1. No category

En tidning från Landstinget i Jönköpings län 4.2012
Mikael gick
ned 13 kilo
med mobilen
SIDORNA 2–3
Hemsjukvård
Svaren om
kommunal
hemsjukvård
SIDORNA 10-12
Läs också...
Verklig hjälp mot värk
SIDORNA 4–5
Pensionärer gör film
SIDORNA 6–7
Att åldras i Sverige
SIDORNA 14-15
PRESENTKORT FÖR FRISKTANDVÅRD SIDAN 18
Mikael motionerar
tack vare mobilapp
Kan program till mobiltelefonen motivera till hälsosammare levnadsvanor? Absolut.
Mikael Johansson i Jönköping har gått ner 13 kilo på ett
halvår tack vare en spelapp
i sin mobil.
– Jag hade blivit en soffpotatis, berättar Mikael. Ett skäl var en fotskada
som krävde åtta operationer, ett annat
att jag är arbetslös.
En kompis tipsade Mikael om
appen Turf i våras. Ett spel som påminner om ständigt pågående enkel
orientering. Men i spelet har skär-
marna ersatts av virtuella zoner dit
man tar sig för att samla poäng.
Andra matvanor
– Jag hade inte en tanke på att jag
skulle gå ner i vikt när jag började
turfa, fortsätter Mikael. Jag har promenerat mycket tidigare utan att det
har märkts på vikten. Nu har jag gått
ner från 100 till 87 kilo på ett halvår. Bättre hälsa har kommit på köpet.
– När jag såg vad som hände blev
jag motiverad att ändra mina matvanor.
Nu blir det exempelvis kebabsallad i
stället för kebabtallrik och jag äter
frukt som mellanmål.
Mikael Johansson har tidigare inte
sett sig själv som tävlingsmänniska,
men Turf har väckt den instinkten.
– Man blir som ett barn. Jag ska
Mer om spelet
Turf har utvecklats av två svenska studenter. Finns i dagsläget bara för androidmobiler.
I Jönköping/Huskvarna finns cirka 150 zoner. I hela Sverige runt 11 000.
När du har tagit en zon är den blockerad för andra spelare en viss tid, olika beroende
på din ranking. I appen ser du andra spelare som jagar zoner i ditt närområde.
Du kan återvända till en zon hur många gånger som helst, men bara en gång varje
dygn. Mikael har hittills tagit zonen på Hoppets torg 205 gånger.
Det finns många deltävlingar och utmärkelser att vinna. Det ger flest poäng under
en fyraveckors omgång att ta tio zoner på mindre än 15 minuter. Priserna består av
virtuella medaljer och presentkort till nätbutiker.
ta bara en zon till… och en till… Ofta
slutar det med att jag har rört mig 1,5
mil eller längre under samma pass.
I början gick han mest runt till zonerna. Nu är det cykling eller springa
som gäller.
– Det tog för lång tid att gå, tyckte jag.
– En av de mest udda zonerna i
Jönköping ligger cirka 50 meter ut i
Vättern på Öster. Jag vadade ut med
mobiltelefonen över huvudet tills vattnet stod mig till halsen. Samtidigt
måste jag titta på mobilen för att vara
säker på att jag stod i zonen.
”
När
jag såg
vad som
hände
blev jag
motiverad
att ändra
mina
matvanor
Skaffar sociala kontakter
Mikael Johansson framhåller andra
fördelar med att turfa.
Det skapar sociala kontakter. På
sin jakt efter zoner träffar han andra
turfare och de pratas vid en stund. Det
finns en chattfunktion i appen, där
man ger varandra tips och hejar på.
Det finns Facebookgrupper där spelare
kommunicerar med varandra.
Man lär sig mer om sin hembygd.
En zon finns vid Klämmestorp kvarn i
Jönköping. Efter att ha varit där läste
Mikael på om kvarnens historia.
Man tillbringar mycket tid utomhus.
Turf har undertiteln outdoor addiction,
som betyder ungefär utomhusberoende.
Mikael säger själv att han har blivit
lite nördig. Han ligger på tolfte plats
totalt bland 31 000 användare av
spelet. För att få en zon registrerad ska
man stå kvar där i 23–45 sekunder.
Ser du någon på stan som står och
stirrar ner i sin telefon kan det vara en
turfare.
Turf är engelska och har flera betydelser, torva, revir eller hästkapplöpningsbana.
TEXT: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Olle Hall, 036–32 40 45, [email protected] GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik,
036-32 40 31, [email protected] FOTO Johan Werner, 036-32 40 67, [email protected] TRYCK EKTAB Eskilstuna, november 2012
UPPLAGA 155 000 exemplar DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.lj.se.
LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. Box 1024, 551 11 Jönköping. LandstingsNYTT på daisyskiva
skickas till dig som fått en daisyspelare utskriven. Om du vill beställa eller avbeställa skivan mejla till [email protected].
På den lilla bron i Liljeholmsparken finns en virtuell zon till spelappen Turf. Här har Mikael Johansson varit många gånger för att samla poäng.
Han bor i närheten.
200 push-ups
Runkeeper
långt
inte bara hur länge och
i mobiltelefonen ser du
r
ing,
epe
nn
nke
brä
Ru
för
en
ori
app
kal
d
Me
dan. Du kan ock så se
un
nsr
tio
mo
der
som
un
n,
tio
du har rör t dig
ta om din presta
och en massa andra fak
rs
genomsnittshastighet
psk retsen via Runkeepe
ska
ant
bek
till
med dig av
r även
epe
nke
Ru
kan
du dessutom kan dela
ts
tro
medier. Och namnet till
tis
webbplats eller sociala
ning. Runkeeper är gra
er, cyk ling, eller skidåk
nad
me
användas till pro
ta smart phones.
och fungerar till de fles
Mindfulness
Mobilen kan inte bara hjä
lpa dig att träna, utan ock
så
att slappna av. Mindfulne
ss-appen innehåller flera enk
la
meditations- och avslappnin
gsövningar samt tips och råd
om Mindfulness. Appen finn
s endast till Iphone och kos
tar 15 kronor.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Om du vill bli starkare och
samtidigt gillar att
utmana dig själv är det här
en bra app. Må let är
att på sikt kla ra 200 arm
häv ningar genom att
träna var je dag eller någ
ra dagar vec kan. Träningsprog ram met anpass
as efter antalet armhäv ningar du kla rar när
du bör jar träna. Det
finn s även var ianter av den
här appen som är
inri ktade på sit-ups, knäböj
och andra övn ingar.
Appen kostar 15 kronor till
Iphone och 7 kronor
till Android.
Ifitness
gym met finn s det en mängd
Har du svår t att kom ma iväg till
Appen innehåller en mängd
ma.
hem
styrkeöv ningar du kan göra
ram som du kan göra med eller
olik a övn inga r och trän ingsprog
din vikt och längd. Naturligtefter
utan redskap och som anpassas
stik över din trän ing. Appen
vis kan du även se en massa stati
or.
finn s till Iphone och kostar 7 kron
3
Har du ont? Du är inte ensam. Nästan var femte svensk
lider av långvarig värk. Fyra av tio besök på vårdcentralen
beror på smärta.
Våga utmana värken
”
Ingen
annan kan
avgöra hur
ont du har.
Smärta är
en känsla
precis som
kärlek.
Du är nog
inte så kär,
skulle vi
aldrig säga.
Men smärta
blir ofta
ifrågasatt.
Björn Bragée
smärtläkare
Hur ska smärta utredas? Hur ska värk
behandlas? Hur kan du själv bidra till
att lindra långvarig smärta?
Maria Andell, sjukgymnast och
Axel Petersson, distriktsläkare, båda
på Norrahammars vårdcentral guidar
oss på vägen till ett förhoppningsvis
smärtfriare liv. De sitter med i Landstingets expertgrupper för behandling
av smärta. I det här reportaget handlar det om värk i nacke, axlar, rygg
och knän, inte smärta som beror på
allvarliga sjukdomar.
