organ för medicinska föreningen i lund, malmö & helsingborg sedan
SONDEN ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN I LUND, MALMÖ & HELSINGBORG SEDAN 1962 N O 3 2 0 11 S O N D E N @ M F S K A N E . S E VI HAR BLIVIT LITE STÖRRE FÖR ATT KUNNA FORTSÄTTA VARA SMÅ Sparbankerna Finn och Gripen har gått samman och bildat en ny bank i Skåne. Läs mer på www.sparbankenoresund.se R E D A K T I O N E N le sonde OH LA LA! LE JOURNAL DU KÅR Medverkande i detta nummer: Thomas Fork, Anton Jarnheimer, Johan Danielsson, Elna Ahlner, Malin Zimmerman, Anders Törnkvist, Anja Nylander, Mohamad Zakaria, Julia Frändberg, Simon Schmidbauer, David Gustafsson, Kah, John Brauns, Karl Axel Lundblad, Frida Pettersson, Elisabeth Ingo, Fredrika Blixt, Adebayo Sanusi Vill du bli en av oss? Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt skapa ett utskott för och av alla som har lust. Är det du? Kontakta [email protected] SONDEN - ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ & HELSINGBORG ADRESS Sonden BMC H10 221 84 Lund E-POST [email protected] HEMSIDA www.mfskane.se/sonden REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Hampus Holmer 0703-266042 TILLFÖRORDNAD REDAKTÖR Erik Grönholm 0737-808507 Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande (och skribentens egna, om inget annat anges) UTGIVNINGSDATUM November 2011 Sonden utkommer med fyra nummer per år TRYCK Exakta Printing Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel. 040-671 77 70 3 I N N E H Å L L 3. REDAKTIONEN 5. LEDARE 6. INSPEKTORN 8. RONDEN (aktuellt) SONDEN SONDERAR 10. ARKIVET 12. APOPTOS 13. LATINEXPERTEN SOND AND THE CITY 14. INTERVJU 16. CORBALEN 17. MF 18. KULTUR 20. INTERNATIONAL (monden) 21. INTERNATIONALISERING 22. FONDEN 23. MEDICIN 24. TERMOMETERN 25. VETENSKAP (?) 26. PEDAGOGIK 27. PYSSEL 28. BRAUNS 29. UTBILDNINGSRÅDEN 30. SONDN DEBATT Sonden hänger ut 4 FOTO Simon Schmidtbauer Sprängfyllt första nummer för hösten och de nya redaktörerna: Inspektor Thomas Fork lär oss att tänka positivt i sin klassiska spalt. Men vem är han egentligen, och vad gör en inspektor? Få svaren i Sondens exklusiva intervju! Ronden ger ett axplock av allt som är på gång, och Anton har bedrivit grävande journalistik i Sonden Sonderar. Johan har hållit oss på halster med sina alster, med inspiration (och lite till) ifrån Arkivet. Han är också Arkivarien bakom en Sonden-unik uppföljningsstudie om olämpligheten att bo i park. Elna går till botten med apotekarprogrammet, som verkar stanna kvar på just bottnen ett tag till (Apoptos). Latinexperten Anders konverserar ledigt i vokativ, medan Malin låter kroppen sköta snacket i sin spalt, Sond and the City. Stor intervju med den oförskämt effektive mångsysslaren Fredrik Johansson, och ett underligt bildcollage ifrån årets 25-årsjubilar, Corbalen. Anja reflekterar över sin nya roll som boss över MF. Redaktör Hampus går på konstutställning och fimpar i sin kanelbulle. Kultur kallas det visst. Mohamad funderar kring hur International svenska universitet blir med kraftigt förhöjda terminsavgifter, och sonden berättar om ett genombrott inom internationalisering på fakulteten. I Fonden kollar Julia djupt ner i matlådorna, och medicin-David oroar sig över framtiden med WordFeud. Pseudonymen Kah tar rektaltemperaturen på samtiden i termometern. Sonden letar desperat efter en vetenskapsredaktör, vilket är pinsamt tydligt på sidan 25. Karl Lundblad går lös på pedagogikens vindlingar, och pokémonkortet är här för att stanna på pysselsidan. Skaparen av den klassiska PBL-sajten brauns.se, tillika armbrytaren och landstingspolitikern John Brauns skingrar mystiken kring sin egen person, och utbildningsråden har fått tillskott! Det har även Sonden i sin helhet fått, i och med insändarsidan SonDN Debatt. Trevlig läsning! L A I N ’ T Nya redaktörerna på redaktionen N O E D A R E B U M P 1. ledare Exegi monumentum aere perennius. Jag har uppfört ett monument beständigare än brons. Tidigare direktörerna på lokal Förvåning är ursprunget [PSSHSSÄSVZVÄ Det mest omvälvande människan känner till är längtan efter förändring, något som känns igen i hennes sökande och experimenterande (Joseph Beuys). Denna längtan ÀQQVLQWHPLQVWKRVXQJDLQGLYLGHU Så inleder Horatius, antikens mest beryktade skald, ett av sina diktverk. Vidare proklamerar denna dignitet hur han aldrig kommer att dö, då storheten i hans konst kommer att sprida ryktet om honom längre och längre för varje generation. traktar de yngre blivande kollegorna tryggt konstaterar: vi garna avlöser varandra politiskt och ekologiskt, desperationen breder ut sig, tiden slår knut på sig själv och vi snart har sjuksköterskor på Locus, vill Sonden vara en fast punkt i tillvaron. Vi vill slå ett slag för den gamla tiden, för traditioner och klassisk bildning. Leve bakåtsträveriet! oss mot en osäker framtid och värmer oss när vi begrundar vad vi åstadkommit. För att inte tappa fotfästet i nuet HOOHUI|UORUDKRSSHWRPGHWI|UÁXWQDEHK|YHUYLGHQQD säkerhet. kunde anatomin bättre på vår tid. Instämmer gör samma Allt eftersom pizzakartonger, energidrycksstudenter när de på nationen stöter på fakultetens nyaste medlemmar, nollorna, och nöjt kan säga till varandra: vi festade bättre förr! Allra mest instämmer den som har sin burkar och ångest tornat upp sig kring oss studietid så långt bakom sig att all saklig bedömning av den omöjliggjorts: allt var bättre förr! på redaktionen, har även så sakerliga nåt Oavsett egentlig verklighetsförankring anser vi att nostalI denna anda har vi nu tagit oss an uppdraget att förvalta ett fenomen som engagerar så, har gjort sig mer än ett av Lunds (nåja,tidning i alla fall Medicinska föreningens) ta gin, slags börjat form. väl förtjänt av en tribut. Den är en trygghet när vi vänder mest traditionsrika utskott. I en tid där världsomstörtnin- Det är ett tungt arv att axla, redaktörskapet Därför tar vi på oss skygglapparna, blundar, vänder för Sonden. Plötsligt skall man sticka ned sin blicken inåt - och tänker bakåt. DAVID LARSSON, MARTINmedlemmar SJÖSTRÖM slang i halsen på MF:s drygt 1600 REDAKTÖRER och sondmata med näringsrik lösning. Tänk om man råkar perforera lungan? Komma åt och irritera, eller gå in för långt bakåt eller framåt? Vad skulle hända om man inte pressade ned tillräckligt många floskler? För nog kan vi vara överens om att denna lätt slitna fras, vare sig vi vill det eller inte, ändå genom vår attityd blivit en sanning; det var bättre förr. Instämmer gör de studenter som passerat en viss nivå i utbildningen och då de be- 4 Hej förresten, vi heter Hampus och Erik och är de senaste två “sköna snubbarna” till läkarstudenter att kokettera med litterata pretentioner i egenskap av redaktörer. I vårt första ganska spretiga nummer har vi trevande samlat allt möjligt gött under ett mycket diffust tema. Idéerna sprudlar och vi är enormt entusiastiska att få föra tidningens verksamhet framåt. Målet är att satsa på att bli ett socialt och välkomnande utskott, för alla inom MF. Som kårtidning för en så traditionstyngd förening vill vi samtidigt provocera och kritisera lite lagomt, debattera och föra diskussionerna framåt. För att vi ska kunna åstadkomma detta så krävs det att vi som medlemmar, och du som läsare själv tänker efter: vad kan bli bättre? - inom kåren, inom utbildningen, ja, rent av i Sonden, och sedan kontaktar de som kan göra något åt saken (hela listan finns på sidan 17)! I axlandet av ett arv som Sonden ingår också en hel del bagage. Tidningen, som för inte länge sedan vann pris som Lunds bästa kårtidning skall enligt stadgarna såväl locka till skratt som kritiskt granska styrelsens arbete, informera studenter om utbildningsrelaterade frågor och ge möjlighet för medlemmar att skriva, fotografera, arbeta med layout eller på annat sätt bidra till tidningen. Samtidigt var det med ett helt blankt blad som arbetet med detta nummer började, alldeles för nyligen. När jag var ung på 60-talet rupturerade denna längtan och sände chockvågor genom samhällets alla aktiviteter, konst, litteratur, vetenskap, politik, ja hela paletten av verksamheter. Spontaniteter sprudlade och idéer som NUlYGHNRQVWUXNWLYDEVWUDNWLRQKlUMDGHRFKÀFNGHQ numer beryktade internationella vågen av antiauktoritet och allsköns gallimatias att skölja genom Europa. Människan som existentiell storhet, skapelsens krona PHGVLQDPRUDOLVNDNDOODNULJHWYlNWDUHÀFNPDNDSnVLJ Det hela kulminerade i 1968 års studentuppror – då var det svårt att gå i frack till balerna på AF utan haglande glåpord! Som en logisk följd av virr-varret hade man som ett idealt krav önskan om att både bevara den totala IULKHWHQRFKÀQQDQ\DYlJDUDWWXWWU\FNDYLVXHOODNRQ stnärliga och sociala nyttigheter. Sociala experiment avlöste varandra, utbildningen ifrågasattes och systemet lämnade ingen plats för auktoritära lärarkrafter. Samtidigt försvann de gamla överliggarna i Lund, som undanträngda och sedda ”von oben” tvingades att mer eller mindre lämna de röda lädersofforna på kafé Atheneum, trots att man delade idén om “frihet från examen”. Och utan sina gamla överliggare gick kaféet i graven och mycket annat ställdes också på huvudet. Vid det laget hade jag lämnat Lund och påbörjat min assistenttjänstgöring, den som nu kallas AT. 2. Det som hände var en ganska våldsamt hyllning till det ”fria” livet, uttryck i sökandet efter nya förhållningar i efterkrigseuropa. De tongivande hoppade runt från tuva till tuva efter fotfäste i den kaotiska världens gungÁ\.UHDWLYLWHWHQVOlSSWHVIULRFKSnGHnUVRPJnWW har vi skådat en teknisk utveckling utan tidigare like. Samhället har rört sig från mono- till surroundljud, från skrivmaskin till datorn, från växlings-telefonisten till satellitkommunikation, från stympande magsårsoperationer föregångna av diverse gräddieter till transplantation och reservdelsmänniskan, etc. I analogi härmed tvingas fortfarande individen att hålla sig i rörelse för att inte riskera att anses stelnad, att vara en deppig och förgrämd tråkmåns utan framtidsfantasier. Köp din egen Thomas Fork! 1. Dekadens på redaktionen inför pressläggning 2. När gamla Sondenupplagor inte duger jämförs layouten med Iliaden istället 3. Självinsikt? Men egocentrerad aktivitetshets är ingen garanti för att något av bestående värde skapas och den tillfredsställer sällan något reellt behov. Snarare visar erfarenheten att det ligger ett omätligt värde i att arbeta för något som är större än det egna jaget, att komma till insikt om att värdet av ens insats kan betyda något för en annan människa. Och här har vi, som studerar för att hjälpa de fysiskt och psykiskt behövande, en enastående chans oavsett om vi kommer att arbeta bedside eller i ett laboratorium. Att inse detta kan överraska – förvåna och förvåning är HQWUpQLQLÀORVRÀQVRPMXDYKDQGODUIHQRPHQRFKI|UKnO ODQGHQ8WIRUVNDQGHWDYGHVVDGULYVDYQ\ÀNHQKHWVRPL sin tur är grundförutsättningen för allt experimenterande! 6nVOlSSORVVGLQQ\ÀNHQKHWPHQVO|VDLQWHWLGPHGDWW XSSÀQQDKMXOHWGHWÀQQVUHGDQ7DFKDQVHQDWWlJQD forskningen några år av din ungdom och skörda tillfredsställdhet. Det ligger mycket i ordspråket att den kreative smider planer medan den passive bär på förklaringar på sina missade val och tillkortakommanden. “The Seattle longitudinal study” med Barbara Strauch som huvudman visar ”The surprising talent of the middle-aged mind”. Du kan därför lugnt söka dig till den något äldre handledaren för det visar sig att dennes något äldre hjärna är fenomenal på att förstå komplexa sammanhang, känna igen mönster, avkoda sociala reaktioner, uppfatta komplexa situationer och ta goda beslut i ekonomiska frågor. Detta till min glädje och till hopp för din forskarframtid! Det kognitiva crescendot visar sig infalla i 45-65årsåldern, så hav tröst! 3. Härmed önskar jag MF:s medlemmar en god och framgångsrik höst. Vila gott i akademins sköte och engagera dig i den spännande kårverksamheten. Du behövs. THOMAS FORK MEDICINSKA FÖRENINGENS INSPEKTOR Kanske kan tidningen lyckas att utvidga sin verksamhet, trots att medicinare som bekant skriver som krattor. Vad vi faktiskt vet idag är nämligen att det i alla fall är fantastiskt roligt att få vara med och producera en egen tidning, och bidra på ett eller annat sätt till Sonden, som är så nära förknippad med MF, både i nuet och historien på en gång. Sonden är inte redaktörernas, eller några få skribenters tidning, utan hela skånska Medicinska Föreningens tidning. Så hör av er, kom på redaktionsmöten, skriv, maila, fundera och kommentera! Det är nu alltså upp till framtiden att utvisa hur Sonden och MF kommer att utvecklas under året, som bland annat kommer att omfatta Sondens 50-årsjubiléum 2012. Befinner vi oss fortfarande kring år 1962, eller har något förän- 5 drats? Oavsett vad så kommer nog någon att glädjas, och vi kommer att åstadkomma något slags spektakel för att uppmärksamma det hela. En tradition som kommit blott halva vägen till 50 (men däremot hela vägen in i framtiden via Twitter) är Corbalen, en tillställning där man betalar 700 kronor för att vara drygfull iförd högtidsdräkt. Mer om denna och mycket mer hittar du i detta nummer. Holla! 