbas växer idag snabbare än
någonsin förut. Teknologiska landvinningar man inte
ens kan föreställa sig ligger med säkerhet mindre än
ett yrkesliv bort.
14
Men lika sant är att en lång och spännande väg också breder ut sig bakom oss. I den medicinska vetenskapens historia trängs storslagna upptäckter med fallerade hypoteser.
Briljanta personligheter med udda kufar. Egendomliga
instrument och besynnerliga mediciner. Många framsteg,
ännu fler snedsteg och dessvärre alldeles för många övertramp.
På Enheten för Medicinens Historia vid medicinska
fakulteten i Lund är just medicinhistorien ständigt i blickfånget. Här ordnas seminarier, föreläsningar, konferenser
och uppsatshandledning för intresserade studenter. Ambitionen är en vidgad förståelse för hur vår nutida medicinska kunskapsbas tagit form. Men också fördjupad insikt
kring det sociala sammanhang medicinen verkar i. Det är
en sliten men träffande metafor att för den som har siktet inställt på att ta sig framåt kan det ibland vara klokt att
också kasta ett öga i backspegeln. Historien lär oss att vara
på vår vakt. Att inte ta några värden för givna. Att alltid bilda oss en egen uppfattning; ibland för och ibland emot det
M E D I C I N H I S T O R I A
samhällsdebatten för stunden förespråkar. De avskräckande exemplen från historien är många på vad bristande
förmåga till kritisk tänkande bland medicinens utövare
kan leda till. Nazistmedicinen intar förstås en särställning
men också de tvångssteriliseringar som utfördes av läkare
i Sverige ända in på 70-talet förtjänar att nämnas.
Av medicinhistoriens 10 viktigaste framsteg är det kanske
två, högst tre som har mer än 150 år på nacken1. Andreas
Vesalius utforskning av människans anatomi på 1500-talet
och Edward Jenners upptäckt av vaccinet mot slutet av
1700-talet utgör undantag till regeln att dagens medicinska praktik i stort sett började hitta sina former under senare hälften av 1800-talet. Röntgen, anestesi, antibiotika,
antiseptik. Att så många av de verktyg som idag bär upp
sjukvården har en så kort historia manar till eftertanke. I
boken Bad medicine – doctors doing harm since Hippocrates
(2007) påstår rentav den brittiske historikern David Wootton att det var först på 1930-talet som läkarkåren började
göra mer nytta än skada. Medicinhistorien får oss att känna ödmjukhet inför våra gränser och tacksamhet över vår
förmåga att idag faktiskt kunna bota och lindra ett stort
antal sjukdomar.
Kanske är den mest fascinerande medicinhistorien den
som kartlägger de banbrytande upptäckterna. Hur DNAmolekylens spiralform uppenbarade sig för James Watson
och Francis Crick i Cambridge 1953. Hur Alexander Flemming 1928 snubblade över penicillinets bakteriedödande
förmåga. Hur Robert Koch med systematisk nit 1882 kunde
spåra tuberkulosens orsak till en specifik mikroorganism.
Det är framgångssagor med sällsam lyskraft. Minst lika
fascinerande som de bästa spänningsromaner. Men den
viktigaste medicinhistoriska forskningen är knappast den
som ägnar sig åt hyllningsporträtt av skickliga forskare. Hit
hör istället att dra snedstegen och övertrampen i ljuset, för
H JUVELER
att kunna undvika liknande problem i framtiden. Att t.ex.
blottlägga den rashygieniska forskningens dragningskraft på 20- och 30-talet, lobotomins uppgång och fall eller
neurosedynskandalens mekanismer. Medicinhistorien
rymmer inte bara skimrande juveler utan också många
smutsiga stenar. Ännu finns det många kvar att vända på.
Som student vid medicinska fakulteten finns därför alltid
möjligheten att vända sig till Enheten för medicinens histo-
1
Se t.ex: Friedman M & Friedland G. Medicine’s 10 greatest discoveries (2000).
LITTERATURTIPS
Friedman M & Friedland G. Medicine’s 10 greatest discoveries (2000)
Sagnér A. Livets tjänare – en bok om läkekonstens historia (1980)
Watson J. The double helix – a personal account of the
discovery of the struccture of DNA (1968)
Wootton D. Bad medicine – doctors doing harm since
Hippocrates (2007)
ria när det blir dags att skriva uppsats på termin 5 eller
termin 10.
Vi kommer att den 16 december e.m. i Lund (sal F-1, Blocket) genomföra ett medicinhistoriskt seminarium kring hur
krig, konflikter och katastrofer påverkat medicinens utveckling. Mera om detta kan Du snart läsa på vår hemsida,
se länken nedan. Du är välkommen för att stifta bekantskap
med vad vi vill erbjuda via vårt ämne.
Kontakt:
[email protected]
[email protected]
Länk:
www.med.lu.se/klinvetlund/medicinens_historia
KURS: MEDICINENS IDÉHISTORIA
ILHB30, Medicinens idéhistoria, 7,5 hp
Avd. för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet
Måndagar 8 september–3 november, kl. 17.15–19.00,
LUX
Medicinens idéhistoria ämnar till att ge en översikt
över medicinens utveckling från antiken fram till i dag.
Kursen tar upp förutom de medicinska idéernas historia även vårdens och sjukdomsbehandlingens idéhistoria. Undervisningen kommer bland annat att behandla
de medicinska vetenskapernas utveckling, läkaryrkets
professionalisering, sjukvård och mentalvård, samt
medicinens förhållande till det omgivande samhället.
1. Introduktion. Vad är medicinens idéhistoria?
Antikens medicin (David Dunér)
2. Skolastiken och klostermedicinen (Charlotte Christensen-Nugues)
3. Den vetenskapliga revolutionen (Gunnar Broberg)
4. Läkaryrket och sjukhusen (Peter Nilsson)
5. Sjuksköterskornas historia (Ulf Jakobsson)
6. Psykiatri och mentalsjukvård (Lars-Erik Jönsson)
7. Krig, politik och medicin (Nils Hansson & Tomas Bro)
8. Det mänskliga arvet (Anna Tunlid)
9. Avslutning. Muntliga presentationer (David Dunér)
Kurslitteratur:
Broberg, Gunnar (red.), Til at stwdera läkedom: Tio
studier i svensk medicinhistoria, Lund: Sekel, 2008, s.
9–368. ISBN 978-91-85767-31-1. (359 s.)
Duffin, Jacalyn, History of Medicine: A Scandalously Short Introduction, Toronto: University of Toronto
Press, 2010, s. 3–458. ISBN 9780802098252 (455 s.)
Johannisson, Karin, Den mörka kontinenten: Kvinnan,
medicinen och fin-de-siècle, Stockholm: Norstedt,
2013, s. 7–273. ISBN 9789113054865. (266 s.)
Examination sker genom hemtenta samt muntlig presentation.
