1 Arbetsmaterial för interimsstyrelsen för lokal förvaltning i Särna-Idre (ILFSI) framtagna i samarbete med interimsstyrelsen för lokal förvaltning i Transtrand (ILFT) Leo Persson, ordf [email protected] Tjern Inga Wall, sekr [email protected] Minnesanteckningar återger och refererar mötet såsom vi uppfattade det. Inlägg från enskilda personer markeras endast med initial. Våra synpunkter från interimsstyrelserna för lokal förvaltning i Särna-Idre respektive Transtrand återges så som vi agerade under mötet. Upplysande sidokommentarer markeras genomgående med kursiverad text. Minnesanteckningar vid möte angående ”Pilotstudie Drevfjällen” på Kulturhuset i Idre torsdag 12 maj kl 18 Inbjudan av Älvdalens kommun och Länsstyrelsen Dalarna, dels muntligen vid tidigare möten, dels genom annonsering på deras hemsidor. Lokal spridning underhand genom nätverksutskick från ILFSI, samt i samband med utskick av tidigare minnesanteckningar. Ca 50 personer närvarande varav 12 offentliga personer; Inger Eriksson Länsråd Jemt Anna Eriksson Naturvårdsenheten Lennart Bratt Naturvårdsenheten Lars Hedlund Naturvårdsenheten Carina Nordlander Naturvårdsenheten Veronica Nilsson Fulufjällets naturum Mikael Selander chef Näringslivsenheten Karl Bakos Näringslivsenheten Sergei Ljessnoj Näringslivsenheten Kjell Tenn kommunalråd Älvdalen Stefan Linde kommunchef Älvdalen Agneta Setterwall, processledare Leo Persson ordförande ILFSI Hans Rustad ILFSI, Särna Arne Schedvin, ILFSI, Särna Sven-Erik Halvarsson ILFSI, Drevdagen Evert Hermansson ILFSI, Särna Uno Magnusson ILFSI, Flötningen Jörgen Jonsson ILFSI, Foskros Tjern Inga Wall, adjungerad ILFSI, Särna Kristian Olofsson ILFT, Sälen Hans Lind ILFT, Sälen Samt ytterligare ca 25 personer. 2 Agneta Setterwall inleder mötet som processledare och förklarar att: Som konsult från Uppsala är jag betydelselös som person i sammanhanget, men som processledare har jag ett uppdrag att genomföra och där har jag en viktig funktion. Från början trodde jag att Pilotstudie Drevfjällen enbart skulle handla om förslaget om nya skötselplaner, att göra om det gamla, nya förslaget till ett nytt, nytt förslag. Det är fortfarande mitt uppdrag, det jag blev tillfrågad om. Jag har insett mer och mer tydligt att om det ska vara möjligt att komma vidare med de frågorna, så är det många andra frågor som hör ihop med intressena som måste få vara med i processen. Dessutom inser jag att det har oroat er, och blivit fel, med talet om att ”vi har tre möten, så får vi se sen…” Det var inte meningen att det första halvåret skulle vara mer än en start, jag förstår att det har matats på för fort, ni har många andra möten och åtaganden. Under en lång tid har det, inte utan anledning, vuxit fram en misstro mot länsstyrelsen. Också genom att det inte annonserats om arbetsmötena i Fjällposten. Det är inte möjligt att nu gå in på detaljer, men de andra frågorna behöver bli åtminstone provisoriskt lösta, så att alla tycker att det är meningsfullt diskutera Pilotstudien. Om jag ska vara värd skattepengarna, och något ska bli gjort, måste ni vara klara över att jag står fri mitt emellan er, Lst och kommunen. Jag står oberoende av Lst, även om pengarna kommer därifrån, jag kan inte vara mer knuten till kommun och Lst än till er andra. Denna process fungerar ju bara om jag får ert förtroende, jag kan inte erövra förtroendet, möjligen förtjäna det, för att jag ska kunna vara den neutrala mötesledare/processledare som jag tror behövs i den här laddade situationen. Om man tror att andra har hemliga planer är chansen att man verkligen kommer någon vart med sakfrågorna mycket mindre, förtroende måste få växa fram, det är handlingar som räknas, min avsikt är att bidra till detta. Jag kan inte att genomdriva något mot någons vilja, dessutom kan jag avsättas när som helst av Inger Eriksson eller Jemt Anna. Jag kan också själv dra mig ur om jag märker att jag inte kan fullgöra mitt uppdrag på det professionella sätt som jag har för avsikt. Mitt uppdrag är se till att det går att prata om förslaget till nya skötselplaner för Drevfjället. Jag lämnar nu ordet till Leo Persson, ordförande i den lokala gruppen i Särna-Idre ILFSI – Interimsstyrelsen för Lokal Förvaltning i Särna-Idre Leo: Vi har haft samtal med våra kollegor i Transtrand , Interimsstyrelsen för Lokal Förvaltning i Transtrand om arbetet för lokal förvaltning i Dalafjällen tillsammans med Lst och lokalbefolkningen. Vi vill nu presentera några gemensamma punkter och frågor. Alla är välkomna att kommentera och fråga. Jo, under kvällen skickar jag också runt en lista där ni kan skriva namn och mejladress om ni fortsättningsvis vill ha information från oss. Till våra punkter; 1. Vi vill medverka till ett gemensamt synsätt och god framförhållning i den fortsatta mötesplaneringen. Vi måste ta oss ur den nu rådande stressituationen! Det handlar inte bara om skötselplanen, det handlar om jaktpolicy, skötselråd, förvaltningsråd osv där vi vill vara med i tidsplaneringen. Hans Rustad: Eftertanke har vi inte haft tid med hittills, vi kanske får det fortsättningsvis nu. 2. Vi begär att Pilotstudie Drevfjället skjuts upp, åtminstone tills vi har genomfört och avslutat det planerade projektet ”Dialog för naturvården”. Vi kräver ett tydligt beslut från Länsstyrelsen i frågan. Kristian: Projektidén Dialog för naturvården i samband med vårt arbete för lokal förvaltning i Dalafjällen har vi översiktligt presenterat tidigare. Det är ju också ett område som Agneta känner till. Detaljplaneringen av projektet är inte klar, men det är viktigt att konstatera att vi 3 har bjudit in såväl kommunerna som Länsstyrelsen till samverkan för den kompetens- och kunskapsutveckling vi bedömer att vi gemensamt behöver för att komma vidare. Leo: Agneta håller kurser i detta. Vi vill ha samma förutsättningar som Lst personal att lära oss. Agneta: Jag tycker att det skulle vara roligt att genomföra en sådan kurs med er. Jemt Anna: Jag tycker att punkt 2 hänger ihop med 1, att vi kan ta tid på oss med Drevfjället har vi sagt från början, så ett sådant besked kan ni ju få. Leo: Vi suger på det, försöker tolka vad det kan innebära och återkommer. 