5 I N S P E K T O R N D O N ’ T WO R R Y, B E H A P P Y Thomas Fork Inspektor för MF Lund-Malmö Nu är det fört i bevis, det många av oss nog anade, nämligen att vi mår bra av ett riktigt gott och utdraget skratt ”a good sustained belly laugh”! Men vilken fysiologisk roll spelar skrattet, det positiva tänkandet resp. motsatsen upprördhet och negativ arbetsbelastning? Från Baltimore redovisades i somras en serie försök som visade på vasokonstriktion ner till 50% hos dem som sett filmen ’Saving Privarte Ryan’ medan vasodilation registrerades efter filmkomedier. Vasokonstriktionen varade i upp till 1 timme medan den fördelaktiga hemodynamikens effekt kvarstod i upp till 24 timmar trots att skrattperioden inte översteg 15 min. Så, den gamla visdomen att ”ett gott skratt förlänger livet” håller! Iakttagelsen bekräftades av ett flertal rapporter vid årets European Society of Cardiololgy i Paris. Häromdagen fick jag helt oförskyllt utstå den värsta utskällning någonsin i min 40 åriga läkargärning. En patient hade fått beskedet att hennes cancer hade återkommit efter tung strålbehandling och mottagningen hade inte ordnat narkos år henne inför den högprioriterade MR-undersökningen, trots givet löfte. Detta administrativa misstag gjorde patienten helt utom sig. Och inte blev det bättre av att vi inte kunde tillmötesgå hennes önskan och inte heller bättre av vår fulla sympati och uthålliga tålamod med hennes ljudliga, existentiella vrede – folk och fä hukade i korridorerna! Det svåraste beskedet en doktor kan lämna en patient är att den malignitet alla ansett framgångsrikt behandlad har återkommit. Hur meddelar man en drabbad ett sådant besked? Tre aspekter har visar sig vara särskilt viktiga. Den första är att doktorn visar sig ha full insikt i meddelandets allvar (recognition), förstår beskedets effekt på patienten samt har förmåga att tala om sjukdomstillståndet på en medmänsklig nivå. Patienter värdesätter doktorns förmåga att tillåta patienten uttrycka sina känslor men gillar inte att doktorn ”ikläder” sig samma känslor. Kan doktorn möta patienten på hennes referensplan, dvs. kunskaps- och mognadsnivå, och tidigare erfarenhet, är det bra. Man önskar en doktor som i sin emotionella sympati inte ger uttryck för uppgivenhet utan förblir distinkt med god förmåga att samtala om allt det patienten vill tala om samtidigt som det medicinska expertkunnandet ska lysa igenom. doktorns förmåga att följa patientens iterativa, upprepade tankehopp mellan de två tidigare aspekterna (recognition och guidance). Denna del i samtalet brukar komma mot slutet då patienten vill ha bekräftelse, kontrollera det sagda för att få ett mer holistiskt sammanhang samtidigt som de söker efter nya nyanser, ett ältande om man så vill. Nå hur gick det för oss, min patient och mig? Jo, under vårt timslånga möte gick vi från den vredgade fasen in i en analytisk där vi gemensamt gick igenom vad vi kände till och vad vi egentligen vill få svar på med vår undersökning. Och när upprördheten fått en allt större inblandning av rationalitet visade det sig att patienten ville kanalisera sin kvarvarande Den andra aspekten är att doktorn leder patienten genom de möjligheter som står till buds (guidance), t.ex. nya diagnostiska undersökningar, ytterligare någon konsultation, ny behandlig, etc. I denna fas vill patienten i allmänhet att doktorn leder samtalet, blir professionell, tar kommandot i en kritisk situation, och undviker ord som ”tyvärr”, ”oturligt nog”, och liknande för det flaggar uppgivenhet. Istället är det viktigt att ge den drabbade perspektiv och hopp, där den allvarliga situationen relateras till något positivt, som att fortsätta kämpa mot sjukdomen snarare än att ge ett ogrundat hopp om framgång. Den tredje aspekten (responsiveness) är energi till att bemästra den bakomliggande claustrofobin, hjälpt av en liten dos Midazolam iv. och en varm ögonbindel. Hon lyckades och recidivet visade sig vara lokaliserat och utan tecken på spridning. Mitt inre öga såg hur leendet plåstrade om den sargade själen men själv var jag helt slut… Jag önskar dig framgångsrik akademisk och personlig förkovran, ett stort utbyte av studentlivet och att alla Sondens läsare tränar det positiva tänkandet så att livets med- och motgångar tacklas lättare och bättre. Allt väl! “Häromdagen fick jag helt oförskyllt utstå den värsta utskällning någonsin i min 40 åriga läkargärning” FOTON Simon Schmidbauer 6 I N S P E K T O R N THOMAS FORK - Mannen, myten, besticket Ett av de mest beständiga inslagen i denna tidning är utan tvekan Inspektorspalten. I tjugo år har Thomas Fork levererat sida efter sida med insiktsfulla reflektioner. Sonden träffar Lunds kanske mest erfarne kårinspektor mitt i förberedelserna inför röntgenronden. Hej Thomas! Tack för ännu ett bidrag till Sonden. Förutom att skriva i Sonden, vad är det en Inspektor gör egentligen? - Hej Sonden! Historiskt har posten varit mycket betydande. Inspektorn fungerade som mentor åt studenter, med social hjälp och stöd, kontakt med fakulteten och inte minst kontroll av festande och andra aktiviteter. Idag är ju detta överflödigt förstås, i takt med att studenterna tar allt större eget ansvar. Till en början var MF:s ordförande också professor vid fakulteten, och studentinflytandet mycket mindre. Idag besöker inspektorn en del av MFs styrelsemöten och hjälper till som bollplank om det är något särskilt på gång och besöker Corbalen varje år. Jag ställer posten till förfogande varje år för byte av inspektor, men de senaste 20 åren har man inte velat ha någon annan. Jag är själv alltid förvånad över valet, och vi får ju se vad som händer efter min pensionering våren 2013. Hur många gånger har du skrivit i tidningen nu? - Jag blev vald till mäster och sedan inspektor för Medicinska Föreningen 1990, och tillträdde året därpå, så med fyra nummer per år i tjugo år måste det bli närmre 80 sidor kåserier. En mindre bok alltså. Var får du all inspiration ifrån egentligen? Jag tänker kontinuerligt på nya teman för tidningen, och inspireras av mitt arbete, läsning och mycket annat. Bland annat läser jag varje utgåva av Sonden från pärm till pärm, även om jag känner av generationsgapet ibland, och det blir svårt att begripa innehållet då och då. Berätta mer om ditt arbete? Jag arbetar som docent och överläkare på röntgenavdelningen på SUS i Malmö. Bredvid kliniken blir det en hel del undervisning för grundutbildningen och ST-läkare. Ändå var det en slump att jag hamnade på just den här avdelningen för nästan 40 år sedan. Jag ville egentligen bli psykiater, men regeln säger ju att man aldrig blir det man säger att man skall bli. En kyrkoherdefru och en anorektika som inte gjorde som jag ville blev kulmen på en jobbig psykiatritjänstgöring, och jag började på röntgen för att vila upp mig en tid. Men så kom jag aldrig härifrån, vilket egentligen är helt fel för mig, som i grund och botten är mycket mer patientcentrerad. Jag behåller ändå lyckligtvis kontakten med andra områden - man får inte bli en fackidiot, som bara har en detalj i tankarna, som ett tyskt ordspråk lyder: Wer als Werkzeug nur einen Hammer hat, sieht in jedem Problem einen Nagel. På tal om verktyg så är ordvitsar om ditt efternamn ju ett återkommande inslag i denna tidning. Visste du att det till och med finns gafflar som heter Thomas, på nätet? Nej, jag har faktiskt inte googlat på mitt namn. Däremot är det sant att namnet från början syftar på det engelska ordet för gaffel, då min farmor tog namnet för att visa sitt stöd för de Allierade under andra världskriget. Släkten är annars genomskånsk, och jag har inte speciellt mycket till övers för namnet som dessutom tydligen rimmar på sork och kork. Jag lyckades ändå inte övertyga min far om att byta namnet till Fork-e. Ordvitsredaktionen tackar och bockar. Läkaresällskapet i Lund fyller 150 år 2012 M MDCCCLXII CORVM SOCIET DI A E S DIVINVM OPVS SEDARE DOLOREM LV NDENSIS Jubileumsföreläsningar Lokal: Locus Medicus Lundensis Tunavägen 5 Lund Tid: 18:30 Läkaresällskapet i Lund har under 150 år varit ett forum för kollegial samvaro och vetenskapligt utbyte i vår landsända. Sällskapet kan tack vare donationer årligen ge stöd till forskning och internationella utbyten för yngre kollegor. För att belysa den medicinska kunskapsutvecklingen under det gångna kvartsseklet kommer vi att ge en serie jubileumsföreläsningar som vi tror kan ge perspektiv, också på vart vi är på väg. De inbjudna föreläsarna, alla med lokal anknytning, har haft nyckelroller för utvecklingen inom sina respektive områden under denna period. Bidragen kommer att publiceras i en jubileumsskrift som kommer att finnas tillgänglig vid vår jubileumshögtid som firas den 12/12 2012. Föreläsningarna kommer att avhållas på Locus Medicus och är öppna för studenter och kolleger i vår region. Om Du blir medlem i Läkaresällskapet i Lund får Du kallelser till medlemsmötena och också tillfälle att delta i eftersitsen. Önskemål om medlemskap ställs till sekreteraren [email protected] Besök gärna vår hemsida www.lil.lu.se 17/11 2011 Frank Wollheim ”Reumatologisk farmakoterapi: Bättre läkemedel i stället för ledoperationer”. 16/2 2012 Görel Östberg ”För hundra år sedan – min morfars farfars M.K. Löwegren väg till Sveriges första professur i ögonsjukdomar”. 15/3 2012 Ingemar Ihse ”Kirurgin har blivit skonsammare, säkrare och bättre” 20/9 2012 Barbro Johansson ”Hur fungerar den friska och sjuka hjärnan - vad har vi lärt oss och vart är vi på väg?” 18/10 2012 Dick Killander “Fler drabbas, men överlevnaden ökar--- Bakslag och framgångar inom cancersjukvården.“ 15/11 2012 Berndt Ehinger ”Skånsk ögonsjukvård under ett kvartssekel” R O N D E N ( a k t u e l l t ) Ä NTLIGEN L ÄTTARE AT T LÄM NA LUND Beslut har nu tagits om att ansvaret för att validera läkarstudenternas utbyten nu skall falla på terminsansvarig, istället för momentansvarig som tidigare. Lättare att åka på utbyten och få räkna in avklarade moment alltså. Konstiga parasiter, förbättrad skoltyska och ny inspiration i matlådorna utlovas. (Läs merom detta på sidan 21) NY LEDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN En ny ledning och styrelse för Medicinska fakulteten valdes i September. Till dekanus valdes Gunilla Westergren-Thorsson (bilden här nedan), professor i medicinsk cellbiologi, och till prodekanus Kristian Riesbeck, professor i Klinisk bakteriologi. Tillträde sker i januari. Detta är den första gången en kvinna tillträder tjänsten som dekanus vid fakulteten. Mer om detta i nästa nummer! Germund Hesslow har för övrigt sökts för kommentar angående kvinnors biologiska förutsättningar för ledarroller, men ej nåtts + FOTO Kennet Ruona APOTEKARUTBILDNINGEN LAGD PÅ IS Som nämnt i tidigare utgåvor av denna tidning har fakulteten arbetat en längre tid med att få till stånd en apotekarutbildning i Lund. Allt var klappat och klart, men så, liksom varje student i slutet av månaden, så hade universitetet inga pengar på kortet när kalaset skulle betalas. Tyvärr tar LU inte CSN, så väntan kan bli dryg. (Läs mer om detta på sidan 12) S O N D E N Å R E T S M Ä S T E R U T S E D D Grattis till Cecilia Lundström (bild nedan), adjunkt och föreläsare på Logopedprogrammet i Lund, som av Medicinska Föreningen utsetts till årets Mäster. Utmärkelsen går till skickliga och inspirerande pedagoger, och följs traditionsenligt av en populärvetenskaplig föreläsning, och en intervju utlovas i kommande nummer av Sonden! FLER LÄKARSTUDENTER (IGEN) I bugdetpropositionen för 2012 föreslår regeringen att ”maxa” läkarutbildningarna med 50 platser. För Lunds del innebär detta 10 nya platser på programmet. Läkare landet om oroar sig för lägre status och löner! MEDICINSKA FÖRENINGENS 117e LÄSÅR En ny styrelse och utskottsordförande har tillträtt i Medicinska Föreningen Lund-Malmö. Anja Nylander (bilden nedan), läkarstudent och tidigare ordförande för medicinska utbildningsrådet (MUR) efterträder Karl Lundblad som ordförande, och arbetar alltså nu heltid med kåren, tillsammans med viceordförande Johan Danielsson. Anja har redan utsetts till Lunds snabbaste kårordförande på att svara på mail (Lundagård), men finns även “IRL” på expeditionen på nya Studiecentrum. FOTO Simon Schmidbauer PROFESSOR NISSE DANIELSEN Den legendariske anatomiföreläsaren har äntligen tillträtt en professur i morfologi och makroanatomi. Mustaschen (bild) verkar dock ha strukit med. Ordf. Anja tar över stafettpinnen. = S O B OT TA S P E X I G Ö R N I N G E N Läkarstudenternas klassiska “preklinspex” Sobottaspexet ligger återigen i startgroparna. Någon gång under november (oklart när...) kommer spexarna att uppträda i Fernströmsalen på BMC. Temat är utbildningsorter - vilken stad har det bästa läkarprogrammet? Bilden som hörde till denna notis har tyvär censurerats (nedan), då kolasås ej räknas som anständiga kläder. censur Ö V E R B L I V E N FOTO Stulet B R U N C H ! Brunchmästarna vill verkligen att så många som möjligt ska komma och frossa, på deras mysiga söndagsförmiddagar på locus. Fyra bruncher är nu kvar den här terminen. Med det nya digitala biljettsystemet slipper man köa för att komma in till brunchen, utan man kan istället smidigt köpa biljett på nätet, fr.o.m. onsdagen i samma vecka som brunchen hålls. Dock har detta inneburit att nästan ingen kommer spontant för att betala i dörren, trots att förköpsbiljetterna inte fyller brunchen. Det är alltså fortfarande drop in, och maten kommer räcka även till dem utan förköp! För det är väldigt tråkigt att laga en massa mat om den inte äts upp... Så KOM TILL LOCUS även om ni inte har biljett nästa brunch! Det finns plats