Värk sällan farligt
Smärta är ofta självläkande. Det räcker
för det mesta att försöka leva som vanligt i två–tre veckor så går besvären över.
Om inte, kan det vara dags att söka hjälp.
Den smärta vi skriver om här är
sällan farlig. Det finns heller inget
samband mellan hur ont det gör och
hur farligt det är.
Ändå ska läkare eller sjukgymnast leta efter symtom som kan vara
allvarliga. Varningssignaler kan vara
en kombination av värk och feber. Ont
mitt i ryggen, där problem från inre
organ kan misstolkas som ryggont.
Om smärtan börjar efter ett fall kan
det bero på ett benbrott eller ryggkotor som klämts ihop. Ständig värk
på natten, viktnedgång, eller smärta
i ryggen i kombination med att man
exempelvis kissar på sig är andra varningstecken.
En förklaring patienten tror på
En person kan ha ont utan att det
syns ens med sjukvårdens avancerade avbildningstekniker. Det sämsta
en läkare kan göra är att ifrågasätta
patientens upplevelse av smärta.
4
– Det är mycket viktigt att utreda och
ställa diagnos, säger Axel. Patienten
måste få en förklaring som hon eller
han själv tror på.
– Jag försöker hitta det ställe där
patienten säger att det gör ont. Är det
nerver som hamnat i kläm? Är det
muskler eller sentrådar som är skadade? Det kan vara svårt, eftersom
värk har en tendens att sprida sig i
kroppen.
Hur behandla smärta?
En behandling som kombinerar flera
åtgärder och där flera yrkesgrupper
deltar ger bättre smärtlindring än enstaka insatser, för personer med långvarig värk. Det finns det starka vetenskapliga bevis för.
Varje patient får en egen plan för
rehabilitering. Där sätter patienten
själv upp mål för sin rehabilitering.
Som stöd finns läkare, sjukgymnast,
arbetsterapeut, kurator eller psykolog
samt sjuksköterska.
En viktig faktor för att värken ska
minska är att patienten själv är aktiv.
Maria Andell och Axel Petersson
ger exempel på vad som kan fungera.
Rörelseträning, i början med stöd
av sjukgymnast, för att motverka
smärt- och rörelserädsla. Fysisk aktivitet engagerar kroppens egna smärthämmande system.
Stabilitetsträning där det gör ont
eller för att stärka muskler och senor
runt det onda. Vid behandling av
smärta är det lätta tyngder och många
upprepningar som gäller.
Uppmuntran och stöd så att personen vågar börja arbeta och syssla med
sina vanliga vardagliga aktiviteter.
Kognitiv beteendeterapi eller an-
nan terapi kan hjälpa personen förbi
sin smärträdsla.
Tekniker värda att pröva, beroende
på personens problem och behov;
akupunktur, avslappning, övningar i
kroppskännedom för bättre hållning
och balans.
Behandling med TENS-apparat.
En smärtlindring som bygger på stimulering med svaga elektriska strömmar.
Manuell behandling som innebär
att sjukgymnasten behandlar onda
ställen med sina händer.
Massage, kyla eller värme kan ge
tillfällig skön lindring.
Tillfrisknandets fiender
En person som har värk kan bli rädd
och orolig. Då spänner man sig och
smärtan sprider ut sig i kroppen. Det
som utlöste smärtan har läkt, istället
gör det ont lite varstans.
Rörelse- och smärträdsla är tillfrisknandets fiender. Rädslan gör att
man undviker att röra på sig, kanske
till och med undviker att träffa folk.
Då kan värken ge biverkningar som
stresskänslighet, sömnbesvär, koncentrationssvårigheter eller depression.
Myter och missuppfattningar
• Det går inte att vila bort värk, som
man trodde förr. Det är bättre att röra
på sig, även om det gör lite ont. Då
transporteras blodet snabbare i kroppen och påskyndar läkning.
• Artros blir sämre om man tränar.
Nej, tvärtom. Rörelse hjälper även för
personer med artros. Diagnosen innebär att leder, ofta i knän och fötter, är
dåliga eller utslitna.
– Artros är en del i vårt normala åld-
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Nytt tandvårdsstöd
Från och med 1 januari 2013 införs
ett nytt tandvårdsstöd för personer
med vissa långvariga sjukdomar
och svåra funktionsnedsättningar.
Stödet är till för personer som behöver mycket tandvård på grund av
att de har sjukdomar som gör att de
har svårt att sköta sina tänder.
Det gäller svår psykisk funktionsnedsättning, Parkinson, MS, CP, Reumatoid artrit och ett par andra reumatiska sjukdomar, förlamningssjukdomen ALS, funktionsnedsättning i
mun- och ansikte, stroke med kvarstående symptom efter sex månader
samt sällsynta diagnoser med uttalade problem i mun och ansikte.
Patienten betalar sjukvårdsavgift
och tandvården ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård, 1 100 kronor
inom en period på tolv månader.
Det krävs läkarintyg samt ett kort
som Landstinget utfärdar, för att få
del av det nya tandvårdsstödet.
Förutom detta stöd finns ett nytt
särskilt tandvårdsbidrag för förebyggande tandvård till invånare med
andra sjukdomar. Det bidraget har
Försäkringskassan hand om.
Grön rehab
för sjukskrivna
Ryggraden kan vara ett smärtkänsligt område. Sjukgymnasten Maria Andell visar pedagogiskt för patienten
Helen Johansson.
rande, säger Maria. Träning och viktnedgång lindrar. Promenader smörjer
ledbrosket. Det är också bra med starka
muskler runt leden.
• Jag tar aldrig särskilt stora doser
värktabletter. Ta rejält med smärtlindrande läkemedel i det akuta skedet. Då
gör det mest nytta.
– Första veckan med smärta är det
bra att ta högsta rekommenderade
dosen, säger Axel. Om man lindrar
smärtan minskar risken att drabbas
LandstingsNYTT Nr 4 2012
av muskelspänningar som leder till
långvarig värk.
Vid långvarig smärta däremot gör
värkmedicin som vi kan köpa själva
sällan nytta, men det finns risk för beroende av läkemedel.
TEXT: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
Axel Petersson
Vid årsskiftet startar Landstinget
projektet Grön rehabilitering för
människor som är sjukskrivna eller
i riskzonen att bli det.
Tanken är att fylla ett glapp
där patienter i ett tidigt skede av
sin sjukskrivning kan erbjudas en
mindre kravfylld insats. Rehabiliteringen riktar sig till människor med bland annat smärt- och
stressproblematik eller psykisk
ohälsa.
Under behandlingstiden, 8-12
veckor, erbjuds deltagarna terapeutiska samtal och möjlighet till
olika aktiviteter nära natur och
djur.
Grön rehabilitering sker i samarbete mellan vården och Landstingets naturbruksgymnasier, Tenhult,
Stora Segerstad och Värnamo. Det
behövs remiss från vårdcentral eller
annan mottagning för att kunna
delta.
5
Nio pensionärer bevarar Gislaveds och Gummifabrikens historia.
Med hjälp av film. Varje filmruta görs för hand precis som i Disneys
äldre filmer. Men här används dockanimationer.
I Disneys fotspår
– Vi gör så gott vi kan, säger Bernt Tiberg, som
var verktygsmakare på Gummifabriken. Mäta
kan jag i alla fall.
Han är sysselsatt med att bygga kulisser i
papp. Ingeborg Olsson och Ann-Marie Hansson
ritar munnar med olika uttryck på papper. De
fästs med magnet på munnarna när dockorna
ska prata. Många teckningar blir det.
– Hittills var det roligast när vi gjorde dockorna, men det ska bli spännande att spela in
också, säger Bernt. Man mår bra av att jobba i
lag och skoja med varandra under tiden.
derstorp. Han har ett stort filmintresse, men
ingen formell utbildning.
– Att göra film är ett sätt att mötas, att hitta
varandra över generationsgränserna.