Kontaktinformation:
David Dunér, [email protected]
15
N Y T T
P R E S I D I U M
ORDFÖRANDE MALIN
Är 21 år och kommer ursprungligen från Linköping.
Har läst 4 terminer på läkarprogrammet, men har haft
studieuppehåll därifrån under våren för att istället läsa
statsvetenskap. Ägnar och har ägnat mycket tid åt karnevalen i egenskap av kommunikationschef för Vieriet.
TIDIGARE MF-ENGAGEMANG
Informationsansvarig och vice ordförande i MUR, har
även varit fullmäktigeledamot och suttit i valberedningen.
OANAD TALANG
Har varit riktigt grym på sport-jujitsu.
SENAST LÄSTA BOK
Bonjour tristesse av François Sagan.
VICE ORDFÖRANDE ARVID
Är 22 år och kommer från Stockholm, närmare
bestämt Västerhaninge. Är för närvarande sexmästare
inom MF och engagerad i karnevalen som golvchef på
Dansen.
TIDIGARE MF-ENGAGEMANG
Ärtmästare föregående år. Detta året sexmästare och
fullmäktigeledamot.
OANAD TALANG
Är/har varit en fena på tvärflöjt.
SENAST LÄSTA BOK
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindkvist.
F R Å N H O U S E M E TA L T
Sonden har träffat Malin Fredén Axelsson och Arvid von Konow, Medicinska Föreningens nyvalda ordförande och vice ordförande för verksamhetsåret 14-15, för att
prata visioner, musik och om hur allting började.
Text: Henric Ek Olofsson
Bild: Andrea Ahlfont
16
M A L I N & A R V I D
Malin och Arvid kom in i Medicinska Föreningen från
varsitt håll, Malin via studiebevakningen och Arvid
via den sociala verksamheten. De nyvalda heltidarna
berättar hur det gick till när de började engagera sig
i MF.
Malin: Ett infall att söka posten som kursombud första
veckan på termin 1 ledde till att jag blev invald i MURs
styrelse på mitt första Stor-MUR. Sedan blev jag sugen på
att få ett bredare perspektiv på föreningen, så jag kandiderade till fullmäktige, och via fullmäktige hamnade jag så
småningom i valberedningen.
Arvid (med glimten i ögat): Under första terminen ville
jag bli jobbare på Ärtan. Han som sitter vid datorn i rummet bredvid oss just nu (inga namn nämnda men intervjun ägde rum på expeditionen, reds anm) var på den tiden
ärtmästare och valde bort mig. Han säger fortfarande att
det var slumpen som avgjorde det hela men jag har mina
misstankar... Dock uppstod ett missförstånd i vår mailkommunikation, vilket gjorde att jag dök upp på ett pass där
jag inte var schemalagd, i tron att jag skulle jobba. Jag fick
vara med ändå som stand in, vilket var jättekul. Dåvarande
ärtmästare Anna nominerade mig så småningom till efter-
Arvid: Det är både en fördel och en nackdel med de här
posterna att man kan fokusera helhjärtat på ett engagemang. Jag har som sagt främst ägnat mig åt föreningens
sociala verksamhet, och det ska bli kul att även sätta sig in
i studibevakningen.
Vad blir ert största bidrag som presidium?
Arvid: Vi vill ha en nära relation till alla aktiva, både de
som sysslar med studiebevakning och social verksamhet.
Vi vill kunna träffa dem regelbundet och se till att folk mår
bra, har roligt och får den hjälp de behöver.
Malin: Det är också viktigt att arbeta med att få alla att
känna sig välkomna i föreningen. Det är kanske en floskel, men ett viktigt område som man alltid behöver jobba
vidare med. Kåren ska finnas till för alla.
Som presidium kommer ni att tillbringa många timmar tillsammans på expeditionen, under vilka en gemensam musiksmak kommer att vara en fördel. Vad
gillar ni för musik?
Arvid: Jag är allätare när det gäller musik! Kan - om vi ska
tangera extremerna - blanda en låtlista med Tjajkovskij och
50 cent. För närvarande har jag fastnat för Balkan Klezmer!
ILL BALKAN KLEZMER
trädare, och på den vägen är det!
Vad var det som fick er att söka presidieposterna?
Malin: Jag har varit engagerad i flera olika studentföreningar och gillar verkligen Lunds studentliv, men jag ville
inte längre hoppa mellan olika engagemang och ha tio olika
inkorgar att ha koll på. Jag har alltid lockats av kåren på grund av den studiebevakande delen; att man har reell makt
och möjlighet att påverka utbildningen.
Malin (till Arvid): Gillar du metal?
Arvid: Nej.
Malin: Då är det lugnt!
Malin tillägger att hon trots detta planerar att starta ett
house metal-band med några kompisar i sann hipsteranda
i hopp om att lansera en ny subgenre, men möjligheterna
att komma överens om spellistorna under de gemensamma timmarna på expeditionen får väl ses som goda!
17
L O C U S
M E D I C U S
L U N D E N S I S
Bengt Arner, Anna-Greta & Holger Crafoord och Olle Olsson vid invigningen av Locus Medicus i november 1978.
H O K U S
P O K U S
Hans Bertil “HB” Hansson, med förflutet som ordförande i MF 1969 och styrelseledamot i stiftelsen Locus Medicus Lundensis 1975-2007, delar med sig av sina minnen från när villan på Tunavägen 5 överläts till Medicinska Föreningen.
Gaudeamus igitur – Låt oss glädjas! Ty vi har mycket
att fira 2014-2015.
Det är 120 år sedan Medicinska Föreningen bildades.
Huset på Tunavägen 5 byggdes 1925, så Locus blir 90 nästa år. Stödföreningen Locus Medicus Lundensis bildades
vid MF’s 75 års jubileum 1969, och den banade 1975 väg
för tillkomsten av Stiftelsen med samma namn, som Holger (1908-1982) och Anna-Greta (1914-1994) Crafoord då
donerade sin privatvilla till. De första tre åren hyrdes huset
ut till universitetet, hyresintäkten blev grundplåt för köksombyggnad och inventarier.
Bakgrundshistorien är dokumenterad i Medicinare i Lundamiljö (1969) och Hokus Pokus Locus (2003), här vill jag
komplettera med några personliga minnesbilder.
18
Hur kom det sig att Holger och Anna-Greta Crafoord beslöt
skänka sin värdefulla fastighet just till Medicinska Förenin-
gen och Läkaresällskapet i Lund?
I stödföreningens protokoll från 1970 & 1974 står att MF’s
nyvalde inspector professorn och chefsläkaren Olle Olsson
haft kontakter med Holger Crafoord, som övervägde att upplåta sin villa åt medicinarna.
–Men vem hade krattat manegen?