för er också! S O N D E R A R text & bild: Anton Jarnheimer - Vad saknar du på nya studiecentrum? Anton Tallhage Läk T4 - Bollhav med djuphavskänsla! (tveklöst) 8 Matilda Dehlin läk T1 - Kaffemaskin med gott kaffe och att skåpen ska vara tillgängliga. Emelie Berntsson, bio T5 - Att vi biomedicinare inte får sitta i de fina rummen (PBL-rummen) Marcus Lindsköld, läk T3 - Kolsyrat vatten Fernanda Carvallo, log T3 - Vadå studiecentrum? Vi hänger inte på BMC. (Sjukt välartikulerat) A space like this deserves ideas like yours. World-class R&D in Göteborg Improving health through innovative R&D is at the heart of everything we do at AstraZeneca. One of our vibrant, creative workspaces is located in Mölndal, just south of Göteborg. It’s a place that inspires innovation; an environment where research-led ideas can be turned into new medicines that will make a real difference to people’s health. It’s also a place where creative thinking spreads from our labs into all parts of our organisation. With facilities in Mölndal and Södertälje, our research presence in Sweden is particularly strong. Although we recently moved our respiratory and inflammation research from Lund and Charnwood (UK) to Mölndal, we are still fully committed to our relationship with the Öresund region. That’s why we have an ongoing need for talent. If you have the ideas and insight to make a positive difference to the future of health, you can search for current vacancies, register for job alerts and find out more about AstraZeneca Mölndal at our dedicated website: astrazenecamolndal.com astrazenecamolndal.com A R K I V E T I S O N D E N FÖR 25 ÅR SEDAN Gäller Take away, vardagar kl.13-‐‑14 och vid uppvisande av giltig studentlegitimation. A R K I V A R I E N PA R K B O E N D E S O M S O C I A L R I S K FA K TO R -en uppföljningsstudie Med Kand. Markus Tveinne, Fil. Dr. Arne Numrén, Professor Ludwig Quacksalvius För ca 20 år sedan genomfördes en pilotstudie av mäns park-beteende i vilken det antyddes att de tidigare sociala och medicinska risk-estimaten för ”starkt parkorienterade män” varit grova generaliseringar och starkt underskattade. I studien framgick att män med stark eller mycket stark anknytning till parker i mycket hög utsträckning riskerade drabbas av luftvägsinfektioner och TBC (33%). Vidare tycktes män som sover i parker (eller vistas där åtminstone halva sin vakna tid) ha en betydligt högre benägenhet till kriminella handlingar än män med mera gängse förhållande till parker. Dessa, vid den tidpunkten, sensationella rön framkom i en fall-kohortstudie av män som vistas i Pillerilldammsparken i Dillby utförd av Institutionen för Samhällsmedicin i Dillby. Såhär 20 år senare har det beslutats skjutas till anslag för att göra en uppföljningsstudie på samma ämne för att undersöka hur förekomsten av luftvägsinfektioner och TBC har förändrats inom samma population över tiden. Resultaten är skrämmande och har lett till förslaget att stänga samtliga parker i Sverige. I det moderna Sverige har tuberkulos inte utgjort något större medicinskt problem. Likväl är det dock en mycket besvärlig åkomma för de som drabbas, lite som sådana där jobbiga stenar man får i skorna och aldrig lyckas bli av med. Den grupp – oftast män – som varje år insjuknar i TBC kräver tämligen intensiv sjukvård under lång tid och utgör således en belastning för vårdapparaten. I ekonomiska termer utgör visserligen kriminalitet ett mycket större problem i samhällskostnader räknat, men i och med den starka ökning av multiresistent TBC så räknar man med att dessa kostnader snart kommer att omfatta summor som överstiger bl.a. det Norrländska rymdprogrammet. Metod Först identifierades populationen ”park-boende män” / ”män med park-orienterat beteende” – dessvärre visade det sig att kontinuiteten kom att bli lidande i studien då män med stark anknytning till parker inte stannar i samma park sett över 20 år – vilket setts som en orsak till smittspridning. Därför gick det dessvärre inte att få tag på någon av de män som deltog i den tidigare studien. Den utvalda populationen – P1 – bestod av fyra individer (Benke, Sniffar-Jorma, Borås och Kniv-Ola). P1-gruppen förmåddes sedan (tämligen motvilligt) fylla i en blankett med standardiserade frågor. Deras svar har sedan körts i ett program där de jämförts med svaren från en oberoende kontrollgrupp – P2 (Torsten, Göran, Gustav och Nils). P2 valdes ut bland män som passerat parken och sade sig inte ha så stark anknytning till densamma och som dessutom matchats i ålder med P1. Slutsatser Medicinskt medför långvarig exponering för parkmiljö en markant ökad risk för luftvägsinfektioner. I P1 led även 50% av TBC – en ökning med 100% sedan den förra studien! I sig är inte resultaten förvånande med tanke på klimatet på våra breddgrader, framför allt de kalla nätterna. Att det skett en så pass stark ökning är däremot tämligen oroväckande och något att arbeta vidare med. Än mer anmärkningsvärt är sambandet mellan parkvistelse och kriminalitet. I den tidigare studien kunde man inte ge någon orsak till denna destruktiva effekt på karaktär och moral som längre parkvistelser tycks medföra. Att se en så pass allvarlig ökning har dock lett till att man har kommit fram till tänkbara orsaker såsom kostvanor hos parkboende, men framför allt den känsla av utsatthet och monotoni som ofta drabbar denna grupp. Männen i P2, vilka svarade för betydligt färre parkrelaterade aktiviteter, var till synes samtliga friska och ostraffade. I enlighet med resultaten av denna studie föreslår författarna således att man bör avyttra (förslagsvis bebygga) så stora parkytor som möjligt för att bli av med denna bevisligen hälsovådliga miljö. Parker har under de senaste 20 åren troligtvis bidragit till fler fall av TBC än någon annan smittkälla i vårt land. Författarna rekommenderar att man inte under några omständigheter besöker parker, och att vid besök strikt avstå från varje typ av födointag! Litteratur 1. Clinical Epidemiology: The Essentials Robert H. Fletcher, 2005 2. Klinisk Socialmedicin Niels Michelsen, 1992 3. Bergtagen Thomas Mann, 1924 4. Led Zeppelin Led Zeppelin 1969 5. Vi fem går på Skattjakt Enid Blyton, Oxford Press 1956 Pot. bindningar och jävsförhållanden Upphandlar parkytor för bygge av skånskt storsjukhus En socialmedicinsk visionär FOTO Simon Schmidt Bauer Avtjänat fängelsestraff i månader Antal dagar i park 11 A P O P T O S APOTEKET DOLLARN Text: Elna Ahlner (ja, hon är biomedicinare) TIDSLINJE 2009 08/10 Lund ansöker om tillstånd att utfärda apotekarexamen något annat program. Man kan dock tänka sig att apotekarprogrammet skulle påverka vissa andra program positivt. Göran Thomé, prorektor på Lunds universitet och motorn bakom projektet, tror absolut att kandidatprogrammet i biomedicin skulle kunna dra nytta av ett apotekarprogram genom gemensamma kurser under termin 1 och 2: - Med fler elever kommer en starkare vilja att förbättra kurserna och fler studenter betyder även större resurser till kvalitetshöjning. Idag finns apotekarprogrammet alltså bara i Uppsala och Göteborg. Göran Thomé poängterar att det är en förlust för hela Skåne att det inte finns något apotekarprogram i Skåne och att detta redan idag syns tydligt i bristen på apotekare på arbetsmarknaden. Han nämner 2010 Lunds Universitet tilldelas examensrätt för apotekare. Your home of INNOVATION You inspire We innovate www.gambro.com 12 även att kompetensen för att utbilda apotekare på BMC redan finns, men att det som sagt är ekonomin som hindrar. Det tycks då egentligen finnas två möjligheter för att apotekarprogrammet skulle kunna starta. Den ena är att Lunds universitet får fler utbildningsplatser (mer pengar) från stadsbudgeten, och den andra är att fakulteten “stuvar om” och skär in på något annat program. Läkarstudenterna kan dock torka sig i pannan. Med tanke på söktrycket och arbetsmarknaden kommer förmodligen inga platser att tas från läkarprogrammet - inte för den här gången iallafall. För ingen kan väl i sin vildaste, farmakologiskt förbättrade fantasi föreställa sig att det skulle finnas något viktigare än just, läkarna? 2011 30/3 Apotekarprogrammet presenteras på hemsidan 04/10 Universitetet presenterar att planerna lagts ner © 2008.09. Gambro Lundia AB Våren 2011 meddelade Lunds universitet att apotekarprogrammet skulle starta i Lund, och ännu när arbetet med denna artikel påbörjades var apotekarprogrammet fortfarande aktuellt. Det funderades över apotekarprogrammets vara eller icke vara, men snart skulle det visa sig att sanningen inte sträckte sig längre än till ”icke vara”. Så sent som i oktober i år meddelade medicinska fakulteten att programstarten 2012 inte blir av. Anledningen är, som till så mycket annat, bristande utrymme i stadsbudgeten. Varje år får Lunds universitet en viss mängd pengar, som motsvarar ett visst antal utbildningsplatser. I år saknade alltså medicinska fakulteten möjlighet att undvara 45 utbildningsplatser för ett nytt program, utan att samtidigt skära in på L Hej latinexperten! Julius Caesar går till en bar. Julius Caesar: Jag vill ha en martinus. Bartendern: Menar du inte en martini? Julius Caesar: Om jag hade velat ha en dubbel, skulle jag ha sagt så! /Eric A T denna är lång, vilket den är om den innehåller en lång vokal eller en diftong, eller annars om den följs av konsonanter som bildar positionslängd. Som framgår är vokalen som finns i lăbōrāns naturlång och därför ska betoningen vara: Córpus Labórans. Hej latinexperten! Hur kommer det sig att den nionde månaden september heter just ”september” (som ju verkar komma av sept- som väl betyder ”sju”) när månaden borde heta ”november” (den nionde)? Fel är ju även ”oktober” och ”december”. /Robin Hej latinexperten! I våras var jag på Corpus Laborans. Jag har hört det sista ordet betonas på två olika sätt och jag undrar om något är mer rätt än det andra? /Anna Bra att detta kommer upp i spalten! Latinkunskaperna kring betoning verkar behövas fräschas upp. Lăbōrāns är presens particip av verbet lăbōrō som har grundbetydelsen ”arbeta”. En direkt översättning av lăbōrāns är ”arbetande”. Betoningen för ett latinskt ord ligger på paenultiman (den näst sista stavelsen) om Den första romerska kalendern infördes redan under kungatiden (753 f.Kr.–509 f.Kr.) och från början lär den enbart ha bestått av tio månader, nämligen mars till december. Månaderna januari och februari lades först senare till. Med denna kunskap blir det enklare att förstå hur de latinska namnen på årets sista fyra månader har uppstått. Räkneorden septem, ”sju”, octo, ”åtta”, novem, ”nio”, och decem, ”tio” har gett upphov till mensis September, mensis October, mensis November respektive mensis December. Den femte månaden hette ursprungligen mensis Quintilis efter quintus, ”den femte”, innan den fick sitt nya namn mensis Iulius för att hylla Julius Caesar. Som säkerligen bekant var Quintus ett särskilt vanligt förnamn den romerska historien. Många tror att namnet från barnet gavs till det femte barnet inom en familj. Andra menar att det också kan ha handlat om vilken månad barnet föddes i. För övrigt var det ju Julius Caesar som såg till att året fick 365 dagar och 366 dagar med skottdagen. Innan den julianska kalendern infördes 46 f.Kr. var tideräkningen smått rörig eftersom extra månader ibland fick införas för att året inte skulle förskjutas i och S O N D A N I N E X P E R T E N med att året hade enbart 354 dagar. Den julianska kalendern används än i dag, men skottdagar läggs inte till närmast efter sekelskiften, efter en förändring av påven Gregorius XIII, eftersom jorden gör ett varv kring solen några minuter snabbare än 365 1/4 dag. Hej latinexperten! Skulle en läkare kunna prata latin med en latinkunnig patient? /Malin Vilken intressant fråga! Det finns en del människor som i dag pratar enbart latin med varandra. Låt mig få demonstrera detta med en dialog: Marcus: Salve, médica. Médica: Salve, Marce. Quid est? Marcus: Me male hábeo hódie. Caput et fauces dolent. Médica: Frons vidétur cálida. Febrem magnam habes. Potésne noctu dormíre? Marcus: Noctem pervigilábam. Médica: Gravédine labóras. Medicínam tibi hábeo. Marcus: O, multas grátias, médica. Vi blir så glada över att få så många frågor och ett och annat skämt. Fortsätt att skriva till latinexperten Anders Törnkvist på [email protected]! D T H E C I T Y Malin Zimmerman knows good sex* *(and isn’t afraid to ask) I nätdejtningens tidsålder vilar en desperation över ensamheten. Som att man som singel bara är en halv människa, dömd att söka efter sin yang med ljus och lykta. När det första lyckoruset har lagt sig hos Lundanovischerna, övergår det promiskuösa nationsklubbandet ofta snabbt över i nyförälskelse, för att sedan stabilisera sig och utkristalliseras i parformationer. Och de har alla drabbats av toffelsyndromet. Ni vet. Alla vinkvällar med tjejerna, alla spontanutgångar, alla förfester med alldeles för många boxar billigt Tysklandsvin- de blir plötsligt utbytta mot en kavalkad av parmiddagar och slibbigt gulliga tv-kvällar. Tvåsamheten är som en exkluderande sekt där alla vi singlar anses lite misslyckade. Vi som inte har någon att krypa ner hos när novembervindarna börja blåsa iskallt utanför fönstret. Sen blir det vår uppgift att sopa ihop spillrorna när tvåsamheten går i kras. Plötsligt material- iserar sig ett