Premiär till sommaren
Stanislaw Przybylski, filmare som gillar det
gamla hantverket.
Från ax till limpa
Hitta på handlingen, skriva manus, tillverka rekvisitan, filma. Allt gör pensionärerna själva
med viss hjälp av handledaren Jonathan Meza
Howes, projektledaren Stanislaw Przybylski
och några ur personalen på Träffpunkt Gislow,
där filmarbetet pågår en eftermiddag i veckan.
– Vi kom hit helt förutsättningslöst utan
idéer om vad filmen skulle handla om eller
vilket material vi skulle använda, berättar
Stanislaw, utbildad till animatör på Konstfack. Nu blev det dockor byggda med metalltråd.
Han arbetar hellre på det gamla hantverksviset än med datoranimationer.
– Filmare gör sällan något med äldre. För
att det ska bli av måste vi komma till dem. Det
blir också ett sätt för äldre att få komma till
tals, fortsätter Stanislaw.
Dramatik och kärlek
Handlingen har Gummifabriken som tema,
men är ingen dokumentär. Den innehåller
både dramatik och kärlek. Som underlag till
berättelsen har de filmmakarnas egna historier, ungefär hälften har själva arbetat på
fabriken, samt bilder från företagets glansdagar.
6
Även i Tranås, Vetlanda och Huskvarna/Jönköping pågår filmprojekt för äldre med Stanislaw
Przybylski som projektledare.
Premiär på filmen om Gislaved? Kanske
nästa sommar. I biografen i grannhuset. Då blir
det röd matta och festligheter. Med Ingeborg,
Bernt, Reino, Ann-Marie och de andra filmmakarna i spetsen.
TEXT: OLLE HALL
– Alla i Gislaved har en relation till Gummifabriken, säger Stanislaw. Med filmen bevarar
vi deras historia. Det är ett omfattande arbete.
Vi hoppas kunna bidra till att blåsa nytt liv i
Gislaved och motverka utflyttningstrenden.
Finnveden TV dokumenterar arbetet och
sänder på Internet.
Jonathan, en av handledarna, bor i An-
FOTO: JOHAN WERNER
Film i Jönköpings län är ett nav för länets filmkulturella insatser. Verksamheten stödjer regional
kortfilms- och dokumentärfilmsproduktion och
värnar om regionala biografer. Landstinget i Jönköpings län är huvudman för verksamheten.
Mer om kultur för äldre
Med hjälp av drygt två miljoner kronor från
Statens Kulturråd gör Landstinget en satsning på att erbjuda kultur för äldre, som
dans på äldreboende, högläsning och skapande av animerad film.
– Syftet är att möjliggöra äldres delaktighet i kulturaktiviteter. Vi vet att kultur
kan förbättra äldres livskvalitet, säger Ann
Johansson, projektkoordinator för ”Med
gemensam kraft för ett rikt liv som senior”.
Tillsammans med Vuxenskolan arrangeras språkcafé i Nässjö. Där får personer med
afasi, talsvårigheter, måla och titta på konst
under rubriken ”En känsla av skönt”. På
temat Läskraft ska frivilliga och anhöriga ha
högläsning för dementa äldre.
De flesta kulturaktiviteter sker på kommunala äldreboenden.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Ingeborg Olsson arbetade på Gummifabriken och träffade sin man där. Nu är hon med och skapar en
animerad film om den tiden.
Bernt Tiberg bygger kulisser. Han arbetade 50 år på Gummifabriken som reparatör och verktygsmakare. Lars Grotenfelt tittar på.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Många munnar ska ritas och klippas till dockorna. En mun för varje filmruta.
7
Ny skola viktigaste som hänt
elev med Asperger
Mitt liv betyder
någonting nu
I Eksjö drivs en skola för unga vuxna
med diagnosen Aspergers syndrom
– IT-spåret. En elev berättar med
egna ord om alla misslyckanden
under skoltiden på grund av sitt sociala handikapp och omgivningens
brist på förståelse.
”I tonåren kom man fram till att jag hade ett
IQ på 164, det har alltid stört mig för vad ska
man ha ett högt IQ till ifall man inte ens kan
gå och handla utan att bli orolig och rastlös”?
Eleven fick diagnosen i åttan och sattes i
särskola:
”Där var det ingen stress alls. Tyvärr fick
vi ingen faktisk undervisning… det var ingen
som någonsin sade att vi borde arbeta… I nian
hade jag inte en enda lektion. De få slutbetyg
jag fick med mig från grundskolan skaffade jag
på eget initiativ…”
”Rabblade alfabetet”
Sen hamnade eleven på individuella programmet, IV på gymnasiet:
”… det passade inte för mig… Tionde dagen
på IV fick vi rabbla alfabetet och ringa in alla
vokaler. Då gick jag hem, för jag hade lärt mig
läsa innan jag började förskolan”.
8
”Asperger är ett socialt handikapp, men ofta i
kontakt med myndigheter har man pratat med
mig som att jag har ett begåvningshandikapp…
Efter tio år med min diagnos har jag nästan
börjat tro på hon från socialen som sade att jag
”borde ställa in mig på att i bästa fall kunna göra
några timmars arbetsträning varje dag tillsammans med andra förståndshandikappade”.
Studerar IT-teknik
Elevens brev är den bästa marknadsföringen för
IT-spåret på i12 Campus i Eksjö. På skolan studerar 14 elever mellan 19-30 år med diagnosen
Asperger och intresse för IT-teknik i sin egen
takt, en kurs i taget först på gymnasienivå och sen
om de vill på högskolenivå. De har egna avskärmade arbetsplatser för att kunna arbeta ostörda.
Eleven igen:
”Jag har gått här sedan i maj, det är den bästa
skola jag någonsin gått på. Miljön gör att jag kan
koncentrera mig på det jag ska göra istället för
att slösa energi på vart jag ska och vem som är
där, för här är allting likadant nästan jämt”.
”
”Mitt liv kan betyda någonting”
Eleven skriver att det allra viktigaste som har
hänt under tiden på skolan är att eleven har
förändrat sin syn på sig själv:
”Projektet har på något sätt förklarat för
mig att man kan göra väldigt mycket trots Asperger, men också att man kan göra mycket
just på grund av vissa saker som har med syndromet att göra”.
”Jag tror att jag vill ungefär samma saker
som vanliga människor vill. Men fram till nyss
var allt det där bara ouppnåeliga fantasier, för
jag var ju förståndshandikappad.
Men nu… Det känns plötsligt som att det
finns möjligheter att göra allt det där som egentligen borde vara självklart – att jag ska kunna arbeta och betala skatt och ha råd att äta vettig mat
varje dag. Och mitt liv kan betyda någonting, för
jag betyder redan någonting. Det har jag aldrig
känt förut”.
TEXTER: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
Det känns plötsligt som att det finns
möjligheter att göra allt det där som
egentligen borde vara självklart
Dataläraren Kjell Robertsson
i det specialutformade klassrummet där varje elev har en
egen avskärmad arbetsplats.
ELEVER FRÅN HÖGLANDET
IT-spåret är ett EU-projekt som pågår i 2,5 år
och drivs i samverkan mellan kommun- och
landstingspsykiatrin, Eksjö Vux, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Skolan tar in elever från Höglandets kommuner och Ydre kommun i Östergötland.
Antagningar görs fortfarande när plats finns
och efter intervjuer.
Utbildningen sker i tre steg, gymnasiekurser,
högskolekurser, praktik.
Gymnasiekurserna ingår i teknikprogrammets
IT-ämnen, som webbutveckling, programmering och nätverksteknik.
IT-spåret blir nationell förebild?
– Skolan är ett hopp för unga
vuxna med diagnosen Asperger.
Psykiatrin har inte kunnat erbjuda så mycket behandling,
men här är vi med och gör något
positivt för dessa patienter.
nasieskola. Han ser markanta skillnader
till fördel för eleverna med Asperger. Ofta
föreläser Kjell i en halvtimme sedan gör
eleverna ett eget arbete.