Bengt var Holgers gode vän och livmedikus. Utan att den
försynte Bengt Arner någonsin själv lät antyda det vill jag
påstå att hans positiva inställning var slutligt avgörande
för Anna-Gretas och Holgers donationsbeslut. Bengt utsågs
av Holger till medlem av Stiftelsen Locus Medicus styrelse
och dess förste intendent. Med säker stilkänsla och verktyg
i hand svarade han för husets inredning och möblering.
En annan stöttepelare var kassaförvaltaren i Stiftelsens
styrelse advokat Ulf Alfredson, som Holger anlitat för ut-
M E D I C U S
L U N D E N S I S
Bild: Andrea Ahlfont
L O C U S
Vårporträtt.
L O C U S
forma Stiftelsens stadgar. Ulfs erfarenhet och kompetens
var betydelsefull inte minst under det resursknappa inledningsskedet.
Stiftelsens styrelse hade under de första husvilla åren hållit
sammanträden hemma hos varandra. Den 5 juli 1978 sammanträdde vi för första gången på Locus. MF bjöd på sallad i trädgården. Vi gick husesyn och planerade hur huset
skulle användas. Sondens redaktion tilldelades ett rum på
vinden. Vid sammanträdet därpå den 13 september utsågs
Ulf Zätterström till husförman och godkändes av Stig Radner framlagt förslag till exlibris.
I januari 1980 överlämnade Holger Crafoord 100.000 kronor som grundplåt till en fond där Stiftelsen styrelse fick
möjlighet att stipendiera en yngre medicinsk forskare.
Priset för bästa avhandling (numera Anna-Greta Crafoords
pris) delades ut första gången 1982. Stipendiefonden har
senare erhållit betydande kapitaltillskott vid två tillfällen.
Ett allaktivitetshus som Locus slits snabbt. Nödvändigt
underhåll är återkommande och kostsamt, tack vare engagemang och stöttning från donators familj är huset i gott
skick inför Stiftelsens stundande 40-års jubileum.
HB HANSSON
Ur Sonden nr 3 1978.
19
T O D D Y D A G E N
Foto: Andrea Ahlfont
C O R F O T O G R A F E N P Å
K O S L Ä P P
M E D
K U L U
Foto: Saga Grönvall
21
M U S E U M
Bild: Viveca Olsson/Kulturen
L I V E T S
L I V E T S M U S E U M
Text: Henric Ek Olofsson
Livets museum finns sedan 2012 på Lasarettsgatan
i Lund och har som mål att berätta om den mänskliga kroppen med hjälp av historiska föremål och ny
teknik. För den intresserade finns även möjlighet att ta
del av en rik regionalhistoria och inspireras av en lång
tradition av uppfinningsrikedom och innovationer.
Sonden ville veta mer om verksamheten och träffade
därför någon som varit med om att bygga upp den;
Berndt Ehinger, professor emeritus i oftalmogi tillika
Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets (SMHS)
bildarkivarie.
Livets museum bildades i ett samarbete mellan SMHS och
Region Skåne och drivs idag av Kulturen. Lokalen är av
det lite mer ovanliga slaget, nämligen en ovanjordkulvert
som byggdes 1912. Berndt Ehinger berättar att kulverten
en gång i tiden utgjorde länken mellan Södra och Norra
sjukhusområdet. Fram till 1971, då all verksamhet flyttats
till Norra området - en flytt som pågått under större delen av 1900-talet - transporterades här dagligen patienter
och medicinsk utrustning. Därefter stängdes kulverten, och
stod tom tills museiverksamheten flyttade in.
22
Ett medicinhistoriskt museum fanns sedan tidigare på St
Lars, men detta lades ner 2006. SMHS, som drivit museet,
såg ogärna att allt utställningsmaterial skulle slängas,
och på inrådan av LU:s tidigare rektor Håkan Westling
beslutades istället att föremålen skulle magasineras. Allt
placerades för förvar på det gamla Orupsanatoriet. Den
sammanlagda volymen upptog två avdelningar, tre packlårar högt i varje sal! En katalogisering krävdes, ett arbete
Region Skåne åtog sig att utföra, och av detta bildades så
småningom det Medicinhistoriska magasinet, som idag ligger vid Panncentralen. SMHS ville skapa en utställning med
ett urval av föremål från magasinet, och genom donationer
fick sällskapet ett kapital att arbeta med. En lokal, i form av
den gamla sjukhusförbindelsen, tillhandahölls av Region
Skåne, som har betalt hyran för de fem första åren.
Själva utställningens skapare, Caroline Owman, har arbetat
efter helt nya principer. Att förfoga över en yta på 3x130 meter måste onekligen ha inneburit speciella förutsättningar,
exempelvis fanns inga möjligheter att återskapa autentiska
vård- eller operationssalar från förr. Inte heller var man
intresserad av att skapa ett “gammaldags” museum med
enbart historiska föremål. Allt skulle bygga på medicinhistoria, men målet var en interaktiv utställning innehållande
ett urval av något alla kan relatera till; den egna kroppen.
Dagens utställning är således uppdelad i tolv stationer som
sträcker sig från hjärnan till rörelseapparaten (och det är
inte utan att ett och annat minne från NOR-kursen far genom huvudet när jag går genom korridorerna). De historiska föremålen är ingalunda glömda; en station handlar om
vår regionala medicinhistoria, och på nästa sida berättar
Berndt Ehinger mer om två av de föremål som ställs ut på
Livets museum.
L I V E T S
M U S E U M
R E G I O N A L H I S TO R I A
Berndt Ehinger berättar om två av föremålen som
finns utställda på Livets museum: en ultraljudsmaskin
från Siemens på vilken fysikern Helmut Hertz och kardiologen Inge Edler utförde världens första kliniska
ultraljudsundersökning, samt medicinprofessorn Nils
Alwalls första modell av vad som under Holger Crafoords företag Gambro vidareutvecklades till världsledande dialysapparater.
Bild: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet
“Nils Alwall var medicinprofessor i Lund, och
det här är hans första
modell av hur han tänkte sig en konstgjord
njure, konstruerad kring
1940. Modellen vidareutvecklades under 40- och
50-talet, och från mitten
av 50-talet kunde man
med hjälp av dialys hålla patienter vid liv när
de återhämtade sig från
akut njursjukdom. I början av 60-talet träffade
Nils Alwall företagaren
Holger Crafoord, som
satsade pengar i utvecklingen av dialystekniken
via sitt företag Gambro,
vilket var starten på dess
ställning som världsledande inom området.”
U LT R A L J U D
“Helmut Hertz, son till nobelpristagaren Gustaf Hertz,
började i slutet av 40-talet verka på Fysiska Institutionen
i Lund, och blev så småningom professor. Helmut Hertz
intresserade sig för ultraljud, som i tekniska sammanhang
användes för att kontrollera svetsfogar. Samtidigt hade
hjärtkirurgin börjat utvecklas i Lund, och Inge Edler, lundakardiolog, hade sett svårigheter i att remittera rätt patienter till operationsbordet. Han hade hört talas om att
radarteknik, som utvecklats under andra världskriget,
kunde användas för att upptäcka föremål på avstånd.
