1. No category

Förord
I människans begynnelse gick all verksamhet, med få undantag, ut
på att överleva. Vi strövade omkring och följde villebråden, årstiderna och naturens växlingar. Så småningom blev vi bofasta och
jordbruket, samfärdsel, handel, statsbildningar med mera förändrade våra beteenden. Specialiseringar och uppdelning av roller och
uppgifter i samhället gjorde att mycket av våra kunskaper om naturen och överlevnad försvann.
Försvaret och kanske främst jägarförbanden, har alltid varit intresserade av överlevnad. Reglementen och handböcker förordade att soldater vid fångenskap skulle försöka fly. Kan en avväpnad
fånge i bara sin uniform med fickornas innehåll en vinterdag i minus 20-25 grader fly ut i skogen och överleva? Försvarets forskningsinstitut (på den tiden FOA) började studera vad som fanns
skrivet och forskat. Vad var skrönor och vad kunde användas?
Teori skall omsättas i praktik. Dåvarande löjtnanten vid Fallskärmsjägarskolan (FJS) Lars Fält antog utmaningen och blev den
som kom att leda prov, tester och försök, både på sig själv och soldater från FJS.
Lars blev också författare och ansvarig för framtagandet av
Arméns Handbok Överlevnad, en klassiker och succé såväl militärt som civilt. Hans stora kunnighet och personliga engagemang
har gjort honom till en välkänd auktoritet inom området överlevnad inte bara i Sverige utan också internationellt.
När Sverige introducerade fältuniformssystem m/90 så genomfördes ett internationellt symposium i Östersund. När USA
fick sin inbjudan ställde de som krav för att komma att löjtnant
Lars Fält skulle hålla ett föredrag om överlevnad med koppling till
beklädnad. Undertecknad, som deltog, kan intyga att hans föredrag höll högsta klass och applåderna var de längsta.
Även kungahuset, med sitt intresse för natur, lärde känna
Lars, som i Storlien undervisade kungabarnen om överlevnad.
När kronprinsessan fyllde 18 år förhörde sig dåvarande ÖB Ove
Wiktorin om lämplig present. Kronprinsessan valde att få genomgå instruktörsutbildning som överlevnadsinstruktör, vilket hon
också gjorde. Överlevnadsmärket finns på ärmen på hennes fältuniform.
8
Uteliv_Overlevnad del 1.indd 8-9
Lars arbete ledde så småningom fram till inrättande av Arméns Överlevnadsskola, vars förste chef blev Lars Fält. Skolan blev
snart en angelägenhet inte bara för Armén utan omvandlades till
Försvarsmaktens Överlevnadsskola, idag benämnd Överlevnadscentrum.
För allt engagemang, arbete och egna stora insatser befordrade
arméchefen Eric G Bengtsson Lars Fält till kapten, en synnerligen välförtjänt befordran, tycker vi som tjänstgjort med Lars. Han
valde som devis för Överlevnadsskolan ”Praeparatus supervivet” –
den förberedde överlever. Här bäste läsare, får du en möjlighet att
genom studier i denna intressanta bok leva upp till devisen.
Lycka till!
Anders Kihl
f d överste 1. graden
och Chef FJS
9
2014-03-23 09.42
Innehållsförteckning
Inledning 12
Överlevnadsutbildning 120
Människans förutsättningar för överlevnad 14
Fysiska reaktioner 14
Psykiska reaktioner 16
Några exempel på inträffade överlevnadssituationer 18
Första och andra världskriget 22
Överlevnadsexperiment 24
Överlevnadsutbildning – en utbildning för livet 26
Vad vi kan lära av naturfolken 128
Kläder för överlevnad 138
Överlevnadsteknik 28
Kunskap 29
Verktyg 29
Överlevnadsask 36
Utrustning för överlevnad 36
Nödsignaler 39
Naturen som vägvisare 41
Kroppens behov av sömn 48
Hygien 49
Vatten 49
Bivack 57
Elden 66
Överlevnad kräver improvisation 144
Skrot 147
Kläder 148
Göra upp eld 149
Trådsåg 149
Glasögon 151
Förband 151
Näver 151
Flythjälpmedel 152
Flottar 153
Ljus 154
Bushcraft 155
Register 157
Skaffa föda och tillaga den 81
Vilda växter 81
Jakt 95
Olika fångstmetoder 98
Fiske 102
Tillagning av fångsten 111
Kokning, grillning och stekning 112
Tillagning i aska och löv 115
Ta tillvara fångsten 117
10
Uteliv_Overlevnad del 1.indd 10-11
11
2014-03-23 09.42
Inledning
Elden är den naturliga samlingsplatsen vid allt uteliv. Alla tycker om att sitta vid den sprakande elden och lyssna och meditera,
oavsett om det är nattens lägereld eller en liten grillbrasa för korv.