– De sätter igång direkt utan att jag behöver tjata. I deras kafferum är det alltid
rent och snyggt, de diskar och plockar undan efter sig.
Svårt med rutiner
Det säger Sandra Mulaomerovic, överläkare
inom psykiatrin på Höglandet.
– Självförtroendet hos de elever som jag
känner sedan tidigare har ökat markant på
kort tid. Nu presterar de och har god vilja
att utbilda sig.
Kjell Robertsson är datalärare på skolan:
– Tre-fyra av eleverna hade bättre datakunskaper än jag har redan när de började. I
vissa ämnen kan jag sätta betyg direkt utan
undervisning, berättar han.
– Men eleverna har enormt dåligt självförtroende. I den här miljön får de chans att
visa att de duger, uttryckt i bra betyg.
Kjell arbetade tidigare på vanlig gym-
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Men så är det problemet vardagsrutiner.
Bitte Dietz är projektkoordinator:
– Våra elever har oftast gått sysslolösa
flera år. De upplever att samhället inte är
till för dem. Att börja IT-spåret är en stor
omställning för de flesta.
Gå upp i tid på morgonen, duscha, äta
bra, ta bussen till skolan i sällskap med andra
människor.
Hinder som kan kännas oöverstigliga
för personer med Asperger.
Kjell har hittills fungerat som problemlösare, hjälper till med borttappade busskort, stöttar när de har problem med att
våga sätta sig på bussen. Nu har en arbets-
terapeut anställts för att lära dem klara
vardagsrutiner.
IT-spåret nationell förebild?
Glädjeämnena har varit många sedan starten
i april. Eleverna erbjuds intellektuell utveckling, inte sysselsättning på dagcenter. De har
snabbt utvecklat en förmåga att vara sociala
mot varandra på skolan.
Pedagogisk träning samt kbt, kognitiv
beteendeterapi, är traditionell behandling
för personer med Asperger. Många med
detta sociala handikapp får biverkningar
som ångest, sömnbesvär eller stressrelaterade sjukdomar.
IT-spåret på i12-campus siktar på att bli
en förebild för undervisning av unga med
neuropsykiatriska funkionsnedsättningar. De
blir allt fler. Hittills har skolsystemet svikit
dessa ungdomar. Därför är det nationella
intresset stort för att hitta en modell där
skolor anpassas till elever som av olika
skäl inte klarar av den nuvarande skolmiljön.
9
HEMSJUKVÅRD
Den 1 januari tar länets kommuner över ansvaret för hemsjukvård från
Landstinget. Drygt 5 000 länsbor berörs. De ska förhoppningsvis på
sikt märka en del förbättringar; mer rehabilitering i hemmiljö, större
inflytande över vården, färre ansikten att lära känna.
Mer rehabilitering hemma
när kommunerna tar över?
Reportaget börjar hemma hos AnnaLena Gummesson, 84 år, i Nässjö,
en av dessa 5 000. Hon har besök i
sin tvåa av distriktssköterskan Lena
Johannesson. Hon är där för att lägga
om Anna-Lenas svårläkta bensår.
– Jag är väldigt belåten med hemsjukvården, säger Anna-Lena. Distriktssköterskorna som kommer är fantastiska. Det är som jag har blivit vän med
dem. Vi har en jättefin relation.
Anna-Lena har hört att Nässjö
kommun ska ta över ansvaret för
hemsjukvården. Någon hemtjänst
har hon inte.
– Jag är inte orolig. Det blir säkert
samma service. Helst vill jag behålla
mina distriktssköterskor, men jag har
inga problem med att det kan bli nya
ansikten.
Tradition av samarbete
På Nässjö vårdcentral träffar vi personal både från Landstinget och
kommunen. De är bekanta med varandra nu efter ett år av gemensamma
förberedelser för att övergången ska
bli så smidig som möjligt. Cirka 380
Nässjöbor är inskrivna i hemsjukvården. 80 procent av dessa har redan
hjälp från kommunens hemtjänst.
– Det blir bra för både patienter
och personal för att vi vill att det ska
10
Göran Runesson
Elisabeth Lind
Välkommen till kommunens hemsjukvård! Ett symboliskt handslag mellan Christina Olofsson, sjuksköterska i Nässjö kommun och Anna-Lena Gummesson som
är inskriven i hemsjukvården och som hittills har fått hjälp av distriktssköterskan
Lena Johannesson i bakgrunden.
bra, säger Göran Runesson, verksamhetschef på vårdcentralen. Personalen är positiv och vi har deltagit i den
samverkan som kommunen har bjudit
in till.
Extra stöd hemma
Rehabiliteringspersonal från Nässjö
kommun och vårdcentralen har redan
erfarenhet av gott samarbete.
– Vi har drivit ett gemensamt projekt
med mer rehabilitering i hemmet, säger arbetsterapeuten Elisabet Lind. Vi
ger extra stöd till rehabilitering 6-8
veckor i hemmet när personen kommit
hem efter en stroke eller ett benbrott.
– Det ger bäst effekt att träna
hemma på de uppgifter som personen kan och vill göra. Vi uppmuntrar
dem att våga igen.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Många omläggningar av svårläkta bensår har skapat en fin relation med distriktssköterskan Lena Johannesson, tycker Anna-Lena Gummesson.
Ekonomisk vinst
Arbetsterapeuters och sjukgymnasters
insatser i hemmet ska förhoppningsvis öka i hela länet när hemsjukvården
blir kommunal. För kommunerna finns
ett ekonomiskt intresse att öka hemrehabiliteringen. Med bra rehabilitering
kan ökade hemtjänstinsatser skjutas
upp till senare i livet.
Distriktssköterskan Helena Antikainen har sitt första arbetspass som
kommunanställd redan på nyårsdagen.
– Det kommer att fungera redan
från början, säger Helena.
Under förberedelserna har hon
lärt känna Christina Olofsson, sjuksköterska på ett av kommunens äldreboenden.
– Vi är proffs på var sitt område.
Våra erfarenheter smälter ihop efterhand till nytta för alla Nässjöbor som
behöver hemsjukvård, säger Christina.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Vårdplaneringen som görs när en
person skrivs in i hemsjukvård ska
utvecklas med en betoning på ökad
delaktighet för den sjuke och dennes
anhöriga.
– Vårdplaneringen ska kretsa
kring frågor som, vad är ditt behov av
hjälp och hur ska hjälpen utformas,
samt vilka hjälpmedel behövs, säger
Carina Asp, områdeschef i kommunen.
Helena Antikainen
Utmaning för Nässjö
Färre personer som kommer hem och
hjälper till är en fördel som lyfts fram
med kommunal hemsjukvård.
– Det blir en utmaning för kommunen att minska antalet personal
hemma hos varje boende. Det är ofta
många olika insatser som ska göras,
säger utvecklingsledare Christina
Nilsson. Det handlar om att få ihop
schema, ordna delegering med mera.
– Den 1 januari ska distriktssköterskorna i möjligaste mån arbeta kvar
i de områden de har idag, men lite
nya ansikten får man räkna med.
Vårt mål är att framöver samverka
mellan hemsjukvård i vanligt och
särskilt boende.
Carina Asp betonar att kommunen
arbetar mycket med att få ihop samspelta team runt varje Nässjöbo som
har hemtjänst eller bara hemsjukvård.
Sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har
god kännedom om de personer som
har beviljats hjälp.
TEXT: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
Carina Asp
11
HEMSJUKVÅRD
Svaren om
kommunal
hemsjukvård
Vad är hemsjukvård?
Det är ett erbjudande till personer som enligt
medicinsk bedömning har behov av hälso- och
sjukvårdsinsatser i hemmet. Hemsjukvård erbjuds hela dygnet, alla årets dagar. Läkare,
sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut kan bevilja hemsjukvård.