förstående gäng av tjejkompisar som hämtar snorpapper, lyssnar i oändlighet och drar iväg den ofrivilligt nyblivna singeln på pubertala nätter på ÖGs dansgolv. Livet för oss partnerlösa får en nytändning och möjligheterna målas upp i en rosaskimrande dager à la Sex and the city. Frihet! Innan livet lunkar vidare i samma makliga takt som innan och vi alla trillar tillbaka in i vardagen och fortsätter jakten på någon som kan hålla om oss, i alla fall för en kväll. Men vad vet jag. För rätt vad det är står man där på IKEA en söndagsförmiddag med en blodsockerlåg pojkvän och Malmös alla barnfamiljer och försöker välja nya gardiner. Men till dess avnjutes singellivet bäst som en sån där paraplydrink man beställer på stranden förföriskt leende mot den snygga bartendern, lutandes mot bardisken för att framhäva sin solbrända klyfta, med önskemålet: ”Surprise me”. Surprise me! 0708-495632 FOTO Simon Schmidbauer 13 I N L T E R V J U I M I T Intervju med den intellektuelle allt-i-allon Fredrik Johansson När myten om den extremt effektiva och ambitiösa, 23-årige (!) läkarstudenten som dessutom är hjärnforskare, amanuensansvarig, filosofistudent och mycket aktiv i föreningslivet nådde Sonden gav vi oss genast ut för att slå hål på myten. Det visade sig lättare sagt än gjort när vi fångade Fredrik Johansson på Stamstället, mellan labbet och PBL-mötet (som tutor alltså) för att ta reda på hemligheten bakom framgångarna. Hej Fredrik. Jag har ett diffust minne av att vi kan ha diskuterat det här i kön till ÖGs, men för att bena ut situationen börjar vi med frågan: vad är på gång just nu? - Hej Sonden! Det har jag inget minne av.. Hur som helst håller jag just nu på med hjärnforskning, med en avhandling under Germund Hesslow som handlar om temporal kontroll. Jag är inskriven på läkarprogrammet, men då jag inte hinner med de kliniska placeringarna just nu så ligger detta på hyllan för tillfället, och så skriver jag på min masteruppsats i filosofi, inom kunskapsteori och medvetandefilosofi. Jag är också amanuensansvarig för anatomiundervisningen och tutor på läkarprogrammets T2. Eftersom jag är mycket intresserad av folkhälsa så är jag engagerad i IFMSA och Svenska Läkaresällskapet på fritiden. Whoa. Hur hinner man man? - Jo (skrattar) det är ju ganska mycket när man ser det så. Men en period pluggade jag faktiskt 400%. Då var det till och med mer än nu, så allt som allt har det blivit motsvarande nio års studier på fyra års tid. Tidigare var det lite sömn och mycket kaffe som gjorde det, men nu har jag hittat en mer hälsosam och vetenskaplig approach. Jag faktiskt inte ens en kalender, utan experimenterar med två principer. Enligt paretoprincipen (matematisk/ekonomisk effektivitetsprincip, reds anm.) utförs 80% av arbetet under 20% av tiden, vilket har gjort att jag har kunnat kapa arbetstiden genom att vara mer effektiv helt enkelt. Den andra teorin, Parkinsons lag, innebär att tiden det tar att utföra ett arbete alltid fyller ut sin tidsram. Man kallar den också för deadlinemiraklet - bara man sätter en deadline så blir det gjort! Mitt prokrastineringsvärde är lågt och jag jobbar effektivt. Det allra viktigaste är dock träning varje dag. Annars skulle jag aldrig orka. Är hjärnan gjord för att plugga hela tiden? - Absolut inte. Det är därför jag aldrig arbetar mer än 50 timmar i veckan. Vad tycker du om hjärnkapacitetsförbättrande medicinering då? - Har ingenting principiellt emot det. Jag ser inte någon kategorisk skillnad mellan en kopp kaffe och en magnetstråle riktad mot parietalloben. Okej, detta låter ju ganska straight forward. Men vad är målet? Vad gör du om 10 år liksom? 14 - Mitt mål är att förstå nästan allt, och det torde jag behöva ett oändligt antal livstider till, varför mitt mål inte kommer att ändras. Exakt vilken metod jag ägnar mig åt om 10 år vet jag inte. Jag kanske arbetar med partikelfysik då. En svensk nobelpristagares främsta rekommendation till unga forskare var för övrigt att lämna landet så fort som möjligt. Det fick mig att undersöka saken. Han verkar ha rätt. jag kan minnas. De två av varandra beroende skälen är dels att intellektuell stimulans ger mig njutning, och dels att jag blir uttråkad oerhört snabbt om jag inte har många olika projekt på gång. Vad prioriterar du bort i livet då? - Jag upplever faktiskt inte att jag prioriterar bort något kategoriskt viktigt. Jag är bara effektiv, därför hinner jag. Önskar du någon gång att du gjorde något annat? - Nej, det har faktiskt inte hänt i någon viktigt bemärkelse hittills. Du ger mig prestationsångest. Får du själv aldrig prestationsångest? - Det kan jag inte erinra att jag någonsin haft. Men du vill inte bli läkare? - Det tror jag inte att jag vill. När jag fortfarande gick på gymnasiet upptäckte jag att ville förstå den mänskliga varelsen. Jag är fascinerad av att studera organismen som sådan, normalfysiologi och patologi, men det praktiska arbetet lockar mig åtminstone inte för stunden. Jag kunde helt enkelt inte riktigt välja studielinje så jag bestämde mig för att försöka göra allt som jag valde mellan - neurofysiologi, medicin och filosofi. Varför gör du så många saker? - Jag har haft många bollar i luften så länge Varför är inte alla så effektiva som du? - Jag har inte några utvecklade tankar om det, eller någon statistik på att så ens är fallet. Något som verkligen har hjälpt mig är att jag aktivt har ägnat mycket tid att utveckla min effektivitet. Ser du någon gång ner på oss andra som inte gör så många saker? - Självklart inte. Alla spenderar sina 24h på något och väljer själva på vad efter motiv och begär - något som vi inte tycks kunna kontrollera själva. Är du med i mensa? - Har aldrig ansökt om medlemsskap. Jag har aldrig testat mitt IQ och förstår inte varför man skulle vilja göra det. Jag är inte heller helt säker på att jag skulle platsa. IQ är ju inte allt! Förstår helt enkelt inte syftet med föreningens existens. Har du några andra talanger? - Jag är medeldistanslöpare, har mitt eget köttbullerecept och har en talang för att hitta ovan- “Det allra viktigaste är dock träning varje dag” I L liga skor, strumpor och hattar. Ja, du är ju känd som en kille med lustiga hattar och röda skor: Har du alltid försökt sticka ut sådär, och var kommer alla hattar ifrån? - Det handlar nog snarare en atypisk smak, men nej det har nog blivit mer och mer så med åren. Det mesta kommer ifrån utlandet. Spanien och England. Särskilt stadsdelen Islington i nordöstra London och är bra för hattar och udda artefakter av alla dess slag. Från nordöstra London och söderut: berätta om neurosexologin? - Jaså det! När jag utbildade mig till sexualupplysare och samtidigt började med min egen hjärnforskning insåg jag hur låg kunskapsnivån i neurosexologi är. Jag ägnade ett par månader åt att sätta ihop en slags review och har sedan dess under ett par år föreläst vid ett tiotal universitet i olika länder, härnäst vid McGill University i Kanada. Okej, men till s(t)aken: blir man bättre i sängen av neurosexologi? - Det säger sig självt att det är en fördel att förstå ett biologiskt system man avser att extrahera en viss output från. Ooh, är det en raggningsfördel också att vara neurosexolog? - Inte avsiktligt, men låt oss säga att auditoriet nästan alltid består av 95% tjejer och att kontexten ibland får naturliga följder. Kul för dig. Börjar få ont om frågor nu, så: Vad är du bäst på? - Att identifiera vad som är viktigt och allokera E S N T E R V J U S mina resurser dit. Vad är du sämst på? - Att anpassa mig till miljöer jag inte skulle ha valt själv. Är kanske inte heller någon expert på att följa somliga sociala konventioner som jag inte förstår grunden till. Har du någon idol? - Många. Bertrand Russell för sin skrivkonst och förmåga att erkänna sina misstag - gör om, gör rätt (även om det inte blev rätt ändå i min mening). Karl Popper, Friedrich von Hayek, Albert Einstein och Ludwig Wittgenstein utgör övriga medlemmar i min idolkvintett. Det är det kreativa nytänkandet jag beundrar. vad är mitt existensberättigande? - Jag förstår inte frågan. Och jag känner inte särskilt många av de jag har på FB. Jag omger mig med en mycket liten intim krets. Fattar. Jag har sparat min mest originella fråga till sist: Vad är meningen med livet? - Är det mörkare på natten eller i staden? Båda frågorna har för mig semantisk nollstatus. Mening förutsätter intention, syfte förutsätter skäl - koncept som inte är applicerbara på livet. Vi är här för en kort tid som en följd av biokemisk slumpmässighet, precis som bananflugan, stenen och palmträdet. Inga av oss har en mening. Kommer du att vinna nobelpris? - Självklart. Det är bara en tidsfråga... Såg att du har en hemsida. Där står att du heter J Fredrik Johansson. Vad står J:et för? Jan. På hemsidan kan man också läsa om ditt alter ego. Vad gör ett alter ego? - Mitt alterego Doctor Chronon är en superskurk som ställer till skämtsamma hyss för några utvalda vänner som delar min humor. Lek är ett underskattat intellektuellt stimulus. Se på alla teoretiska fysiker som älskar Sci-Fi och serietidningar. Var du med på nollningen? - Absolut. Jag är fortfarande ganska nöjd med att ha varit årets nolla 2008. Du har till och med fler vänner än jag på FB, Om frågan egentligen handlar om förvirring kring hur ens tid kan användas har jag några råd. Maximera din njutning i alla dess former såvida du inte kommer i vägen för andras och hjälp gärna andra på vägen. Reproducera gärna så att fler av din art får en chans till att uppleva samma upptäckarglädje som du har fått och bidra gärna med kunskap så att följande generationer har bättre möjligheter att få ut mer av världen. Vi finns i universum av en slump men det är upp till oss själva vad vi gör med henne. Så var Fredrik tvungen att hasta vidare till PBL-mötet, och Sondens mythbuster blev ensam kvar. Utan myt och med en hel tallrik hälsokost från Stamstället att äta upp. Idag börjar mitt nya liv. “Inga av oss har en mening” För att undersöka om Fredrik verkligen var så grym som han verkade utmanades han i armbrytning på Stamstället. I själva verket klåddes han dock enkelt av Sondens redaktör. Vissa tävlingar kan man helt enkelt inte vinna med hjärnan Fredrik! Nästa veckas schacktävling riskerar dock att bli inställd p.g.a. dåligt väder... bilder: Anton Jarnheimer 15 C O R B A L E N 2 0 1 1 FOTO Simon Schmidbauer Välkommen till Sonden på 25-årsfirandet av Corbalen via Twitter #corbalen Tårtmasters kör igång med trumpet #corbalen Tack till Övermarschalk Jenny Landström och alla andra som gjorde Corbalens 25-årsjubiléum, den 22 oktober 2011, möjligt ! Sean Connery sov i sin kostym för att känna sig bekväm på film. Sonden Twittrar och svettas lite #corbalen Fork längtar efter förälskelser. Men det har man bara på våren. Hösten är depressiv, och 1968 åkte man till Gotland. #corbalen Tydligen inte OK att ha iPhone vid bordet. Bakåtsträvande i frack?! #corbalen Anja i grön klänning och järnkors berättar om sin dröm om en karriär i det militära och citerar Churchill. #corbalen LÄNGE LEVE KVINNAN. Snaps #corbalen ..men det är inte patologiskt att tala danska! /Arne (toddy) Lindgren #corbalen Slut på utomäktenskapliga förbindelser. Nils Otto Sjöberg in my heart #corbalen Fysiologi. I Dalby kräks man på gatorna #corbalen Lützen-fyrverkeri #corbalen M O R D F Ö R A N D F E - När Anja talar står kåren stilla S T Y R E ORDFÖRANDE L S E N Anja Nylander [email protected] 046-222 01 08 / 0709-38 70 13 VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT ANSVAR Johan Danielsson [email protected] 046-222 06 80 / 0736-753571 SOCIALT ANSVARIG Malin Zimmerman [email protected] UTBILDNINGSANSVARIG Lars Hellström [email protected] STUDENTHÄLSOANSVARIG Cal Ljung [email protected] INFORMATIONSSEKRETERARE Louise Mucchiano [email protected] ANSVARIG FÖR INTEGRATION OCH KOMMUNIKATION (IoK) Lina Broman [email protected] U T S K O T T UTBILDNINGSBEVAKNING Medicinska utbildningsrådet [email protected] Biomedicinska utbildningsrådet [email protected] Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd [email protected] SOCIALA UTSKOTT Sexmästeriet Övermarskalk Novischförmän Brunchen Ärtan Kören Ultraljud Idrottsutskottet Kulturutskottet Sonden [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] IT-ANSVARIG Jens Wretborn [email protected] K O N T A K T MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ EXTERNPOST INTERNPOST TELEFON E-POST HEMSIDA BMC, H10, 221 84 Lund HS 66 046 - 222 06 80 [email protected] www.mfskane.se Jag tänkte använda min första spalt i Sonden till att berätta för er varför jag har valt att engagera mig i kårens arbete. Men först tänkte jag berätta vem jag är. Mitt namn är Anja Nylander och i våras gick jag termin 8 på läkarutbildningen i Lund. Förra året var jag ordförande för Medicinska utbildningsrådet, MUR, som är MFs utskott för utbildningsbevakning på läkarutbildningen. Jag har inga allergier, hade aldrig varit på bal i Lund innan jag klev på som MF-ordförande och jag får en kick av att höra min egen röst under viktiga möten. Mitt engagemang i kåren kom sig av att jag under termin fyra upptäckte vilka det är som är de egentliga experterna när det kommer till att planera och förbättra våra utbildningar. Just det, det är vi studenter! Genom att vi själva deltar i alla undervisningsmoment och placeringar under vår utbildning så