3. Arbetet med Jaktpolicyn, Skötselråd/Förvaltningsråd och andra initiativ av samma art ska sammanföras i den gemensamma utvecklingsprocessen – Det vill säga i det fortsatta utvecklingsarbetet efter Dialog-projektet. Vi kräver ett tydligt beslut från Länsstyrelsen i frågan. Leo: Vi vill göra en fastare planering hur vi vill jobba med detta, det känns som om Lst håller på att sätta i kilar så vi inte mäktar med. I det fortsatta utvecklingsarbetet, efter Dialogprojektet, vill vi vara proffsiga. Jemt Anna: Tyvärr är inte Per Johansson här. Skötselråden är ett arbete som försenats flera år av flera orsaker, vakanser, tjänstledigheter mm. Jag kan inte svara på skillnaden mellan förvaltningsråd och skötselråd. Det är i alla fall ett sätt att skapa mötespunkter. Leo: Vad gör Länsstyrelsen sen, efter att de träffat oss i råden? Går de in på sin kammare och fattar sina egna beslut i alla fall, oberoende av vad vi tycker? Jemt Anna: De grundläggande besluten fattas i naturreservatsbesluten Rådet är tänkt som en grupp för samtal, egentligen vet nog inte Lst riktigt hur det ska gå till. Tycker ändå att det vore synd om man inte genomför mötena. Leo: Vi har reservatsbestämmelser i botten, det som ska ske är en revidering, det är inte någon brådska, områdena är redan skyddade. Kristian: Vi ifrågasätter väl inte dessa möten som sådana. Men vi måste ju också hushålla med tiden och prioritera i vårt ideella engagemang. Vi har ju vid föregående möten gemensamt konstaterat att Pilotstudien också avses innefatta och kan innebära metodutveckling, modellbyggande och policybildning för hanteringen av naturskyddade områden i hela Dalafjällen. Vi har också gemensamt konstaterat att Pilotstudien får ta sin erforderliga tid och att det inte finns någon dold agenda. Därmed kan vi inte acceptera den tolkningen att länsstyrelsen nu ser ut att föregripa det fortsatta arbetet genom inrättande av något slags formell rådsbildning över vissa delar av Dalafjällen. Vill Länsstyrelsen ändå genomföra dessa lokala dialoger för Fulufjället och N Transtrandsfjällen just nu, så ställer vi naturligtvis upp på det, men det får inte innebära några formella rådsbildningar och det måste underordnas det så småningom fortsatta arbetet inom Pilotstudien. 4. Under senhösten vill vi planera ett gemensamt möte med Länsstyrelsen, Malung/Sälens och Älvdalens kommuner samt de lokala parterna i Transtrand och Särna-Idre för fortsatt planering av den gemensamma utvecklingsprocessen. 4 Leo: Det börjar bli sommar och vi vill använda tiden till andra saker, utbilda oss osv. Förstå det här rätt, vi vill vara med, men vi vill vara med på ett bra sätt i en takt som vi mäktar med. Hans R: Detta är det möte som vi diskuterat tidigare, det blir bra om vi får tid till eftertanke och förberedelse och sen träffas i höst. Agneta: Det är viktigt att ta sig god tid, alla måste få tillräcklig tid till eftertanke, prata med de man litar på innan man kommer tillbaka. 5. Vi vill införliva näringslivs- och utvecklingsfrågorna i det fortsatta arbetet. På första arbetsmötet 4 april skapades en arbetsgrupp kring näringslivsfrågorna. Det är viktigt att det arbetet omgående får fortsätta, oberoende av Dialog-projekt och ev Pilotstudie. Vi begär ett tydligt besked från Länsstyrelsen i frågan. Leo: Vi är glada över att Mikael Selander som chef på Lst Näringslivsenhet är med här i kväll. På arbetsmötet den 4 april var vi en grupp som diskuterade näringslivsfrågorna i området. Det är mycket viktigt att det arbetet får komma igång omgående och oberoende av Dialogprojekt och Pilotstudie. Vi vill ha det tydliga beskedet från Lst att vi kan samverka i den här frågan trots att vi skjuter det övriga framför oss. Hans R: Detta är den viktigaste punkten i dag! Vad vill ortsborna - jo, utveckla området så att vi kan bo kvar. Det går att utveckla områdena fast de är skyddade, man kan använda dem på ett bra sätt. Nyttja utan att utnyttja. Leo: Det finns områden som brukats av människor och djur som skapat en väldigt värdefull natur. Befolkningen här måste ju ha skött naturen bra under århundraden, eftersom det finns så många områden som är värda att bevara! Området har sedan skyddats med en död hand. Det växer igen och de fina värdena försvinner. Naturvärdena försämras om inte människan får fortsätta att nyttja området. Vissa rödlistade arter trivs bara tillsammans med människor och deras aktiviteter. När det växer igen på tidigare hävdade betesmarker så försvinner många arter. När folk använder marken är allt bra och värdefullt, jag upplever att man tror att allt bevaras om locket läggs på. Men i stället växer allt igen och ser för jävligt ut. Lennart Bratt: Det gör det ju, men det är inget som vi bestämt eller vill ha… Hans R: Jag gjorde i våras en skrivelse angående Pilotstudien och skickade till Maria Norrfalk. ILFSI har tagit beslut att ställa sig bakom skrivelsen som innehåller ett 15-tal utvecklingsidéer. Det kan vara något att börja med och den början ska ske fort. En del av idéerna har behandlats på Idre Fjäll i dag, bl.a. flygplatsen i Sälen (Fjällpaketet). Inger Eriksson: Jag har lite svårt att förstå var konflikten ligger. I Pilotstudien är det väldigt mycket om hur man kan få finnas och verka och utveckla ett reservat, för att hitta en form för att kunna prata om alla dessa utvecklingsfrågor och hur vi kan prata om naturens behov av skydd. Ska det ske fort kan vi kanske inte heller vänta tills alla andra stora frågor lösts och innan vi t ex bildat stiftelse. Länsstyrelsen har en rad andra uppgifter i resten av Dalarna som vi inte kan avsluta, vi kommer att fortsätta med det arbetet i dialog med dem det angår. Genom att prata om Drevfjället kan vi hitta en modell som vi sedan kan använda. Det har diskuterats Fjällpaketet på Idre Fjäll idag, det är många aktörer som arbetar med att utveckla området. Den utvecklingen kommer inte att stanna för att vi inte antar jaktpolicyn. Jag förstår inte hur vi tycker olika. Agneta: Jag tycker inte att det är svårt att förstå, Pilotstudien är så öppet definierad så att allt det som sagts här kan faktiskt vara en del av det. Vi ska utveckla formerna och allt hänger ihop med pilotstudien, allt är en väv. Tror det är möjligt, och viktigt, att tala om de här sakerna samtidigt, inte först det stora och sen det lilla eller tvärt om, vi måste försöka trassla 5 oss fram och ha så många möten som behövs och sikta på att komma framåt till ett beslut om förslag till nya skötselplaner. Lars Hedlund: Jätteintressant, naturen och att ta med folk ut i naturen har en stor bärkraft. Vandringen till Röskåsen för två år sedan var mycket lyckad, att få mötas ute i naturen och se på det som ska skyddas är nyttigt. Olyckligt om vi inte ska göra något i Drevfjället nu, det är ju där detta har startat. Kom ihåg att mötas ute i naturen, de mötena är viktiga. 