Även personer som inte är inskrivna i hemsjukvård kan tillfälligt ha behov av hälso- och
sjukvårdsinsatser i hemmet.
Varför kommunal hemsjukvård?
Många län har sedan länge kommunal hemsjukvård. En utvärdering från Socialstyrelsen
visar att det finns flera fördelar, både för patienter och skattebetalare.
Kan läkaren komma hem?
Alla patienter inskrivna i hemsjukvård ska erbjudas ett årligt läkarbesök. Det ska omfatta
en hälsoundersökning och en genomgång av
patientens läkemedel. Besöket kan ske antingen på vårdcentralen eller i hemmet. Helst ska
också patientens ansvariga sjuksköterska vara
med. Patienten betalar vanlig vårdavgift för
läkarbesöket.
Blir det färre antal personer som kommer
hem i kommunal hemsjukvård?
Det är en förhoppning, men ingen garanti.
Idag kan det vara en arbetsterapeut från kommunen som skriver ut hjälpmedel och en arbetsterapeut från Landstinget som kommer
hem för att träna med hjälpmedlet.
Det kan bli vanligare med delegering. Det
betyder exempelvis att en sjuksköterska ger
en undersköterska rätt att ge vissa läkemedel,
när hon eller han redan är i personens hem för
att göra andra uppgifter.
Personalomsättning och schemaläggning
kan vara två orsaker till svårigheter att minska antalet personal i varje persons hem.
Får jag mer hjälp med rehabilitering hemma efter operationer eller andra typer av
sjukhusbesök?
Ja, det är förhoppningen i varje fall på sikt.
Hemrehabilitering kan öka livskvaliteten för
individen. Dessutom har kommunerna ett
ekonomiskt intresse att öka insatserna i hemmet. Bra hemrehabilitering kan innebära att
ökade hemtjänstinsatser skjuts upp till senare i livet.
Vart ringer patienten?
Vem beviljar hjälpmedel?
Personer som är inskrivna i hemsjukvård ringer till sin sjuksköterska i kommunen. Personer
som tycker att de behöver hemsjukvård ringer
till sin vårdcentral.
Det gör kommunens hälso- och sjukvårdspersonal till personer som är inskrivna i hemsjukvård. Kommunens hälso- och sjukvård har
hand om de flesta hjälpmedel som provas ut
eller används i hemmet. Vissa hjälpmedel prövas även framöver ut på vårdcentral eller sjukhus.
Får jag behålla samma personal i kommunal hemsjukvård?
Det kan variera mellan kommuner och var i
kommunen du bor. Jönköpings kommun exempelvis organiserar sig så att personalen i
möjligaste mån placeras i områden de redan
arbetar i.
12
tienten delaktig i vården. Det ska alltid göras
en skriftlig vårdplan, där patienter och anhöriga ska få vara med och bestämma om vilka
insatser som ska göras.
Blir det dyrare för mig som patient med
kommunal hemsjukvård?
När detta skrivs har ingen kommun beslutat om extra avgift för hemsjukvård. Om det
blir en ny avgift så räknas den ihop med hemtjänstavgiften. Maxtaxan totalt är 1 760 kronor per person. En summa som de flesta med
hemtjänstinsatser redan betalar.
Vad händer med vissa specialinsatser i
hemmet?
Palliativ vård i livets slutskede ska bedrivas på
samma sätt som idag. Om det krävs mycket avancerade insatser i hemmet sköts de med hjälp
av specialiserade palliativa team från Landstinget.
Vissa specialuppgifter i hemmet, exempelvis för syrgaspatienter och personer med påsdialys, fortsätter Landstinget att ansvara för.
Var får jag mer information?
Du kan få information av den personal som arbetar hemma hos dig.
Som patient ska du ge skriftligt samtycke
om det är okej att din kommun och Landstinget kan ta del av information som finns i dina
journaler, om det krävs för en god vård.
TEXT: OLLE HALL
Vad får de som är inskrivna i hemsjukvård
och deras anhöriga för inflytande?
I hälso- och sjukvårdslagen har kommuner
och landsting fått ökad skyldighet att göra pa-
Mer information:
webbplatsen www.komhem.net.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Beställ tid på webben
– försök inlett inom Folktandvården
Under 2013 blir det möjligt
att själv boka sitt sjukvårdseller tandvårdsbesök till
Landstinget via e-hälsotjänsten Mina vårdkontakter
på Internet.
– Grundprincipen är att alla bokningstjänster som vi erbjuder per telefon eller
vid besök också ska erbjudas via Mina
vårdkontakter, säger Fredrik Sargren,
utvecklingsledare på Landstingets informationsavdelning.
Genom webbtidbokning kan patienten själv boka en tid som passar
till sjukvården eller tandvården, men
också få möjlighet att göra ombokning eller avbokning.
Ökar patientens inflytande
Webbtidbokning kommer att spara tid
för både Landstinget och patienterna i
form av färre telefonsamtal, och ökar patientens inflytande över sin kontakt med
sjukvården och tandvården. Dessutom
leder webbtidbokning till färre sena
återbud och uteblivna besök, något som
idag innebär stora kostnader för Landstinget och onödiga väntetider.
Webbtidbokning är en nationell
satsning med gemensam teknisk standard.
– Den gemensamma plattformen
gör att man sparar tid och resurser och
kan uppfylla kraven på tillgänglighet
och säkerhet, säger Fredrik Sargren.
Marita Helgesson, tandsköterska på Vråen Folktandvård Värnamo, konstaterar att webbtidboken sparar
mycket tid för både kliniken och patienterna.
Inför en vanlig undersökning är den
nya rutinen att skicka ett brev till patienten med uppmaningen att boka en tid,
via Mina vårdkontakter eller telefon.
Den som använder Mina vårdkontakter
kan själv välja bland lediga tider hos
den aktuella tandläkaren.
Om patienten inte gör en bokning,
återkommer kliniken med en kallelse
med dag och tid.
Tre Folktandvårdskliniker testar
Under hösten 2012 har Folktandvårdsklinikerna Vråen Värnamo, Vetlanda
samt Norrahammar varit nationella
testpiloter för webbtidbokning via Mina
vårdkontakter.
– Detta sparar mycket tid för oss
i receptionen. Framför allt samtal om
alla de tider som vi skickar ut och som
patienter ringer och vill ändra. Och
patienterna slipper vänta på att bli
uppringda, säger Marita Helgesson,
tandsköterska på Vråen Folktandvård
Värnamo och medlem i pilotprojektgruppen.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Införs under 2013
Under 2013 ska möjligheten till webbtidbokning införas inom hela Folktandvården samt sjukvården.
Förutom primärvårdens och sjukhusklinikernas mottagningar handlar det bland annat om besök för cellprovtagning, mammografiundersökning, blodgivning och liknande.
Webbtidbokningen kommer att
variera en del från verksamhet till
verksamhet, med allt ifrån helt öppen
tidbok, till olika begränsningar.
– Vi får titta på bästa lösningen
för varje verksamhet, säger Fredrik
Sargren.
Invånarkonto behövs
För att använda webbtidbokning behövs ett invånarkonto i Mina vårdkontakter där inloggning sker med
e-legitimation eller sms-koder. I juli
2012 hade Mina vårdkontakter nått
en miljon konton nationellt.
– För en allt större del av befolkningen är det en självklarhet att vi ska
erbjuda webbtidbokning. Vi vet också
att patienter som själva gör sin bokning är mer benägna att komma på
sin tid. Man har moraliskt förbundit sig
till det jämfört med om man bara får
en kallelse, säger Fredrik Sargren.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN WERNER
Vill du öppna konto i Mina vårdkontakter?
Gå in på www.minavardkontakter.se
Fredrik Sargren
”
Patienter
som själva
gör sin
bokning
är mer
benägna
att komma
på sin tid
13
Äldre människor från krigshärjade länder är oftast tacksamma för hur de tas emot i Sverige. Men förstår sällan
de rättigheter som äldre har här. Sina egna barn kan de
däremot vara bittra och besvikna på.