vet vi vad som är bra och mindre bra, vad som fungerar och inte fungerar, vilka moment som kommer i en bra och logisk ordning och vilka som borde placeras någon annanstans i utbildningen. Och genom kåren har vi möjlighet att delge programledning och fakultet vår expertis! Så underskatta aldrig betydelsen av kursvärderingar, terminsråd och utvärderingar. Era tankar i form av konstruktiv kritik och förslag på förbättringar är det som gör att nästa kurs slipper de dåliga moment som ni utsattes för. Det är ibland svårt att peka exakt på när kåren gör sina största framsteg för en bättre utbildning. Men jag är säker på att vi genom att finnas på alla nivåer, överallt, ständigt beredda att berätta vad vi tycker, ser till att våra utbildningar ständigt förbättras. Och ibland är det glasklart, som till exempel nu när vi förhoppningsvis har lyckats med att få till en mer rättvis och transparent bedömning av era utlandsutbyten, läs mer på sidan xx. Ett annat fantastiskt bevis på när studentåsikter tas till vara för att skapa en så bra utbildning som möjligt är läkarutbildningen i Helsingborg som startar till våren. Till alla som ska börja där vill jag bara säga en sak: grattis! Det är härligt att se att många av de problem som vi ständigt brottas med på kliniska terminer i Lund och Malmö är lösta innan studenterna ens hunnit börja i Helsingborg. Det ska bli häftigt att följa utvecklingen och se hur mycket av allt nytänkande i Helsingborg som kommer att leda till en förnyelse av läkarutbildningen också i Lund och Malmö. Jag ser ljusa tider framöver. För er som vill hälsa på hos din kår så vill jag berätta att MF har fått en ny expedition. Numera hittar ni oss på bottenplan i BMC’s nya studentcentrum. Jag vill också passa på att önska er alla hjärtligt välkomna till de aktiviteter som kåren ordnar i Malmö under hösten. Vårt kapell, eller Locus Medicus Malmoensis, ska inom kort slå upp portarna för mer regelbunden verksamhet och jag hoppas att vi ses där! 17 K U L T U R F I M P S K A D E T V A Sonden går på konstutställning text: Hampus Holmer Medicinstudenter med fokus på det vetenskapliga kanske inte alltid ser vitsen med konst. Om man får tro Medicinska Föreningens Kulturutskott (KulU) så verkar studenterna möjligen kunna sträcka sig till att ägna sig åt bakning då och då. Men det är långt ifrån kanelosande förkläden som Sonden möter den portugisiske konstnären João Leonardo i Martin Bryder Gallerys källarlokal på Nygatan i Lund, inför hans första soloutställning i Sverige. Nedanför en mycket brant trappa breder vitmålade stenväggar ut sig, innanför vilka tre män arbetar frenetiskt med den kommande utställningen ”Seven Seconds”. En av dem presenterar sig som konstnären bakom utställningen, som består av en samling nyproducerade verk. João Leonardo har helt enkelt samlat på sig och sorterat egna och andras cigarettfimpar, som han använt för att skapa mycket kraftfulla symboliska konstverk. Han talar både om den visuella paradoxen mellan cigarettfimpen som skräp som man kastar bort och hans organiserande av fimpen till något vackert och strukturerat och om de mer symboliska betydelserna av verken. Utställningen heter alltså Seven Seconds, vilket är snittiden som det tar för nikotinet i en cigarett att nå hjärnan, utgörs av två skulpturer av konstnärens eget ansikte, gjort i hoplimmade fimpar, en tavla som föreställer hjärnan i vitt (orökta filter) omgiven av ”smutsiga”, rökta filter. Slutligen har Leonardo skapat en enorm lista av alla 5309 kemikalier som finns i cigarettrök. Utställningen, som arrangeras av studentkonstföreningen Pictura som ett gästspel på det etablerade Martin Bryder Gallery ligger verkligen i gränslandet mellan konst och vetenskap. João har ägnat mycket tid åt research och talat med forskare kring cigarettens fysiologiska effekter. Syftet med utställningen, som är ett led i en serie utställningar om och med cigarettrökning, verkar komplex. Konstnären själv 18 har varit rökare sedan 15 års ålder (nu 37) och ser egentligen verken som självkritiska. Han är inte intresserad av att säga åt andra vad som är rätt eller fel, och de direkt skadliga effekterna av rökning är outtalade i verken. Men de finns samtidigt obehagligt tyst närvarande. João säger att han kommer att sluta röka snart, och har hört att vårt svenska snus skall vara bättre. och gör konst som väldigt få kan ta till sig. Konst, förklarar han, är samtidigt väldigt fritt. Det är det som en grupp bestämmer sig för att kalla för konst. Att konst behövs råder det dock inget tvivel om: - Utan konst vore världen mycket fattigare, som en värld utan musik. När jag tar den nästan vertikala trappan upp - Jag har en tvetydig känsla inför cigaretten. Den pekar på våra egna motsägelser. Vi kan ju själva välja vad som är bra eller dåligt för oss. Samtidigt är rökning förknippat med eldens mystik ända sedan indianerna började med att inhalera rök, och dessutom nära förknippat med synd och sex. Rökning har fått många positiva ansikten genom reklam och ikoner genom tiderna, men ändå tror jag att tobak kommer att försvinna, trots den starka industrin. Vi kommer inte att se några cigarettfimpar på gatorna om hundra år, och då har jag kanske skrivit historia. Fast samtidigt vore det kanske tråkigt att bli ihågkommen som ”the cigarette-butt artist”. Med en examen från Malmö Konsthögskola och gedigna kunskaper i konsthistoria och konstteori är han ändå förvånansvärt opretentiös. - Jag kan självklart tala det komplicerade konstspråket, men till vilken nytta? För mig handlar konst om bilder som, till skillnad från majoriteten av alla bilder i vårt samhälle, inte försöker sälja något, om bryggan mellan det visuella och idéer egentligen. Visst kan det vara viktigt med akademiska förklaringsmodeller till hur konst ser ut, men det får inte vara viktigast. Det är verken som räknas. Under samtalet kommer vi fram till att det egentligen är onödigt med konst när det inte säger något. João kallar det för intellektuell masturbation när konstnärer vänder sig inåt ifrån galleriets källare hoppas jag verkligen att många kommer att se hans utställning. Att många får se och reagera på den opretentiöse portugisens verk, och att någon kanske till och med inser att konst kan vara mer än jäst, smör, mjölk, strösocker, salt, kardemumma, vetemjöl, kanel och så lite ägg för ytan. “Utan konst vore världen mycket fattigare, som en värld utan musik” FOTOARKIV João Leonardo på Martin Bryder Gallery i källaren på Nygatan 12 i Lund. Utställningen pågår 23/10 – 12/11 Öppet: tis/ons/fre/lör 14-17 tor 16-19, sön/mån stängt galleripictura.se martinbrydergallery.com FOTO Simon Schmidbauer I N T E R N A T I P A Y O N A L ( m o n d Y O U R e n ) W A Y - The impacts of introducing tuition fees upon non-EU students on the Swedish education establishments text: Mohamad Zakaria Master Student in Public Health As an international student who has studied at several master programs at Lund University and other universities in Sweden, I can say with confidence that Sweden is losing many talented students from outside the EU by introducing that big amount of tuition fees. The student may want to stay and study at his/her home country where the expenses of tuition fees and living expenses could be much lower unless the student or his/her parents have enough money then they prefer to spend that money on tuition fees in an English speaking country where the language is not a burden to find employment afterwards. The Swedish lecturers teaching the class where there is a mixture of nationalities and cultural background were also gaining knowledge and experience from those non EU students who have been indeed the first hand information about the development of education and research in their countries. International students have introduced new ways of thinking and new ways of analysing particular topics of interest to the courses they are enrolled at. Swedish students have also been gaining a lot from being part of the global class at the Swedish universities. They did not have to travel to many countries around the world to get that experience since they could have big part of that experience being at the Swedish university at home. Many programs at various Swedish educational establishments were basically built to teach international students particularly at small educational institutions. International programs in Engineering at Swedish universities and colleges usually have most of their students coming from non-EU students and by thus creating employment opportunities for Swedish university teachers. Some small universities in Sweden will have to reduce their teaching staff and also may close some programs due to small number of such non-EU students who might have the possibility to pay this relatively big amount of tuition fees. This means more unemployment among Swedish academics. Some possible strategies for Swedish universities to successfully cope with the new reality For the sake of fairness, it is important to say that the leadership of Swedish universities have been one of the most fierce opponents of introducing tuition fees for non-EU students since they do understand well that such move will affect the internationalization of the Swedish universities/colleges and the global network that is nowadays a necessity including for assessing the international ranking of universities which 20 is important for any prestigious university in the 21 century. But since introducing a tuition fees for non-EU students is already a fact, the Swedish universities need to further discuss the way forward on how to come up with new innovative ideas to attract non-EU Swedish students. The fact that most international students are not able to find a qualified (or even in most cases also unqualified) part-times jobs to cover their living expenses during their studies is one of the problems that may affect attracting non-EU potential fees paying students. In the USA, Australia, Canada, the UK and many other countries, the international students have much less problems in finding such jobs. In fact, the universities themselves create jobs for international students inside the universities with jobs as teachers’ assistants, lab assistants, or in the administration of various courses. The universities use such jobs to help the international students to reduce the amount of tuition fees they have to pay. Therefore, such countries are more attractive to highly qualified international stu- to pay such amount. Therefore, the Swedish universities need to make efforts to reduce the amount of tuition fees required even if this means to get some subsidies of the Swedish government since this is of Sweden’s interest in the long-run. Moreover, Swedish universities/colleges need to create a system of rewards for those international students who have high performance in the studies. This will definitely stimulate all the students to perform better in their studies and will improve the quality of education in general. Creating some research positions, network with the Swedish industry through paid internships, and possible PhD positions for the talented students after their graduation may also be part of the Swedish universities marketing strategy to attract the most talented students from both the EU and outside the EU. Unfortunately, the Swedish educational establishments have not done much in that aspect unlike the many other prestigious universities around the world that compete for attracting the most talented students. dents to study at. The Swedish universities and colleges need to learn from such universities experiences that definitely attract talented students. Moreover, the immigration rules for well-educated people in those countries are more attractive than the Swedish immigration rules. Indeed, the Swedish parliamentarians have been discussing easing the immigration rules for the PhD students studying in Sweden but even that have not yet been agreed upon. It has been taking too long to take a decision. Therefore, the Swedish universities have to lobby further in easing the immigration rules for the master and PhD students from outside the EU if the universities are to compete for fees paying students in the competitive international market. The Swedish universities and colleges might also try to convince the policy makers to reduce the current tuition fees. Shifting from absolutely no tuition fees at all to fees that may reach more than 170.000.00 Swedish kroner per academic year is not sustainable way of doing business. The wise policy makers usually put a tuition fees strategy which gradually increases with time. They should have put a fees half of what it is now and test if students will apply and pay. Only afterwards they may decide on whether to increase the amount or not depending on the number of international students who agree Final comments It is not wise to only create a policy on an argument that other countries are practicing the tuition fees payment from non Swedish students studying at their educational institutions. There is a need for appropriate cost analysis that takes into account not only financial shortterm aspects but also strategic interests and long-term benefits for Sweden. There is also a need to take into account what the other countries are providing tuition fees paying students with that Sweden currently is not. The quality of education, reputation of the institutions, the climate issues, the language barriers, the cost of living, and also the employment aspects among many other issues of importance must be taken into account for building successful long-term strategies which ensure that Swedish universities and colleagues do not become isolated but more globalized. I believe that Swedish universities will eventually manage to find more creative, innovative, and competitive ways that ensure the success in attracting the most talented and brightest students from all over the world; that the Swedish universities will stay amongst the most prestigious universities in the world. However, there is always a need to re-think and to re-evaluate the current strategies and taken decisions based on the actual results and not only on the hopes. “I believe /.../ that the Swedish universities will stay amongst the most prestigious universities in the world.