6. Vi kan gemensamt lära oss mycket om lokal förvaltning av exemplen Tyresta nationalpark, Kosterhavets nationalpark, Laponiaprocessen och andra exempel. Vi ska sedan utveckla vår egen lokalt anpassade modell för samverkan och förvaltning i Dalafjällen. Stiftelse, Dialog, Delegation, Nämnd, Ideell förening eller… Leo: Om vi tittar utanför Dalakulan finns där mycket vi kan lära oss av. Kosterhavets arbetsmetod hur man sambrukar området är väldigt intressant. Laponiaprocessen, ett jättespännande projekt i ett jätteområde, har pågått i många år, det blev klart för några dagar sedan och det ska nu bildas en ideell förening. Dalafjällen borde få minst samma status, vi ska se till att vår produkt lever hur länge som helst. Vi ska ju inte nödvändigtvis vara som alla andra, vi kan vara speciella, vi kanske bör sticka ut hakan. Kan vi ha en gemensam fråga där alla våra hakor sticker ut så kan vi bli världsbäst. Vår ambition är inte att vi inte vill vara med i detta, tro inte det. Vi vill delta tillsammans med kommunen, Lst och andra lokala parter. Vi behöver ha en formell samarbetsplattform som gör att vi kan samarbeta på ett demokratiskt stabilt sätt, sluta riktiga avtal och skapa utveckling. Vi vill arbeta tillsammans för Lokal Förvaltning i Dalafjällen. Kristian: Vill vända mig till Inger med en kommentar till frågan var konflikten ligger. I den bästa av världar kan det visst vara så att länsledningen och lokalbefolkningen kan ha en samsyn och tänka ganska lika. Erfarenheterna hittills säger oss att vi ändå inte hamnar där i den komplexa verkligheten. Det finns goda intentioner i politiska beslut och det finns vällovliga målsättningar. Vi har gemensamt men från respektive håll förväntningar på förvaltningsapparaten, men kanske bidrar sektorisering och centralisering till att i alla fall våra förväntningar lokalt kommer på skam. Lokalbefolkningen lever i den konkreta och komplexa verkligheten. Det finns ingen önskan eller något självändamål med att vara i opposition, vi trängs nu till att opponera oss då vi annars inte får gehör hos förvaltningsmyndigheterna. Det väsentliga och avgörande är emellertid att konstatera att vi söker samverkan och vill delta aktivt till en hållbar samhällsutveckling. Vi kommer ju faktiskt med erbjudande om att tillsammans hitta de bästa vägarna! Vårt planerade Dialogprojekt utgår från Naturvårdsverkets kompetensutvecklingsprogram med samma namn. Det har genomdrivits 15-20 kurser (30 – Agnetas kommentar) med företrädesvis tjänstemän från naturvårdssektorn. Vi vill få del av detta och dessutom genomföra kompetensutveckling tillsammans och i dialog med alla berörda parter, vi vill ju mötas för att vi tillsammans ska komma framåt. Vi har också presenterat detta för styrgruppen för Fjällpaketet. Vi kan ju faktiskt säga att vi har ambitionen att vara i Världsklass även när det gäller lokal delaktighet och lokal utveckling. Vi behöver lägga pusselbitarna tillsammans. Det är där vi ska ta vid när vi träffas vid nästa möte i höst. Leo: Det är nu inte bara jag och Kristian som tycker detta, många vill att vi ska framföra det vi säger här, det är viktiga frågor för ortsbefolkningen, och lika viktiga för Lst och kommunledningen. Räknar in de näringar som bedriver verksamhet i fjällen, Idre sameby, Lst, aktivitetsföretag, turistanläggningar, skogsbruk mm. En mängd näringsaktiviteter finns i 6 området, att de får finnas kvar och att fler får utvecklas är värdefullt för framtiden, dialogen kring genomförandet är viktig. I översiktsplanen för norra kommundelen, Särna och Idre socknar, har kommunen skrivit in, och även länsstyreslen godkänt, att vi ska jobba med lokal förvaltning ur ett underifrånperspektiv. Det är därför nu jättelätt att säga att nu måste vi göra detta tillsammans. Eller kan jag ha fel i min tolkning – vänder sig till Kjell som är kommunalråd: Kjell Tenn: Nu har vi börjat rätt, för en gångs skull, jag tycker det är underbart bra att folket ger sig in och vill vara med och ta del av arbetet med förslagen innan besluten kommer. Tror att när man fått uttömma förråden av idéer om vad man vill göra på den skyddade marken så kommer man att vara ganska nära Lst. Nu har det slirat i 9-10 år på skötselråden, det kan väl få slira ett år till så det blir något riktigt bra. Att följa med och se detta ur underifrånperspektiv är viktigt. Ofta brukar den här typen av möten tunna ur och bli mindre och mindre, men jag ser ju att ni brinner ännu och det är rätt jargong i det här ärendet. Det finns mycket kunskap som behöver förmedlas och kommuniceras med Lst innan vi ritar in det på kartan. 7. På första arbetsmötet sade Agneta Setterwall att ”de formella besluten fattas av länsstyrelsen”. Enligt lag ska länsstyrelsen fatta vissa beslut, men vi vill att lokalbefolkningen ska kunna påverka och utöva ett lokalt inflytande så att total enighet råder innan besluten fattas. Vi begär ett tydligt besked från Länsstyrelsen i frågan. Agneta: Jag måste säga att total enighet finns nästan inte på en enda fläck, men man kan komma fram till en ganska bra enighet om man ger sig tid, kom ihåg det. Inger Eriksson: Jag förstår inte på vilket sätt vi inte påbörjat diskussionen, vi har inte så bråttom att mötena måste fortsätta de närmsta veckorna, vi kan skjuta upp dem till hösten. Total enighet går inte att uppnå. Leo: Vi vill känna att allt ska finnas med i resonemanget, det känns som om folk här tror att man från olika enheter vill sätta in störningar i arbetet som vi vill bygga från grunden. Man upplever att det kommer