Han besökte därför Fysiska Institutionen och frågade
om det skulle vara möjligt att med hjälp av radarteknik
se exempelvis hjärtklaffar. Helmut Hertz fick höra talas om detta och föreslog istället ultraljud som en
möjlig väg. Han visste att Kockums i Malmö ägde en
ultraljudsmaskin som användes på det traditionella
sättet, det vill säga inom industrin. Edler och Hertz genomförde ett besök på Kockums och testade på varandra om man kunde få ett eko. Det kunde man! Helmut
Hertz kontaktade sin far, som hade goda kontakter
med Siemens, och han tillsåg att pionjärerna kunde
låna en ultraljudsmaskin av företaget. På just det här
exemplaret utvecklade Inge Edler och Helmut Hertz
världens första kliniska ultraljudsundersökning. I Sverige sågs inte ultraljud som något som skulle
kunna få klinisk betydelse
vilket gjorde att den fortsatta utvecklingen hamnade i
USA, men startskottet skedde i Lund!”
Bild: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet och Kulturen i Lund
D I A LY S
riska
histo
dicin Lund
e
M
ni
ska
sven Kulture
h
: Syd
Bild apet oc
k
Sälls
23
L U N D A G Å R D
R E D A K T Ö R E N
Text: Per Lindström
Adjungerad professor i fotografi
Sonden kontaktade Per Lindström, professor i fotografi med en bakgrund inom
jounalistik och media tillika den lundagårdsredaktör som suttit längst på sin post,
och frågade hur det var att arbeta på Lunds största studenttidning under 70-talet, när
det begav sig. Följ med på en exposé över en svunnen tid då skrivandet var lika mycket
en fysisk som en kognitiv process och då de konkreta konsekvenserna av ett analogt
tidningsarbete sådde fröet till ett förhållningssätt som som än idag kan tillämpas på
skrivande i synnerhet såväl som kommunikation i allmänhet.
24
Det var på blytiden och den gamle på tidningen Lundagårds tryckeri som hade sett ett antal världskrig och
karnevaler komma och gå spände ögonen i den nye manusleverantören och gav mig en första lektion i hur man gör
en tidning:
– Skriv så att det går att slänga från slutet!
Då, början av sjuttiotalet, var allt på riktigt (analogt) och
rubrikerna plockades av handsättare, som kunde hitta rätt
stil och grad i kasten med förbundna ögon, och brödtexten
sattes av maskinsättare vid ständigt rasslande sättmaskiner. Varje rad i en artikel göts för sig och lades i långa skepp i
väntan ombrytning och på många tidningar fanns så kallad
”radskrivare” som fick betalt per rad de fick ihop så att skriva twitterkort var ingen självklarhet …
Vi på Lundagård fick nöja oss med en fest då och då – och
att se vad vi skrev kom i tryck i Sveriges äldsta studenttidning med anor från Hjalmar Gullbergs tjugotal. När man
skulle få till en sida hände det att allt inte fick plats och om
det inte fanns tid att stryka och sätta om (vilket det aldrig
fanns) tvingades man kasta så många rader som krävdes
från slutet varför det var förbjudet att spara det bästa till
sist.
Regeln var – och är fortfarande – att börja med viktigaste.
Läsarundersökningar visar att få faktiskt läser en artikel
till slut. Bara en handfull kommer så här långt in i en text.
Och för att fånga läsaren är den första meningen viktig.
Lika lite som man ska spara det bästa till sist bör man
börja med det självklara. Ett exempel: Stackars Landskrona var nere för räkning. Inom loppet av bara någon vecka
hade stadens invånare fått tugga i sig tre dystra nyheter:
varvet skulle läggas ner, Köpenhamnsfärjan slutade gå och
Landskrona Bois föll ur allsvenskan. Den svenska bildtidningen Se skickade den gudabenådade journalisten Bernt
Nilsson och mig för att berätta om det drama som utspelade sig i vad som en gång var tänkt att bli ”landets krona”.
Min uppgift var att skriva med ljus (fotografera). Innan jag
hann fånga den första magiska 1/125-delen av en sekund
hade han fått fart på sin reseskrivmaskin. Vårt åttasidiga
reportage började med orden ”Till råga på allt så regnar
det”. 25 bokstäver som säger allt. Min bild av staden som
sjunker i havet fick den draghjälp den behövde och resten
av reportaget föll plats med det fallande regnet.
Lundagård var ett härligt äventyr även om det började
dramatiskt för min del. Jag som bara skulle lämna en bunt
manus togs som gisslan på Berlingska Boktryckeriet i Lund
där tidningen då trycktes.
– Du går inte förrän allt är på plats, sa ”den gamle” och
meddelade att man inte sett
röken av redaktören på två
dagar och att stora och små
hål gapade på några sidor
medan allt som skulle med
inte fick plats på andra. En
annons som var inritad
hade inte kommit. Vilken av de tre svartvita foton man fått
var värd en dyrbar kliché? Ska det vara ett eller två s i Nilsson? Vilken Nilsson, försökte jag. Den store, fick jag veta …
Tuffa beslut eftersom Google var trettio år bort. På en gammal skrivmaskin med utslitet färgband försökte jag få till
några lagom långa notiser och kom att tänka på mitt möte
med Expressens Hemming Sten i läroverket några år tidigare då han förklarade sin kärlek till journalistyrket. Enda
gången han ångrade sitt yrkesval var när han tvingades
byta färgband i skrivmaskinen. Här satt jag fången och fick
slå hårt på tangenterna för att mina tveksamma bokstäver
över huvudtaget skulle gå att se.
Att skriva på blytiden var en fysisk prestation. Det hördes
när man skrev och blev tystnaden på en redaktion för lång
kom ångesten krypande. De med känsliga öron kunde skilja på ett kåseri och en polisnotis på blotta anslaget. Det var
bara teleprintern som höll samma takt och ton oberoende
om den knackade ner nyheter om ond, bråd död eller lyckliga tilldragelser som kungliga romanser och direktsända
månlandningar.