“ I S T Från en säker källa, nämligen ordförande själv, kan Sonden i detta nummer rapportera om den senaste storsegern som Medicinska Föreningens utbildningsbevakning vunnit. Förra årets universitetsgemensamma kvalitetsutvärdering EQ11 identifierade några områden som vår fakultet borde förbättra. Dessa prioriterade områden diskuterades nyligen med Medicinska fakultetens “Educational Advisory Board”, EAB, när de var på besök. EAB består av lärare och pedagogiskt kompetenta personer från Sverige och Norden som kommer till fakulteten en gång om året för att diskutera och ge förslag på hur fakulteten ska förbättra sin utbildning. Internationalisering är ett av de prioriterade områdena som diskuterades med EAB. Diskussionen inleddes med att Karin Frydenlund, chef för fakultetens internationella avdelning, redovisade det vi nog alla vet. Endast ett fåtal av studenterna på våra utbildningar tar chansen att studera en hel eller del av en termin vid ett annat universitet vilket inte överensstämmer med fakultetens ambition. Vi vet att det innebär mycket jobb att planera och genomföra sitt utbyte, men att det är mödan N T E I R N A T I O C värt för att få chansen att åka utomlands och vidga sina vyer. Det är inte det omfattande arbetet inför utbytet som är orsaken till att så få åker, istället är det problem med att få sitt utbyte godkänt av terminsansvariga som stoppar den student som vill på utbyte. Ofta innebär ett utbyte att man, väl hemma igen, måste utföra ett antal kompletteringar för att bli godkänd på kursen. Många av våra kurs- och terminsansvariga tycker helt enkelt inte att någon utbildning utanför Lund och Malmö kan mäta sig med den vi har här. Givetvis har de fel. Medicinska Föreningens representanter argumenterade under EAB för att fakulteten måste visa att de menar allvar med att vi ska ha internationalisering under våra utbildningar. Fokus måste skifta från de detaljer du riskerar att missa under ett utbyte till allt mervärde som utbyten innebär både för studenten själv och för hela läkarutbildningen i Lund. Studenter som kommer hem från utbyten bidrar till en ökad medvetenheten om vår omvärld. För att detta ska vara möjligt måste makten att avgöra om ett utbyte ska godkännas eller inte flyttas från enskilda terminsansvariga till någon som kan se till helheten och bedöma om kursmålen har N A L I S K E R I N G ! uppnåtts utan att fokusera på detaljerna. Under EAB fick kårens representanter medhåll från EAB och särskilt från en lärare från Karolinska Institutet. Där bedöms alla utbyten av särskilda internationella studierektorer. Nu har Nils Danielsen, ordförande för biomedicin- och läkarutbildningarnas utbildningsnämnd (NBMFU), utlovat en nyordning. Genom att ansvaret för att bedöma om ett utbyte håller tillräckligt hög kvalité flyttas från de terminsansvariga hoppas vi att varje utbyte som överlag uppvisar tillräckligt hög kvalité godkänns. Det finns ingen anledning att hålla fast vid attityden att ingen utbildning utanför Lund och Malmö är bra nog. Precis som man kan undersöka patienter på olika sätt och ändå komma fram till samma diagnos så kan man uppnå sina kursmål via olika utbildningsmoment. Nu hoppas vi att även du tar chansen att åka på det utbyte du trodde var omöjligt! Är du sugen så är det bara att kontakta internationella kontoret som finns i nya studentcentrum på BMC! Och stöter du på patrull så kom förbi kårexpeditionen! F O N D E N DEN GODOMLIGA LÅDAN text: Julia Frändberg bild: Simon Schmidbauer Hur ser den ultimata matlådan egentligen ut? Finns det någon sådan? Är den billig (ett halvt paket blodpudding, vitkål och lite lingonsylt), supergod (någonting med lax och avokado, eller kanske grekiska biffar med tzatziki och klyftpotatis så att kursarna tre bord bort sneglar avundsjukt) eller full med långsamma kolhydrater för att klara en lång eftermiddag med näsan i böckerna? Sonden gav sig ut mitt i lunchrusningen på BMCs nya studentcentrum för att ta reda på vad som faktiskt gömmer sig i studenternas matlådor, och varför. Love Lindau Liljekvist, student, äter korvgryta med pasta. Varför är detta den ultimata matlådan? - Den är god, nyttig och kan varieras på en massa olika sätt! Den här gången hade jag i kikärtor, det är bra för det är både nyttigt och så kan man få ganska stora mängder. Jag använde sojakorv också, för att det är godare än vanlig korv. Man kan variera den här rätten hur mycket som helst, man kan ha i broccoli, tomater, lök, morötter... ja vad man känner för! Och så fullkornspasta till det. närmare förklaring: - Det började i somras, jag hade varit och hälsat på mormor i Kalmar och när hon vinkade av mig på perrongen fick jag två gigantiskt stora squash av henne. De var stora som tjocka bebisar! Så då gjorde jag jättemycket soppa på en av dom, och sen på den andra. Fyllde frysen helt enkelt. Sedan fick jag mer squash av mormor, så soppan har liksom aldrig tagit slut. Jag har fortfarande frysen full. Cal Ljung, student och f.d. brunchmästare i MF, äter fiskbullar i hummersås. Varför är detta den ultimata matlådan? Det är lätt att göra och gott. Men fiskbullarna måste ha varit frysta innan, de ger en passande ishavssmak. Förövrigt bör alla matlådor ha varit frysta innan de ätes! Annars är det inte matlåda på riktigt. Det råder alltså rätt så skilda bud på vad som egentligen är ultimat att ha i sin matlåda. Love menar att rätter som är lätta att variera är bra, Emma håller med honom om att det är bra att kunna göra mycket av något, men bryr sig inte så mycket om variationen utan lever mer efter Emma Gustavsson, student, äter squashsoppa. Varför är detta den ultimata matlådan? - För att den finns! Jaha..? - För att den redan är gjord och finns i frysen. Emma berättar att hon har haft med sig den här soppan till lunch nästan varje dag hela terminen (alltså i åtta veckor), vilket ju kräver lite devisen man tager vad man haver. Cal gillar hummersås. Sonden gläds åt att hans förkärlek till före detta fryst mat inte märktes av nämnvärt när han styrde brunchen förra året. Men vad säger experterna då, de kanske har lite bättre överblick och mer generella tips kring matlådor? Och framförallt, hur äter de själva? Sonden kollade matvanor med en matforskare ”För övrigt bör alla matlådor ha varit frysta innan de ätes! Annars är det inte matlåda på riktigt” - Cal Ljung FOTO Mikael Risedal 22 1. Två olika typer av energibehov: 1. Professorn Charlotte ErlanssonAlbertsson och 2. Styrkemannen Stefan Emanuelsson och en träningsexpert. Charlotte Erlansson-Albertsson som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi och arbetar med aptitreglering säger så här: - På min tallrik ligger en halv avokado, tomater, lök, svarta bönor, en bit surbröd, gärna räkor och en bit brie, och så vatten att dricka till. Efter det kaffe och en bit mörk choklad. Allt får plats på en tallrik och jag kan fortsätta att arbeta även efter lunchen utan att däcka!! Stefan Emanuelsson, som är verksamhetschef för Gerdahallen, har ett lite annorlunda energibehov och poängterar hur viktigt det är att anpassa mängden mat efter energiförbrukning: - Jag har ett ganska intensivt arbete, långa arbetsdagar och den fantastiska förmånen att få jobba hårt fysiskt i tjänsten. Mina luncher blir därför rejält rikliga, jag väljer gärna kolhydratrika rätter och är inte rädd för att använda fett så att jag kommer upp i rimlig energibalans. Jag äter sällan mellanmål och som tur är, är jag inte så blodsockerkänslig men nästa måltid blir den middag jag äter efter jobbet framåt kvällen, ofta ganska sent. Då är jag rejält hungrig! Äter vanlig mat, aldrig kosttillskott! Mitt viktigaste kostråd är att äta tillräckligt! Detta skall alltså ställas mot hur stor energiomsättning man skapar. Är man en lågenergiförbrukare måste intaget begränsas och jobbar man fysiskt och tränar hårt och mycket, måste man öka intaget. Det blir lättare att nå en näringsmässigt väl sammansatt mat om man äter mycket, äter man lite, blir tanken bakom sammansättningen viktigare. Träningen blir alltså vid sidan av alla andra viktiga träningseffekter, en väg att skapa marginaler som ger större handlingsfrihet i fråga om vad man äter. 2. F O N D E N 2. 1. 3. 1. Emmas åtta veckor gamla squashsoppa 2. Cals frysta fiskbullar 3. Love loves korvgryta 4. IsCal kille 4 FOTON Simon Schmidtbauer M E D I C I N D A U M E D A G E N text: David Gustafsson bild: César Baldaccini (“Le Pouce/Der Daumen”) u har sett dem överallt – sittande på bussar, i fikarum och på föreläsningar. Gående längs städernas gator. Människor med böjda ryggar och intensivt feberstirrande blickar, fullständigt ovetande om vad som försiggår i den omedelbara omgivningen. Kanske är du till och med själv en av dem. Det hela började sommaren 2010. En norrman vid namn Håkon Bertheussen ägnade sina lediga stunder åt att skapa ett mobilspel, en så kallad app, som i augusti samma år kom att lanseras under namnet Wordfeud. Redan första natten laddades spelet ner 10 000 gånger. Sedan dess har det spritt sig i rasande tempo och om utvecklingen håller i sig kommer hela jordens befolkning att vara wordfeudspelare inom tio år. En harmlös och kanske rent av nyttig fritidssysselsättning, resonerar vissa, och menar att den lek med ord och bokstäver som krävs av spelaren skulle kunna ha positiva effekter på vederbörandes ordförråd såväl som kognitiva funktioner i största allmänhet. Men är det populära spelet verkligen så ofarligt som det verkar? Bloggaren och app-utvecklaren Markus Hultsten beskriver hur han har fått allt större problem att sköta sitt arbete på grund av wordfeudinducerad sms-tumme: – Min högra ”tum-knoge” är nu uppsvullen och värker konstant. Jag har svårt att hantera musen till datorn och att hålla i en penna är nästan omöjligt. Dessutom är det allmänt känt att wordfeudspelare riskerar att helt gå upp i sina matcher. De skärmar av sig från omvärlden och blir till slut helt ovilliga att prata om något annat än Wordfeud. En anonym källa som Sonden talat med uppger sig vara förskräckt över den senaste tidens händelseutveckling. – Tänk bara på vad som kan hända om det springer ut ett barn framför en bil när föraren är fullt upptagen med att spela Wordfeud... Ska människor behöva dö innan vi förbjuder denna potentiella livsfara? Ja, detta är något vi bör fråga oss själva. Är det rimligt att vi tillåter ett så farligt spel som Wordfeud? Genom att exponera oss för detta skenbart ofarliga tidsfördriv utsätter vi oss själva för stora risker – värt att beakta är att inga långtidsstudier av sms-tummedrabbade patienter ännu gjorts. Vi vet helt enkelt inte vad som händer i det långa loppet. Den försumlighet som spelaren ibland kan visa mot sin omgivning är inget annat än livsfarlig och därmed riskerar även oskyldiga att drabbas. F A K T U M ( M E ) Sms-tumme beror är överbelastning av sadelleden, mellan trapezium och metacarpale 1. Det är lyckligtvis ett övergående tillstånd som kan botas genom avlastning och användandet av en stödskena vid fortsatt mobilanvändande. Källa: dinamediciner.se 23 T E R M O M V Å R E T E R N H E M L I G H E T - Den hemlige (läkarstudenten) Kah undrar vad det är som är så hemligt med att läsa till läkare På förfrågan har undertecknad stuckit ett fuktat finger i luften för att se om det åskar. Och det gör det. Det har nämligen kommit till min kännedom att många nyblivna läkarstudenter väljer att svara undvikande på frågan om vad de pluggar. Vissa väger som det är, andra säger att de läser till svartmagiker. Då jag inte kan dra mig till minnes att någonsin ha mött en legitimerad läkare som gjort det samma (but then again, how would I know?) fick det mig att börja fundera. Vad är det som gör att vissa läkarstudenter ogärna avslöjar vad de läser till? Och när sker en eventuell övergång från skamset undanhållande till stolt proklamerande av utbildningsval? Efter noggranna efterforskningar har jag konstaterat att den huvudsakliga anledningen till att läkarstudenter underlåter sig att berätta vad de pluggar till är en uppfattning om att omgivningens bemötande av studenten i fråga förändras efter att utbildningsvalet blivit känt. Sant eller inte är irrelevant för resonemanget, men vem kan förneka att de inte sett hur människor, när de som svar på sin fråga om utbildningsval hör ”läkare”, lätt rycker tillbaka (som om de undvek