pilotstudie, jaktpolicy, skötselråd, förvaltningsråd osv, medan vi håller på att utarbeta en plattform. Vi vet inte om ni vill lämna utrymme för att vi verkligen ska nå dit. Vi vill också ha något att visa upp här uppe, Dalafjällen borde innehålla så mycket bra saker. Mikael har ett uppdrag att se till att det finns service och annat, det är bra att baka in de bitarna i det här arbetet. Mikael Selander: Under de senaste 10 åren har vi stöttat många investeringar här uppe. Ingen har sagt att vi ska sluta med det, vi kommer att fortsätta. Jag deltar gärna i detta arbete under villkor att det sker i samarbete med kommunen. Vill ni och kommunen samma sak så ställer givetvis jag upp i ett sådant arbete. Leo: Är ni överens om det Kjell Tenn sa, att vi ska samarbeta med ett underifrånperspektiv? Inger Eriksson: Jag upplever inte att vi är oense på en enda punkt, förstår inte att den här situationen finns, vi har sagt att vi vill diskutera. Leo: Först kom det att vi ska igång med Pilotstudien. Sen kom jaktpolicyn, men den fick vi uppskjuten av Lst vid mötet den 4 april. När det blev lugnt då började de nya bitarna dyka upp med förvaltningsråd och skötselråd. Är det så att man vill genomföra andra saker medan vi är upptagna med Pilotstudien? Pilotstudien ska ju vara en grund för hur arbetet ska genomföras och vi ska ju förhoppningsvis komma fram till en samsyn hur vi sak arbeta med detta långsiktigt. 7 Agneta: Tycker inte det är svårt att förstå att det är nödvändigt att försöka se ur andras perspektiv, ur Lst perspektiv kan jag förstå att man inte kan förstå. ”Är detta en plan, att köra igenom saker utan att vi hinner regera.” Jag förstår att det finns en sådan oro, en giltig oro, och man måste få ta saker ur olika perspektiv, vrida och vända på det. Givetvis vill jag vara med här och vrida och vända ur alla perspektiv, förstå att andra tänker annorlunda, maktskillnader, utmaningen blir större. Det är viktigt att se till att det blir bra möten, det kan jag bidra med. J: Det är lite skrämmande att Inger inte förstår var problemet ligger. Det finns en stor misstro mot Lst sedan man gång på gång gått ut och sagt en sak och sen gjort en annan sak. Vad händer efter de här mötena, vi har inte sett det än. För ett par år sedan sa man att man haft samrådsmöten, sen gick Lst in på sin kammare och bestämde precis som de ville, utan hänsyn till lokalbefolkningen. De möten Lst hänvisade till hörde hemma i ett annat projekt. Kanske kommer vi fram till att vi kan skapa en ny form av lokal förvaltning, Sverige är ett uland då det gäller lokal förvaltning. För ett 15-tal år sedan hade vi ett projekt med folk från SLU som arbetat på Zanzibar med lokal förvaltning. Det de berättade visade att Sverige är enormt långt efter många andra länder. Det finns en stor misstro mot Lst. Vi var och pratade med Maria Norrfalk om jaktpolicyn, trodde vi var överens, sen kom förslaget som ”någon” suttit på sin kammare och kokat ihop. Tar inte Lst detta på allvar nu och förvaltar detta på rätt sätt så kommer man inte på många år att få något gehör eller förtroende från ortsbefolkningen. B: Lst har kanske tryck från regeringen att göra klart i Drevfjället? Stämmer det, du Inger har pratat de närmsta veckorna, vi här i byn pratar om minst ett år eller mer? Agneta: Jag tror också att det tar minst ett år och många möten för att reda ut allt detta. Jemt Anna: När det gäller Drevfjället har vi inte något regeringsbeslut om hur arbetet ska genomföras, när det gäller skötselråden finns det ett regeringsbeslut på att det ska genomföras. Inger: Jag förstår att det finns misstro och att den här konflikten finns. Men det här mötet ska ju handla om Pilotstudie Drevfjällen. Vi avvaktar mötet i höst, självklart, det är inget självändamål för oss att sitta på stormöten, vi gör halt nu. Vi måste ta vara på möjligheten är att prata så nära med er, så ni ser att detta med policy och råd inte är någon lömsk plan. Det finns mycket missförstånd som gör att det blir en misstro, vi är villiga att skjuta upp Pilotstudien och återkomma i höst till nästa möte oss emellan. Leo: Vi tycker oss ha hört samstämmiga svar från två beställare, kommunen och Lst, men det finns en beställare till, lokalbefolkningen. Det verkar som om vi kan få det rådrum vi vill. Kristian: Mikael uttryckte konkret intresse för näringslivsutveckling tillsammans med Älvdalens kommun och Särna-Idre. Vi vill aktivt påtala motsvarande behov och intresse för Transtrand och Malung-Sälens kommun i arbetet, det är ju samma fjällområde. Vi vill delta i detta! Det kommer ju också in fler discipliner som måste beaktas: Det diskuteras eller planeras för att arbetet med den kommande revideringen av miljömålen ska sektoriseras. Vi vill inte riskera att hamna i träsk av olika delprocesser. Vi behöver helhetsperspektiv, dialog och gemensam agenda även för det väldigt viktiga och grundläggande miljömålsarbetet i de delar det berör Dalafjällen. 8 Hans R: Så det inte blir några missförstånd vill jag säga till Inger att vi ska självklart se det här i stort. Men under tiden måste det omgående ske något i utvecklingshänseende kring Drevfjället, annars riskerar vi att folket tröttnar. Leo: Dalafjällen är produkten som innehåller alla godbitar, vi ska nyttja vår produkt/natur så det sätter så lite spår som möjligt. Jag vill också vända mig till Jörgen och fråga om han känner tillförsikt i tidsplaneringen? Samebyn brukar ha egna viljor. Jörgen: Idre Sameby är en stor aktör i Dalfjällen och har mycket kontakt med myndigheter, kommun och ortsbefolkning. Vi är ett eget folk med både rättigheter och skyldigheter, visst inflytande och självbestämmande. I vårt engagemang med lokal förvaltning bör vi hitta ett organ för förvaltning, som myndigheterna accepterar, där man kan påverka sin situation lokalt och ha inflytande. Vi har varit rätt så upptagna i samebyn, jag är ordförande i Samernas Riksförbund, jag och Mikael har inte kunnat delta så mycket i det här, men vi har haft kontakt och jag har följt det noga. Vi ser inte någon konflikt med ortsbor och rennäring. Har inga argument mot det som presenterats här utan vi ser fram mot det vidare arbetet som en av deltagarna i ILFSI. I all sådan här