Förbundsstämmohandlingar 2014
Handlingar Förbundsstämma 2014 1 1 Innehållsförteckning 2 Hälsning från förbundsordförande 3 Kapitel 1 – Förbundsstämman 2014 Övergripande schema Förslag till föredragningslista Förslag till arbetsordning 4 5 6 10 Kapitel 2 – Förra året Verksamhetsberättelse 2013 Budgetutfall 2013 Redovisning av ålagda uppdrag Förvaltnings- och revisionsberättelse Årsbokslut 2013 Hälsning/rapport från Vi Ungas Vänner 13 14 24 26 34 35 42 Kapitel 3 – Motioner - medlemmarnas förslag Motion 1 – Vi Ungas hemsida Motion 2 – Vandringspris för nybildade föreningar Motion 3 – Reformering av distriktsordförandekåren Motion 4 – Direkt nybildningsbidrag Motion 5 – Omprioritera arbetet kring utbildningar och nationella träffar Motion 6 – Sänkt deltagaravgift för Rixlägret 43 44 46 47 52 53 55 Kapitel 4 – Förslag från förtroendevalda Förslag från förbundsstyrelsen 1 – Policy för distriktens roll Förslag från förbundsstyrelsen 2 – Miljöpolicy Förslag från förbundsstyrelsen 3 – Detta gäller! Förslag från förbundsstyrelsen 4 – Verksamhetsinriktning 2015 Förslag från förbundsstyrelsen 5 – Ekonomisk plan 2015 56 57 61 66 73 79 Kapitel 5 – Valberedningens förslag Valberedningens förslag till presidium Valberedningens förslag till arvoden och ersättningar Valberedningens förslag till förbundsstyrelse och revisor Presentation av valberedningens förslag till förbundsstyrelse 85 86 86 87 89 Ordlista 93 Välkomna till Vi Ungas förbundsstämma! Nedräkningen är i full gång inför årets stora höjdpunkt – förbundsstämman. Tillfället där vi kan träffas och gemensamt slå våra kloka huvuden ihop för att påverka, förändra och förbättra Vi Unga. I år är förbundsstämman den 7-10 augusti och vi håller till vid Hjälmargården, Södermanland. Under förbundsstämman ska vi bland annat anta en verksamhetsinriktning för 2015, utifrån vår 3-årsstrategi. Vi ska även anta en ekonomisk plan för 2015 och här föreslås i år en del förändringar i upplägget av den ekonomiska planen – med utgångspunkten att stärka er makt över Vi Ungas pengar. Läs mer om förslaget och varför vi lägger förslaget, i kapitel 4, på sidan 79, under rubriken ”Förslag från förbundsstyrelsen 5 – Ekonomisk plan 2015”. Det finns också en ordlista som förklarar alla svåra ord på sidan 93 Under förbundsstämman ska även en ny förbundsstyrelse väljas. Och i år ska vi även välja en ny förbundsordförande. Det du håller i din hand är årets förbundsstämmohandlingar. Allt det som vi tillsammans ska diskutera och besluta om på förbundsstämman. Läs och fundera! Skriv anteckningar och diskutera med andra! Vi ses på Hjälmargården. Jakob Sjöström Förbundsordförande Vi Unga 3 Kapitel 1 Förbundsstämman 2014 4 Övergripande schema Torsdag den 7 augusti 15.00 Hej och välkomna 16.00 Förbundsstämmoutbildning 18.00 Middag 19.00 Workshop Fredag den 8 augusti 08.00 Ombudsanmälan öppnar 09.00 Förbundsstämman inleds 12.00 Lunch 13.00 Förbundsstämman fortsätter 18.00 Middag (Under dagen kommer vi ha ett flertal pauser och fikaraster) Senare: Olika frivilliga kvällsaktiviteter Lördag den 9 augusti 09.00 Förbundsstämman fortsätter 12.00 Lunch 13.00 Förbundsstämman fortsätter 18.00 Förbundsstämman avslutas 19.00 Förbundsfest (Under dagen kommer vi ha ett flertal pauser och fikaraster) Söndag den 10 augusti 09.00 Frukost och utvärdering 11.00 Hemfärd 5 Förslag till föredragningslista Fredag 8 augusti §1 Mötets öppnande Förbundsstämman startar §2 Val av mötespresidium a) Mötesordförande b) Mötessekreterare Val av personerna som ska leda förbundsstämman och skriva protokoll på allt som beslutas. §3 Val av två protokolljusterare Val av personer som ska kolla igenom protokollet efter förbundsstämman och se till att sekreteraren skrivit rätt. §4 Val av två rösträknare Val av personer som ska räkna hur många som röstar på vad vid en omröstning. §5 Fastställande av föredragningslista Beslut om denna föredragningslista - alltså dagordningen för mötet. Är det något som ska förändras kring föredragningslistan görs det under denna punkt. §6 Fastställande av röstlängd Antal ombud som får rösta räknas samman. §7 Genomgång och fastställande av arbetsordning för förbundsstämman Arbetsordningen är ”reglerna” som vi ska följa under förbundsstämman, här beskrivs också metoderna vi använder oss av. §8 Godkännande av kallelse Kallelse är inbjudan till förbundsstämman. Här beslutar vi om den kommit ut på rätt sätt till alla. §9 Beslut om Verksamhetsberättelse 2013 Genomgång samt beslut om den berättelse som förbundsstyrelsen skrivit som beskriver vad som hänt inom Vi Unga under förra året. 6 §10 Beslut om förvaltningsberättelse Genomgång samt beslut kring förbundsstyrelsens rapport om ekonomin under 2013. §11 Beslut om revisionsberättelse Revisorerna är de som under året kontrollerat att förbundsstyrelsen gjort sitt uppdrag. Beslut om deras rapport. §12 Beslut om redovisning av ålagda uppdrag Förbundsstyrelsen berättar om uppdragen de fick under stämman 2013. Beslut om deras redovisning av dessa uppdrag. §13 Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Har förbundsstyrelsen skött sig under 2013? §14 Motion 1 – Vi Ungas hemsida En motion är ett förslag från en medlem §15 Motion 2 – Vandringspris för nybildade föreningar §16 Motion 3 – Reformering av distriktsordförandekåren §17 Motion 4 – Direkt nybildningsbidrag §18 Motion 5 – Omprioritera arbetet kring utbildningar och nationella träffar §19 Motion 6 – Sänkt deltagaravgift för Rixlägret 7 Lördag 9 augusti §20 Förslag från förbundsstyrelsen 1 – Policy för distriktens roll Förslag från förbundsstyrelsen är som en motion från förbundsstyrelsen. §21 Förslag från förbundsstyrelsen 2 – Miljöpolicy §22 Förslag från förbundsstyrelsen 3 – Detta gäller! §23 Beslut om Verksamhetsinriktning 2015 Vad ska Vi Unga fokusera på och göra under 2015? §24 Fastställande av riksorganisationens del av medlemsavgiften Alla föreningar måste ta ut en medlemsavgift, några distrikt tar en del av den medlemsavgiften. Här beslutar vi om riksorganisationen ska ta ut en del av medlemsavgiften eller inte. §25 Beslut om arvoden, traktamenten och ersättningar Här bestämmer vi vilka ersättningar som ska utgå vid olika uppdrag. §26 Beslut om ekonomisk plan 2015 Vad ska vi lägga pengar på under 2015? §27 Fastställande av antalet ordinarie ledamöter samt ersättare i förbundsstyrelsen Hur många ska sitta i förbundsstyrelsen? §28 Val av förbundsordförande Vem/vilka ska leda förbundsstyrelsen och Vi Unga fram till nästa förbundsstämma? §29 Val av vice förbundsordförande Vem ska vid behov ersätta samt hjälpa förbundsordförande att leda Vi Unga fram till nästa förbundsstämma? 