en imaginär lavett) och ibland även undslipper sig ett imponerat “ojdå”. Ibland medföljer även en kort anekdot om en vän till en vän som också pluggar/vill plugga/har pluggat till just läkare, alternativt kommer frågor om framtida karriärval eller vad man kan göra åt sina eksem. Det är just dessa situationer som studenten i fråga finner obehagliga och helst vill undvika. Vissa går till och med så långt i sin strävan att de marknadsför sig som kakelsättare, med tillhörande logotypmärkt keps för att öka trovärdigheten. i ett allmänt perspektiv. Vilken typ av information om dig själv kan du tänka dig att dela med dig av till en person du just träffat? “Till alla förbisedda future-to-be biomedicinare, logopeder och audionomer: Köp en glass och sluta sura!” Innan vi ger oss i kast med att vidare filosofera Skiljer detta val sig åt om du är på stan eller på över orsaken till denna nivå av integritet vill jag fest? Om personen är snygg eller anskrämlig? understryka att inte alla nyblivna läkarstudentSvaren på dessa frågor kokar sedan ihop till ett er beter sig på ovan beskrivna sätt. Variationen långkok av navelskåderi. Resultat – ingen aninom gruppen är stor. Det finns exempelvis ing! Beroende på vad just du, kära läsare, komstudenter som är så uppslukade av sitt utbildnmer fram till blir det antingen boeuf bourguigingsval att det påpekas i alla tänkbara sammannon eller potatissoppa. Visst, metaforen haltar hang. Hybris riskerar här att uppstå och det är något, så för tydligenhetens skull tar vi det på inte ovanligt att studenten i fråga återfinns i svenska: baren på VGs, skrikande efter bartenderns uppSvaren du får säger inte om du är en bra eller märksamhet med orden ”Du måste servera mig dålig människa, men desto mer om dig själv. nu, jag är faktiskt läkarstudent”. Alla får inte samma svar och vissa behöver Med det sagt går resonemanget vidare. ställa sig frågorna flera gånger innan de komSå varför tar vissa av oss till rena lögner för att mer fram till något. Poängen är att öka sin undvika frågan om utbildningsval medan andra självkännedom och mogna i sig själv. Kanske gladeligen basunerar ut det stup i kvarten? Är även in i sin tilltänkta framtida yrkesroll. den ena gruppen osäker? Är båda? Eller hanMen det här kanske inte handlar om ett val meldlar det kanske om något annat? Är vi osäkra lan pest eller kolera, utan istället bör vi ta sikte på oss själva eller på hur andra människor i vår på att kunna åtnjuta det bästa av två världar. som vi fått upp farten är dags att lämna Förändringens hårfön omgivning skulle reagera och bemöta oss om de har blåst För i ärlighetens namn är det rätt gött över att till få de nya redaktörerna, men just förnyelse är en med maxeffekt över världen unvisste vilka vi verkligen var? den där ölen före alla andra på VGs och att få se essentiell del av kårverksamheten. En organisader mig verksamhetsåret En psykolog påpekade för att det hand- 2010/2011. någons eksem innebär per ärautomatik hud tion vars överlevnad beroende avmer det ideella ens traditionsrika lade om val – hur mycketInte vi väljer att berätta Lundåthar folket. Och vem tackar till något sådant? engagemanget frånnej studenter rusande genom terminerna mot examen måste såklart vara stänmed orufsad om oss själva och till vem. passerat Det hela kan sättas in kalufs. digt attraktiv för nyblivna medlemmar. Detta Från kårobligatoriets fall i hösblir kåren genom att lämna plats för nya krafter tas till införandet av avgifter för 2. 1. så att även de allra färskaste studenterna ser sin utomeuropeiska studenter. Bland möjlighet att delta och påverka. Därför byts vi stormiga revolutioner och dödade nu ut. Eller är det för att folk har börjat tröttna på vårt trams? terroristledare ska nu Medicinska föreningen genomgå sin årliga Är då all förändring av godo? För inte så länge metamorfos: valet av ny styrelse, sedan debatterades traditionerna inom Lunds studentrepresentanter och förakademiska- och studentlivsvärld. Kritikerna menar att traditionerna upprätthåller ålderdommän. Det innebär nya förmågor liga maktstrukturer, stänger ute vissa grupper på i stort sett alla poster i kåren och befäster (skapade?) könsroller. Men hur och känslan är något nostalgisk många av oss har inte valt att studera i just Lund för oss redaktörer när vi nu sätter MXVWI|UDOODGHWUDGLWLRQHUQDVRPÀQQVKlU$WW oss ned och sätter ihop vårt sista hålla en professorsinstallation där man får höra samma saker på latin som man har gjort de senummer av Sonden. ledare Förändringen har kommit för att sta Att ansvara för detta utskott har varit fantastiskt roligt och från att i början ha svurit i timmar över redigeringen har vi lärt oss under arbetets gång så att det är lagom till sista numret som vi börjar behärska greppen för att sätta ihop en tidning. Det kan kännas märkligt att det just naste 345 åren bör inte ses som ett onödigt ont utan som att man är del i den stafett som livet faktiskt är. Allt vi gör bygger vidare på tidigare generationers arbete och kommer ligga till grund för morgondagens, då behövs ett visst mått av kontinuitet och ett sätt att få känna sig delaktig i den stora helheten. Ordenskapitlets kanske något larviga och pretentiösa utformning 3. ska ses som na den vän och en käns där man ha nedlagd tid sammanhål er, men då Traditioner bara för att som något som har va för den sak det man ty Det står ga slaveriet, kv berättigand vi kommer till sin natu skull. Gräs andra sidan Ett försök som vi alla förändringa har denna v kommer at fall. Det är förändringa tighet är ab er sig en up från denna efter något faktiskt hel skrivandet. darisk, vilk något mått Man får in månaderna hela de fem man med f 2011 skall k som helt rä skall komm och det ska inte bra kan 1. Dr. Abagnale har en helt annan hemlighet 2. ...och mr. Ripley också 3. Men de tidigare redaktörerna hymlar inte i baren. Möt dem på VG:s varje onsdag! 24 4 MARTIN DAVID LA REDAKT V AUTISTANSIKTE Nya forskningsresultat från amerikanska University of Missouri tyder på att autism går att se på ansiktsformen. Man hoppas att resultaten skall kunna ge ledtrådar om när under uppväxten syndromet utvecklar sig. Hatten av... E T E N S K A P ( ? ) K AT E T E R N För att ta reda på vilken anatomi-/fysiologibok som faktiskt är bäst har Sonden i detta nummer gjort en nogrann mätning av böckernas ingående penisar. Resultatet är föga förvånande. Metod: Längdmätning från proximala radix penis till distala glans penis. Breddmätning vid bredaste partiet av corpus penis. Mätningen är gjord med en vanlig 30-centimeters skollinjal av plast. Aldridge K, George ID, Cole KK, Austin JR, Takahashi TN, Duan Y, Miles JH. 2011, Facial phenotypes in subgroups of pre-pubertal boys with autism spectrum disorders are correlated with clinical phenotypes. Molecular Autism. 2011 Oct 14;2(1):15. 1. Netter L: 13,5 cm, B: 2,8 cm * 2. Sobotta L: 13 cm, B: 4 cm 3. Feneis L: 8,3 cm, B: 2,6 cm 4. Gray’s Anatomy L: 8,2 cm, B: 1,1 cm 5. Thieme L: 8 cm, B: 2 cm 6. Marieb L: 7,8 cm, B: 2,1 cm (respektabel placering för att vara kvinna) 7. Boron L: 5,5 cm, B: 1,0 cm 8. Guyton L: 4 cm, B: 0,8 cm Orelaterad vetenskapsman * (då Netter står som ensam författare finns skäl att misstänka överdriven kryddning av penislängd) FOTO Kennet Ruona Dr. Obvious: SONDEN SÖKER VETENSKAPSREDAKTÖR ...och en hel massa annat folk maila [email protected] Ej att förväxla! Vi frågade även neurosexologen Fredrik Johansson (se intervju i denna Sond) om resultatets betydelse: Har storleken någon betydelse? - Om frågan avser effektivitet vid vaginal stimulering är kunskap om innerveringsmönster viktigare. Kombinerat med enkel biomekanik går det mesta att åstadkomma oavsett storlek. Det är dock rimligtvis enklare att lyckas bra av en slump - och att vara lat - med större storlekar. Avser frågan estetik känner jag inte till några studier och har inte någon personlig åsikt. ! N e T k A l S h c s i NoV 2011 InnebandyTurnering Lör 5/11 10.00-14.00 Victoriastadion Anmäl ditt Lag till [email protected] Facebook: Novischslakten 2011 P E D A G O G I K D E N R Ä T TA L Ä R A ( R ) N “En svårförståelig pjäs om pedagogikens betydelse” text:Karl Axel Lundblad Studentkåren har sedan urminnes tider alltid haft en trogen allierad. Pedagogiken. Alla har vi haft fantastiska lärare, och alla har mött de man uppfattar som mindre talangfulla. Den förmågan som vi tillskriver de bättre ur denna skara är (förhoppningsvis) att de ofta innehar vad vi kallar en pedagogisk förmåga. Om man försöker dissekera denna egenskap; pedagogisk, verkar dagens begrepp innebära många olika saker. Ursprungligen stammar dock ordet pedagogik ur det grekiska paidagagik, vilket kan översättas med ”att leda barnet”. Ca 600 f.Kr. kallades slaven pedagog, då denne hade i uppgift att leda barnet till privatläraren och sedan stötta under läxläsning. I en modernare bemärkelse innebär att vara pedagogisk att kunna beskriva och förklara på ett vis som gör att åhöraren förstår, samtidigt väcka intresse för ämnet. Gärna vara en empatisk förebild, och kanske med en ”komisk touch”. Idag är det också av stor vikt att man genomför undervisningen utifrån empiriskt bevisade pedagogiskt effektiva metoder (gärna evidensbaserade) som t.ex. PBL eller case. Kan en lärare bli mer pedagogisk genom trän- D I S S A undervisningen. Istället tycker jag att det är dags att gå till individplanet. Var gång en person anställs vid medicinska fakulteten granskas personens pedagogiska meritering noga. Det innebär att man granskar personens faktiska lärarerfarenheter (undervisningstid, erfarenhet av att vara kursansvarig etc), personens egna pedagogiska vision (fri text), samt personens formella kompetens (antal kurser inom ämnet högskolepedagogik, räknat i veckor). I min drömvärld skulle vi slopat det sista kravet, och istället skulle vi vid nyanställningar hellre genomföra en provföreläsning, enligt modell naturvetenskapliga fakulteten, där åhörare tar kvalitén av denna in i sin bedömning om anställning. Även om det bara utvärderar en pedagogisk metod, och att den katedrala föreläsningen är skydd som pesten inom pedagogiken, är jag övertygad om att man bäst bedömer pedagogisk kompetens så. I en enhetlig bedömning med den vetenskapliga förmågan, gör man en bedömning om personens roll i undervisningen. Så förbättrar vi lärarkollegiet. D Klassisk pedagogik: dissektionsundervisning under förr-förra sekelskiftet, med professor Fürst på på Anatomicum på Sandgatan. Karl Lundblads nakna ben syns nere till höger i bild. 26 ing? Eller är det en egenskap som man innehar från början? En erfaren lärare som uppskattar att undervisa blir rimligtvis bättre med åren tack vare erfarenhet från undervisningen. Dock är jag ytterst tveksam till att man kan höja sina studenters resultat genom att läsa pedagogisk litteratur. Att man att enbart läsa pedagogisk litteratur tillskansar man sig ej förmågan att höja studenternas resultat. Dock kan lära sig praktisk metodik för undervisning, vilket kan inspirera och kanske leda till utveckling av befintliga undervisningsformer. När det rör undervisningsformerna, är man överens i litteraturen om att ingen enskild form är den andre överlägsen, utan att snarare ett gott utförande och en god blandning av de olika formerna är optimal. Det borde enligt min synpunkt därför läggas mindre vikt vid generella kurserna i högskolepedagogik vid medicinska fakulteten i Lund, till förmån för metodträning för lärare inom specifika undervisningssätt. Man borde stötta pedagogiskt utvecklingsarbete, när behov finns, t.ex. när en lärare har visioner om att förändra FOTO Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet P Y S S E L ORIS ELLER ANUS? Hippokrates har ägt PU i 2600 år. Like a boss Kan när som helst attackera med en skitkonstig reflektionsuppgift på 800 ord (inlämning imorgon) Facit längst ned på nästa sida! - Naturalia non sunt turpia Blod, svart galla, gul galla och slem. Riktigt rälig attack ! Vergilius Välkommen till Locus Medicus Malmoensis! (Kapellet) I hörnet av SUS Malmös verksamhetsområde ligger ett gammalt kyrkokapell, länge kvarglömt, bortglömt, kvar sedan svunna tider. Från en tid då man fortfarande värnade om estetik och yta i sin vardag, inte bara om linoleummattor, H1N1 och handikapptillgänglighet. Denna byggnad fick förfalla när nyttan inte längre infann sig. Tills nu. Nu gör vi Kapellet till vårt kapell, till Medicinska Föreningens kapell, till nya Locus Medicus Malmoensis. Vi smygöppnade blygsamt i våras, och efter lite trassel med byråkratin stundar nyöppning! Kom och häng med oss! Eller bli en utav oss? Det är nu det börjar. After-clinic- bar: en möjlighet för Dig att träffa andra än dina gruppmedlemmar och dricka en kall till det. På onsdagar ordnas lyxhamburgare av amerikanska mått till engelsk ligafotboll, på inte mindre än två projektorskärmar. Utöver detta planeras gästspel av Ärtan, debattkvällar, lärarelevfest, sittningar. Malmö, 16 minuter från Lund. Lite mera stad, lite mera must. Ses snart! /Kapellets Sara och Martin [email protected] [email protected] Vi finns också på twitter & facebook B R B A U N R S A U N S . S E Sonden möter den hemlighetsfulle PBL-räddaren och förlorar i armbrytning John Brauns (t.v.) är en otroligt stark Östgöte, vilket ingen hade berättat för hans ovärdige motståndare. Man kan ju inte vara bäst på allt. FOTO Simon