SVENSKA NEUROLOGFÖRENINGEN Nummer 2, Oktober 2012, Årgång 17 Innehåll sida Ordföranden har ordet 1 Reserapport 2 Aktuella utbildningsfrågor 3 Neurologins historia 4 Redaktören har ordet 4 Ordföranden har ordet På resande fot. Ett ofrivilligt stopp i Sundbyberg. Nu åter på väg mot Örebro igen. Ibland är vägen krokig och ibland rak. Höstens första styrelsemöte är precis till ända. Vart bär då resan för neurologin? Hur ser det ut på resmålet? En gemensam målbild av neurologisjukvården. Det har varit temat för vårt internat. ”Den nya neurologin” har vi ihärdigt salufört under de sista åren. Begreppet bör vi förstås fortsätta använda oss av i debatten. Men det finns alltid en risk att det blir till tomma ord om vi inte förmår fylla det med konkret innehåll. Att försöka definiera hur tillgången till neurologisk kompetens bör se ut beroende på sjukdomstillstånd blir vår första uppgift. Neurologins särart behöver tydliggöras. Vilka kan göra det om inte vi? Förhållningssättet ska vara patientorienterat och kunskapsbaserat. Konstruktiv dialog med andra och stöd i opinionsbildningsfrågor ska visa vägen framåt. Den neurologiska kompetensen kan förläggas till olika nivåer i vårdorganisationen; högspecialiserad verksamhet, teambaserad neurologenhet och konsultationseurologi. Den snabba kunskapsutvecklingen innebär att utbytet mellan nivåerna i högsta grad behöver vara dynamiskt. Hur det sedan utformas i praktiken kan variera utifrån lokala förutsättningar. Att vi har något unikt att erbjuda som ingen annan kan kommer emellertid att vara uppenbart. Med en stärkt identitet i ryggen kan vi också samverka med andra specialiteter. I en debattartikel i SvD 10/9 gick fem stora patientorganisationer gemensamt ut och påtalade stora geografiska skillnader inom den svenska neurologisjukvården. Initiativet är glädjande av många skäl. Patientrörelsen har varit splittrad och med samlade insatser ökar chanserna till politisk genomslagskraft. Det neurologiska sjukdomspanoramat har stor spännvidd. Vi har med tiden även inom professionen fått ett ökande antal intresseföreningar och kvalitetsregister. Frågorna på agendan varierar och ska så göra. Precis som för patientföreningarna har vi däremot säkert mycket att vinna på att samordna oss. Det blir en viktig uppgift för SNF under det kommande året. Dialogen med patientorganisationerna kommer också att bli tätare. Att bli varse vad som står på dagordningen, identifiera pågående politiska processer och hitta rätt tillfällen att haka i ska inte underskattas. Därför ska vi också ta tillvara alla tillfällen att känna beslutsfattare på pulsen. Nu senast under Almedalsveckan där SNF representerades av undertecknad. Debattivern var precis som förra året hög och intensiv. Sommaren inleddes med vårt nationella vårmöte i Lund och avslutades med EFNS Nummer 2, Oktober 2012, Årgång 17 i Stockholm. Slutligen vill jag därför rikta ett stort tack till Håkan Widner och Sten Fredrikson och medarbetare för utomordentligt genomförda evenemang som lockat till rekorddeltagande! Med övertygelse om ett spännande och innehållsrikt verksamhetsår NICU med 9 respiratorplatser, där framförallt mer komplicerade och livshotande intracerebrala blödningar (ICH) och patienter med expansiv ischemisk stroke vårdas. De flesta patienter med ICH får där i dagsläget redan direkt på dag 1 ett externt ventrikeldränage (EVD) med möjlighet till ICP-mätning. Neurokirurgen lägger ibland in trycksonder bedside på NICU. Martin Gunnarsson Neurologföreningens hemsida: neurologforeningen.org Mellan respirator, ICP -sond och ultraljud Två månader på NICU i Heidelberg, Tyskland Att spruta Actilys® direkt in i hjärnan kändes lite konstigt i början – men man vänjer sig. Även till blodprovtagning, CVK-inläggning eller biopsering… andra länder, andra rutiner. I slutet av min ST-tjänst på SUS fick jag möjligheten att göra en 8 veckors placering på Neurological Intensive Care Unit (NICU) i Heidelberg, Tyskland – bland annat tack vare ett generöst resestipendium från SNF. Universitetssjukhuset i Heidelberg har en stor och aktiv neurologisk klinik framförallt vad gäller cerebrovaskulära sjukdomar (chefläkare och direktör: Professor Werner Hacke). Till kliniken hör tre vårdavdelningar; en avdelning för neuroonkologiska patienter, en stor strokeenhet med 20 övervakningsplatser och en För mig gällde det i början att delta i NICU:s rutiner för att komma in i en ”IVA miljö”; flera ronder dagligen, viss blodprovstagning av läkare, PVK-, artärnåloch CVK-inläggningar samt övervakning av patienter under transport till och från rtg-avdelningen för CT- eller MRundersökningar. Sedan fick jag också allteftersom chans att själv utföra ultraljudsundersökningar bedside både på halsen och på skallen. Mer konkret: Tillsammans med mer erfarna kollegor tränade jag på ultraljudsdelen av deras multimodal ”neurocritical care monitorering”. Där ingick att undersöka och monitorera blodkärlen både extra- (carotis, vertebralis) och transkraniellt (intrakraniell carotis, ACA, MCA, PCA, BA) men också detektion av tecken på intrakraniell trycksstegring med duplex ultraljud (bild, färg och