Att åldras
i nytt
hemland
Det förklarar Anna Melle i Jönköping,
assyrier uppvuxen i Turkiet. Hon har
skrivit en bok ”Att åldras i främmande
land”. Den bygger på intervjuer med
äldre invandrare från konfliktdrabbade länder i Mellanöstern med olika
religioner.
Hon är besjälad av att överbrygga
kulturkrockar i mötet mellan svenskfödda och invandrare.
– Se människan! Låt inte en enskild
individ representera en hel kultur, uppmanar hon vårdpersonal och oss andra.
Sverige är duktigt på att ta emot människor från krigshärjade länder, men vi
tar dåligt reda på vilka behov individen
har.
– Fysiskt sett har dessa flyktingar
kanske bott 30 år i Sverige, men mentalt lever de kvar med värderingar
från det gamla landet. De kan ha särskilt svårt att anpassa sig eftersom de
tvingades lämna hemlandet och helst
hade velat stanna kvar.
Annan syn på läkare
Anna Melle tar upp några exempel
på kulturkrockar inom hälsa, vård
och omsorg.
Hos läkaren vill de först bygga
14
upp en relation innan de kommer till
sitt ärende. Att gå rakt på sak anses
ohövligt. Det tar tid och doktorn kanske hinner bli stressad.
Läkare som vill göra äldre invandrare delaktiga i vårdbesluten kan uppfattas som okunnig och osäkra. Läkare
som skriver ut mycket mediciner uppfattas som duktiga.
Om hemtjänsten erbjuder en rollator tackar de flesta äldre invandrare
reflexmässigt nej. De tror att de måste
betala hjälpmedlet själva.
De flesta äldre invandrare från Mellanöstern vill inte bo på äldreboende.
I deras hemländer är det bara välbärgade äldre som bor på vårdhem. Det är
dyrt och man tvingas ofta betala mutor.
Svenskfödda äldre vill kanske heller inte
flytta till äldreboende, men har en mental beredskap. De vet att det är en rättighet, som de har betalat skatt för.
Besvikna på sina barn
De som är besvikna på sina egna barn
– och svärdöttrar – är oftast det på
grund av konflikter om hur de ska bo
när de inte klarar sig själva längre.
– Den trygghet på ålderdomen som
de tycker att familjen borde erbjuda är
inte självklar här. En del upplever att
deras barn slänger ut dem, säger Anna.
Kan inte åka buss
Ensamhet är ett hälsoproblem som
drabbar många äldre invandrare. Särskilt bland flyktingar som är analfabeter och de blir allt fler.
– De klarar inte att åka buss och de
kanske inte kan ringa till några andra
än sina barn. Jag träffade en avlägsen
släkting på en begravning. Hon beklagade att vi inte hann pratas vid ordentligt, men hon klarade inte av att ringa
till mig, säger Anna.
– Äldre invandrare är ofta avundsjuka på svenskfödda pensionärer som
är ute och reser mycket. Själva träffar
de kanske bara barn och barnbarn.
Anna Melle tror att pensionärsföreningarna skulle kunna göra mycket,
men först måste de läsa på om kulturerna i flyktingarnas hemländer.
– Empati kommer genom kunskap.
Anna ger också ett tips till nyinflyttade invandrare:
– Var beredd att möta det nya, annars hamnar du i samhällets utkanter.
Du måste visa intresse för att ta del av
det svenska samhället.
Anna Melle
”
Var
beredd
att möta
det nya,
annars
hamnar du
i samhällets
utkanter
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Öxnehagakyrkan
har blivit en populär
samlingsplats för äldre
invandrare, men även
svenskfödda Öxnehagabor. Seyde Aslan, längst
till vänster, tänder ett ljus
tillsammans med Potros
Kanna, Annika Elmgren,
Josefin Hashim och Inger
Persson.
”Trygghet viktigare än sol och värme”
På Öxnehaga bor många äldre invandrare. Öxnehagakyrkan inbjuder till aktiviteter, oavsett religion
eller födelseland, berättar Seyde
Aslan som är diakoniassistent.
Man kan komma till kyrkan för att äta, fika,
samtala och få information flera dagar i veckan. LandstingsNYTT träffar två äldre flyktingar
och två svenskfödda besökare. Vi pratar hälsa
och åldrande.
Josefin Hashim är änka. Hon har åtta barn
och 27 barnbarn. De allra flesta bor på Öxnehaga. Familjen flydde från Libanon under inbördeskriget för 35 år sedan. Hon längtar inte
tillbaka.
Hon haltar på grund av en knäförslitning,
som inte går att operera, men humöret är det
inget fel på.
– Jag vill inte hamna på äldreboende, säger
hon. Jag har pratat med mina barn om att de
LandstingsNYTT Nr 4 2012
får ta hand om mig när jag blir äldre och sjuk.
Jag hoppas de ger tillbaka av den kärlek som
jag har gett dem, inshallah – om Gud vill.
Fri från njursten i Sverige
Potros Kanna flydde med sin familj från
Bagdad under Irakkriget för tio år sedan. Där
arbetade han som lågstadielärare i engelska.
Hans tre barn bor i Jönköping. Han lovordar det svenska samhället och den svenska
vården.
– Jag tackar svenska regeringen för att de
har varit så snälla mot oss. Jag känner mig
hemma i Sverige eftersom jag tillhörde den
kristna minoriteten i Irak.
Han har haft hjärtproblem och lider av
högt blodtryck.
– I Irak drabbades jag av återkommande
njurstensanfall, men här har jag fått mediciner som förebygger anfallen. Jag har också fått mycket bra behandling för mina hjärtproblem.
Potros har inga nära svenska vänner, men
går till Röda Korset och på språkcafé.
Inget negativt
Det är svårt att få Josefin och Potros att säga
något negativt om Sverige. Vädret?
– Visst var vädret bättre i Libanon. Men vår
trygghet i Sverige är värd mer och det är varmt
inomhus även på vintern, säger Josefin.
Inger Persson och Annika Elmgren är
uppvuxna i Jönköpings kommun och trivs
med gemenskapen i kyrkan. Inger har bott på
Öxnehaga i 42 år.
– Jag känner många här, men visst kan livet
vara ensamt ibland, säger Inger. Jag har både
diabetes och psoriasis.
– Jag har haft en jättebra läkare på Öxnehaga, men hon har gått i pension. Nu träffar
jag olika läkare och det känns inte bra. Det blir
kaos i magen av medicinerna.
Om att bli äldre.
– Man får ta en dag i sänder, svarar hon.
TEXTER: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
15
Hjälp att höra men inte som
– Hörapparat är inte ett nytt
öra utan ett hjälpmedel. Den
berättar för örat om ljuden
runt omkring och förs vidare
till hjärnan för tolkning.
Solgerd Hansson
Lotta Carlstein
16
Det säger Solgerd Hansson och Lotta
Carlstein, audionomer på öronkliniken,
Länssjukhuset Ryhov.
Många som börjar med hörapparat
har stora förväntningar. Men det krävs
träning för att vänja sig. Hur lång tid
det tar är individuellt, oftast mellan
tre månader och ett år. I slutändan är
de flesta nöjda.
Det är viktigt att använda hjälpmedlet några timmar varje dag redan från
början. Även om du är ensam hemma.
Låt örat vänja sig vid alla ljud som finns;
köksfläkten, prasslet från tidningspapper, radion... Annars blir hörapparaten
ingen bra hjälp ute bland folk.
– Varför skaffade jag inte hörapparat tidigare är en vanlig kommentar,
säger Lotta och Solgerd.
Vem får hörapparat?
Låga avgifter
– När hörseln blir ett kommunikationsproblem, svarar Lotta. Om man
exempelvis har svårt att höra när flera
personer deltar i ett samtal.
Den digitala utvecklingen har
inneburit att fler kan ha nytta av hörapparat. De modernaste modellerna
känner av ljudmiljön och anpassar sig
efter den. Bäraren behöver inte själv
göra några inställningar.
