1. No category

TEST
n
RUPTECH 32
a
st
r
ö
F
n
r
kö
v
o
pr
e
g
n
i
Svensk
hi-tech
i toppklass
Ruptech är ett steg i en ny riktning för
svenska fritidsbåtar. Både vad gäller
prestanda och affärsidé.
TEXT PAUL BOGATIR. FOTO MIKAEL MAHLBERG
RUPTECH 32
Ruptech är makalöst lätt att köra, hon
lägger sig ned i svängarna och tuggar runt som en carvingskida runt en
slalomport. Båten är smart designad
med en stor gummiplatta monterad på
den platta nosen för att man ska kunna
trycka mot en ångbåtsbrygga. Den
smarta genomgången som löper rakt
genom båten leder ut till ett ordentligt,
sjödugligt räcke på fördäck. Skönt att
man vågat offra ett snyggt och rent
fördäck till förmån för ett räcke.
12 VI BÅTÄGARE 7/11
RUPTECH 32
J
ag käkar stekt strömming
med en bekant på Tranan
i Stockholm. Han berättar
att en Ruptech 32 varit ute
på Baggensfjärden vid Saltsjöbaden
och gjort några repor.
– Har du sett den nya båten,
frågar han.
– Ja, på Allt för sjön, svarade jag.
– Men har du sett den i vattnet?
Båten lämnar inga svall överhuvudtaget!
Ruptech 32 har blivit en kändis
och Vi Båtägare vill självklart vara
först med att köra den. Efter av-
slutad lunch ringer jag till Thomas
Rönnberg, som startade och äger
både ribbmärket Rupert och nya
systermärket Ruptech.
– Båten finns tillgänglig för provtur, men det är en prototyp, berättar
han.
DEN HÄR INDIVIDEN är 700 kilo
tyngre än de 14 skrov som står färdigplastade och redo att monteras
i Åkersberga. Det återstår även en
del justeringar på prototypen, bland
annat är den fällbara vindrutan på
akterdäck inte monterad och Tho-
mas har inte bestämt vilka gångjärn
som ska användas i dörrarna. Det
verkar vara småsaker, men vi bestämmer oss för att inte regelrätt
testa båten, utan i stället bedöma
skrovets egenskaper och försöka få
en helhetsbild av vad det här är för
bygge och affärsidé.
Jag, Max och Micke Mahlberg anländer i Mickes eminenta Saab 900i
till Ruperts hemmahamn vid Viggbyholm norr om Stockholm. Med
doften av gammal Saab i kläderna
kliver vi ombord på Ruptech, ett av
de absolut mest högteknologiska
VI BÅTÄGARE 7/11 13
TEST
TEST
n
RUPTECH 32
a
t
s
r
n
r
kö
v
o
pr
e
g
n
i
Fö
Allt i styrhytten fokuserar på
föraren och navigatören
båtbyggena i Sverige i dag.
Det första intrycket jag får när jag
kliver in i båten är av ett flygplan.
De två stolparna i vindrutan är
klädda med stoppad textil, sidorutan
är enorm och i taket finns en smal
sollucka. Ted Mannerfelt står för inredningen och nästan allt i båten är
ritat exklusivt för Ruptech. Stolarna
är av borstad aluminium och ser
ut som skalet på en MacBook Prodator, ytan framför navigatören är
sprejad med gummilack för att hålla
sjökorten på plats och dörren till akterdäck styrs av ett elektroniskt lås.
Ratten skvallrar dock om att det här
är en prototyp – en standardkringla
från systermärket Rupert i stället för
en specialtillverkad ratt som sitter i
produktionsbåtarna.
ALLT I STYRHYTTEN fokuserar på
föraren och navigatören. En stor
skärm sitter mitt i blickfånget och
till höger om ratten sitter en Ipad
monterad. Via den får man alla
motordata och på så vis slipper
föraren irrelevanta mätare som ofta
är utplacerade i slumpvis ordning
på instrumentpanelen.
Via Ipaden kan man också se och
14 VI BÅTÄGARE 7/11
Lutningen i sida är runt 45 grader i en
kraftig gir. Då är det viktigt med bra sidostöd på stolarna om man tänker sig sitta
kvar genom hela svängen.
sköta alla säkringar, värme, vattentemperatur, vindrutetorkare.