8 §30 Val av övriga ordinarie ledamöter Val av övriga personer som ska sitta i förbundsstyrelsen. Vilka ska vara med och leda Vi Unga fram till nästa stämma? §31 Val av ersättare Personer som ersätter när den ordinarie ledamoten inte kan närvara. §32 Anmälan av SV-representant och ersättare i styrelsen Studieförbundet Vuxenskolan har rätt att utse en person som sitter med i Vi Ungas förbundsstyrelse. §33 Val av 3 myndiga revisorer, varav minst 1 auktoriserad, samt ersättare En auktoriserad revisor är den som granskar att ekonomin sköts på rätt sätt av förbundsstyrelsen. Övriga revisorer granskar även verksamheten. §34 Val av valberedning Vilka ska förbereda valen av förbundsstyrelse och revisorer till nästa år? §35 Övriga frågor Här hamnar de frågor som inte kan tas upp på någon annan plats i föredragslistan. Yrkandestopp till övriga frågor är enligt förslaget till arbetsordning fredag kl 18.00 §36 Avtackningar Vi tackar alla personer som lämnar förbundsstyrelsen och alla som har arbetat under förbundsstämman. §37 Förbundsstämman avslutas av förbundsordförande Förbundsstämman är slut. 9 Förslag till arbetsordning Arbetsordningen beskriver hur vi ska arbeta och hur vi tar beslut under förbundsstämman. Förbundsstämman 2014 består av plenumförhandlingar, cafésamtal, pauser och energizers. Plenumförhandlingar Plenumförhandlingarna är den del av förbundsstämman där alla ombud och övriga deltagare är samlade i en sal och behandlar en fråga i taget. Plenum används för att ge ombuden möjlighet att lämna sin syn på en fråga. Det är också en möjlighet för de som har skrivit motionerna eller lämnat andra förslag att förklara och svara på frågor innan det är dags för omröstning. En person åt gången talar. Plenumförhandlingarna leds av ett presidium. Alla närvarande har yttranderätt under förhandlingarna. Det vill säga att alla, oavsett om en är ombud eller inte, har rätt att säga sin åsikt i talarstolen. I plenum begärs ordet genom att sträcka upp röstkortet med siffran vänd mot presidiet. Personer som inte är ombud begär ordet genom handuppräckning. För att släppa in nya talare vid längre debatter i plenum används så kallade dubbla talarlistor, vilket innebär att de som är nya i debatten får förtur framför de som redan har gjort inlägg i debatten. Ombud och förbundsstyrelseledamöter har rätt att begära ”time-out”, det vill säga en tre minuter lång paus för att diskutera sig fram till ett gemensamt beslut. Ombud och förbundsstyrelseledamöter kan även begära att förbundsstämman skall behandla en ordningsfråga. Ordningsfrågor behandlas före andra inlägg och går därmed före i talarlistan. Exempel på ordningsfrågor kan vara tidsbegränsning eller sträck i debatten. Om förbundsstämman tycker att inlägg är för långa eller om det blir ont om tid kan en tidsbegränsning införas för hur långt varje inlägg får vara. Blir debatterna i plenum för långa kan streck i debatten begäras. Om det går igenom får inga fler yrkanden lämnas in och deltagarna får en sista chans att sätta upp sig på talarlistan i frågan. Du begär streck i den frågan genom att högt ropa ”streck i debatten”. Om en person eller en funktion (till exempel en arbetsgrupp) under plenumförhandlingarna får en direkt fråga från talarstolen har denne rätt att begära replik. En replik ska enbart besvara exempelvis frågan, går före övriga inlägg i debatten och måste begäras innan nästa person på talarlistan tilldelas ordet. Frågeställaren har också rätt att begära kontrareplik. En replik ska vara kortfattad. Då hela förbundsstämman spelas in ska alla anföranden (inlägg som riktar sig till hela salen) göras från talarstolen. 10 Lägg fram ditt förslag Alla närvarande ombud samt förtroendevalda i Förbundet Vi Unga har yrkanderätt, alltså rätt att lämna in förslag på beslut. Vill du yrka görs detta skriftligen till mötespresidiet. Yrkandelappar finns utlagda i lokalen och det finns stämmosnällisar på plats som hjälper till med att skriva yrkanden. Anmälan av frågor som tas upp under övriga frågor på förbundsstämman ska lämnas till presidiet senast fredag 8/8 klockan 18.00. I samband med att frågan lämnas in ska också eventuella yrkanden lämnas in. Yrkanden som lämnas in till övriga frågor får inte handla om ekonomiska beslut. Ombuden beslutar Under förbundsstämman har alla närvarande ombud som finns upptagna i röstlängden rösträtt. Röstlängden består således av alla röstberättigade ombud och är den som berättar hur många sådana som finns på plats. Av olika anledningar kan ombud behöva ersättas. Om ett distrikt vill ersätta ett ombud måste bytet anmälas till mötespresidiet. Vid bytet anmäls namn på det ombud som utgår samt namnet på ersättaren. Ersättaren får då ombudets röstkort. Det finns huvudförslag och eventuella motförslag. Under denna förbundsstämma är det alltid den ursprungliga idén som är huvudförslaget. Beslut fattas i första hand genom acklamation, det vill säga ja-rop. Vid acklamation ropar vi alltid ja och det förslag som får flest ”ja” vinner. Den som anser att mötespresidiet inte har uppfattat utgången av röstningen korrekt kan begära votering. Då genomför mötespresidiet försöksvotering och ombuden röstar genom att hålla upp sina röstkort. Om något ombud anser att mötespresidiet fortfarande inte uppfattat röstningen korrekt genomförs votering med rösträknare. Alla voteringar, utom vid personval, sker genom att röstkortet hålls upp, om inget annat begärs. Röstkorten räknas av dem som utsetts till rösträknare. Röstsedeln ska innehålla lika många namn som valet gäller, annars är inte röstsedeln giltig. Val av förtroendeposter Under förbundsstämman kommer flera förtroendeposter att väljas. Dessa val kallas för personval. Nomineringar eller kandidaturer till valbara förtroendeposter (personval) ska lämnas till mötespresidiet senast fredagen den 8/8 klockan 18.00. Under fredagskvällen kommer en utfrågning av kandidaterna till förbundsstyrelsen äga rum. 11 Vid personvalen presenterar valberedningen sitt förslag och mötespresidiet presenterar eventuella motkandidater. Efter det har alla kandidater möjligheten att presentera sig i max två minuter och sedan finns det möjlighet för andra att plädera för kandidaterna. Att plädera för någon innebär att sakligt berätta för förbundsstämman varför just en eller flera kandidater ska väljas. Pläderingar av kandidater får vara max två minuter långa. Under pläderingarna måste berörda kandidater lämna rummet. Reservationer Om ombud eller ledamöter ur förbundsstyrelsen känner att de