doppleranalys). Just nu håller teamet på att etablera en ultraljudsrutin för patienter med tex hjärnblödningar genom att göra bedside undersökningar oftare avseende midline-shift, blödningsprogress och synnervens diameter (ONSD=optic nerve sheath diameter) som verkar vara direkt kopplad till intrakraniella ICP-värden. Det långssiktiga målet är att spara in CT-kontroller av svårt sjuka där en transport innebär risker. En spännande aspekt var intraventrikulär alteplase-terapi på patienter med ventrikelblödningar tex som följd av en intracerebral blödning. I Heidelberg har det nästan blivit standard att behandla nedsövda patienter 3-5 dagar med 3 injektioner via en EVD dagligen. Bakgrunden är att man skulle kunna förhindra clotting och sekundär hydrocefalus utan att man ser någon större blödingsrisk. Dessutom finner man att patienter kan väckas, göra sin weaning Nummer 2, Oktober 2012, Årgång 17 och bli mobiliserad snabbare jämfört med ICH-patienter utan en alteplase-terapi. Denna behandling görs i Norden såvitt jag vet bara inom studier i t.ex. Köpenhamn. En annan intressant aspekt var att anmärkningsvärt många patienter fick antigen rutinmässigt aggressiv normotermi behandling eller blev inkluderade i olika hypothermistudier där man försöka hålla t.ex. patienter med malign mediainfarkt nedkylda i 24-72 timmar både före eller efter en hemikraniektomi. Av logistiska skäl görs även nervbiopsier på NICU i Heidelberg. Jag fick göra enstaka suralisbiopsier vilket var mycket givande. En mycket spännande tid närmade sig sitt slut. Jag kan varmt rekommendera andra kollegor att göra NICU-placeringar utomlands. Jag fick mycket inspiration och nya erfarenheter med mig hem. inbjudan för att klargöra behovet av kurser. Ett första möte om neurologi har skett i september 2012 med några STstudierektorer, ST-representant i SNF:s styrelse och ordförande i Utbildningsutskottet. Sammanfattningsvis bedömdes de existerande SK-kurser inom neurologi hålla en god standard dock bör tillgängligheten ökas eftersom man i nuläget får vänta väldigt länge på att få gå dessa kurser. Vi saknar SK-kurser inom neuroonkologi, MS och huvudvärk. Kurser inom dessa områden bör ånyo arrangeras. Preliminärt program finns nu för vårmötet 2013 i Falun. Temat kommer att vara neurologi i ett bredare perspektiv och närliggande specialiteter. För ST-läkare kommer det att hållas ”teaching-courses” inom neurooftalmologi och neurootologi. Ett möte för ST-läkare kommer att hållas samt en trevlig kväll på puben. Nästa studierektorsmöte planeras hållas i slutet av mars 2013. Markus Stiehm Nästa Vårmöte 29 – 31 maj 2013 i Falun Aktuella utbildningsfrågor Projektet KUST har initierats av och drivs av IPULS. Projektet innebär ett samlat grepp om kurser under ST. Syftet med projektet är att på sikt lösa problemet med den rådande bristen på adekvata kurser och kursplatser under ST-utbildningen. Studieansvariga inom varje specialitet har fått Den europeiska specialistexamen i neurologi 2012 genomfördes i Stockholm 7 september. Från Sverige deltog endast en kollega (och blev godkänd). Kommande europeiska specialistexamina kommer att ha skriftligt prov, och inte som tidigare både skriftlig och muntlig del. Nästa svenska specialistexamen i neurologi planeras till 20-21 maj 2013 i Stockholm. Intresserade kan anmäla sig till [email protected] Laleh Zarrinkoob för ST-läkarna Sten Fredrikson för Utbildningsutskottet Nummer 2, Oktober 2012, Årgång 17 Neurologins historia Många neurologer har ett intresse för neurologins historia och flera artiklar har senaste åren publicerats bl a i Läkartidningen. Dock har svenska deltagandet vid möten inom International Society for the History of the Neurosciences (ISHN) varit begränsat och vi har inte haft någon nationell kontaktpunkt. Vi vill därför inbjuda kollegor med neurohistoriskt intresse att kontakta någon av oss. Sedan kan vi diskutera hur vi kan gå vidare för att öka kunskapen och intresset för detta spännande område. Professor Birgitta Söderfeldt, Stockholm [email protected] Överläkare Per Holmberg, Gävle [email protected] Redaktören har ordet Svenska Neurologföreningens hemsida genomgår för tillfället omarbetning men finns på samma plats! Om du vill vara säker på att få medlemsbladet måste du själv ansvara för att mailadressen alltid är uppdaterad dvs att ändringar vid flyttningar osv skickas till: [email protected]. Medlemmar av Neurologföreningen har full tillgång till European Journal of Neurology via hemsidan. Protokoll fört vid Svenska neurologföreningens styrelsemöten finns på hemsidan. Styrelsens adresser finns på hemsidan och uppdateras snarast efter Årsmötet. Förslag eller material till medlemsbladet kan skickas oformaterade till medlemsbladets redaktör: Svend Marup Jensen, Helsingborgs Lasarett, 251 87 Helsingborg, tel: 042-406 10 00 eller e-mail: [email protected] Nästa nummer planeras att utkomma april 2013. Sista materialdag en månad före! NEUROLOGIDAGEN 8 NOVEMBER 2012 BEHÖVER VI TÄNKA NYTT? Nya lösningar och perspektiv som utvecklar neurologin Torsdag den 8 november kl 10.00 – 17.00 Bonnier Conference Center, Torsgatan 21, Stockholm