Trots att vi idag har tillgång till elektriskt ljus, uppvärmda bostäder,
high tech-material, GPS-uppskjutna satelliter och friluftskök som
drivs med bensin så fascineras vi fortfarande av eldens möjligheter
att erbjuda värme, ljus och tillfälle till matlagning. Om det finns
något i vårt medvetande som förenar oss med våra förfäder så är
det just att vi ser elden som tillvarons centrum.
Elden har i alla tider varit
människans viktigaste vän.
Idag ser många tillgången till high tech-material som ett mått
på livskvalitet, och även om en halogenficklampa är en bra uppfinning kan den inte som elden samla människor i skogens mörker. Vår möjlighet att överleva genom årtusendena har byggt på
vår förmåga att tillverka redskap. För ett par miljoner år sedan tillverkade våra förfäder i Afrika redskap av sten, trä och horn. Det
viktigaste redskapet var utan tvekan den skärande eggen som vi
under 99,9 % av vår kulturs historia har varit beroende av.
Under den tid våra förfäder levde som stenåldersmänniskor
utvecklades en hantverkskunskap som omfattade allt, från att använda naturföremål som redskap till att tillverka specialverktyg av
högsta klass. Denna kunskap är fortfarande viktig inom den moderna överlevnadstekniken. Idag får världens tekniskt mest avancerade stridspilot utbildning i en mer än 15 000 år gammal stenåldersteknik. Denna teknik kan i en nödsituation vara livsavgörande.
Att göra upp eld utan tändstickor, bevara en eld genom att spara
glöd i aska, laga mat utan kärl samt tillverka rep och snöre är några
av de tekniker vi ärvt av våra förfäder.
Efter andra världskriget kunde Sveriges intakta industri exportera varor till det sönderbombade Europa. Detta innebar för
Sveriges befolkning ett välstånd vi inte tidigare haft. På 60-talet
när kylskåp, telefon och TV blev tillgängliga för gemene man utnyttjades detta av företagen som ville tjäna pengar på det växande
välståndet. Organisationer som var emot denna utveckling inom
bland annat friluftsbranschen bildades under denna period. Ett exempel är Argaladei vars medlemmar
ansåg att friluftslivet skulle vara
en livsstil och inte tära på naturens resurser genom att utövarna köpte nya prylar varje
år. För dagens friluftsmänniska med intresse för miljön är
det självklart att välja denna
form av friluftsliv som inte
”förstör naturen”. Genom
att arbeta med äldre tekniker och använda traditionella redskap kan vi bidra
till att kunskap och förståelse från tidigare kulturer
lever vidare.
Grävkäppen är ett av människans äldsta redskap, som här får symbolisera kunskapsöverföringen mellan formtida och modern teknik.
12
Uteliv_Overlevnad del 1.indd 12-13
13
2014-03-23 09.42
Människans förutsättningar
för överlevnad
Fysiska reaktioner
Tumregeln är att man klarar sig 3 minuter utan luft, 3 dagar utan
vatten och 3 veckor utan mat. Erfarenhetsmässigt vet man att människor har klarat sig betydligt längre i gynnsamt klimat om de har
ett starkt psyke.
Det som är gränssättande för överlevnaden näst efter luft är tillgången till rent sötvatten.Vi har inget förråd av vatten i kroppen.
Vi förbrukar dagligen vattnet genom svettning, utandning, urin
och genom förbränning av energi. Vi förbrukar ungefär 2–3 liter
per dygn vid lätt arbete. Kroppsfunktionerna är mycket känsliga
för vattenbrist. En vätskeförlust motsvarande 4 % av kroppsvikten,
det vill säga 3 liter hos en man som väger 75 kilo, försämrar arbetsförmågan med 50 %. Generellt kan man säga att arbetsförmågan
sjunker med 10 % för varje procent vätskeförlust. Detta innebär
ökad fara för ”värmeslag”. Andra effekter av vätskebrist är orkeslöshet, pulsökning, illamående, huvudvärk och mörkfärgad urin.
Alla dessa effekter kan enkelt elimineras genom att dricka vatten. Det är därför viktigt att du planerar ditt vätskeintag så att du
dricker minst 3 liter per dygn. Vätska ska tillföras efter principen
”lite och ofta”. Idealtemperatur för vätska som ska drickas är 20–
25 grader. Törsten indikerar inte den mängd vätska du ska dricka.