Det var som gisslan på tryckeriet i början av det dystra
sjuttiotalet som jag fann min uppgift i livet. Jag skulle bli
tidningsmakare, inte kemiingenjör. Att få till en tidning är
en skön konst de gånger det lyckas. Och bättre skola än en
studenttidning finns inte. Jag slet ut två redaktörer innan
jag själv tog plats i Allan Fagerströms gamla stol. Och jag
såg till att bli omvald två gånger eftersom jag ville sitta över
en karneval – 1978 års Energikarneval. Sedan följde Nya
Lidköpings-Tidningen, Expressen, Aktuell Fotografi och
Sydsvenskan men det var på Lundagård det hände. Det var
bara vi som vågade utmana med ett helt nummer på latin
(oläsligt för undertecknad men inte för den då ansvarige
utgivaren, hedersmannen och docenten i yrkesmedicin
Stig Tejning). Vi hängde jultomten på ett kors och försåg
honom med en pratbubbla där han förbannade ungarna
som lekt med almanackan igen. Och vi skapade kvällstidningsrubriker svarta som krigsutbrott när vi berättade om
ensamheten på Lunds studentkorridorer och hur många
studenter som tog sina liv. Studenthälsan stod för fakta
och studentkåren stöttade våra ”avslöjanden” med sociala
insatser. Och varje gång studentfackligheten tröttnade på
undertecknad ryckte vänstern ut.
Jag är inte bara den redaktör som suttit längst – fyra och
ett halvt år – utan också den som överlevt flesta misstroendeomröstningar – tre stycken. Detta sista sagt för att
det ska finnas något att stryka ifall alla rader inte skulle få
plats.
M E D I C I N A R - S M
S
E
G
E
R
!
Text och bild: Alexander Marcström och Richard Johansson
IDRU-förmän
Efter en helt otrolig insats tog LUND hem Med-SM guldet
för andra året i rad!!
Vilken fantastisk helg i årets värdstad Göteborg med tuffa
matcher, hejarramsor, stekande sol, skratt, fest och fantastisk
kämparglöd!
Efter en dryg månads intensiva träningar i tävlingsgrenarna
fotboll, innebandy, volleyboll, dragkamp, simning och löpning visade sig lagmedlemmarna vara väldigt samspelta och
taggade till tusen att ge allt under denna höjdpunkt på året.
Trots tufft motstånd på hög nivå höll sig Lund i toppen hela
vägen och hade med endast första och andra platser redan
avgjort tävlingen innan löpningen och kunde springa in rekordvinsten i årets Lejonmaskot.
Vilken fantastisk prestation av Sveriges bästa medicinarlag!!!
Stolta kaptenerna
Alexander Marcström och Richard Johansson
ÖFV: Erik Lindgren, Alexander Marcström, Daniel Andulv, Erik Svensson, Jonathan Karlsson, Teo Helkkula
MFV: Johanna Olsson, Gustav Rundgren, Krister Mogianos, Emelie Lindqvist,
FFV: Sandra Hörberg Zdanowski, Olof Christoffersen, Matilda Angberg, Maja Drakenberg, Phuong Do, Erika
Hällström, Lisa Stålberg, Ellen Eriksson.
Ej med på bild: Richard Johansson och Sofia Olofsson
25
U T B I L D N I N G S R Å D E N
M
U
Tiden går fort när man har roligt, brukar man säga och det
är dags för mig att blicka tillbaka och sammanfatta det som
styrelsen för Medicinska Utbildningsrådet har arbetat med
under det snart gångna studieåret.
skuterat möjligheter att ha nationella examinationer.
I början av vårterminen inleddes en diskussion med Internationella Kommittén där MUR har framfört studenternas önskemål om ett förbättrat prioriteringssystem för
utbytesstudier. MUR är dessutom tacksamma för det fina
samarbetet som vi haft med MF:s utbildningsansvarige och
de andra utbildningsråden.
I höstas etablerade MUR en dialog med Region Skåne, som
ett svar på beslutet om flytten av all obduktionsverksamhet
till Lund. De ansvariga till beslutet emottog ett åsiktsbrev
med farhågor om att kvalitén på obduktionsundervisningen kan äventyras i och med flytten. Förhoppningen är att
dialogen med RS utvecklas vilket underlättar för MUR att
fortsatt se till att vår undervisning inte blir lidande i tid
av de många omstruktureringar som pågår inom Region
Skåne.
MUR vill stolt presentera personer som har Cor-märkts
hittills i år,
1. Jack Besjakov, röntgenläkare, Malmö
2. Josefin Axelsson, Tutor, njurmedicin.
3.Bengt Johansson Lindbom, Tutor, immunologi.
4. Hugo Johansson, Tutor, Lund.
5. Annika Martinsson, Kurssekreterare, Helsingborg.
En hel del frågor har behandlats på möten med kursrepresentanter. MUR har beslutat om att systemet kring valet
av studieort förblir oförändrat. Dessutom resulterade omröstningen om vinterlovets vara eller icke vara i att den välbehövliga pausen mellan terminerna får vara kvar.
Förra året tillsattes en arbetsgrupp med några terminsansvariga, läkare och studenter som skulle arbeta med att se
över och lämna förslag till förändringar på läkarprogrammet. Arbetsgruppen, som MUR har haft ett nära samarbete
med, presenterade i april de första idéerna där bland annat
preklin föreslås att komprimera till fyra terminer och införa fler kliniska ämnen på termin fem tillsammans med
kandidatarbetet. Förslag till att införa mer akutmedicin
och farmakologi har också presenterats. Man har också di-
B
Dear all biomedicine students,
The spring semester is reaching its end, but BUR will remain active to the very end. Indeed May is a BUR-intense
month in order to make the biomedical education the
very best for you all! :) When this issue of SONDEN reaches you the results of the national evaluation of the biomedicine programmes will be announced. The evaluation will
be useful to further improve our already great biomedical
programmes!
BUR will continue working on BioMed-2015. The programme syllabuses will be decided in the end of May
by the board of medical, biomedical and public health
education (NBMFU). The work with the course syllabuses
will also get started in May. The course syllabuses for the
first semester of the bachelor and master programme are
planned to be finished during the fall before the admission
period of the master and bachelor programmes starts. This
is one of the tasks the new BUR council will handle.
26
In May BUR will also select a new BUR council – I encourage all of you to apply to improve the biomedical
education for your class, the current biomedicine students, but also for all the future biomedicine students.
We students have enormous opportunities to improve our
education, something I would highly recommend all of you
R
och påminna än en gång om att Cor-märkning är en utmärkelse som MUR delar ut till studievägledare, handledare, lärare vars insats bidragit till studenternas utbildning. Medicinska Utbildningsrådet uppmanar därför att
Cor-märka mera vilket man enklast gör genom att skicka
namn och en kort nominering till [email protected].
Jag skulle avslutningsvis vilja tacka för mig och styrelsen
för det fantastiska verksamhetsåret!
Edvin V. Marklund
Ordförande Medicinska Utbildningsrådet
[email protected]
U
R
to make use of :)
Then the annual biomedical event “Biobollen” will take
place in Uppsala as well as the national student meeting for
all biomedicine educations across Sweden (BRO). This will
take place after I write this, but I am completely convinced
that they will be awesome. Maybe the new BUR-council
will work more with the new BRO council?