lokal förvaltning är respekten för varandra viktig. Man måste sätta sig in i varandras förutsättningar och önskemål. Kjell Tenn: Det som Leo presenterar är väldigt bra, Leo är en bra chaufför för projektet. Det har gått åt mycket tid för att titta i backspegeln och misstro varandra. Länsstyrelsen, Inger, har sagt att nu finns det rådrum i detta, det kan vara ett rådrum som flyttas fram flera gånger. Nu måste vi ta fram de idéer vi har och börja jobba med projekten. De lokala grupperna, vilken inskolning och utbildning behöver de för att klara uppgiften? Vi får resonera om vad vi ska göra och börja ta fram konkreta arbetsuppgifter. S1: Arbetsuppgifterna har vi nog klart för oss, men ingen har nämnt ordet pengar… S2: Inger, det skulle vara roligt att höra om det finns några synergier mellan detta och Fjällpaketet som är näringslivsdrivet tillsammans med kommun och Lst. Eller Kjell, det är ju ett stort projekt med mycket pengar, vad finns det för kopplingar mellan detta och Fjällpaketet som ska utveckla området tillsammans med Region Dalarna. Det är en viktig fråga att ställa när det gäller näringslivet. Kjell Tenn: Jag är ny i den här sitsen, detta var min första sittning i Fjällpaketet. Det är inte kopplat till Pilotstudien, vi vet inte ännu vad ni vill med Drevfjället, det får komma fram så att vi får börja jobba med konkreta förslag. Fjällpaketet handlar om infrastruktur och resenärer, det ska ju in så mycket mer resenärer i området. Det handlar om hur vi ska ta hand om alla människor, vatten och avloppsfrågor, vägar, transporter osv. Kristian: Lokalbefolkningens perspektiv kretsar kring hållbar utveckling, och möjligheterna att försörja sig. Turistnäringens säsongsvariationer sliter hårt i bygderna och det är väl rent allmänt önskvärt med större stabilitet, både över tid och under året. Vi vet nog något om vilka utmaningarna är, vi har ju i Transtrand en inblick i avloppsproblematiken genom det pågående ärendet kring Sälfjällets avloppsreningsverk. J: En kommentar till Kjell, om vi ska få hit så mycket mer resenärer, vart ska de ta vägen när de väl är här? De ska troligen ut i naturen och in i reservaten, det måste väl finnas en direktkoppling till detta. Kjell Tenn: Om vi arbetar med Fjällpaketet och ni har kunskaper om något vi kan göra näringar av så måste vi samarbeta för att utveckla de här områdena. Viljan är förutsättningen för att göra något bra. Lst har sträckt ut handen. 9 Kristian: Är det så att när ni beslutat att ha dessa möten för Skötselråd och Förvaltningsråd, så har ni samtidigt beslutat att ni tillsatt de här ”råden”? Vad vi ville nå fram till och stämma av med Jemt Anna är själva rådsbildningarna. Vi kan inte acceptera formella rådsbildningar som föregriper det kommande arbetet. Att inleda lokala dialoger är helt okej. Jemt Anna: Upprepar det jag sa, skötselråden har inte någon beslutande funktion, de har ingen koppling till revideringar och beslut om skötselplaner. Inbjudningar har gått ut till själva mötena och folk har tackat ja, jag tycker att mötena bör genomföras. Inger Eriksson: Kan vi kanske kalla det för något annat? Skötsel-rådslag, inte någon formell grupp, bara ett sätt att samtala? Agneta: Tycker det varit ett bra möte, vill ni fortsätta efter fikat? Jag hoppas det kan växa fram en realistisk plan om vad som ska ske under det kommande året. Det är kanske mer som ska till. Vad innebär Dialogprojektet i praktiken? Det är bra om vi går härifrån med en sorts flödesschema. Fika Inger Eriksson och Kjell Tenn lämnar mötet för att återgå till sina andra åtaganden i styrgruppen för Fjällpaketet som har möte på annan plats i Idre. Vid återsamlandet förklarar Agneta: Om mindre än en timme, senast kl 21, ska vi sluta. Hoppas att vi gemensamt ska kunna skissa på en realistisk bekväm tidsplan som uppfyller behoven som finns för att vi ska kunna komma vidare. Det är svårt att prata och tänka tillsammans i en så här stor grupp. Jag föreslår att vi delar upp oss och diskuterar i små grupper kring vad behöver vi, vad vill vi, vad behövs? Sedan samlas vi och för upp det på en gemensam dagordning, så att alla kan se, på väggen. I presentationen vill ni ha ett möte på hösten med många parter. Men det behövs kanske ett separat möte om jaktpolicyn, ska det vara före eller efter det stora mötet? Ett särskilt möte med noggrant benande i hur mycket skotrar med högkamsmatta skulle skada naturen, var ska man få åka, och hur ska ni gemensamt stävja busåkning och se till att skoteråkningen inte skadar. Ett möte om fisket och motordrivna isborrar? Jag tror det behövs många möten för olika behov. Det vore bra att få upp det på något slags flödesschema, arbetsordningen måste kunna ändras under tiden om man ser att något inte behövs nu eller något behöver göras snabbare. Någonstans måste vi ju börja med arbetet. Kristian: Nu måste jag testa om jag förstått rätt. Som jag tolkar det Agneta säger så föregriper det ju återigen det rådrum vi nog trodde vi kommit överens om. Det krävs en gemensam analys lokalt och regionalt, det är ingen idé att nu att ha möten om detaljer och diskutera högkamsmattor innan vi har utvecklat grunderna och formerna för hur vi ska arbeta vidare. Agneta: Då kan du ju skriva på flödesschemat att kurs om Art- och habitatdirektivet behövs först. Kristian: Grundförutsättningen nu är att vi kommer på banan, skaffar oss kunskaper och insikter, och det har ju tidigare beskrivits att här behövs stora insatser för utvecklingen av dessa frågor och arbetssätt i Sverige. Vi har ju också globala referenser och ett gemensamt stöd för detta synsätt från Världsnaturfonden. WWF arbetar runt om i världen för att lokalbefolkningar ska kunna bli delaktiga i en långsiktigt hållbar förvaltning av 10 naturresurserna där de bor och verkar. På så sätt värnas det landskap som djur, växter och människor är beroende av. Agneta: Jag försöker få till ett gemensamt samtal om hur vi ska gå vidare. Försöka vara effektiva i att göra så gott vi kan här och nu. Vad är de första stegen, vad kommer sen? E: Förslår att Leo och interimsstyrelserna gör ett tidsplaneringsförslag. Agneta: Det är bra om kommun och Lst får komma med förslag. Sedan kommer Leo och andra