När svettproduktionen överstiger 0,5 liter i timmen reagerar inte
törstkänslan på det faktiska vätskebehovet.
En överlevnadssituation innebär normalt brist på föda. Det har
visat sig att folk som hungerstrejkar i fängelser har överlevt 40–
100 dygn genom att endast dricka vatten. Under missväxtåren i
Sverige 1867–1869 svalt många människor ihjäl. Ett människoöde bland många är hustrun Margareta Andersdotter från Norrsjö
i Jämtland som på försommaren gick till fots till Stockholm med
två av sina yngsta barn medan maken matt av hunger låg kvar i
hemmet med de tre andra barnen och avvaktade den kusliga framtiden. I Stockholm förde Margareta tiggarliv och stod i matköer
där restaurangspill gavs bort. Yngsta barnet dog, hennes eget öde
är okänt.
Idag svälter/fastar man också av religiösa skäl och av hälsoskäl.
Normalt har vi cirka 1 200 kcal av kolhydrater (0,5 kilo) i muskler
och lever vilka är slut efter ett dygn. Proteiner har vi cirka 25 000
kcal (6 kilo) i kroppens muskler som vid kolhydratbrist kan omvandlas till glykos för bland annat hjärnan. Fettet utgör 135 000
kcal (10–15 kilo) och är det som räddar oss i en bristsituation.
14
Uteliv_Overlevnad del 1.indd 14-15
Vid svält då kroppen utnyttjar sina fettreserver bildas ketonkroppar
som är vattenlösliga och därmed kan transporteras i blodet. Detta
leder normalt till att man får en andedräkt som luktar aceton. Förmodligen har kroppen anpassat sig till ojämn tillgång till föda under olika årstider och därför kan vi lagra fett på kroppen. Fett är
också det mest energirika per gram, 1 gram fett ger vid förbränning 9 kcal, 1 gram kolhydrater ger vid förbränning 4 kcal, 1 gram
protein ger vid förbränning 4 kcal. Fettet är vattenavstötande och
kan därför packas mycket tätt i cellerna. Kolhydraterna är, trots att
de inte kan lagras i kroppen, viktiga då de snabbt förser hjärnan
med energi via blodet. Skulle vi lagra kolhydrater i kroppen i stället för fett skulle vi väga sju gånger så mycket.
Historiskt har vi anpassat vår aktivitet efter vilken föda som
funnits tillgänglig och kunskapen om hur man kan klara av olika
situationer med mindre arbetsbelastning var större förr. Tänk till
exempel på samernas sätt att förflytta sig, så kallad ”lapplunk”, varvid man ”vilar” på varje steg. Detta är ett effektivt sätt att utnyttja
15
2014-03-23 09.42
fettreserverna på och spara de viktiga kolhydraterna. Dagens ökade livstempo sätter även sina spår i utelivet – vi har inte tid att gå
utan cyklar idag på fjället, vilket innebär att många aktiviteter blir
prestationsberoende.
Mina erfarenheter efter personligt genomförda överlevnadsövningar med svältinslag i Sverige och andra länder, utbildning av
elever i många år samt berättelser från folk som överlevt verklig
svält är följande:
Det första dygnet när blodsockerhalten sjunker upplevs av
många som om kroppen vill bromsa in farten. Vissa får svår huvudvärk, de flesta tycker att det är jobbigt att gå korta sträckor
fram och tillbaka för att till exempel hämta ved till skyddet. Man
är hungrig och kall.
Andra dygnet verkar kroppen ha stabiliserat sig och man känner sig bättre. Hjärnan börjar också acceptera situationen. Dock
sover man inte bra utan vaknar ganska ofta och fryser.
Tredje dygnet känner man sig bättre och både bristen på sömn
och avsaknaden av mat accepteras av både kroppen och hjärnan.
Med detta vill jag visa att de första tre dygnen är de mest kritiska för överlevnaden, därför har man i militära nödaskar kolhydrater för 3 dygn á 500 kcal per dygn vilket hjärnan behöver. Under
en militär överlevnadssituation kan man normalt inte stanna kvar
på platsen utan måste förflytta sig till en säkrare miljö.
I en civil överlevnadssituation ska man ta det lugnt och vänta
ut de första kritiska dygnen om man inte är 100 % säker på vägen tillbaka.
