Krönika: Sjöfart & juridik ISPS-koden 10 år – Omfattas ISPS
A Aktuellt FEBRUARI Krönika: Sjöfart & juridik ISPS-koden 10 år – Omfattas ISPS-koden av redaransvaret? D innefattar den skada som befälhavaren, en besättningsmedlem eller en lots orsakar genom vårdslöshet i tjänsten. Att upprätthållandet av sjöfartsskyddsbestämmelserna inte skulle omfattas av redaransvar vore högst osannolikt. Utgångspunkten måste rimligen vara att redaren svarar för de skador som befälhavaren, fartygets skyddschef och övriga besättningsmedlemmar orsakat genom fel och försummelse beträffande efterlevnaden av sjöfartsskyddsbestämmelserna. befälhavarens eventuella vårdslöshet framfördes bland annat hans bristande kunskap i hur fartygets skyddslarmsystem (SSAS) aktiverades, liksom att han inte hade givit den övriga besättningen tillräckliga instruktioner i hur detta system skulle aktiveras. Köpenhamns Byret friade dock rederiet eftersom kausalitet inte kunde visas mellan den vårdslöshet som eventuellt hade visats ombord och själva kapningen. Østre Landsret fastställde sedermera byretens dom. Landsreten framhöll att fartyget, på grund av dess låga fartkapacitet ändå skulle ha blivit upphunnet, samt att inte heller ett korrekt användande av skyddslarmsystemet hade förhindrat kapningen. I DET DANSKA rättsfallet Danica White REDARANSVARET OMFATTAR ÄVEN skada från 2010 belystes frågan om redarens eventuella ansvar för befälhavarens vårslöshet i tjänsten beträffande upprätthållande av sjöfartsskyddet ombord. Fallet kan visserligen inte ses som vägledande eftersom vårdslöshet inte gick att styrka, men det är ändå principiellt intressant för svensk sjörätt, dels eftersom det är ett av de första civilrättsliga mål i världen som prövats beträffande sjöfartsskyddslagstiftningen, dels eftersom den nordiska sjörätten är närmast enhetlig om redaransvaret. I fallet hade fartyget med fem mans besättning blivit kapat utanför Somalias östkust den 1 juli år 2007 och frigivet först efter nästan tre månader. Efter frigivningen stämde besättningsmedlemmarna genom den danska sjömansfackföreningen 3F redaren med åberopande av fel på befälhavarens sida. Enligt SOLAS-konventionens sjöfartsskyddskapitel ska fartyg vara utrustat med ett skyddslarmasystem som ska aktiveras i händelse av ett angrepp. Som grund för som vållats av någon annan som på redarens eller befälhavarens uppdrag utfört arbete i fartygets tjänst. I vilken utsträckning en viss handling ska anses vara utförd i fartygets tjänst måste bedömas från fall till fall. Här uppstår en intressant fråga om i vilken utsträckning beväpnad säkerhetspersonal kan anses agera i fartygets tjänst i samband med utförande av vaktuppgifter ombord. Centralt för denna bedömning är i vilken utsträckning redaren har möjlighet att bestämma hur arbetet ska utföras, att avtala om och utfärda instruktioner för hur arbetet ska utföras och i efterhand kontrollera kvalitén av det utförda arbetet. Dessa kriterier är uppfyllda när det gäller beväpnad säkerhetspersonal och därför är det rimligt att utgå från att redaren blir skadeståndsskyldig för säkerhetspersonalens vårdslöshet i sin bevakning. ¶ ET SJÖRÄTTSLIGA REDARANSVARET SJÖFART & JURIDIK Mattias Widlund skriver tillsammans med Mats Hesselrud under vinjetten "Sjöfart & juridik" Båda jobbar på Skarp Stockholm Advokatbyrå med juridiska frågor inom Sjö & Transport. Tillsammans har gruppens sex medarbetare över 140 års erfarenhet av sjörätt. 30
© Copyright 2024