You name it!
Elsystemet i Ruptech är värt en
egen artikel, men i enkelhet kan
man säga att svensktillverkade
Empirbus NXT distribuerar all
energi i båten och mäter allt som
kan mätas. Och du kan styra alla
funktioner varhelst du befinner dig
i världen förutsatt att det finns mobiltäckning eller trådlöst nätverk.
Du kan självklart surfa internet
när du är ute med din Ruptech och
sätter du upp övervakningskameror
vid hemmabryggan kan de kopplas
till båtens nätverk och du kan på
så vis titta på din Ruptech dag som
natt i alla vinklar (köper man skärgårdens hetaste 32-fotare lär man
vilja kika en del på båten).
OM DET ÄR AVANCERAT, tycker jag
passagerarplatserna i den här prototypen är mer old school. Man sitter
på bänkar som löper längs sidorna,
precis som i Delta 29. Skillnaden är
att i Delta 29 sitter föraren akter om
passagerarna, här har man gästerna
bakom sig när man kör.
Generellt känns det rätt att jämföra
med Delta vid första anblicken,
TEST
n
RUPTECH 32
a
st
r
ö
n
r
kö
v
o
pr
e
ing
F
Så här ska en förarplats se ut! Skärmen, som är både stor och snabb, är mitt i blickfånget
och man slipper massor av de fullständigt meningslösa mätarna som andra båtar är nedlusade med. Du får nu all motorinformation på en Ipad i stället, och det bästa är att du kan
plocka med dig din Ipad och få informationen trådlöst.
men Delta och Ruptech är väldigt
olika. Ljusa, öppna Delta har mer
av familjebåtens gener än den ganska mörka Ruptech 32.
För även om Ruptech också den
har toalett, pentry och V-koj är
Ruptech 32 sprungen ur ett racingarv. Med ett plant däck och dubbla
bensinmotorer skulle Ruptech 32
förmodligen inte göra bort sig som
offshoreracer. Där går Delta bet.
EN STOR SKILLNAD mellan Delta och
Ruptech är också att den sistnämnda har enkellaminat i skrovet till
skillnad från Deltans sandwichbotten. Enkellaminatet är mindre styvt
och bullrigare, men också tåligare.
Med en Ruptech kan du smälla i en
planka som guppar runt på fjärden
utan att båten för den delen blir
helt kvaddad. Det är relativt enkelt
att plasta igen skadan. Att laga
sandwichbottnar blir dyrare eftersom man måste skära bort stora
sjok av laminatet och fylla på med
nytt distansmaterial.
Det är tydligt att Ruptech är en
båt som har värkt fram i Thomas
Rönnbergs huvud.
– Jag har haft tanken på en mo-
16 VI BÅTÄGARE 7/11
dern och snygg transportbåt för
skärgården under flera år och när
jag tog upp min idé med Ocke och
Ted Mannerfelt klickade det direkt,
berättar Thomas Rönnberg.
Thomas, som kom till Stockholm
från Vilhelmina som 16-åring, har
hunnit med en hel del. Båtar har
han byggt i 16 år och har lärt sig
mycket under de åren. De som köpt
nya Ruptech är till hälften gamla
Rupertkunder och de flesta båtarna
kommer att gå i Stockholm. Men
minst en Ruptech 32 hamnar på en
av de större lyxyachterna i Europa
som pass/tenderbåt. Rupert har
gott rykte bland ribbägare och det
var kanske en av anledningarna till
att Thomas kunde få tio kunder att
lämna en 25-procentig handpenning
bara på ritningarna.
VI TUFFAR UT på fjärden och ger gas.
Det finns många snabba pendlarbåtar – Masmar, Segmo, Vector – men
ingen som har så avancerad skrovkonstruktion som Ruptech. De flesta konkurrenterna i segmentet bygger på 30 år gamla Smugglerskrov.
Paragon är ett annat märke jag
kommer att tänka på, men också
den är långt ifrån så här avancerad.
Paragons vansinnigt vassa V-botten
klyver vågor som en köttyxa genom
halvtinad fläskfilé, men går inte lika
bra i lägre farter.