Psykiska reaktioner
När en nödsituation inträffar finns det många faktorer som påverkar en, både direkt och indirekt. Är man inte medveten om dessa
faktorer är det stor risk att man i oväntade situationer upptäcker
att kunskaperna är otillräckliga. Då börjar man arbeta under stress
tills man tappar kontrollen över situationen eller också blir man på
ett tidigt stadium handlingsförlamad.
När man har studerat och intervjuat människor som överlevt
nödsituationer har man funnit några psykologiska faktorer som
varit avgörande för att situationen slutat lyckligt. Att kunna identifiera dessa psykologiska varningssignaler är ett villkor för att man
ska kunna vidta rationella åtgärder.
Positiv attityd
Viljan att överleva
Självkontroll
Trots att man klarar 3 minuter utan luft, 3 dagar utan vatten och 3
veckor utan mat omkommer 90% redan under de första dagarna
vid en nödsituation. Det finns också exempel på människor som
16
Uteliv_Overlevnad del 1.indd 16-17
levt långt över sina fysiska begränsningar på grund av sin starka
vilja att inte ge upp.Viljan att överleva är möjlig att träna upp och
kan då genom ökad kunskap och erfarenhet stärkas. Man har erfarenhetsmässigt funnit att en av de starkaste orsakerna till människans vilja att överleva nödsituationer är tanken på att få återvända
till de människor man lever sitt liv tillsammans med.
Få har dött av att kämpa
vidare, fler däremot av att
ge upp!
Förmågan att även i svåra stunder tänka positivt, dvs i olika situationer se lösningar i stället för problem, är en viktig faktor för att
klara sig. Om man låter sina negativa känslor ta överhanden kan
man drabbas av uppgivenhet och långtråkighet. Genom att låta
hjärnan tänka konstruktivt och planera olika aktiviteter kan man
skingra de negativa tankarna. Många spel har uppfunnits av nödställda. I dagens informationsteknologiska samhälle kan tystnaden
upplevas som hotfull och skrämmande för många stadsmänniskor.
Att prata högt med sig själv eller sjunga (även om man sjunger
falskt) kan vara ett sätt att skingra tankarna.
Att kunna kontrollera smärta, rädsla, hunger, törst och kyla är faktorer som dels är beroende av kunskap och utrustning, dels av viljan att kontrollera hjärnans reaktion.
17
2014-03-23 09.42
Överlevnadsteknik
Alla människor som vistas ute bör ha grundläggande kunskap i hur
man överlever, både för att rädda livet i en nödsituation och för att
spara sök- och räddningskostnader för samhället. Exempel på incidenter som årligen inträffar i Sverige:
Erfarna människor medför
alltid skidor eller snöskor.
•
Fjällvandraren som förlorar utrustningen vid vadning över en
älv.
•
Skidåkaren som bryter skidan och inte medfört reparationsutrustning.
•
Kanotisten som förlorar både kanot och utrustning i en fors.
•
Jägaren, fiskaren och bärplockaren som går vilse och bara
medför utrustning för en dagstur.
•
Bilföraren som blir stående på en öde väg med trasig bil och
utan reservutrustning för varken bilen eller sig själv.
•
Snöskoterföraren som efter 15 minuters färd blir stående i
djupsnön med sin trasiga skoter utan reservutrustning. (Det
kan ta en hel dag att gå tillbaka i spåret.)
Kunskap
Kunskap och förmåga att leva ett enkelt liv i naturen med hjälp
av forntida tekniker, som ursprungsbefolkningar har använt under
årtusenden kräver flera års träning. På en vecka kan man emellertid lära sig de mest elementära livräddande överlevnadskunskaperna. Man kan klara den första kritiska dagen genom att vara psykologiskt förberedd på att det kan inträffa en nödsituation. Genom
kunskap om hur man tar hand om sina skador, renar vatten, bygger skydd och gör upp eld kan man öka sin överlevnadstid upp till
flera veckor.
Många människor råkar i panik om de inte får mat för de tror
att de kommer att svälta ihjäl. Om man inte känner till ätliga växter eller har möjlighet att fiska och jaga kan ett alternativ för att
överleva vara att fasta och bara dricka vatten. Med ytterligare kunskap om hur man finner mat i naturen och hur man orienterar
utan hjälpmedel, samt med förmågan att improvisera, kan man öka
sin överlevnadstid men framförallt öka förmågan att fatta beslut
som innebär att man kan vända tillbaka. Tre saker kommer att vara
avgörande i överlevnadssituationen:
•
•
•
Hälsan, kunskapen och viljan att leva.