I would also like to inform you about the last StorBUR of
this semester, which will take place on Tuesday of 27 May
17 o´clock at “Mikrobiologens Seminarierum”. Updates
from BioMed-2015, Biobollen, BRO and from all of you
are on the agenda that meeting as well as a surprise for this
particular meeting – you don´t want to miss this StorBUR-meeting for the world!
Finally I would like to thank you for reading my BUR-texts
in SONDEN, coming to the StorBUR meetings, informed
BUR and the course representatives your thoughts about
our education. BUR and I really appreciate that :) BUR will
always be a council by the biomedicine students for all
biomedicine students :)
Yours Sincerely,
Ulrika C. Frising
President of BUR 2013/2014
[email protected]
U T B I L D N I N G S R Å D E N
A
U
R M
Våren har kommit till Lund och detta betyder att jag snart
inte längre är ordförande för LAUR. Det känns lite vemodigt
att det snart är slut men jag ser samtidigt fram emot att
lämna över stafettpinnen till en ny, taggad ordförande. Mitt
mål som ordförande har varit att få fler studenter att inse
hur viktigt det är med utbildningsbevakning och att det är
riktigt roligt att engagera sig inom LAUR och MF. Förhoppningsvis har jag, tillsammans med styrelsen, uppnått detta.
Overall, the MPH program has been very innovative and
positive even for many major improvements in our program throughout the year and implementing improvements has been continuous. We congratulate all the graduates, look forward to everyone returning in the fall, and
wish everyone a happy summer!
Yours,
Suvi Ristolainen
MPH-UR chair
mph @mfskane.se
Glad sommar!
Johanna Pihl – ordförande för LAUR
[email protected]
N
R
Currently for the first time we MPH students are planning
our own graduation ceremony with own budget, which
unifies the customs under Medical Faculty. MPH program
has became better integrated to Faculty and student union,
thanks to our active student members in different committees and this has increased transparency and involvement
in decision making. Next year we will continue representing actively our program and deepen our cooperation at all
levels.
Till alla er som går sista terminen – ett stort grattis till examen!
-
U
This year has been very productive in terms of creating
networks with other international health master students
in Sweden. Deepening partnership between the universities and their student unions has had a very positive start
and in future this already flourishing linkage will hopefully
continue strengthening.
Jag vill till sist ta chansen att tacka alla kursombud som troget har dykt upp på alla Stor-LAUR, utan er hade det inte
blivit några diskussioner. Jag vill även rikta ett extra stort
tack till årets styrelse som har ställt upp och stöttat mig
under hela året. Tillsammans har vi lärt oss hur styrelsearbetet ska skötas och vi har överkommit alla hinder som
kommit i vår väg.
R
H
Year 13/14 is about to turn to the end and it’s time to give
thanks to our active student representatives, who have
been working hard for the full year to take forward the
feedback from the students and organizing social student
activities, such as wonderful study visits all around Sweden
and Copenhagen.
För att stärka gemenskapen mellan kurserna har vi nyligen
haft läsårets andra log/aud-sittning. Temat denna gång var
”jag är glad att jag inte är…”. Som vanligt flödade kreativiteten bland studenterna och man kunde beskåda allt från
snömonster till toaletter. Kvällen bjöd på god mat och många chanser att lära känna äldre- och yngrekursare bättre.
Under året har LAURs möten präglats av intressanta diskussioner och värdefulla synpunkter, tillsammans har
vi hjälpts åt att förbättra våra utbildningar. Om DU är intresserad av att engagera dig i LAUR nästa termin är det
bara att dyka upp på terminens första Stor-LAUR.
U
P
A
N
S
H
E
Bild: Louvren
L
Det äldsta kända bevarade protokollet från ett utbildningsrådsmöte, nedtecknat ca 2500 f Kr av Ur-Nanshe,
kung över Lagash, första dynastin.
27
Bild: William Blake (1757-1827)
T E A T E R
E N
M I D S O M M A
Text: Henric Ek Olofsson
Kulturutskottet firade 120-årsjubileumet på bästa sätt
genom att se “En Midsommarnattsdröm” av en annan
jubilar, William Shakespeare, som i år fyller 450. Följ
med på en löpande rapportering från kvällen.
Originalet: Lysander och Hermia är förälskade och ska
gifta sig i hemlighet. Även Demetrius älskar Hermia, och
Hermias far anser att Demetrius är det rätta valet. Helena
har bara ögon för Demetrius, men är själv inte älskad av
någon. Älvkungen Oberon ber sin tjänare Puck att förtrolla
älvdrottningen Titania för att hämnas efter ett gräl. Puck
förtrollar även de förälskade ungdomarna, och en rad allt
fler drömska förvecklingar tar sin början.
28
Från Malmö Stadsteaters hemsida: “Föreställningen rekommenderas från 15 år. Känsliga personer varnas.” “På
främsta raden finns risk att man blir utsatt för stänk av
rödfärgat vatten.”
Föreställningen tar sin början, ensemblen introduceras under en remix mellan “Thriller” och Lady Gaga, det mystiska
väsendet Puck beskrivs som “Wanderer of the Night”.
Puck gestaltas skickligt genom en konstuktion som bäst
beskrivs som en blandning mellan buktalardocka och marionett, med en kropp som följsamt och smidigt glider fram
över scenen, kontrollerad av skådespelerskan Julia Giesbert som likt en skugga följer med i bakgrunden. Helena
är i denna version en transsexuell man, enligt regissören
Anna Bergmann en referens till Shakespeares tid då kvinnor inte tilläts stå på scen. Den bästa lösningen man kunde
hitta på “problemet” med kvinnliga karaktärer var att låta
dem gestaltas av pojkar och unga män.
Vattnet glider in över golvet redan under andra scenen och
Bild: Thomas Stothard (1755-1834)
T E A T E R
A R N A T T S D R Ö M
publiken på främsta raden skruvar på sig. Skådespelarna
vältrar sig i vattnet, vars stänk accentuerar och förlänger
alla gester och rörelser. Gigantiska uppblåsbara plaststrukturer introduceras löpande, ofta innehållandes en
eller flera av skådespelarna, begränsar och stänger in
dem, en fysisk, klaustrofobisk manifestation av magin och
ett febrigt, hallucinatoriskt inslag i kontrollen som kung
Oberon utövar över ungdomarna.
Oberon och Titania har transformerats från älvor till
vampyrer för att ta steget in i tjugohundratalet. Oberon
är inte bara kung utan också ägare till nattklubben In Vein
vars bartender August, “en djefvel till karl”, utstrålar precis
lika mycket bad attitude som innan han blev vampyr för
110 år sedan med “Fuck Ibsen”-tryck på tröjan.
Språket skiftar ständigt mellan svenska, engelska och
tyska, ofta mitt i en mening. Om detta är en medveten
vidarebyggnad på rent praktiska svårigheter som uppstått
under replikinlärningen hos den flerspråkiga ensemblen
och tyskspråkiga regissören, ansedd en av Tysklands mer
lovande unga regissörer är, som mycket annat under kvällen, öppet för betraktaren. En humoristisk effekt eller ett
sätt att tydliggöra den ständiga föränderligheten och flyktigheten i den natt och eventuella dröm de alla befinner sig
i blir inget mer än lösa gissningar och liksom pjäsen en fri
tolkning.