Schmidbauer 28 Jag har i och för sig alltid fått förhinder för att komma på redaktionsmötena... Jaha, men hur kommer det sig att du är så digital då? Intresset har funnits länge, och jag började egentligen plugga IT på LTH, men hoppade av efter bara en termin. Jag insåg att IT passar mig bättre som hobby, som till exempel med brauns. se, som faktiskt började när jag pluggade på LTH. Jag driver också en web-byrå vid sidan av läkarstudierna i Malmö, och funderar numer mycket på hur man använder tekniken inom vården. Men blev det läkarprogrammet istället? Ja. Jag ville syssla med det mänskliga psyket, och helst psykologi, men eftersom man var tvungen att ha sammanhängande arbetslivserfarenhet på den tiden jag sökte så fick det bli medicin istället, med sikte på psykiatri. Men nu vet jag inte alls vad det blir till slut. Ja, du går ju termin 10 nu, blir det lika mycket sammanfattningar nu? Nja, det hela började ju mellan kursare på T2, men har ju vuxit stadigt, nästan som en Wiki. Väldigt kul att många bidrar och har nytta av materialet förresten! Men inlärningen ser så annorlunda ut på klin-terminerna att det blir krångligt nu tyvärr, och så är man uppbunden mer. Dock skulle jag vilja understryka att det inte stämmer när äldrekursare säger att allt blir jobbigare på högre terminer! I själva verket är det bara annorlunda. Hade du mer tid över i början av utbildningen då? Nej, det vet jag inte om man kan säga. Jag halkade nämligen in på den politiska banan samtidigt som jag började i Lund. Min farbror är röntgenläkare på Vrinnevisjukhuset i Norrköping där jag kommer ifrån, och hade precis startat enfrågepartiet Vrinnevilistan, som tar strid mot nedskärningarna på sjukhuset. Jag började hjälpa till med logotyper och hemsidan, hamnade på partiets lista i Landstingsvalet och vips så satt jag i Landsfullmäktige. I fyra år blev det en hel del pendlande mellan Lund och Norrköping, men idag är jag bara ersättare. Då hann du inte vara aktiv i Medicinska Föreningen heller? Det stämmer tyvärr, men Sonden har ändå varit ett jättekul inslag i min vardag. Jag har ritat små seriestrips ganska länge, och de verkar tas emot väldigt väl i tidningen. Det kommer säkert att fortsätta efter examen också, även om jag nog kommer att flytta tillbaka till Norrköping. Innan flytten har Brauns dock lovat att besöka redaktionen oftare än förut (så att redaktören kan få revansch i armbrytning). Facit till oris eller anus: Vi har ingen aning om vad det är, vi hittade bilden på nätet Som skapare av PBL-sammanfattningssidan brauns.se, författare till en hel drös kurssammanfattningar och skapare av sju medicinska seriestrippar i Sonden har mystiken vuxit sig tät kring John Brauns. Under en längre tid rådde till och med osäkerhet på redaktionen om huruvida John faktiskt var en verklig person, eftersom han aldrig besökt något av Sondens redaktionsmöten, och bara kommunicerat via sin kryptiska mailadress [email protected]. Inte ens när Ultraljuds körledare Martin Vernet steg fram som Johns kursare var vi helt övertygade. Till slut fick Sonden dock till en intervju med legenden på CRC i Malmö. Skymningen hade börjat falla... Är du en riktig person? - Ja. Konstigt att de hade fått för sig något annat. U T B I L D N I N G S R Å D E N B U R L A U R M U R text: Frida Pettersson ordförande för Biomedicinska Utbildningsrådet text: Elisabeth Ingo ordförande för Logopedernas och Audionomernas Utbildningsråd text: Fredrika Blixt ordförande för Medicinska Utbildningsrådet I år är vi en styrelse full av drivkraft och energi, som hoppas kunna lyfta BUR till en ny nivå. Under hösten och början av våren kommer vi att arbeta fram en inspirationsdag för biomedicinare, som kommer att hållas i anslutning till kårens arbetsmarknadsdag i februari. Inspirationsdagens mål är att visa alla möjligheter som finns för biomedicinare under och efter utbildningen, samt att bidra till gemenskapen inom biomedicinprogrammet. En ny härlig termin är i full gång och LAUR arbetar vidare med er utbildningsbevakning. Ett extra varmt välkomnande till alla nya studenter i T1. Efter en intensiv nollning hoppas vi alla att ni känner er hemma på audiologi-/ logopedutbildningen. Våra program utgör en liten del av MF, men vi har en fantastiskt bra sammanhållning! Stor-LAUR har valt en grymt bra styrelse för verksamhetsåret och LAUR arbetar flitigt för Vi kommer naturligtvis även att fortsätta vår kritiska granskning av utbildningen, med fokus på kemi- och PU-kurserna som behöver ses över. Vårt mål är att kemikurserna ska bli mer riktade åt biomedicinare, och att PU-kurserna ska få mer fokus och sammanhang genom utbildningen. Tillsammans med programledning och kursledare kommer vi under året dess utom att granska och utveckla det studentaktiva lärandet inom biomedicinprogrammet. Slutligen vill vi hälsa alla studenter god läslust. Om ni har några frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att höra av er till oss i BUR. Vänliga hälsningar från styrelsen i det biomedicinska utbildningsrådet, genom ordförande Frida Petersson. att era utbildningar ska bli ännu bättre och för att alla studenter ska känna sig välkomna i gemenskapen på institutionen. Vår eminenta eventkoordinator arbetar för fullt med planeringen av årets festliga tillställningar för er Log/Aud-studenter. Håll er uppdaterade på vad som händer inom LAUR – besök www.mfskane. se och läs infoansvariges LAUR-blogg. Det har skett en del förändringar av våra utbildningar och det är viktigt att ni studenter kommer med era synpunkter. Alla är varmt välkomna till Stor-LAUR! Under hösten kommer även all vår kurslitteratur att flyttas till det nybyggda biblioteket på BMC, något som vi är mycket glada för. Nationella logopedstudentdagarna har nyligen gått av stapeln i Göteborg och självklart var flera av våra studenter där för att representera logopedutbildningen i Lund. För andra året i rad har Medicinska föreningens pedagogiska pris, Mäster, tilldelats en av våra föreläsare. Ett stort grattis till Cecilia Lundström! Så var då äntligen verksamhetsåret igång! Ny termin, nytt nummer av Sonden, ny styrelse i kåren och såklart också ny styrelse i Medicinska Utbildningsrådet, MUR. Vi har tagit emot den stafettpinne som kallas utbildningsbevakning och fortsätter med nya friska tag arbetet för att göra Läkarutbildningen vid Lunds Universitet bättre, effektivare och över huvud taget mer trivsam. Vår stora fokusfråga för året är ett ämne som engagerar de flesta på vår utbildning, nämligen problembaserat lärande, PBL. Smaka på ordet. Associera fritt. Brainstorma om ni så vill. Det gjorde vi på senaste StorMUR, och resultatet blev en timslång diskussion där fokus låg på all den förbättringspotential vi ser inom området. Många inspirerande åsikter och infallsvinklar fördes fram, och vi i styrelsen tar med oss allt det i vårt arbete framöver. Som av en händelse är PBL detta år även fokus för nämnden som ansvarar för och beslutar om vår utbildning. Vi ser här stora möjligheter för oss studenter att delta i det konstruktiva arbetet! Denna fråga, och mycket annat, kommer diskuteras mer framöver - kom ihåg att MURs möten är öppna för alla! Mer info på mfskane.se. MUR fortsätter såklart också arbetet med Cor-märkning; vår egen kvalitetsmärkning av personer som genom sitt arbete gör vår utbildning bättre. Priset delas ut på morgonmöten och liknande, för att sporra kollegor och se till att pristagaren får den uppmärksamhet hen förtjänar. Cor-märkningens hall of fame finns på hemsidan och uppdateras kontinuerligt. Fri nominering till [email protected]! MUR ser med stor förväntan fram emot årets arbete och hoppas och tror att vi kan göra ett minst lika bra jobb som förra årets styrelse! “Så var äntligen verksamhetsåret igång!” M P H - text: Adebayo Sanusi Ordförande för Master of Public Health Utbildningsrådet The MPH program offered by the Department of Social and Global Medicine is an international one with a diversities ranging from national nationalities to educational background. It is rich in culture and has students from different educational systems and work experience in different walks of live. The program administration has been fair enough by always ensuring that the voice and input of students are taken into consideration and utilized to institute changes and improvement on the program. The MPH-UR was constituted last academic year, the members worked tirelessly to achieve improvement in the educational quality of the program. The present committee has been working in order to achieve a better quality of education on the program: we have set up a monthly meeting of the classes where each and every student will have access to pass across to the representatives what they want changed or improved. U R We also supported the international cultural dinner with funds granted by the MF board. We are currently planning series of socioeducational projects such as seminars, journal club and a panel forum where our teachers will share with us their career path and research experience. We had also made it known to all the students on the program that they are welcome if they want to create an event/activity for students. We are aiming to have a seminar which will encompass the whole of medical faculty as several public health issues are cross-cutting. We also want to establish a relationship between students and teachers within the Medical Faculty with such avenues. As a member of the MPH-UR committee this year, I hope to create a good environment for students by creating social, sports and academic events/activities through which students can put into use what has been learnt and also learn outside the classroom. LEMUR 29 S I O N D N N D E B S A T T Ä N D A R E Dela med dig av åsikter och bilder till [email protected] (vi förbehåller oss rätten att redigera inkommet material) KOFFEIN Mycket gott kan sägas om Quasimodos efterträdare inom restaurationsbranchen på BMC, men tyvärr finns det ännu en sak som får oss att längta tillbaka från Stamställets flärd och glamour till kolesterolets och de snabba kolhydraternas dagar. Alla minns vi Olles billiga kaffe, och många är vi nu som i ren koffeinabstinent desperation säljer såväl ägodelar som annat till allsköns syften, bara för att få slicka i sig några få åtråvärda droppar av det svarta guldet. När skall tyrranin upphöra?? /Kaffe Annan SPOT-RAPE Vår tids gameboy - våldtäkten - har nu spritt sig från gator och torg till internet. Faceraping, känt sedan en tid tillbaka, och numer kanske den främsta inkörsporten till svårare förseelser, har nyligen fått en livaktig och förrädisk uppföljare. Nyligen hade någon nämligen hackat sig in på mitt Spotify-konto och lyssnat på Charlotte Perellis bästa 12 gånger, natten till lördag. Chocken kom på söndagen när jag märkte att detta visats på min wall, och jag hade förlorat 300 av mina närmsta vänner på Facebook. Det sociala stigmat lever kvar. /Dr. Music upp för sin rätt och stämma Facebook för sin direkta idéstöld, även om de bytt namnet från [tuemen uep], [tuemen neir] och [sudaer] till det mindre urskånska [lajk]. /Mirk Sockerburg SAMTIDIGT PÅ SUS LUND: FÖRTIDSPENSIONERING BORTTAPPADE WAYFARERS Har någon sett mina svarta Wayfarers? Sågs senast i sällskap med Bo Lundgren. /Döden PENGAR SPRÅK ÄR ETT G L O B A LT LO(L) PERSSON ÄGER IRL Redan innan Facebook tagit över all vår vakna tid hade Lo Persson insett potentialen i Likeknappen OCH dessutom lanserat de sedan länge efterlängtade dislike- och “sådär”-knapparna. Medicinprofessorn och tillika kursansvarig på läkarprogrammets kurs i Cellbiologi har länge använt sig av dessa verktyg i kursutvärderingar. Nu är det dags för Persson och fakulteten att stå SHOUTOUT JÖNSSON PERSSON KIWI LUNDÉN Vill du också ha ditt namn i Sonden? Maila [email protected] och berätta varför 30 AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse. VI BRYR OSS Sommerjobb i Norge! AMBIO Helse søker legestudenter for sommerjobb i Norge. Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger, hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning. Hvis flere legestudenter søker sammen garanterer vi at minimum to kommer på samme sted. Du er: ■■ Eventyrlysten ■■ Ansvarsfull ■■ Selvstendig ■■ Klar for nye utfordringer Vi tilbyr: ■■ God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33 ■■ Gratis reise og bolig ■■ Valgfrihet ■■ Personlig oppfølgning Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02. AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: [email protected] www.ambio.no POSTTIDNING B Sonden Medicinska Föreningen BMC 221 84 LUND Medicinska Föreningen Lund-Malmö - Tisdag: Innebandy (21.00-22.00) Svaneskolan - Onsdag: Ultraljud (kören) repar (19.00) Locus Medicus Lundensis - Torsdag: Ärtsoppa (12.00) Locus Medicus Lundensis Basket i Malmö (21.00-22.00) Lärarhögskolans G-sal (Busshållplats Heleneholmsskolan Malmö) - Fredag: Pub Locus (19.00-00.00) Locus Medicus Lundensis - Lördag: Paus - Söndag: Volleyboll (13.30-15.00) Bollhuset Brunch (varannan söndag 12.00) Locus Medicus Lundensis mer info hittar du på KALENDER FÖR AKTIVITETER INOM MF - Måndag: Fotboll (17.00) Klostergården mfskane.se Postadress: MF, BMC, H10, 221 84 Lund Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund Telefon: 046 - 222 06 80 Fax: 046 - 222 06 81 E-post: [email protected]
© Copyright 2024