duktiga att fila på det. Om jag kommer att vara med i detta så kommer jag också att ha synpunkter på tiden, men inte bestämma något över någons huvud. Men jag är tveksam, det kan vara så att ni inte vill att vi ska gå vidare nu. Kanske ska interimsstyrelserna göra en tidsplan, sen får jag, Jemt Anna och andra helt enkelt fila på den gemensamt. Det kan ju vara så att vi är färdiga för i kväll, ni är trötta och vill gå hem. Hans Lind: När det gäller projektet Dialog för naturvården så har vi fått en del pengar från WWF för att dra igång det, men vi har inte haft tid och resurser. Jag och Kristian har farit runt på 25 möten mellan Härjedalen och Malung, mest för att hinna med och mota alla Lst olika initiativ. Vi var inte ens inbjudna till Pilotstudien, men vi läste mellan raderna att detta kan komma att användas på reservaten i Transtrandsfjällen också, så vi bjöd in oss själva. Nu ska du åter lägga på oss ett stressmoment med att bestämma tidsschema. Vi vill börja i rätt ände och genomföra Dialogprojektet i lugn och ro! Agneta: Min avsikt var inte att lägga på er ett nytt stressmoment, tänkte det var bra att tänka tillsammans och lyssna på alla kloka människor här, enskilt i små grupper. Mikael Selander: Vi kommer med ett erbjudande till er gällande näringslivsfrågor, det var ju en av de 7 punkterna. Vi har nu pratat med kommunen och erbjudandet från Lst och Älvdalens kommun är att vi träffas tillsammans med er och har en ganska förutsättningslös diskussion om hur man lägger upp ett sådant arbete så vi får ett grepp om omfattningen, sen sätter vi igång när vi är överens alla 5-7 parter. Det är alltså ett erbjudande till er! Hans Rustad: Vi tar emot Mikaels erbjudande med öppna armar. Jemt Anna: Mikael har dessutom sett möjligheter att realisera en studieresa tillsammans. Vi pratade om att åka till Koster några dagar. Om ni tycker det är bra ska vi fortsätta med det arbetet, kontakta guider, planera osv. Ett erbjudande till er. Ett mummel i lokalen!  Agneta: Jag har jobbat mycket med dialog för naturvården och tycker det vore värdefullt att få göra en lagom version av de där kurserna tillsammans med dem av er som vill det. Kursen motsvarar 4-5 arbetsdagar och har som mål att deltagarna ska känna till och kunna använda metoder och modeller för delaktighet, dialog och konflikthantering. Leo: Angående tidsplanen, nästa möte ska genomföras tidigast mellan älgjakterna? Inte före, det tror jag att alla är överens om. Dessutom behöver vi nog ett eget lokalt stormöte för att diskutera med ortsborna. Agneta: Förutom att åka till Koster – Kanske behövs det även andra mindre möten, som exkursioner, små gruppmöten? Lars Hedlund: Detta bör kopplas till den natur vi pratar om. När har vi nästa möte ute i naturen? Alla intresserade är välkomna till Drevfjället där vi verkligen pratar om saker och 11 tittar på hur det ser ut i verkligheten. Under mina år har vi haft många möten med folk ute i naturen, det är en bra förberedelse för att komma underfund med de verkliga problemen. Vi hade ett möte i Drevdagen för 2 år sedan, vi kom väldigt långt då. Det vore bra med den här mer konkreta aktiviteten, för att hitta struktur på det vi ska syssla med. Människorna som bor kring Drevfjället behöver komma igång med sitt konkreta inflytande under tiden som vi arbetar med de övergripande frågorna. Kristian: Vi behöver mötas för att klara ut vad som tränger sig på, och vilka konkreta önskemål och idéer det finns. Miljömålen också en sorts ramar för handlingsutrymme, för rätt hantering och formulering av miljömålen krävs också kunskap om hur de här områdena nyttjats, och vilken kulturhistoria som ligger till grund för de kulturella och biologiska värdena. Här finns kunskapsluckor. En del av det vi redan känner till har nog inte prioriterats rätt, och kanske har det därmed heller inte berättats för Inger? En konkret sak att börja med är ju till exempel en kartläggning och beskrivning av mänsklig verksamhet i Drevfjällen i ett historiskt perspektiv. Annat att reda ut är ju gränsdragningsfrågorna kring Drevfjällens naturreservat. Agneta: Har en envis längtan efter möten där många kommer till tals i smågrupper, det är inte alla som är bekväma med att prata i en stor grupp. Fast det är ett stormöte går det att få en slags puls mellan små grupper, där man vrider och vänder på frågorna. Det behövs mer och det är jag bra på. Agneta: Ska ni i ILFSI skissa på en konkret plan för studieresan och fortsättningen? Kristian: I vår projektbeskrivning har vi med idén om studieresor till Koster, Laponia och Tyresta. Det är väl lämpligt att vi samverkar med Lst om hur vi lägger upp det. Fråga till Mikael; Vi har också behov av att få kontakt med det kommande arbetet inför ett nytt Landsbygdsprogram. Det vi pratar om är till stor del landsbygdsutveckling och därmed är det väldigt viktigt att det programmet medger utrymme och utformas för att kunna medverka till det vi vill genomföra i Dalafjällen. För utan finansiering kommer vi inte långt med det önskade utvecklingsarbetet. Och det skulle gå att göra mycket mer nytta i verkligheten om man i programutformningen lägger en grund för att möta det lokala engagemanget och lokalbefolkningens behov. Naturligtvis är vi också medvetna om det motsatta förhållandet: Om inte programskrivningen utformas för att möta våra behov och önskemål så kommer vi heller inte långt med våra önskade utvecklingsinsatser, och därmed kommer vi heller inte framåt i utvecklingsprocessen. Det är alltså ett gemensamt intresse att vi får även samverkan kring landsbygdsprogrammet m m, att fungera. Agneta: När tror ni att vi kan återkomma till talet om de nya skötselplanerna? Vi kan inte bara pausa det på något sätt. Ska vi återkomma och fortsätta att prata om det i vår? B: Kan man säga att bybor och myndigheterna samlar en grupp som bestämmer tidsplan och vad som ska ingå? Hans Rustad: Nu har vi tvinnat det här runt, runt och ingen vet. Kan vi hantera det så att interimsstyrelserna får i uppdrag att titta på det och återkomma? Däremot vill vi försöka få till Mikaels möte så fort som möjligt. Leo: Vill gärna ha svar på frågan vad Lst tycker om att Transtrand kom in i bilden när det blev känt att det skulle bli en pilotstudie och en modell. Vi vill ha samtal med båda kommunerna, Lst och våra båda lokala grupper. Lst har inte kommenterat att Transtrand är med, är det accepterat, kan vi se det här som ett gemensamt arbete? Om Lst verkligen tycker det är ok att vi arbetar tillsammans så tror jag att vi kommer framåt i arbetet och alla ser det som en framgång. 