Terrängens möjligheter att tillhandahålla vatten, skydd, eld
och mat.
Överlevnadsasken och förmågan att använda dess verktyg.
Överlevnad är obekvämt, därför att det ställer stora krav på vår
förmåga att övervinna svårigheter. Dock får man inte glömma att
vi både upptäcker och utvecklar oss själva när vi övervinner dessa
svårigheter. Det finns två sätt att lära sig överlevnad på. Ett är att
läsa och/eller höra någon prata om ämnet, det andra är att praktisera och pröva kunskaperna i naturen. Båda är viktiga och de
kompletterar varandra, speciellt när de utövas tillsammans.
Gör en jämförelse med simning. Det finns böcker om hur man
lär sig simma, men kunskapen får man först när man är i vattnet
och prövar. Under den praktiska övningen är instruktörens roll
viktig, för att kontrollera och instruera, så att simningen inte bara
innebär att man ”blöter ner sig”. I detta kapitel behandlas olika
tekniker som är användbara för överlevnad i svensk natur.
Verktyg
Vi människor har i 2,5 miljoner år använt verktyg för att överleva.
I början var det framförallt stenar som användes och när de slogs
sönder uppstod vassa kanter som gick att skära med. Detta gjorde att vi kunde tillverka saker, ta hand om ett dött djur genom att
28
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 28-29
29
2014-03-23 11.01
Exempel på överlevnadsaskar
som används av militära
specialförband med bland
annat eldstål, kompass,
ledlampa, visselpipa,
signalspegel, snartråd, fiskeset
samt sjukvårdsmateriel.
Bilden visar också ett exempel
på nödsåg.
Överlevnadsask
Nödsåg
Under och efter andra världskriget utvecklades speciella överlevnadsaskar för militära ändamål, främst för flygförare men även för
fartygsbesättningar och arméns specialförband. I en överlevnadssituation får vi improvisera fram verktyg från skrot eller annat användbart material som vi kan finna. Detta kan vara svårt, ibland
omöjligt, därför bör man alltid medföra en överlevnadsask. Denna ska innehålla material som är svåra att ersätta eller improvisera
och kan vara av avgörande betydelse för överlevnaden. Innehållet
bestäms av faktorer som årstid, transportsätt (bil, båt, flygplan, till
fots, skidor, kanot osv) men naturligtvis även av kunskap och erfarenhet. För att uppfylla minikraven för överlevnad ska man alltid
medföra verktyg för eld, vatten, skydd, nödsignal, orientering och
första hjälpen.
En nödsåg kan användas för att såga ved, eller till och med att såga
av ett nedfallet mindre träd som är i vägen. Som nödsäg kan man,
främst på grund av storleken, medföra en trådsåg av god kvalité.
Utrustning för överlevnad
För att klara sig vid en överlevnadssituationa bör man alltid ha
med sig följande, om man inte har en överlevnadsask, eller som
komplement.
Kniv
Att ha med sig en kniv är ett måste vid uteliv. I en överlevnadssituation kan den användas till mycket.
36
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 36-37
Föda
Kolhydrater i koncentrerad form ger hjärnan energi när maten
har tagit slut och hjälper därför till att fatta rätt beslut. Det går
åt 500–700 kilokalorier kolhydrater varje dygn för att hjärnan
ska få energi. Medför man kolhydrater för tre dygn klarar man
många kritiska situationer. När man klarat sig ur en nödsituation
och måste fatta avgörande beslut om att stanna kvar och bgygga
skydd eller att fortsätta, behövs kolhydrater. Kolhydrater för ett
dygn är därför ett absolut minimum.
För fiske m m
I vårt land har vi för det mesta nära tillgång till vatten och
därför också möjligheten att fiska. Ta med krokar och lina för
fiske. Några små jiggar är perfekt som bete. Linan kan dessutom
användas som sytråd. Mässingsträd är bra för att kunna tillverka
fällor, men även för lagning av utrustning och vid bivackbygge.
Se sidorna 95-110 för mer information om fiske och jakt i en
nödsituation.
37
2014-03-23 11.01
Nödhydda.
Nödbivack
Nödbivacken används i regel under förflyttning, när man endast sover en natt på varje plats, för att spara både tid och kraft. Nödbivacken
bör inte ta mer en 1 timme att bygga, även om det är mörkt. Nödbivacken kan också byggas ut till en
stationär bivack eller utnyttjas under tiden som man bygger en stationär bivack.