inte kan ställa sig bakom ett beslut eller håller med om ett annat kan denne reservera sig mot beslutet. Man kan reservera sig mot beslutet som är taget och man kan reservera sig till förmån för ett annat förslag som inte gick igenom. Reservationer ska lämnas skriftligt till stämmopresidiet innan förbundsstämman avslutas. Reservationslappar finns utlagda i stämmolokalen och vid presidiet. Cafésamtal Cafésamtalen är en möjlighet att fördjupa sig i vissa av handlingarna, diskutera förslag och få hjälp att formulera yrkanden. Flera frågor behandlas samtidigt vid förberedda bord. Det finns diskussionsledare på plats vid varje fråga för att underlätta diskussionerna och för att se till att alla får komma till tals. Ombuden rör sig från fråga till fråga, alltså från bord till bord. Alla får en chans att fördjupa sig i varje fråga och får hjälp att skriva yrkanden om så önskas. När cafésamtalen är avslutade får yrkanden gärna lämnas in till mötespresidiet för att de lättare ska få en överblick över hur många yrkanden som kommer in och därav förbereda eventuell propositionsordning. När plenumförhandlingarna är återupptagna så får du presentera yrkandet i talarstolen. Såhär tycker jag: Psst! Lade du märke till de fetmarkerade orden? De finns att hitta i ordlistan på sidan 93 till 96. Alla krångliga ord i resten av handlingarna är inte fetmarkerade, men om det är något ord du inte förstår kan det vara bra att komma ihåg att ordlistan finns. 12 Kapitel 2 Förra året 13 Verksamhetsberättelse 2013 I verksamhetsberättelsen beskriver vi vad som har hänt i Vi Ungas riksorganisation under 2013. Det är ett av dokumenten där medlemmar kan se att riksorganisationen har gjort det som beslutats om på tidigare förbundsstämmor. Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta att godkänna verksamhetsberättelsen för 2013 och lägga den till handlingarna Såhär tycker jag: 14 3-årsstrategin 2013 var första året vi jobbade med vår 3-årsstrategi. Vi valde utifrån den tre stycken verksamhetsinriktningar att fokusera på under året. Utifrån dessa verksamhetsinriktningar togs det fram ett antal mätbara mål som förbund och distrikt har jobbat med och stämt av under året. För varje inriktning sattes det upp en målbild och den stora frågan är nu: har vi nått upp till dessa? Genom samarbete har vi ökat antalet föreningar inom Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan når en ung målgrupp Inledning Det ser väldigt olika ut i olika delar av organisationen, i vissa distrikt fungerar samarbetet bra och i andra finns det ingen kontakt mellan Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Arbetet med att få en bättre relation har gått framåt under 2013 men kanske inte så långt som vi önskat. Hur har det gått? Mellan riksorganisationen och SVs förbundsnivå har samarbetet ökat. Vi har kontinuerliga dialoger som handlar om såväl operativa frågor som strategiska inriktningar. Arbetet har gett resultat framförallt för riksorganisationen men det finns flera goda exempel på bra samarbeten även mellan distrikt och avdelningar. Överlag har synen på varandras organisationer blivit mer positiv och vi har ökat antalet studietimmar, representation men framför allt gemensamma projekt och arrangemang. Distrikt och föreningar har fortbildats om SV på till exempel Vårträffen och på SVs konferens för nyanställda har Vi Unga haft en presentation för att göra de medvetna om fördelarna med samarbeten. Mycket har påbörjats under 2013, bland annat diskuterats ett nytt samarbetsavtal. Vi har också genomfört saker ihop, här följer några exempel: • Gemensam personalkonferens mellan Vi Unga personal och SVs personal med Vi Unga-ansvar • Utveckling av samarbete och stöttning av distriktens ekonomiarbete med Redovisningscentralen • Drivit Alma-akademin tillsammans • Medarrangörer av SV-arena, Rixläger, utbildningar • Medverkat på varandras större arrangemang såsom stämmor och ledningskonferenser 15 När vi planerar verksamheten är ekonomi och finansiering en naturlig del Inledning En av Vi Ungas stora utmaningar är att våra statliga bidrag minskar i snabb takt utan att vårt medlemsantal gör det. Under 2013 fortsatte vi arbetet med att ställa om organisationen till att hitta annan finansiering och att utveckla arbetet med budgetering och ekonomihantering. Hur har det gått? Under 2013 har denna omställning gett bra resultat och vi har ökat vår externa finansiering. Vid sidan av detta har vi arbetat med att kompetensutveckla organisationen inom området. Vi har ökat den externa i finansiering med cirka 100 % från föregående år. Vi har utvecklat våra metoder för såväl arbetet med extern finansiering som med den ekonomiska styrningen. Förbundsstyrelsen har bland annat styrt om till att börja jobba med budgetprognoser, sett över delegationsordningen inom finansierings- och ekonomibeslut och fortsatt tagit medvetna beslut om vilka projekt vi ska gå in i. Några av de sakerna vi har lyckats med inom verksamhetsinriktningen är att vi har utbildat och spridit kunskapen brett inom organisationen och därmed ökat förståelsen men framför allt intresset för det ekonomiska arbetet i organisationen. • Vi har utbildat medlemmar under nationella träffar och utbildningar • Vi har uppdaterat alla dokument och mallar om ekonomi, till exempel förening spärmen och distriktsstyrelseguide • Vi har tagit fram en långsiktig struktur och metod för att arbeta med ett projekt stödsnätverk som kommer kunna stötta distrikt och föreningar i att skriva projektplaner och driva projekt. Vi har närmat oss organisationer vi samarbetar med, till exempel Studieförbundet Vuxenskolan och Lantbrukarnas Riksförbund. På så sätt har vi fått finansiering till vår ordinarie verksamhet, exempelvis Rix13. Förbundet har drivit projektet Alma-akademin och det har förutom detta funnits andra projekt i distrikten. Två projektansökningar skrevs och skickades in under 2013, svaren på dessa kommer under 2014. Alma-akademin 2013 Alma-akademin är ett externt finansierat projekt med medel från ungdomsstyrelsen som löpte över hela 2013. Det är Sveriges enda heltidsutbildning inom ledarskap som riktar sig specifikt till unga inom det civila samhället. Utbildningen är ett resultat av ett långt samarbete mellan Vi Unga, Studieförbundet Vuxenskolan, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Alma Folkhögskola. En styrgrupp för utbildningen med representanter från 16 alla samarbetsorganisationer har tillsammans med en projektledare lett utvecklingen av utbildningen.Ett utvärderingsarbete har även gjorts, det har lett till