JUST SKROVET STÅR Ocke Mannerfelt för och i Ruptech han har
försökt utnyttja all teknikkunskap
som samlats i skallen under ett
yrkesliv. Ocke är särskilt känd för
sina snabba stegbottnar på bland
annat Nimbus succébåt Nova 250R
och 300R, som är goda för över 50
knop. Ruptech är dock ingen monsterbåt vad gäller fart. Men den här
700 kg för tunga prototypen tassar
ändå upp mot 45 knop med en
Volvo Penta D6-370 när vi sträcker
ut på Stora Värtan.
– Sjöegenskaperna är prio ett på
Ruptech 32, inte farten. Man ska
klara av att köra den här båten i
full fart med allt fel inställt, utan att
det ska gå åt helvete, berättar Ocke
Mannerfelt.
Ocke har en djup källa av erfarenhet att ösa ur, med flera riktigt
snabba tävlingsbåtar som han satt
namnet på sedan slutet av 1980-talet. Den mest kända, B-28, kliver
RUPTECH 32
upp mot 90 knop och racerbåten
han ritat åt Victory Racing Team kliver över 100-strecket. Och när man
ritat riktigt snabba skrov åt förare
vars jobb det är att ta risker vet man
också var gränsen för säkerhet går.
– Vi vet var faran sitter och inleder oss inte i frestelse, säger Ocke
Mannerfelt.
Efter några minuter bakom ratten
vet jag precis vad Ocke menar när
han pratar om trygghet.
Ruptech är först och främst förutsägbar och hon reagerar blixtsnabbt
och precist på varje roderändring –
just som en racingbåt ska göra. Det
som skiljer den från en racingbåt
är att drevtrimmet är nästan overksamt på båten. Trimma hur du vill,
farten ändras inte för det. Det som
händer när man
kör för intrimRuptech är först och främst
mat är att ljudet
som blir när
förutsägbar och hon
vattnet träffar
reagerar blixtsnabbt
skrovet fortplantas i hytten
och båten går lite väl ”klistrat” på
ytan. Trimmar man ut försvinner en
stor del av smattrandet.
DET ÄR TYDLIGT att ett enkellaminat
blir bråkigare än en sandwichkonstruktion. Att designa båtar är
hela tiden ett ”trade off”, du får en
egenskap och tvingas betala med en
annan.
En mycket bra egenskap är att
Ruptech är lättdriven, hon planar
vid runt 18 knop och drar en liter
distansen i 33 knop. Planingströskeln är låg, vilket är tur eftersom
fören tar upp mycket av sikten.
Min erfarenhet av stegbottnar,
som begränsar sig till fritidsbåtar
mellan 18 och 42 fot, är att de håller sig plana genom svängarna.
Vrider man kraftigt på ratten kasar
de ut med häcken i en slags sladd i
stället för att luta och skära runt en
tänkt boj.
Så inte med Ruptech.
NÄR JAG LÄGGER runt henne i en
gir i 30 knop lutar hon i stället ordentligt inåt i svängen – precis som
en traditionell V-bottenbåt. Och i
en fullfartsgir uppför hon sig exakt
likadant, med enda skillnaden att
det är en kraftigare vinkel på bankningen.
VI BÅTÄGARE 7/11 17
TEST
TEST
n
RUPTECH 32
r
p
sta
r
Fö
n
r
kö
ov
e
g
n
i
Här är pentryt, mest ett nödvändigt ont känns det som.
Min gissning är att väldigt få av Ruptechs köpare kommer
att koka potatis på den här.
Elsystemet kommer från Empirbus och heter NXT. Det är
det modernaste du kan ha i en båt, med det här kan du få
all information om båten levererad trådlöst till akterdäcket
eller New York.
Akterdäcket saknar stolarna på den här prototypen, men
min gissning är att det är här man kommer att spendera de
flesta timmarna till sjöss.
18 VI BÅTÄGARE 7/11
– Vissa kan tycka det är
läskigt, men Ruptech lutar
alltid åt rätt håll, som ett flygplan.
Båten skär sedan som en carvingskida genom svängen, berättar
Ocke.
Det är förutsägbart och bekvämt.
Och det är tur.
Stegbottenbåtar som kasar kan
vara farliga att gira runt med i hög
fart eftersom stegbottnen kan sluta
glida och helt plötsligt få grepp i
vattnet. Då rullar man.