Liggrop
Omkullfallet träd
Stationär bivack
Man bygger i regel en stationär bivack när man planerar att stanna
flera dagar på samma plats. Att bygga en sådan bivack tar 3–5 timmar.
Man får inte bli låst av idén att en bivack måste se ut på ett speciellt
sätt för att fungera. Om man inte ser möjligheterna i naturen och tar
tillvara på dem, måste man bygga upp allting från början vilket både
tar tid och kraft.
Liggplats
När man gör en stationär bivack bör man för värmens skull, och även
för att få ökad komfort, bygga en liggplats.
Liggplats av snö. Avståndet
till elden ska vara 1 steg,
Klippskreva
60
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 60-61
61
2014-03-23 11.01
Eldplats
Elda aldrig på platser där marken är rik på rötter, intill träd eller
på moss- och myrmarker. På sådana ställen finns det risk för jordbrand, som kan pyra i flera veckor och om det vill sig illa nå upp
till marken i ett torrt område och orsaka skogsbrand. Mager sandjord är den bästa platsen att elda på.
Sträva alltid efter att stensätta eldplatsen. Stenhärden skyddar
inte bara marken mot jordbrand, utan utnyttjar också veden effektivare genom att stenarna reflekterar värmen uppåt och denna värme kan torka rå ved. Stensättningen bidrar också till att elden får
syre. Dessutom kommer elden högre upp och ger mer strålningsvärme. På vintern bör man gräva bort snön ner till marken och
placera en plattform av färsk ved underst som förbättrar undervärmen på samma sätt som vid användning av stenhärd.
Innan man tänder ska man ha samlat in ved som räcker i ungefär 30 minuter för att man säkert ska kunna hålla elden vid liv.
Först därefter kan man lägga på den grova veden. Efter två timmar
fungerar nästan all ved som bränsle.
Tändmedel
När vi idag gör upp eld har vi tack vare tändstickor och cigaretttändare tillgång till en liten låga som omedelbart kan tända lämpligt torrt tändmaterial. Tändstickor som medförs ska förvaras i vattentätt fodral, vind- och vattensäkra stickor (stormtändstickor) är
att föredra i en överlevnadssituation. Förvara dem i byxfickan (då
byxorna är det plagg man förmodas ha kvar längst). Reservaskar
kan man ha i jackan och i ryggsäcken.
Testa också den vattentäta askens vattentålighet genom att lägga
den i vatten i cirka 10 minuter. Den ska gå lätt att öppna även med
kalla och våta händer. Cigarettändare av god kvalité som motsvarar
10–20 tändsticksaskar kan även om de blir blöta lätt blåsas torra.
Är gasen slut kan man använda gnistorna för att starta en eld.Varning för kvarglömd tändare i kläder på tork över öppen eld den
exploderar!
Modernt eldstål
Ett eldstål, som är helt okänsligt för väta och kyla överträffar både
tändstickor och cigarettändare i livslängd. Efter några timmars övning kan eldstålet utnyttjas både bättre och effektivare än tändstickor.
68
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 68-69
Övriga tändmedel
Man kan också med solens hjälp göra ett brännglas av glasögon,
kamera eller kikare. Batteri kan också kortslutas med hjälp av stålull (OBS ej tvålull).
Ett modernt eldstål är ett
oslagbart verktyg för att göra
upp eld.
Att göra upp eld
För att lyckas med elden behövs tre viktiga ingredienser:
•
•
•
Syre
Värme
Bränsle.
För att elden ska fungera måste kontinuerligt tillflöde finnas så att
syre kan passera genom bränslet. Vedträna får dock inte ligga för
långt ifrån varandra för då kan inte värmen överföras mellan dem.
Ett vanligt misstag är att veden är för fuktig eller för grov och att
inte lågan kan ge tillräckligt med värme. Att lyckas med elden är
att få tändstickans obetydliga värme att gradvis växa till den temperatur som den grövsta veden kräver för att brinna.
69
2014-03-23 11.01
Olika eldar
Beroende på vad man ska använda elden till kan man använda olika typer av ved beroende på vad man prioriterar värme, ljus eller brinntid.
Riseld
Denna eld är lämplig när man snabbt behöver torka kläder eller
behöver ljus, men även som en improviserad nödsignal. Den går
fort att ordna och utvecklar snabbt både värme och ljus.
Matlagningseld
Exempel på lämpliga matlagningseldar är nyckelhålselden eller jägarelden. Glöden från nyckelhålselden används för matlagning och
lågorna från elden används för värme och torkning av kläder.