utvecklingen av utbildningen inför hösten 2014 då kursen kommer att drivas som en del av Alma Folkhögskolas ordinarie kursutbud. Vi Unga ska vara en attraktiv organisation att engagera sig i Inledning För att göra Vi Unga till en mer attraktiv organisation att engagera sig har riksorganisationen utvecklat de nationella träffarna, förbundsstämman, Rixlägret, likabehandlingsplanen, utbildningar och möjligheten för nya medlemmar att ansluta sig till organisationen. Hur har det gått? Syftet och målet med alla våra nationella träffar förtydligades under 2013 för att se till att vi har träffar som passar både den erfarna och den nya medlemmen. Det har enbart varit Vi Unga-medlemmar eller tidigare medlemmar som har varit utbildare och hållit passen – på detta sätt håller vi nere kostnaderna något och tar vara på den kunskap som finns i organisationen. Vinterträffen 2013 18-20 januari Vinterträffen hölls i Uppsala i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler. Under helgen var det 28 deltagare från 8 olika distrikt. Det var distriktsordförandekonferens, arbetsgruppskickoff och framtidsverkstad där det skapades mätbara mål utifrån verksamhetsinriktningen. Vårträffen 2013 3-5 maj Vårträffen var i Umeå, Studieförbundet Vuxenskolans musik- och danshus. Det var 30 deltagare från 9 olika distrikt som åkte upp till Umeå. Under helgen erbjöds det två olika steg i styrelsekunskap, motionsverkstad och distriktsordförandekonferens. Vi fick också besök av Linus Olofsson, verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan. Höstträffen 2013 18-20 oktober Förbundets Höstträff ägde rum i Kronköpinges distrikt, på en IOGT-NTO kursgård utanför Alvesta. 34 deltagare var på plats under helgen och representerade 6 distrikt. Helgen bjöd på valberedningsutbildning, marknadsföringsutbildning, hemsidesträff och en hel dag då deltagarna diskuterade och tog fram material för den nya likabehandlingsplanen. 17 Förbundsstämma 2013 25-28 juli var förbundsstämman på Åh Stifts- och konferensgård i Västras distrikt. Diskussioner i plenum blandades med toasts i nattcaféet och kvällsbad i havet. I plenum fanns det 48 ombud från 9 distrikt, 5 föreningar och 1 representant från Studieförbundet Vuxenskolan. Stämman besöktes av andra organisationer, bland annat Ungdomens Nykterhetsförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Vi Ungas Vänner och Studieförbundet Vuxenskolan lokalt och regionalt. Under torsdagen var det stämmoutbildning och aktiviteter i mentorsgrupper – grupper med distriktsöverskridande indelning för ökad gemenskap. Under lördagen och söndagen var det plenumförhandlingar uppblandat med cafésamtal och workshop. Helgen avslutades med en förbundsfest där alla deltagare var delaktiga i underhållningen på olika sätt. Rixläger 2013 Rix13 genomfördes 28 juli – 1 augusti i Västras distrikt – direkt efter förbundsstämman. Cirka 100 personer var på plats om funktionärer och arrangörsgrupp inräknas och över 50 % av deltagarna hade aldrig varit på ett Rixläger förut. Syftet med Rix13 var att skapa en mötesplats för ungdomar och ett öppet arrangemang för alla deltagare där det bjuds på häng utan krav blandat med utbildning och inspiration. I utvärderingen fick lägret höga betyg av deltagarna, på frågan hur bra Rix var på en skala mellan 1-6 så var medelbetyget 5,33. Likabehandlingsplanen I början av året gjordes en utvärdering av den tidigare likabehandlingsplanen. Det resulterade i att ett antal åtgärder som inte ännu var genomförda togs vidare till likabehandlingsplanen 1.5 som jobbades med från mars till augusti. Kartläggningen inför nästa plan genomfördes i två omgångar under hösten. Både under höstträffen där medlemmar från olika delar av organisationen var med men också med förbundets personal. Arbetet med att ta fram den nya likabehandlingsplanen fortsatte under 2014. Löpande verksamhet Under året har förbundet haft fyra arbetsgrupper utöver rix-och stämmogruppen. Grupperna har haft arbetsbeskrivningar antagna av förbundsstyrelsen. Tillsammans med personalen på förbundskansliet och förbundsstyrelsen har de sett till att det har blivit massa grym verksamhet. Utbildningar Utbildningar är en stor del inom förbundets arbete för medlemmarna. På förbundsstämman antogs en ny utbildningsplan för 2014-2015. Alma-akademin I augusti gick första omgången av Alma-akademin av stapeln. Sveriges enda heltidsut18 bildning inom ledarskap som riktar sig specifikt till unga inom civila samhället. Deltagarna lärde sig under 18 veckor om ledarskapets olika delar genom föreläsningar, praktik och egna diskussioner. Tre av deltagarna på kursen var från Vi Unga och alla nio personer som gick utbildningen gav den högsta betyg. Agera steg 1 och 2 Nytt för året var Agera-utbildningarna, utbildningar i makt och normer. I oktober hölls den första Agera steg 2 som syftar till att få deltagarna att lära sig mer om olika maktförhållanden i samhället och bli mer normkritiska samt kunna hålla i agera steg 1-utbildningar. Utbildningsplanen Alla utbildningar har genomförts enligt utbildningsplanen förutom en av specialutbildningarna och Arrangörsskap steg 2 och steg 3. Arrangörsskapsutbildningarna ställdes in på grund av för få anmälda och specialutbildningen prioriterades bort för att utöka Utbildning för utbildare som det var högt tryck på. 15- 17 mars 3-5 maj 27-19 sept 18-20 okt 22-24 nov ledarskap och arrangörsskap steg 2 styrelsekunskap steg 2 agera steg 2 valberedningsutbildning och marknadsföringutbildning utbildning för utbildare Marknadsföring För att skapa en gemensam bild av vad Vi Unga är har vi jobbat med att marknadsföra goda exempel på hemsida, nyhetsbrev och Facebook. Många personer har varit intresserade av att hjälpa till och bidra med texter. Hemsidan I april lanserades äntligen Vi Ungas nya hemsida, det har jobbats mycket med att rensa och uppdatera materialet så att det ska bli lättare att hitta för våra medlemmar. Vi har även stöttat distrikten i arbetet med deras nya hemsidor. I samband med hemsidan togs det fram en kommunikationspolicy som berättar när och var vi ska kommunicera. Grafisk handbok Den grafiska profilen har uppdaterats och utvecklats till en grafisk handbok. Den nya handboken innehåller både vår grafiska profil och riktlinjer för hur du ska använda profilen. Den ska göra det lätt att som medlem kunna göra eget marknadsföringsmaterial i enlighet med Vi Ungas grafiska profil. Nytt material Under årets lanserades också en flyer och en FAQ som går att beställa på hemsidan. Nya illustrationer har också tagits fram för att användas vid skapandet av eget material. 