12 Jemt Anna: Att de två styrelserna finns har vi ju accepterat och agerar utifrån det. När vill ni ha det erbjudna samtalet med Lst om vad Lst menar med lokal förvaltning? Leo: Det kan ju hända att Lst menar något annat med lokal förvaltning än vi gör. Vi kanske kommer fram till något vi tycker om tillsammans. Det finns regler som gäller, kan vi komma överens i frågorna? Det behövs en dialog, t.ex. om det ska ges företagsstöd till företag med aktiviteter som kan krocka med naturvården, då måste det diskuteras tillsammans. Jemt Anna: Efterfrågar ett förtydligande, ska också naturvårdsenheten vara med i processen med näringslivsutveckling? Mötesdeltagarna svarar: Ja. Jemt Anna: Ska vi ha ett särskilt möte för att diskutera vad lokal förvaltning är? Politikerna har inte gett begreppet något innehåll. Ska vi ha ett separat möte för att börja processen om vad lokal förvaltning kan vara? Leo: Reglerna finns, ILFSI vill riva gärdsgårdar och göra saker tillsammans, bry oss om varandras tyckanden och tänkande. Jemt Anna: Det är också bra att det är hängrännor mellan stuprören. Vi behöver kanske ha ett första möte för att sen gå hem och forska vidare i vad lokal förvaltning kan vara. Agneta: Det behövs en gemensam kompetensutveckling för att begripa vad vi menar med orden. Leo: Vi har sagt att vi vill titta på exemplen på lokal förvaltning i Tyresta, Koster och Laponia, det måste ingå i den kompetensutveckling och utbildning vi vill ha. Agneta: Det behövs en gemensam kompetensutveckling, om vi utvecklas och utbildar oss utan att Lst gör det, då kan det också bli problem när vi möts igen i höst. Kristian: Vi har ju redan viss kunskap om exemplen Tyresta, Koster och Laponia, och vi ska naturligtvis dela med oss av detta, också till Länsstyrelsen. (Vi kompletterar dessa minnesanteckningar med denna kortfattade information i Bilaga 1) Vi vill inte tacka nej till inbjudan, men vi hamnar ju åter i en forcerad planering. För att alla ska hinna med måste vi ha lite sans i agendan! För Jemt Anna så måste vi också förklara att vi inte uppfattar att Länsstyrelsen har ett så förutsättningslöst förhållningssätt till begreppet Lokal Förvaltning. Det finns faktiskt ett förarbete som också ligger i diariet. I Lst remissvar (2007-03-26) till senaste landsbygdsutredningen säger man många intressanta saker. Det finns visst många positiva synpunkter och förslag men förstås också många omständigheter. Bland annat utvecklar man sin syn på begreppet lokal förvaltning. Vi konstaterar att det i alla fall då fanns en så pass konkret uppfattning på Länsstyrelsen att man uttryckte att ”Lokal förvaltning strider mot nuvarande lagstiftning och en rad principer. Länsstyrelsen menar att lokal förvaltning av skyddade områden inte är önskvärd.” Ni förstår säkert att vi uppfattar detta som en hållpunkt, och det blir en infallsvinkel och ett behov för oss gemensamt att diskutera detta och närmare beskriva dagens situation vid nästa möte, för att vi tillsammans ska komma vidare. J: Det finns olika förslag, jag fundersam till om man ska sitta och vänta tills det stora är klart eller börja i mindre skala. En lärprocess där man kan gå ut och titta på olika saker inte så dumt, för att börja i någon ände. 13 Pilotstudie, om man ska börja på ett ställe någonstans i stället för att gapa över alla fjällen på en gång? Mikaels möte, ska det vara bara företagen kring Drevfjället eller hela området? Dvs. ett fåtal näringsidkare eller 50-60 stycken? Det kan bli stort med en gång. I stället för ett stort engagemang kan man kanske hjälpas åt att se på fler mindre saker tillsammans. ?: Varför ska just vi ha pilotstudien? Jo, för att vi protesterat för mycket tidigare! Föreslår att ILFSI lägger fram vad vi tycker vi vill ha i Drevfjället. Vi vill veta vad Lst vill, det är väldigt luddigt, det känns som om det finns en baktanke hos Lst. Om vi lägger fram vad vi vill med vårt fjäll så vill vi veta vad Lst vill. Framför allt vill jag fortsätta sköta och använda fjället som vi alltid gjort, tillsammans med barn och barnbarn. Agneta: Det är bra om man är tydlig i vad man vill. Jemt Anna och Lst kan verka luddiga, vet inte riktigt vad de vill. Himla bra om ni diskuterar så ni kan komma till handling och tydliga beslut Hans Lind: Angående vårt förtroende för Lst och deras syn. Jag har varit engagerad i vårt arbete i Transtrand och interimsstyreslen i nu 3 år. Vi jobbade hårt med norra Transtrandsfjällets naturreservat, försökte få in lokal förvaltning i det arbetet. Vi fick Lst att komma till ett möte i Sälen till slut. De sa då att vi redan hade lokal förvaltning i Transtrandsfjällen eftersom länsstyrelsen hade en anställd i Lima. Det var då deras uppfattning om lokal förvaltning. Jag ifrågasatte även varför man ska styra jakten så väldigt hårt. Länsstyrelsen ansåg då att det ändå var generöst i och med att den grundläggande inställningen var att förbjuda all jakt i reservaten. Vi har förstås mycket svårt att tro att det går att svänga Lst grundläggande värderingar på bara ett par år. Agneta: Vi måste lyssna på varandra stämma av, vi landar nog i att interimsstyrelserna kommer med idéer om tidsplanen, sen får Jemt Anna, jag och andra kommunicera så mycket det går via telefon och mail en tid framöver, så får vi se vilka datum det blir osv. Leo: Vi har fått en inbjudan från Lst näringslivsenhet, och vi vill dra igång den processen omgående. Vi har här i kväll också bestämt att naturvårdsenheten och näringslivsenheterna tillsammans med lokala parter ska mötas i den fortsatta processen. Vi är också överens om att vi senare i höst ska genomföra ett möte med Lst, båda kommunernas ledningar och specialenheter tillsammans med de lokala parterna för att komma vidare. Styrelserna samråder med parterna och sen kommer vi med förslag om när det ska