Övernattningseld
Nyingen är en eld som brinner sakta, stabilt och länge. Den ger
bra värme och relativt bra ljus. Vid övernattning måste man före
mörkrets inbrott ha samlat in ved som räcker för hela natten. Mellan fem och tio stockar, beroende på tjocklek, behövs. Man bör
också ha samlat in mindre späntad ved som används till grundelden och för att understödja nyingen. Tillgången på ved är viktig
när man väljer bivackplats.
78
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 78-79
79
2014-03-23 11.02
Medicinskt har märgen, som är bakteriedödande, använts för
sårvård. Bladen ger ett välsmakande te. De långa vitglänsande fröhåren kan användas som bomull när man gör upp eld eller som
värmeisolering i kläder.
Rölleka - Achillea millefolium
Rölleka är vanlig i hela landet, utom i fjällen, på torra, öppna marker. Röllikan används som medicinalväxt och kryddväxt. Unga
blad kan användas som krydda i grytor och soppor, och passar särskilt bra till fet mat. Bladen kan också användas vid brännskador
och blåsor (torkade blad krossas och strös i såret). Som insektsmedel mot knott, mygg och flugor är bladen effektiva. Man gnider
dem mot huden. Som insektsmedel kan även skvattram (Ledum
palustre) och pors (Myrica gate) användas.
Lavar
Lavar består av två organismer, en svamp och en alg. Svampen och
algen lever i symbios – algen bildar kolhydrater och svampen suger
upp vatten och hindrar uttorkning. Det finns tre sorters lavar som
är ätbara: sslandslav (Cetraria islandica), tuschlav (Lasallia pustulata)
och manlav (Bryoria fuscescens). Islandslaven kallas så för den betydelse den haft som föda på Island. Den är allmän i hela Sverige
i glesa tallskogar. Tuschlav användes till att framställa tusch, därav
namnet. Tuschlaven förekommer i hela landet längs kuster och i
fjällområden på klippor och bergväggar. Manlav har fått sitt namn
efter hästens man.
Manlav är vanlig i gamla skogar i norra Sverige där den växer
på träd. Lavar producerar kolhydrater som kan liknas vid stärkelse. Cirka 60–70 procent av denna lavstärkelse kan vi tillgodogöra
92
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 92-93
oss. De flesta lavar, tuschlaven undantagen, innehåller dock en besk
lavsyra som ger ätmotstånd och därför måste de urlakas. Urlakning
av lav sker i asklut (se avsnittet om björk). Lägg ner laven i den
varma vätskan och låt stå över natten. Skölj laven i tre omgångar i
rent vatten och koka den i cirka 50 minuter.
Torkad manlav är också ett utmärkt tändmedel när man gör
upp eld. För medicinsk sårvård har framförallt gulvit renlav (Cladina arbuscula) och skägglaven Usnea filipendula använts. Man tog
den torkade laven och smulade ner den i det rengjorda såret. Den
bakteriedödande usinsyran påskyndade läkningen.Torkad skägglav
har också använts som förband och vid infanterield (skavsår mel-
93
2014-03-23 11.02
Ullig kardborre
med ätlig del
Vanlig upp till mellersta Sverige på
odlade marker.
Lingon
Vanlig i hela
Sverige i tallskog och röjda
marker.
Ormrot
med ätlig del
Vanlig i norra delarna
av Sverige på ängsmarker och hedar.
Kärlerksört
med ätlig del
Vanlig upp till Svealand och
längs kusten norrut bland
stenrösen och klippor.
Jakt
Om man, i en överlevnadssituation, befinner sig i akut
livsfara har man rätt att frångå jaktlagstiftningen. I en
överlevnadssituation måste man vara psykologiskt beredd
att leva av allt man kan fånga, även ormar, grodor och annat lättfångat vilt. Att äta inälvor och dricka blod kan bli
aktuellt om man befinner sig i ett nödläge och behöver
utnyttja djurens näringsämnen maximalt.
På sommaren kan man samla in de näringsrika myräggen från myrstackarna. Lägg ut ett skynke i solen och
placera ris eller blad längs kanterna. För att få skugga och
en ficka för insamling viks kanterna över riset. När man
flyttar myrstacken till mitten av skynket kommer myrorna att bära äggen till skuggan så att de ej torkar ut. Efter
någon timme samlar man upp äggen. Även myrorna kan
ätas, de har en syrlig smak.
Att inte äta på grund av att man tycker att maten är
oaptitlig kommer att straffa sig längre fram. Hunger är
nämligen en av de starkaste drifterna vi människor har.