Varje hörapparat är individuellt
anpassad, precis som glasögon, men
överbryggar inte alla hörselbekymmer.
– Många får sämre hörsel med
stigande ålder, men ingen hörselnedsättning är lik en annan, säger Solgerd. Vid utprovningen tar vi också
hänsyn till eventuella bullerskador,
tinnitus och andra sjukdomar.
Vilka ljud hörapparaten kan återskapa beror på hörselnedsättningens
omfattning. Miljöer med hög ljudnivå, som restauranger och fikarum
är fortsatt svåra att höra i. Datachipet
har svårt att välja vilka röster det ska
pejla in.
Landstinget i Jönköpings län har en av
de lägsta avgifterna för hörapparater
i Sverige, enligt en jämförelse som
Hörselskadades riksförbund gjorde i
oktober i år. Här betalar individen 500
kronor i egenavgift och inget för hörapparaterna. I vissa landsting kan den
enskilde tvingas betala cirka 10 000
kronor för hörhjälpmedlet.
Det tar relativt lång tid innan man
har sina hörapparater i örat. Först cirka
tre månader mellan remiss från vårdcentral till besök på öronmottagningen. Sedan ytterligare två månader
innan utprovning hos audionom.
Väntetiderna är dock inom den statliga vårdgarantin.
TEXT: OLLE HALL
FOTOMONTAGE: JOHAN WERNER
LandstingsNYTT Nr 4 2012
I ett kök finns
mycket brusljud
som stör om man
har nedsatt hörsel.
Vattenkokare,
radio, köksfläkt,
mikrovågsugn.
m ett öra
För gammal och ung
Det är aldrig för sent att skaffa hörapparat,
visar en studie från Linköpings universitet.
Personer över 85 år som skaffar hörapparat
vänjer sig lika bra som yngre. Dessutom har
de bättre allmän hälsa än andra jämnåriga
med dålig hörsel men utan hörhjälpmedel.
Mer än varannan person med hörselnedsättning är mellan 16 och 64 år.
Testa hörseln själv!
Hur bra hör du? Till smartphones finns ett
datorprogram, en app, där förmågan att uppfatta tal med brus testas. Appen är länkad till
informationstjänsten Hörsellinjen, som också
ger personlig rådgivning.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Jag och min hörapparat
Den 3 september i år blev jag med hörapparat. En rätt
omskakande händelse faktiskt.
Nu har det gått tre månader och vi har ännu inte
helt kommit överens jag och min hörapparat, men vi gör
framsteg.
En hörselskada på ena örat har jag levt med sen tidig
barndom. Nu har också åldern tagit ut sin rätt.
Jag sökte hjälp i slutet av förra året av två skäl.
1. Jag gissade för mycket på vad andra sa. Mina
svar blev allt oftare av typen god dag yxskaft, i den gamla sagan. Tekniken
kallas associativt hörande på finspråk. Man använder sina samlade erfarenheter och begriper vad den andra säger även när man inte hör varenda bokstav.
Nu höll inte den tekniken längre.
2. Syrsor har jag aldrig hört, men nu hade också småfåglarnas kvitter i
buskagen tystnat.
Den 3 september testade en audionom på Länssjukhuset Ryhov hur jag
uppfattar tal. En mansröst räknade upp ett ord i taget som jag skulle upprepa;
luft, vind, ljus... Jag klarade alla. När jag även fick brus i hörlurarna klarade
jag mindre än hälften av orden. Främst försvann konsonanterna.
Till min överraskning fick jag med mig en hörapparat direkt.
De första dagarna förde med sig många nya ljudeffekter, inte alla positiva.
Kedjans rassel när jag cyklade, porslinets skrammel från fikarumsköket. Tangentbordets knatter som på skrivmaskinstiden. Fraset när jag satte mig i en skinnsoffa. Det höga knastret när jag gick på en grusgång.
Fördelarna gällde viktigare områden. Jag hör bättre vad folk säger, även
när det finns bakgrundsbrus, exempelvis i bilen eller där det finns fläktljud. Jag
kunde skruva ned ljudnivån på teven och radion.
Det dröjde drygt två veckor innan arbetskamraterna såg att jag hade fått
hörapparat, trots att de visste att det var på gång. Den lilla manicken döljs väl
av örat och ljudslangen som går in i örat är genomskinlig.
Jag är en flitig användare, kände aldrig att jag behövde vänja mig långsamt
utan har i princip på mig apparaten hela min vakna tid. Jag tar bara ut den vid
bullrig sysselsättning, som dammsugning.
För en månad sedan duschade jag med hörapparaten på. Ett klart tecken
på att jag börjar vänja mig. Och datachipet överlevde.
Jag är fortsatt irriterad på alla omkringljud som förstoras och läcker in i
örat. Jag vill uppfatta tal ännu bättre. Samtidigt begriper jag att det måste ta tid.
Min apparat är inte ett nytt öra, som audionomerna säger.
Hjärnan behöver tid på sig att lära om att tolka signaler. Min hjärna och
jag har levt 61 år tillsammans utan hörapparat.
Jag tror att jag har lättare än många andra att vänja mig. Jag har hela livet
utarbetat strategier för att leva med nedsatt hörsel. Sätta mig på rätt sida om
dem jag pratar med. Inte säga va utan fråga om, eller låta viss information bara
passera. Jag ser på jämnåriga herrar i bekantskapskretsen att de har svårt att
acceptera eller anpassa sig till sin hörselnedsättning.
Om ingen pratar nära mig, jag kanske tar en fika på egen hand, får ni se upp!
Då är det lätt att tjuvlyssna på vad det pratas om vid andra bord. Datachipet
vill väl inte vara overksamt. Det är ett guldläge för en nyfiken redaktör!
Olle Hall
17
LANDSTINGS-TIPSET
Läs tidningen noga så hittar du svaren på frågorna. Ringa in rätt
svar! Vi delar ut priser till de tio först dragna rätta lösningarna.
Första pris är presentkort 600 kronor på Smålands Musik och
Teater, 2–3 pris ett presentkort på 300 kronor på Smot och 4–10
pris ett presentkort på blommor. Adressen är ”LandstingsTipset”,
Landstingets informationsavdelning, Box 1024, 551 11 Jönköping
eller mejl: [email protected]. Vinnare och rätt rad
publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer ut i februari 2013.
1. En sjukgymnast och en läkare på en av länets vårdcentraler
ger tips till alla som har värk. Vilken vårdcentral arbetar de på?
1) Mariannelund X) Nässjö 2) Norrahammar
2. Vad hade Potros Kanna för yrke i sitt hemland Irak?
1) Läkare X) Mekaniker 2) Lärare
3. Vilken egenavgift gäller för hörapparater i Landstinget i
Jönköpings län?
1) 500 kr X) 1 000 kr 2) 1 500 kr
4. Webbplatsen för landstingens egen hälso- och sjukvårdsinformation www.1177.se har satsat på ett sjukdomstema i
höst. Vilken sjukdom?
1) Smärta X) Diabetes 2) Cancer
5. Vad heter spelprogrammet för smartphones som har fått
Mikael Johansson att börja motionera?
1) Turf X) Runkeeper 2) Stegräknaren
6. Pensionärer i Gislaved gör en animerad film i ett projekt för
kultur för äldre. Vad för slags figurer använder de i filmen?
1) Tecknade gubbar X) Lergubbar 2) Dockor
7. Hur många länsbor är inskrivna i hemsjukvården, som vid
årsskiftet flyttas över från Landstinget till länets kommuner?
1) Cirka 500 X) Cirka 2 500 2) Cirka 5 000
8. Vad heter dataläraren på IT-spåret på skolan i12-campus i Eksjö?
1) Bitte Dietz X) Stanislaw Przybylski 2) Kjell Robertsson
Namn
Gatuadress
Postnr: Postadress
Hemtelefon eller e-postadress
Få infektioner
på länets IVA
Arbetet med att förhindra infektioner vid centrala venösa
infarter är framgångsrikt i Jönköpings län.