ske. När vi pratar näringsutveckling är det viktigt med samspel, att hitta samförståndet i detta för att också få en utveckling. Vi kanske tycker att den andre har fel, men vi ska sträva efter att hitta mötesplatsen där vi kan bli överens. Agneta: Vi ska ha största möjliga öppenhet så att minnesanteckningarna kommer ut så alla kan ta del av dem. Leo: Nu måste jag nämna att Lennart Bratt inte har fått komma till tals ikväll. Agneta tar upp den tråden och ger en inblick i den ursprungliga planeringen för kvällen där Lennart hade förberett följande inlägg. Agneta läser upp från sin grovplanering; Lennart presenterar sätt att bedöma skotertrafikens påverkan och förenlighet med områdesskyddet. Detta sker med utgångspunkt i syftet med reservatet, hur aktiviteterna regleras idag, vad vi vet om den påverkan den gör, vad vi tror kan hända, hur man skulle kunna följa förlopp över tiden, vad miljömålen säger att vi ska uppnå. Lennart presenterar på liknande vis sätt att bedöma användandet av motorer för båtar och isborrar, ridning, cykling, klättring och dess påverkan och förenlighet med områdesskyddet. 14 Stöt och blöt i smågrupper. För det behövs ju att vi ägnar oss åt det, många frågor behöver komma före. Agneta: Det där med motorisborr, det kan vi kanske släppa nu? Någon sa på ett tidigare möte att det borde sitta lappar uppe på Lst med ordet ”Varför?” för att få tjänstemännen att fråga sig ”Varför gör vi detta?” ”Varför förbjuder vi detta?” S1: Nu vill jag ta upp den mest centrala frågan, vi behöver inte gå som katten kring het gröt; Det ska vara fri skoteråkning på Drevfjället! Det är just nu förutsättningen för överlevnaden för Gördalen med flera orter i området. Man behöver inte regler och begränsningar för ett problem som inte finns, visa först på att skoteråkningen förstört något innan ni inför förbud! Ingen kommer att acceptera regler för något som inte är ett problem. Skotern är den stora potentialen och den viktiga frågan att diskutera med näringslivsenheten, har ni inte förstått det? Skapa regler och begränsningar först när problemet uppstått! Agneta: Tycker ni att det var någon idé med det här mötet? Samfällt svar JA! Ja, då avslutar jag. Tack för mig. Leo: Sammanfattning - vi har bestämt att näringslivsprocessen ska sättas igång direkt, vi möter kommunerna under den närmaste tiden och det gemensamma mötet mellan oss lokala parter, kommunerna och Länsstyrelsen kommer senare i höst. Sedan är det dags att skissa på utvecklingsplan för hela Dalafjällen så vi har en gemensam idé som grund för vårt fortsatta arbete tillsammans. Vid tangenterna Tjern Inga Wall [email protected] 070-39 31 564 Granskat av Leo Persson, för ILFSI samt Kristian Olofsson för ILFT. Bilaga 1 Minnesanteckningar vid arbetsmöte i Idre 2011-‐05-‐12 Lokal förvaltning, vad kan det vara? Exempel Tyresta nationalpark förvaltas genom Stiftelsen Tyrestaskogen, instiftarna var Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Haninge kommun och Tyresö kommun. Man arbetar med en organiserad och bred lokal medverkan genom Tyresta-‐dialogen. Där är alla organisationer, 60-‐70 stycken, med intressen i området välkomna. Det är en bra plattform för möte mellan olika intressen och förvaltningen. Beslutsmakten innehas av stiftelsen där Naturvårdsverket har två representanter, Länsstyrelsen en och de tre medverkande kommunerna tillsammans fem representanter, vilket borgar för ett starkt lokalt inflytande. http://www.tyresta.se/?page_id=36 Kosterhavets Nationalpark sköts av Kosterhavskontoret som är en del av Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Förvaltningen styrs av en delegation, Kosterhavsdelegationen. Förvaltningen av såväl nationalpark som naturreservat är lokalt förankrad och sköts så långt som möjligt lokalt i diskussion och samverkan med berörda samhällsföreningar och andra intressegrupper. Kosterhavsdelegationen består av 13 personer med representation av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, kommunerna, fiskarnas organisation, 4 samhällsföreningar, en marinbiologisk forskningsstation samt Kosternämnden, vilket är en demokratiskt vald lokal organisation där förtroendevalda utses av lokalbefolkningen på allmänna valdagen vart 4:e år. Länsstyrelsen tar de formella besluten för Kosterhavsdelegationen. Genom samhällsföreningarna, Kosternämnden, kommunerna och fiskarna så har den lokala nivån tillsammans majoritet i Kosterhavsdelegationen/den lokala förvaltningsorganisationen. http://www3.lansstyrelsen.se/_vastragotaland/Projektwebbar/Kosterhavet/organisation/ Världsarvet Laponia omfattar flera nationalparker och många olika intressen. Laponiaprocessen har pågått mer eller mindre under nu 17 år och slutfördes formellt i och med Beredningsgruppens sista möte 110504 efter remiss under vintern av det konkreta förslaget. En ideell förening ska bildas i augusti som huvudman för en ny förvaltningsorganisation med kontor i Jokkmokk. Statens delaktighet i föreningen erfordrar en särskild förordning. Förvaltningsorganisationen för Laponia bygger på en bred samverkan där länsstyrelsen, berörda kommuner, Naturvårdsverket och samebyarna är medlemmar i föreningen, och där samebyarnas representanter är i majoritet. Man tilldelas ett förvaltningsuppdrag under ansvar och en försöksperiod om 5 år. Grundläggande beslut ska tas i konsensus. Viktiga faktorer är urfolksstatusen, det biologiska kulturarvet och att man tar bort förbudet mot näringsverksamhet i området. http://www.laponia.nu/default.asp?ID=100&menu_item=100 Bilaga 1 Minnesanteckningar vid arbetsmöte i Idre 2011-‐05-‐12 Lokal förvaltning i Dalafjällen Vad vill vi i Transtrand och Särna-Idre? Vi har här visat exempel på olika modeller för lokal förvaltning. Det finns fler, i Sverige och i andra länder, som vi kan lära av och inspireras av. Vi vill nu utveckla vår egen lokalt anpassade samverkan för lokal förvaltning samt utveckling av gemensamma intressen, tillgångar och möjligheter i Transtrand respektive Särna-‐Idre Det arbetet fortsätter genom – • Projektet Dialog för naturvården i södra fjällen • Pilotstudie Drevfjällen, • eventuella lokala förvaltningsdialoger • samt andra aktiviteter och insatser efter behov.