Redan efter några dagar utan mat börjar man fantisera
om olika maträtter. Det är därför viktigt, inte minst för
det psykiska välbefinnandet, att man lär sig äta allt ätbart
i markerna.
Exempel på annat
åtbart i naturen.
Maskros
med ätlig del
Vanlig i hela Sverige,
till och med inne i
skogen.
Karljohansvamp
Vanlig i hela Sverige
i barr- och lövskogar
från vår till höst.
Hundkex
med ätlig del
Vanlig i hela Sverige
på ängsmarker.
lan skinkorna). Om man kokar en näve lav i 10 minuter i 1 liter
vatten kan den användas vid sårtvätt för utvärtes bruk vid rengörning av sår och brännskador.
Naturens skafferi erbjuder ett stort antal vilda växter, bär,
svampar och lavar. Det finns många böcker som behandlar ätliga
vilda växter för de som vill fördjupa sig i ämnet.
94
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 94-95
Insamling av myrägg.
95
2014-03-23 11.02
Kortrevsfiske
108
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 108-109
Reven tillverkas av en stark, cirka 10 meter lång lina med 10 krokar agnade med mask. Linan kastas ut från land med en sten fastknuten i ena änden, den andra änden knyts fast i ett träd eller motsvarande.
kasta fattar man burken i vänster hand (tvärtom för vänsterhänta)
och riktar den mot den plats där draget ska landa. Med höger hand
kastar man ut linan med draget. Efter några övningskast blir man
snabbt skicklig på att kasta långt och säkert.
Kastfiske
Ljustring, avstängning och snarning
När man vill längre ut från stranden kan man använda en burk
eller en flaska som haspel. Gör fast linan och
rulla upp cirka 20 meter på burken eller flaskan. Fäst ett drag med
krok på linan. Jigg kan
med fördel användas, eftersom den retar fiskens
huggbeteende. En fluga imiterar fiskens mat
medan ett drag imiterar en skadad fisk. Börja alltid fisket nära stranden och kasta efter hand
längre ut. När man ska
Detta är exempel på gamla fiskemetoder som användes förr och
fortfarande kan användas i en överlevnadssituation. För att kunna
fånga fisken med ljuster och håvar stängde man förr av bäckar med
stenar, hönsnät och jord. Ljustrade gjorde man framförallt i mörker i klara vatten i ljuset av tjärvedsbloss och/eller fotogenlampa.
109
2014-03-23 11.02
Tillverkning av
kokgrop:
1. Placera 20 knytnävsstora stenar i en
eld 1–2 timmar.
2. Gräv en grop
50x50 cm stor.
denna forntida teknik. Kokgropen iordningställs genom att man
placerar cirka 20 knytnävsstora stenar i en eld i 1–2 timmar.
Maten förbereds genom att man lindar in den i blöt näver (näver har också en konserverande effekt tack vare sin garvsyra). Kött
kan kryddas med enris, björkblad med mera. Det är viktigt att omslaget är tätt så att inte jord eller smuts kan komma åt köttet. Sedan
flyttar man över stenarna till gropen och lägger i paketet med mat.
Ingen värme får sippra ut ur gropen. Beräkna koktiden för kött till
en timme per kilo och för fisk till 30 minuter per kilo. Kokgropen
kan också först stensättas och eldningen sker då i kokgropen. När
askan från elden har tagits bort lägger man i matpaketet och täcker
över enligt tidigare beskrivning.
Tillagning i aska och löv
3. Förbered maten
genom att linda in
den i blöt näver.
4. Flytta över stenarna
till gropen och lägg i
paketet med mat. Lägg
några stenar ovanpå.
Ångkokning av fisk i lövbädd är ett snabbt och välsmakande tilllagningssätt. Tillagning i aska från småpinneeld är en australiensk
metod som lämpar sig väl för fisk.
Lövbädd
Låt elden, som matas med småpinnar, brinna i cirka 30 minuter.
Samla löv från al, alm eller björk. När endast glöden återstår lägg
på ett cirka 30 centimeter tjockt lager av löv (helst blöta).
Lägg fisken rensad och kryddad i löven. Lägg på ytterligare 30
centimeter löv. Se till att det inte ryker igenom och var beredd att
komplettera med mer löv. Koktiden är cirka 30 minuter.
Kokgropen kan också
stensättas och då eldar
man i gropen. Lägg i
maten efter att askan
har tagits bort och täck
över gropen.
114
Uteliv_Overlevnad del 2.indd 114-115
115
2014-03-23 11.02