“Känsliga personer varnas.” Igen. Greppet med filmkameran är ett intressant sätt att låta oss följa med överallt, även
till platser vi egentligen inte vill besöka.
“En Midsommarnattsdröm” blir i Anna Bergmanns händer
en speciell upplevelse, på gott och ont. Inte desto mindre är
jag glad att jag tagit möjligheten att se en teaterföreställning, något jag sällan gör, och ett nöje jag tror att endast en
minoritet av befolkningen utövar regelbundet. Jag kommer
att tänka på 120-årsjubileumet och ser plötsligt kopplingen i att se en gammal föreställning sättas upp i ny tappning, formad av tiden på ett sätt som gör att både dagens
skeenden och minnena från igår blir en del av resultatet.
29
D E B A T T
D E N F Ö R V I R R A D E
F R Å G E S TÄ L L A R E N
Henrik Klasson, från Oxford i återhållsam affekt.
Tentamenstider står snart för dörren och precis som TVtablån på julafton är det förmodligen samma visa i år igen
- frågor där svar fallit bort, syftningsfel, tvetydighet och/
eller direkt oläslighet. Känner du igen dig? Kanske är du en
av studenterna som tvingas lägga pannan i djupa veck över
mystiska formuleringar eller så är du en kursansvarig som
varje termin får in klagomål på frågornas utformning. Var
lugn, här kommer några konstruktiva tips på vad du kan
göra för att slippa kasta yxan i sjön!
Men först en lite utläggning om problemet och dess bedrövlighet.
Lunds universitet har bedrivit utbildning i snart 350 år.
Det torde alltså finnas en lång pedagogisk tradition, vid
ett universitet som tills nyligen ansågs vara ett av de 100
bästa i världen. Likväl vågar jag påstå att många kurs- och
tentamensansvariga inte bedrivit utbildning i 350 år. De
har bedrivit undervisning utan att dra lärdom av tidigare
år, med en fast övertygelse om att de befintliga metoderna är fulländade. Vi rör oss inom en profession som ständigt söker förbättra och utveckla behandlingsstrategier,
baserat på ny kunskap och egen erfarenhet. Så varför lyser
denna strävan efter utveckling med sin frånvaro när det
kommer till undervisning? Gång efter annan, termin efter
termin har jag fått höra såväl som personligen erfarit vad
bristande korrekturläsning och oförmåga till att korrelera
kunskapsmål med frågeformulering leder till i fråga om en
tentamens kvalitet. Brister i fråga om grammatisk utformning, öppenhet för tolkning osv kan i mina ögon inte ursäktas i någon vidare bemärkelse, och får det att framstå som
att korrekturläsning och kontroll av frågornas läsbarhet
INNAN tentamen delas ut till studenterna inte förekommer.
Vad gäller den bristande korrelationen mellan kunskapsmål och tentamensfrågor är det egentligen ganska enkelt;
- Vad är syftet med studie- och kunskapsmål? Att fungera
som en sammanställning av de saker som (av del- eller
helkursansvarig) anses vara det som den enskilda studenten förväntas lära sig. För att den enskilda studenten ska nå
sagda kunskapsmål kan kurser struktureras på olika sätt,
syftet är likväl det samma - studenten ska nå upp till målen.
- Vad är syftet med tentamina? Att som stickprov bedöma
ifall den enskilda studenten når upp till de (förhoppningsvis) specificerade kunskapsmålen.
30
Och det är här någonstans det uppenbarligen blir kortslutning. Ibland frågas det efter saker som på intet sätt står
beskrivet i kursmålen, ibland om väldigt specifika detaljer,
båda scenarion leder i förlängningen till en osäkerhet i vad
studenten förväntas kunna. Ett autentiskt exempel från
T8;HT13; “Ortopeder gillar egennamn, vad är Mb Köhler
typ 2 - frisvar”, sjukdomen står ej beskriven i det tilldelade
kurshäftet, men säkerligen i någon av den listade kurslitteraturen, men ärligt talat, vem läser hela ortopediboken?
Och på vilka grunder gjordes bedömningen om att den
kunskapen var relevant för en AT-läkare? För det är just
den frågan detta handlar om - På vilken nivå ska du kunna
ett ämne efter fullgjort placering, så att du känner dig redo
för AT och ditt framtida yrkesliv? Leg. vårdcentralsläkarnivå? Specialist i ortopedi-nivå?
Min vision är istället för nuvarande spretiga tentamina
av “gubben i lådan”-karaktär, en grammatiskt klanderfri
tentamen, vars samtliga frågor har tydlig koppling till de
under kursen ofta återkommande kunskapsmålen och vars
godkäntgräns är 80 %. För alla kan vi ha en dålig dag, men i
och med att den kunskap som utvärderas är den som alltid
varit tydligt highlightad under föreläsningar, case, klinik
och laborationer är tentamen ett kvitto på att du tillgodogjort dig kursens mål, utan att missa något. Vill du sedan
läsa extra om spännande, men mindre vanliga sjukdomar
eller en av thoraxkirurgerna använd operationsteknik står
det dig fritt att göra, och det är positivt. Men det är inte
huvudbudskapet med kursen. Någon kanske här invänder
att det måste finnas möjlighet för “duktiga studenter” att få
glänsa. Jag är av uppfattningen att tentamen är fel tillfälle
för detta, då det övergripande syftet i ett system som endast tillämpar Godkänt eller Underkänt får sägas vara att
hålla en hög lägstanivå. Ha då istället ett tjog Bonusfrågor,
utöver ordinarie tentamen där specialister och professorer
tillåts go bananas i frågors komplexitet och detaljnivå. Den
som får bäst resultat på denna “bonustenta” kan få tre valfria böcker ur listad kurslitteratur för kommande termin
bekostad av fakulteten.
Nu till mina handfasta tips!
Student
Sluta klaga! Ge konstruktiv kritik till momentansvariga och
insänd en skriftlig motivering till kursansvariga om varför
frågan var undermålig. Och tjata. Tjata, tjata tjata tjata! Endast genom att visa ansvariga att vi inte bara kräver bättring, utan också excellens (och aldrig låta dem tro annat!)
kan vi på sikt få till stånd den kvalitet vi både vill ha och
förtjänar! Hey, jag sa aldrig att det skulle vara enkelt.
Kursledning
När du konstruerar din tentamen, ställ följande två frågor
kring varje fråga:
1. Hur är den kunskap som efterfrågas relevant för
kunskapsmålen?
2. Motsvarar kunskapsnivån på denna fråga den nivå som
jag vill studenterna ska uppnå?