På många svårt sjuka patienter sätts en CVK,
central venkateter, för att kunna ge vätskor,
blod och läkemedel direkt in i blodbanan.
Venportar är en variant som används till vissa cancer- och dialyspatienter.
– Sju av tio IVA-patienter får en CVK.
Vi sätter in cirka 800, inklusive 200 venportar enbart i Jönköping, säger narkosläkare Fredrik Hammarskjöld på OP/IVA,
Länssjukhuset Ryhov.
Samtidigt som venkatetrar underlättar
behandlingen innebär de risk för svårbehandlade infektioner. Dödligheten i CVK-infektion ligger på mellan noll och tjugo procent.
Narkosläkaren Fredrik Hammarskjöld
På länets tre sjukhus finns medarbetare på OP/IVA, Länssjukhuset Ryhov, och
som med stort engagemang sprider kunskap några venkatetrar.
om hur venkatetrar och venportar ska hanteras så säkert som möjligt.
Det har gjort att till exempel Länssjukhuset Ryhov idag ligger på 0,5 infektion
per 1 000 kateterdagar, där under 1,0 är godkänt.
– Det finns publicerat verksamheter i världen som ligger på 10, säger Fredrik.
Man mäter på blodburen CVK-infektion. En sådan infektion kostar cirka 250 000
kronor att behandla, och dessutom risk för att patienten dör.
– Det finns katetrar som är behandlade så att bakterier och svampar inte
ska fastna på dem. Vi använder sådana här på IVA.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN WERNER
Skicka in din lösning senast 18 december.
Rätt rad i förra LandstingsTipset, nummer 3/12
1X2 X21 2X
Vinnare i förra Landstings-Tipset
Första pris, presentkort på Spira värt 600 kronor: MarieLouise Sköld-Nilsson, Hagagatan 47, Nässjö. Andra–tredje pris,
presentkort på Spira värt 300 kronor: Berith Hörenius, Skogsgatan 34 Aneby och Monika Kristiansson, Stenhuggaregatan
26, Jönköping. Fjärde–tionde pris, presentkort på blommor:
Birgitta Bohm, Markabergsvägen 2, Bankeryd, Margareta Larsson, Stattutgatan 82, Jönköping, Gunilla Eilehage, Lövhagsgatan 76, Huskvarna, Lisbeth Forstén, Järnvägsgatan 3A, Nissafors, Monica Aronsson, Götabergsgatan 6A, Jönköping, Annette
Nilsson, Strömsbergsvägen 11, Vaggeryd och Airi Kokkonen,
Havsörnsgatan 121, Jönköping.
18
Frisktandvård
Smart för tänder och plånbok
Julklappstips – presentkort för Frisktandvård
Ge bort ett Frisktandvårdsabonnemang till någon du tycker
om. Tre års tandvård till fast pris för alla som fyllt 20.
Du beställer presentkort på vår webbplats: www.lj.se/frisktandvard eller
genom att ringa vår support på telefonnummer 036-32 99 75.
LandstingsNYTT Nr 4 2012
Annons
Annons
BROADWAY
I SPIRA
Trettondagskonsert
laddad med musikal
JÖNKÖPINGS SINFONIETTA, LARS WALLDOV konferencier
KAJSA HAMMARLUND, NIKLAS RIESBECK solister
SVF-KÖREN, JONAS NYDESJÖ dirigent
5 & 6 JAN 16.00
KONSERTSALEN, SPIRA
250:-, stud 135:-
foto: Lars Kroon
Musik av bl a BERNSTEIN, GERSHWIN, RODGERS, PORTER OCH SONDHEIM
DEN BÄRANDE
VÄGGEN
Skruvad komedi
om vår jakt på lycka
CAMILLA BLOMQVIST
LARS MELIN
skådespelare MATHIAS LITHNER,
SANNA INGERMAA NILSSON
& KALLE MALMBERG
av
26 JAN – 13 MARS
KAMMAREN, SPIRA
220:-, stud 120:www.smot.se 036-32 80 80, 12 95 00
LandstingsNYTT Nr 4 2012
foto: Lars Kroon
regi
JÖNKÖPINGS LÄNS
MUSEUM
19
Samhällsinformation
– En av de viktigaste uppgifterna som kontaktsjuksköterska är att vara med
när en person får ett besked
om cancer.
Det säger Carina Wernlid, på
kirurgkliniken på Värnamo
sjukhus, en av drygt 30 kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter och deras anhöriga på länets tre sjukhus.
Carina Wernlid och Sven-Erik Eriksson träffas en gång var tredje månad. Carinas egentliga uppgift är att ge
en hormonspruta, men det blir också prat om andra krämpor. Cancern har Sven-Erik inga större besvär av.
Carina – cancerkontakt
– Läkarens besked om cancer är omtumlande för både patient och anhöriga. Jag stannar kvar och låter
dem summera vad de minns av vad
doktorn berättade. Utifrån det ger
jag mer information och svarar på
frågor.
Carina har främst ansvar för patienter med prostatacancer. Ofta blir
det flera möten i veckan med patienter
som får det tunga beskedet.
– Trots att mötet är svårt får jag
mycket tacksam respons från patienter och anhöriga. För många är väntan
på besked jobbigast. När de vet blir det
lättare.
”
Jag får
tacksam
respons
från
patient
och
anhöriga
Sven-Erik är ett exempel på att allt
fler människor numera lever länge
med sin cancer.
– Min cancer upplever jag inte som
besvärlig numera. Det är andra bekymmer som har varit värre.
Han är full av beröm för kontakten
med Carina, som han haft i cirka 15 år.
– Hon är enormt bra. Hon har
hjälpt mig också vid andra sjukdomar
och när min hustru drabbades av cancer.
Ibland är hon svår att få tag på,
men då ringer hon upp senare.
– När jag vänder mig till Carina
händer det något.
Sven-Erik trogen besökare
Förkorta väntetider
Så är det intygar Sven-Erik Eriksson,
80 år, från Kärda. Han opererade bort
prostatan redan 1994 och går för att
få hormonsprutor av Carina var tredje
månad.
– Jag småvisslade i sjukhuskorridoren när jag fick mitt cancerbesked. Jag
tror min oro släppte, berättar han. Det
var mycket jobbigare när min fru fick
cancer och gick bort 2009. Det har jag
inte kommit över än. Jag kände mig förkrossad och maktlös som anhörig.
Kontaktsjuksköterskan har många fler
uppgifter än att vara med vid cancerbeskedet. För Carina Wernlid handlar det om att berätta för patienten om
nästa steg i utredning och behandling,
svara på nya frågor som dyker upp och
ringa samtal åt patienten om det behövs. Dessutom har rutinerna setts
över för patientens väg genom vården
med syftet att förkorta väntetider.
Fler patienter som drabbas av cancer har små barn. Stöttning av anhöriga
har därför också blivit viktigare för
kontaktsjuksköterskorna.
Carinas råd till de som drabbas av
cancerbeskedet.
– Var öppna och ärliga mot varandra i familjen om hur framtiden kan
tänkas bli.
1177 specialsatsar
– För mer information rekommenderar jag alltid 1177 och Cancerfondens webbplatser. Där kan man lita på
innehållet. Alla texter är granskade av
experter, säger Carina.
I höst har www.1177.se specialsatsat
på tema cancer. "Cancer. Ett ord. Tusen
reaktioner". Sidorna vänder sig särskilt
till dem som själva har fått cancer eller är
närstående. Utöver att enkelt skaffa sig
kunskap om cancer är sajten en plats där
cancersjuka och deras närstående ska
känna sig mindre utsatta och ensamma.
På sidorna finns också berättelser
från människor som har drabbats av
cancer.
TEXT: OLLE HALL
FOTO: JOHAN WERNER
Läs mer: www.1177.se/cancer
Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i februari 2013