Jag har själv varit med om en
liknande händelse när jag och en
kollega körde Goldfish nya tenderbåt, också den med dubbla steg.
Båten rullade inte, förmodligen tack
vare att båten var lätt i rumpan. I
stället snurrade vi 180 grader på en
millisekund. När vi svängde kraftigt
styrde nämligen båten med stäven,
aktern lyfte och kastades runt ett
halvt varv. Plötsligt stod vi helt
stilla med fören mot hemmahamnen.
Alla som har gjort en crash-stop
med stridsbåt eller annan vattenjetbåt vet vad jag menar. Tvärstopp
direkt.
JAG FRÅGAR OCKE om det finns någon fara att Ruptech 32, likt många
andra stegbottenbåtar, kan styra
med kölen i kraftiga girar. Självklart
nekar han, och jag tror honom.
Hela vitsen med Ruptech är att
skapa en idiotsäker båt. Och det har
man bland annat säkrat genom att
vikten ligger lågt i skrovet: motorn
är djupt monterad, skrovet har ordentliga slag och det tjockt plastade
enkellaminatet ger extra tyngd jämfört med en sandwichkonstruktion.
Båten har även en fyllig, bärig
stäv som ger trygg gång i all sjö.
Hade Ocke Mannerfelt velat göra
en racingbåt skulle stäven ha varit
smalare, men nu ger bärigheten
mycket flytkraft i fören. Det är särskilt viktigt i medsjö.
Att köra snabbt i medsjö med en
traditionell tävlingsbåt kräver att
man kan trimma sin båt på rätt för
att stäven inte ska dyka efter ett
hopp. Sök på orden ”boat jumps
and dives” på YouTube så får du se
vad som händer om stäven saknar
bärighet och båten går snabbt. Välj
den första filmen som ”dyker” upp.
Nu kunde vi aldrig köra Ruptech i tillräckligt kraftig sjö, vilket
är synd. Vi sparar dock det till
ett riktigt test. Men när vi passerar svall från en följebåt landar
hon balanserat och säkert. Båtens
tyngdpunkt ligger mitt på det andra
steget – strax akter om tvärs. Men
att ge något utlåtande på det skuttet
är som att säga att Sverige vinner
fotbolls VM efter att ha spöat San
Marino. Ett riktigt bra test vore att
korsa Östersjön i full fart.
Om jag vore spekulant på en
Ruptech och verkligen tänkt mig
att köra hårt med båten skulle jag
dock satsa på riktiga stolar för alla.
Passagerarbänkarna längs sidorna
torde inte vara någon höjdare när
det går duktiga vågor eller om man
svänger kraftigt. Bänkarna funkar
bäst i 30 knop i innerskärgården.
ATT KÖRA RUPTECH från cockpit
känns fel en så här solig dag och
därför är styrplatsen på akterdäck
ett genidrag. Till skillnad från Targa
och Paragon (där man klättrar upp
en våning) sitter alla i samma nivå
och det funkar tack vare att akterdäcket är upphöjt så att man kan
sticka nosen ovanför hyttaket. Ted
Mannerfelt och Thomas Rönnberg
har även haft den goda smaken att
låta båtens linjer dölja det förhöjda
däcket. Min gissning är att det är
här de flesta timmarna till sjöss
kommer att spenderas.
I Ruptech har Thomas Rönnberg
lyckats kombinera modern teknik
med klassiska lösningar, till exempel att du kan gå obehindrat genom
båten från för till akter utan att
springa slalom runt pentryn, fikabord eller toalettbås.
Och all teknik till heders, den sak
jag gillar bäst med den här båten är
ändå stäven. Längst fram är båten
platt och där sitter en kraftig gummimatta monterad. Och på fördäck
har Thomas Rönnberg monterat ett
kraftigt räcke.
Han har valt att offra en aggressiv linje i fören för att man ska
kunna ligga mot en ångbåtsbrygga
och trycka medan gamla farmor
kliver ombord med ett fast grepp
om räcket.
Det är sjömanskap!
(PS: High tech i all ära, sätena i Mickes
Saab 900i är fortfarande minst lika sköna
som valfri båtstol, hur snygg den än är).