Dagens tentamina ger intrycket av att någon (utomstående) korrekturläsning inte förekommer. Om så är fallet
och det är en fråga om bristande resurser så erbjuder jag
mig att stå för fiolerna. Redaktionen har mina kontaktuppgifter.
Lycka till med tentamina!
U T R I K E S K O R R E S O N D E N T E N
G E O R D I E L A N D
UtrikeskorreSONDENten summererar och filosoferar
Text: Elin Folkesson
Då denna tidning går i tryck har jag just genomlidit två
tentor á 60 min och ser fram emot nästa i början på juni.
Under dessa 60 minuter skulle du utförligt svara på en av
tre frågor och ditt svar förväntades vara välplanerad uppsats. På 60 minuter?! Dessutom förväntas du inkludera
ett par referenser för att kunna få ett högre betyg. På en
tenta? Totaltossigt! Kan bli spännande att se resultaten.
Skrev allt jag någonsin hört talas om rörande tamoxifen
och ögonsjukdomar hos äldre individer.
Sedan mitt senaste bidrag till Sonden har jag dessutom
hunnit med att hälsa på hemma i Sverige. Det medförde
vissa komplikationer. Bland annat råkade jag cykla på vänster sida vilket nästan orsakade en cykelkollision. Oops…
Jag försökte även köpa majblomma med pund, alltid kul att
bli idiotförklarad av 12-åringar. Likadant försökte jag betala bussen i Newcastle med en svensk tia, busschauffören
såg mycket konfunderad ut. Jag hann även med ett besök
i Kycklinggrytan i Kalmaaaa (även kallad Guldfågeln Arena). Detta stod i ganska stark kontrast mot mitt besök på
St James’ Park i Newcastle (se bild nedan) som är Newcastle Uniteds hemarena. Hela Guldfågeln Arena går in på en
kortsida på St James. Say no more.
Dessutom har Eurovision precis ägt rum! Som vanligt är
UK bäst redan innan alla tävlingar genomförts. Tyvärr lyckades inte Molly frälsa Europa, till Graham Nortons stora
förtret. För övrigt är Graham Norton min nya favoritbritt!
Så fantastiskt sarkastisk! Röstningen rör som vanligt upp
känslor. Jag kände att min europeiska brödraskapsanda som fyllt mig när alla tävlande samlats på scenen innan röstningen satte igång, försvann lika snabbt som en
CSN-utbetalning. Tävlingsdjävulen vaknar till liv och alla
som inte ger Sverige högsta poäng blir ovetande landsfiender. Nicky Byrne från Westlife presenterade Irlands
poäng och gav Sverige futtiga 6 eller 7 poäng, whaaat?!
Hallå?! Jag har avgudat Westlife hela mitt liv, och detta är
tacken? Yes, ni hörde rätt, jag gillar Westlife. Ju smörigare,
desto bättre är mitt motto.
Det är ju bara ett par veckor kvar för mig i England och
det är med vemod blandat med förväntan som jag tänker
på hemresan. Men mycket har hunnit hända under min tid
här! Bl.a. hamnade vi under en utekväll mitt i en inspelning av MTVs realitysåpa “Geordie shore”. Det var bland de
sjukaste jag sett. Folk skrek och grät av lycka av bara synen
av två av såpadeltagarna. De ses tydligen som riktiga superstjärnor här. Jag har svårt att förstå vad de gjort för att
förtjäna denna hjälteroll. Om man ska döma av vad jag sett
av denna teveserie, gör de inte så mycket annat än turnerar
runt på Newcastles uteställen. Men jag är inte britt. Under
den korta tid som de var på utestället lyckades de biffiga
killarna i solglasögon som “skyddade” killarna från “Geordie shore”, att vaska fram ett par ärtiga blondiner med lite
kläder som fick bli tevestjärnor för ett par minuter. De som
hade dansat på stället där tevekamerorna
nu skulle stå och som förmodligen inte “höll måttet” för att
visas på MTV, skuffades undan illa kvickt och byttes ut mot
mer kameravänliga individer. Låter jag bitter?
Kan nämna att vi också besökt slottet där som agerat inspelningsplats för delar av de första Harry Potter-filmerna.
Lämnar ett utrymme här för imponerade och avundsjuka
utrop. Se bild till höger och vänster nederst på sidan, där
jag för övrigt är tillsammans med Matilda, som jag åkte hit
med!
Det ska bli skönt att slippa kriga med skogsniglar huruvida de får vara i lägenheten eller inte (mitt vapen: salt och
spolningsfunktionen på toaletten, deras: slem). Jag kommer förmodligen klara mig fint utan regn, gator fyllda med
skräp upp till knäna, hyllmeter med färdigmat, lite mer
regn och gasuppvärmning. Det ska bli skönt att få komma
hem och börja sopsortera igen! Såklart finns det ju också
saker som jag kommer sakna, såsom människorna, Geordie-dialekten och de billiga kläderna och värktabletterna.
Och visst har regnet en viss charm ibland. Så tokigt kan det
faktiskt bli efter en termin i England.
31
POSTTIDNING B
Sonden
Medicinska Föreningen
BMC
221 84 LUND
Medicinska Föreningen Lund-Malmö
Postadress: MF, BMC, I10, 221 84 Lund
Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund
Telefon: 046 - 222 06 80
Fax: 046 - 222 06 81
E-post: [email protected]
KALENDER FÖR AKTIVITETER INOM MF
MÅNDAG
Expeditionstid
10.00-13.00
BMC, Lund’
Löpning
18.00-19.00
Friidrottsbanan
Bollhuset, Lund
TISDAG
Kör (Ultraljud)
19.00-21.00
Locus Medicus
Lundensis
Innebandy
20.00-21.00
Svaneskolan,
Lund
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
Expeditionstid Expeditionstid Expeditionstid
11.00-13.00
11.00-14.00
11.00-13.00
BMC, Lund
Ojämna veckor BMC, Lund
Locus Medicus Pub
Malmoensis
19.00-00.00
Ärtsoppa
Locus Medicus
12.00
Lundensis
Locus Medicus
Lundensis
Innefotboll
16.00-17.00
Victoriastadion
Plan 3, Lund
Pub
Vissa torsdagar
Locus Medicus
Malmoensis
LÖRDAG
Simning
11.15-12.15
Vissa veckor
Delphi, Lund
Pub
19.00-00.00
Locus Medicus
Lundensis
SÖNDAG
Brunch
11.30
Locus Medicus
Lundensis
Volleyboll
13.30-15.00
Bollhusets B-sal,
Lund
Basket
16.00-17.00
Svaneskolan,
Lund
J U B I L E U M S R I M
Att minnas gårdagen är viktigt,
men nuet är ju också stort och riktigt!
Igår får inte bli ett mausoleum
för idag betyder äkta Jubileum
-EE
32
MFSKANE.SE