19 Organisationsutveckling Många dokument har under året uppdaterats, så att de är aktuella och att kontaktuppgifter stämmer. Längre processer har också påbörjats, som till exempel arbetet att ta fram ett nytt medlemsregister. Grundidéerna Efter det grundliga arbetet med att ta fram 3-årsstrategin fanns ett behov av att även uppdatera grundidéerna så att de stämde överens. Medlemmar fick tycka till bland annat genom mailutskick och under Vårträffen. De nya grundidéerna antogs på förbundsstämman. Medlemskap på nationell nivå För att fler ska kunna bli medlemmar i Vi Unga har vi jobbat med att utveckla medlemskap på nationell nivå. På förbundsstämmans togs beslut som gjorde det möjligt för enskilda personer att kunna bli medlemmar på nationell nivå. Under 2014 kommer det bli möjligt att bli medlem på nationell nivå. Distriktsstöd Förbundet har haft löpande kontakt med de aktiva distrikten. Bland annat genom att närvara på distriktsstämmor och introduktioner för nyvalda ordföranden och styrelser. Landstingsbidrag En kartläggning över landstingsbidragen gjordes, för att få en bättre översikt och kunna hjälpa fler distrikt att nå upp till de olika kraven som landstingen ställer och skicka in ansökan i tid. De distrikts som inte får landstingsbidrag har kunnat delta på förbundets utbildningar och nationella träffar utan kostnad. Snabba Slanten Föreningar har gets möjlighet att söka Snabba Slanten för bidrag till nysatsning på verksamhet. Totalt fördelades 159 200 kronor till 28 föreningar, varav 50 000 kronor kom från Vi Ungas Vänner. Utvecklingsinsatser i distrikten 69 000 kronor delades ut till totalt fyra distrikt samt en del administration åt vilande distrikt. Internt bidragssystem Totalt delade vi ut 178 000 kronor till 130 stycken föreningar. Medlemsantal 2013 hade vi 5964 medlemmar i 148 föreningar. 20 Samarbeten med andra organisationer Bygdegårdarnas Riksförbund Under våren fortsatte samarbetet i projektet Den rullande bygdegården som tog slut i juni. Släpkärran som togs fram under projektet lever dock kvar och fortsätter att användas av bland annat Vi Unga. Två personer från Vi Unga deltog på Bygdegårdarnas årsmöte i slutet av maj. Under hösten har ett samarbete satts igång gällande vårt Rixläger där My Fransson representerar Bygdegårdarna i arbetsgruppen. Hela Sverige ska leva Tillsammans med Hela Sverige ska leva, 4H och U-land har Vi Unga varit med och drivit projektet Landsbygd 2.1. Processledare har utbildats i metoden Landsbygd 2.0 som syftar till gå från tanke till handling när handlar om sin bygds utveckling. Kön spelar roll Nätverket Kön Spelar Roll beslutade under året att nätverket ska avvecklas. Motiveringen är att det inte längre fyller samma behov och att många organisationer har lämnat nätverket samt att exempelvis Vi Unga pratar mer om normkritik och inte enbart jämställdhet mellan kön. Nätverket har funnits sedan början av -00 talet och innan vi avvecklade det ville nätverksorganisationerna uppmärksamma arbetet som är gjort inom nätverket och inom respektive organisationer och vilken roll det har spelat i samhällsutvecklingen. Därför söktes ett projekt som syftar till att sammanfatta och skriva en rapport om hur utvecklingen har sett ut hos ungdomsorganisationerna samt att sprida den rapporten. Nätverket beviljades pengar för att genomföra arbetet. Under året har Vi Unga representerats av Jorid Kortekaas och Jakob Sjöström. Sverok Under 2013 var Vi Unga med i projektet ”Hej kommunen!” som drevs av Sverok. Ett projekt som gick ut på att stärka kontakten mellan föreningar och kommuner bland annat genom dialogträffar och en kartläggning. Sverok och Vi Unga släppte en rapport som låg till grund för två seminarier under Almedalsveckan på Gotland där representanter från Vi Unga fanns på plats. LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Vi deltog på LSU:s årsmöte, Representantskapet. Där blev Anna Nordström, tidigare förbundsordförande för Vi Unga, omvald till styrelsen. Vi har också haft en representant i styrgruppen för Villkor lokalt. 21 Vi Ungas vänner Tillsammans med Vi Ungas vänner har vi under året samlat in pengar till Snabba Slanten, bland annat genom aktion på Studieförbundet Vuxenskolans årsmöte. På förbundsstämman tilldelades Johanna Hurtig Vi Ungas Vänners folkbildningsstipendium till minne av Gunnar Andersson. I Vi Ungas Vänners styrelse har Jakob Sjöström, Rosa Jonsson och Emil Källström varit Vi Ungas representanter. Förtroendevalda och anställda Förbundsstyrelsen hade under året 9 protokollförda möten, däribland konstituerande möte i samband med förbundsstämman och 2 telefonmöten. Under förbundsstämman 2013 valdes två nya personer in i förbundsstyrelsen och Rosa Jonsson avgick från sin post som vice förbundsordförande. Vid årets slut bestod förbundsstyrelsen av nio ledamöter samt en representant från Studieförbundet Vuxenskolan. Elin Larsson valdes till ny vice förbundsordförande. Riksorganisationen har under året haft sex arbetsgrupper och fem anställda på förbundskansliet samt två anställda i distrikten. Förbundsordförande Vice förbundsordförande Jakob Sjöström, Västerbotten Rosa Jonsson (tom 130727), Östergötland Lovisa Persson, Stockholm Elin Larsson (from 130727), Gävleborg Övriga ledamöter Jorid Kortekaas, Kalmar Emelie Johnsson, Västra David Söderberg, Kronköpinge Stina Evbjer, Dalarna Mattias Ekberg, Uppsala Simon Lidberg (from 130727), Kalmar Studieförbundet Vuxenskolans representant Stefan Landberg Revisorer Revisorer, ersättare Frida Ohlsson Sandahl (tom 130727) Anders Karlsson (from 130727) Carina Torstensson Marie Welin, PWC Emil Källström (sammankallande) Therese Lundblad Tobias Bankel (tom 130727) Jessika Loftbring (from 130727) Jonnie Hedström (tom 130727) Frida Ohlsson Sandahl (from 130727) Henrika Littorin Irene Frändå, PWC Valberedning 22 Distriktsstödsgruppen Lovisa Persson (ordförande) Jenny Eriksson Maria Kempe Ellica Brindstedt Jakob Sjöström Marknadsföringsgruppen David Söderberg (ordförande tom 130831) Julia Birath Nathalie Holvik Sara Pettersson Jakob Sjöström Emelie Johnsson Stina Evbjer Andréa Sunna Utbildningsgruppen Josefine Flinckman (ordförande) Jorid Kortekaas Mulin Persson Klara Kååks Anni Nilsson Organisationsutvecklingsgruppen Jakob Sjöström (ordförande) Simon Lidberg Elin Larsson Diana Jonsson Emelie Johnsson Stämmogruppen Lovisa Persson Jasmine Sundblad (personal) Strixgruppen Rosa Jonsson (sammankallande) Stina Evbjer Lovisa Birath Anton Jonsson Jasmine Sundblad (personal) PersonalJosephine Bladh (förbundssekreterare) Jasmine Sundblad (arrangemangssamordnare) Erika Karlénius (projektledare Alma-akademin tom 130731) Golnar Bahar (projektledare Alma-akademin from 130727) Joachim Höggren (organisationssekreterare from 131101) Sara Pettersson (verksamhetsutvecklare Dalarna from 131001) Lovisa Birath (verksamhetsutvecklare Skåne from 130915) 23 Budgetutfall 2013 Intäkter Statliga bidrag Räntor Sålda ageraguidesutbildningar Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Ledning Förbundsstyrelse Förbundsordförande Förbundspersonal Arbetsgrupper Föreningsstöd Snabba Slanten Föreningsstöd Distriktsstöd Utvecklingsinsatser i distrikten Nybildningsstöd/kampanj Distriktsbesök Stöd till distriktspersonal Webbaserade system Hemsida Medlemsregister Demokrati Valberedning Förbundsstämma Arrangemang Nationella konferenser Utbildning Kontorskostnader Försäkring Likabehandling Marknadsföring Administration Samverkan Summa kostnader Totalt 24 Kom. Budget Revidering Utfall 1 2336 2295 2295 2 50 50 51 3 0 0 0 4 40 385 5 2386 2385 2731 6 7 8 9 90 460 650 80 90 460 795 80 123 470 895 55 10 11 200 230 200 230 189 178 12 13 14 15 50 0 0 30 90 0 0 30 69 50 0 104 16 17 0 0 0 0 0 50 18 19 25 150 25 150 5 151 20 21 135 100 135 100 131 93 22 23 24 25 26 27 28 65 20 20 160 20 2 485 -99 65 66 20 19 20 63 160 68 20 33 2 670 2 812 -285 -81 Kommentarer till budget 2013 1. Pengar vi får ifrån Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) 2. Ränta på vårt och SVs kapital 3. Pengar vi får från sålda ageraguidesutbildningar 4. Andra intäkter vi får tex. reserverade medel, projektstöd 5. Den totala summan pengar vi får 6. Kostnader för förbundsstyrelsen och arbetsutskottet, för deras möten och arbete 7. Kostnader för arvodering av förbundsordförande på 140% och för resor och arbete 8. Kostnader för anställda av förbundskansliet 150% och för deras resor och arbete 9. Kostnader för arbetsgrupper, för deras möten och arbete 10. Pengar till snabba slanten 11. 1500 till föreningar med fler än fem aktiviteter och 500 till föreningar med mindre än fem aktiviteter 12. Pengar som distriken kan söka ifrån och stöttning till distrikten efter behov 13. 1000 kronor till distriken för varje nystartad förening 14. Kostnader för distriktsbesök 15. Kostnader av personalkonferenser och stöttning till distriktspersonal 16. Kostnader för utveckling av ny hemsida 17. Kostnader för utveckling av nytt medlemsregister 18. Kostnader för valberedningen, för deras möten och arbete 19. Kostnader för förbundsstämman 20. Kostnader för nationella träffar 21. Kostnader för våra utbildningar 22. Kostnader för försäkring 23. Kostnader för likabehandling och stöd för att tillgängliggöra våra arrangemang 24. Kostnader för marknadsföringsmaterial 25. Kostnader för revision, kontor, material och annonsering 26. Medlemsavgifter i till exempel LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer, IDEA (arbetsgivarorganisation för ideella organisationer) och Bygdegårdarnas riksförbund. 27. Summan av alla pengar vi planerar att göra av med 28. Årets resultat, alltså de pengar vi får in minus de vi gör av med Såhär tycker jag: 25 Redovisning av ålagda uppdrag Ålagda uppdrag är de beslut som förra årets förbundsstämma gav förbundsstyrelsen i uppdrag att genomföra. Uppdrag som är återkommande skrivs även in i dokumentet Detta Gäller!. Här berättar förbundsstyrelsen vad som har gjorts kring varje punkt samt vad vi föreslår att nästa steg ska vara. Om punkter ska anses vara genomförda, icke genomförda, eller något annat. 1. Träff för distriktsordföranden att det avsätts fyra timmars egen tid under distriktsträffen för distriktsordförandekåren. Dryga 5 timmar egen tid som avsattes under höstens distriktsordförandekonferens 2013. Också under 2014 års vinter- och vårträff så fanns dryga 5 timmar avsatt tid. Upplägget och innehållet i passen på de nationella träffarna är i ständig förändring och är något som distriktsordförandena varit med och påverkat. Detta är mycket positivt och en kommunikation som blir en förutsättning för att organisationen ska kunna fungera. Vi föreslår även att det i fortsättningen ska avsättas minst fyra timmar under varje distriktsordförandekonferens och att detta beslut även förtydligas i “Detta Gäller!” Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 2. En internationell träff att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att arrangera en träff med inriktning på internationella utbyten och samarbeten, samt demokrati i omvärlden. Förbundsstyrelsen bjuder in medlemmar i Vi Unga på distrikt och föreningsnivå, samt andra ungdomsorganisationer. En träff enligt beskrivningen ovan har inte genomförts. Däremot har det internationella arbetet som Vi Unga gör verkligen kommit fram i rampljuset under det senaste året. Vi berättar på vår hemsida och i vårt nyhetsbrev om resor och projekt som genomförs och var och hur du kan söka pengar för att göra internationella aktiviteter. Stämman 2013 startade dessutom ett samtal om var och hur Vi Unga är och befinner sig på den internationella arenan. Träffar, projekt och hela föreningar kan dessutom ha ett internationellt fokus. Mycket har gjorts och förhoppningsvis och förmodligen kommer mycket mer att göras. Vi Unga ska hjälpa till att förverkliga barn- och ungas drömmar och idéer, dessa stannar inte alltid vid Sveriges gränser. Inte Vi Unga heller. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget ej genomfört 26 3. Hemsideträff att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att bjuda in medlemmar till att utvärdera förbundet, distriktens och föreningarnas hemsidor med syfte att åtgärda brister med hemsidan. att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att bjuda in medlemmar till en hemsideträff för att diskutera och utvärdera den och åtgärda de påpekade åsikter (problem) från medlemmar på träffen, som anses rimliga, till stämman 2014. Förbundsstyrelsen bjöd in till hemsideträff i samband med höstträffen 2013. Under höstträffen utvärderades hemsidan och förslag på åtgärder för att förbättra hemsidan togs fram och rangordnades. Åtgärder så som information om distrikten i text, information om distriktens event samt om var och hur information på hemsidan finns har legat till grund för marknadsföringsgruppens arbete sedan dess. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdragen genomförda 4. Uppdatering av dokument att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta reda på vilka dokument som används mest. De dokument som används mest ska, om behov finns, uppdateras” att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att kolla av hur dokumenten används och de dokument som används minst bör ses över. Sedan förra förbundsstämman har organisationsutvecklingsgruppen gjort en prioritering och en översyn av samtliga dokument i Förbundet Vi Unga. Dokumenten har därefter prioriterats och uppdaterats efter den prioriteringen. Eftersom Förbundet Vi Unga är en livskraftig organisation som ständigt förnyar sig kommer vi även fortsättningsvis behöva uppdatera dokument och uppmuntrar därför medlemmar att föreslå dokument som bör uppdateras när behov uppstår. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdragen genomförda Såhär tycker jag: 27 5. Miljösmarta möteshandlingar och dokument att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att övergripande se över dokument, till exempel stämmohandlingar utifrån ett miljöperspektiv. För att spara på bläck och papper etc. Delar av förbundsstyrelsen har, också tillsammans med Vi Ungas personal, diskuterat kring frågan hur vi ska se till så att papper och annat vi använder oss av inte påverkar miljön på ett onödigt sätt. I Vi Ungas miljöpolicy finns ett stycke som beskriver att konsumtion leder till miljöpåverkan, och därför är detta viktigt att tänka kring. Ibland måste en göra avvägningar, om det är så att en blanksida i till exempel stämmohandlingarna gör det lättare att förstå och hänga med i dem, så kanske en väljer en blanksida eller en extra sida med tryck på. Ett bra sätt som vi jobbat på inför förbundsstämman 2014 är att låta alla själv välja om en vill ha handlingarna i pappersformat eller på datorn, så att inga onödiga exemplar skrivs ut. Samt att trycka alla handlingar på mer miljösmart papper, om allt har gått enligt planen, istället för klassiskt vitblekt papper som har en annan miljöpåverkan. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 6. Redovisning av arvoden, ersättningar och traktamenten att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att varje år redovisa övriga arvoderingar och att uppdraget förs in i ”Detta Gäller” Utförda uppgifter: Förbundsstämman Marknadsföring och profilering Processledare förbundsstyrelsen Projektutveckling Distriktsstöd Utbildningar/utbildningskoncept Total kostnad 4 200 kronor 13 000 kronor 2 200 kronor 8 000 kronor 5 800 kronor 8 360 kronor 41 560 kronor Uppdraget är även inskrivet i ”Detta Gäller!” Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört Såhär tycker jag: 28 7. Redaktionella ändringar att förbundsstyrelsen ska efter varje förbundsstämma göra redaktionella ändringar i de handlingar som passerat stämmorna. att Om förbundsstyrelsen gör redaktionella ändringar i stadgarna ska dessa redovisas under nästa förbundsstämma. Åtgärderna är även inskrivna i ”Detta Gäller!” Inga redaktionella ändringar har gjorts i stadgarna sedan förra förbundsstämman. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 8. Utredning av medlemsstödet att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda kategorin medlemsstöd i budgeten inför stämman 2014 Fokus för utredningen var frågan om pengarna borde prioriteras på andra sätt inom kategorin medlemsstöd och om det, i tider av minskade statliga bidrag, går att skära ner eller att effektivisera någon pott med pengar. Utredningen kom bland annat fram till att det skulle vara en fördel om förbundsstyrelsen fick möjlighet att flytta pengar mellan potter för att kunna maximera användningen, så att exempelvis inte Snabba Slanten behöver stängas under hösten samtidigt som det finns pengar kvar till utvecklingsinsatser i distrikten. Den här diskussionen har pågått samtidigt som en diskussion har förts om att utveckla förbundsstämmans styrning över organisationens ekonomi. För mer information om detta, se förslag på ny ekonomisk plan. Utredningen konstaterar att det inte finns anledning till att skära ner i någon pott. Däremot lyfter utredningen idén om att avskaffa föreningsstödet och istället utöka Snabba Slanten. Den här frågan kommer förbundsstyrelsen fortsätta diskutera under hösten och kommer också inkludera övriga delar av organisationen i de diskussionerna. Föreningsstödet bestäms i dagsläget av interna bidragssystemet och budgeten vilket innebär att ingen förändring kan ske förrän tidigast förbundsstämman 2015 med verkan tidigast årsskiftet 2016. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört Såhär tycker jag: 29 9. Internationella fonden att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra internationella fonden mer lättillgänglig samt att tydliggöra hur en medlem, en förening eller ett distrikt kan komma i kontakt med LSU, för att ta del av deras internationella arbete. Den internationella fonden har öppnats upp och nu finns möjlighet för inte bara distrikt och föreningar, utan också för enskilda medlemmar att söka. Hur en söker och vilka kriterier en ska uppfylla finns på hemsidan. Där finns också en direktlänk till ett google-formulär så att ansökan kan gå iväg snabbt och direkt. På hemsidan finns också information om andra organisationer Vi Unga samarbetar med, bland dessa finns LSU. LSU har både internationell och nationell verksamhet och via deras hemsida och nyhetsbrev (som alla kan anmäla sig till via LSU:s hemsida) kan en få information om deras internationella arbete. Ibland när saker dem gör är extra lämpade för Vi Unga så plockar vi in det i vårat eget nyhetsbrev. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 10. Projektet ”Bestämma trots ålder” att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att söka extern finansiering för projektet ”Bestämma trots ålder” med syftet att utveckla organisationens årsmöten och stämmor. En ansökan skickades in till Allmänna Arvsfonden för att få pengar så vi skulle kunna göra igång med projektet. Som svar på vår ansökan fick vi inte ett avslag, men vi fick en lista med tankar på hur vi kunde förändra och förbättra ansökan som vi hade skrivit och projektets inriktning något, så att både Arvsfondens pengar och Vi Ungas engagemang skulle komma bättre till sin rätt. Vi väntar på svar och hoppas på positivt ett besked. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget delvis genomfört att förbundsstyrelsen ges förnyat uppdrag 11. Genomföra ”Bestämma trots ålder” att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i möjligaste mån genomföra projektet ”Bestämma trots ålder” även i de fall extern finansiering uteblir I väntan på besked från Allmänna arvsfonden fortsätter vi att jobba med frågan om bra stämmor, framför allt med fokus på distriktsnivå. Förbundskansliet har under en tid tillbaka ägnat personalresurser åt att till exempel kartlägga landstings/regionbidrag för att kunna underlätta för distrikten och deras styrelser i arbetet med distriktens finansiering. I stämmomaterialet som tagits fram finns en del tips och idéer för att underlätta och förbättra genomförandet av en stämma på distriktsnivå. Vi hoppas och tror att dessa åtgärder ska värma upp Vi Unga inför beslutet om “Bestämma trots ålder”. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget delvis genomfört att förbundsstyrelsen ges förnyat uppdrag 30 12. Inflytande ”Bestämma trots ålder” att distrikt, föreningar och medlemmar redan från början av projektet får vara med och diskutera och påverka Till den styrgrupp som har ansvarat för projektet Bestämma trots ålder så gick det att ansöka om att få sitta med, dock var intresset ganska lågt men möjligheten gavs. Eftersom intresset för att sitta med i gruppen var ganska lågt så tillfrågades några medlemmar direkt och gruppen kunde börja jobba. Då vi fortfarande väntar på svar på vår ansökan så kommer arbetet med projektet kunna fortsätta och upplägget och genomförandet kommer i viss mån kunna påverkas. Alla medlemmar och föreningar samt distrikt som har ett intresse av att vara med kan höra av sig om de vill vara extra involverade. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 13. Film att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en kortare film där några av Vi Ungas medlemmar talar om ”deras” Vi Unga till stämman 2014 att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en kortare reklamfilm som säljer. Filmen ska användas i marknadsföringssyfte och vara lätt att dela och förstå. Visas på förbundsstämman 2014 att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en informationsfilm om hur en stämma går till samt vad en stämma är Marknadsföringsgruppen har fått i uppdrag att ta fram filmerna. Filmerna är i skrivandets stund inte klara, men planeras vara klara till förbundsstämman 2014. Detta med undantag för filmen om just stämman, som kommer filmas under förbundsstämman 2014 om allt går enligt planen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdragen genomförda Såhär tycker jag: 31 14. Samla in Vi Unga-filmer att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att uppdatera Vi Ungas You Tube-kanal med filmer från nationella arrangemang samt ge möjlighet för föreningar och distrikt att skicka in filmer från olika arrangemang Uppdraget föll inledningsvis mellan några stolar och är nu upplockat igen. I samband med att filmerna, som nämns i föregående uppdrag, publiceras så planeras även en extra insats för att få in filmer från andra Vi Unga-arrangemang och samla dessa under samma You Tube-kanal. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget ej genomfört att förbundsstyrelsen ges förnyat uppdrag 15. Budget att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att efter bidragsbeskedet från Ungdomsstyrelsen vid behov justera Budget 2014 Bidragsbeskedet innebar en minskning av det statliga bidraget med 53 000 kronor utifrån budgeten som antogs av förbundsstämman 2013. Hösten 2013 prioriterade förbundsstyrelsen att anställa en organisationssekreterare under ett halvår som skulle stötta upp med framför allt distriktsstödet, men även på förbundskansliet. Detta finansierades via extern finansiering och i budgetrevideringen valde vi därför att höja potten Förbundspersonal från 840 000 kronor till 980 000 kronor. Vi höjde även övriga intäkter från 150 000 kronor till 400 000 kronor. Under den senaste tiden har antalet distriktsanställda ökat och vi såg därför behov av att öka potten “stöd till distriktspersonal” från 30 000 till 50 000 kronor. Sammantaget innebar budgetrevisionen att vi budgeterar med att gå - 303 000 kronor istället för - 340 000 under 2014. Intäkter Statliga bidrag Övriga intäkter Kostnader Förbundspersonal Stöd till distriktspersonal Budget från stämma 2 145 000 kronor 150 000 kronor Budget efter revidering 2 092 000 kronor 400 000 kronor Budget från stämma 840 000 kronor 30 000 kronor Budget efter revidering 980 000 kronor 50 000 kronor Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 32 Skillnad -53 000 kronor +250 000 kronor -140 000 kronor -20 000 kronor Såhär tycker jag: 33 34 35 36 37 38 39 40 41 Antalet vänner som vill vara med och stödja Vi Unga blir allt fler. Under 2013 slog Vi Ungas Vänner nytt medlemsrekord. Föreningen Vi Ungas Vänner, bildad 1962, är en fristående riksorganisation som har till uppgift att vara ett stöd för Vi Ungas verksamhet, bland annat genom att samla in pengar till verksamheten och marknadsföra Vi Unga som organisation. Vi Ungas Vänner fungerar samtidigt som ett nätverk för före detta Vi Ungamedlemmar och andra som vill stödja Vi Unga-verksamheten. Vi Unga-stämman 2013 – 50 000 kronor från Vi Ungas Vänner till Snabba Slanten. Det nya medlemsrekordet 2013 landade på 203 personer. Hittills i år går rekryteringen ännu bättre än i fjol. När detta skrivs i början av juni har redan 187 personer betalat medlemsavgift för 2014. Det är klart fler än vid samma tid i fjol. Förklaringen till att antalet medlemmar i Vi Ungas Vänner ökar är enkel: Runt om i Sverige finns det många människor som tycker att Vi Unga är en fantastisk organisation. Vi Ungas Vänner stöder Vi Unga på många olika sätt: Hittills i år har vi lämnat över 20 000 kronor från Karl-Gunnar Burmans minnesfond för att möjliggöra ett fortsatt nybildningsstöd till Vi Unga-distrikten 2014. På Vi Ungas förbundsstämma kommer vi precis som förra året att lämna över en check från Vi Ungas Vänner till Vi Ungas Snabba Slanten med de pengar som vi samlat in det gångna året. På stämman kommer vi också, för tredje året i rad, att dela ut Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne. Vi ses på stämman! Anders Karlsson, ordförande, Vi Ungas Vänner 42 Kapitel 3 Motioner - medlemmarnas förslag 43 Motioner och motionssvar 2014 I stadgarna står det att motionerna ska vara inskickade till förbundsstyrelsen 75 dagar innan förbundsstämman. Detta för att förbundsstyrelsen ska ha tid att läsa igenom motionerna och svara på de innan förbundsstämmohandlingarna skickas till tryckeriet. Det är viktigt att de kommer med i handlingarna så att alla ombud kan läsa igenom motionerna och sätta sig in och ta ställning i frågorna innan förbundsstämman. I år var det tre motioner som skickades in två dagar försent, motion 4-6. Förbundsstyrelsen har ändå valt att ta med dessa motioner då vi ansåg att det fanns tid och utrymme att hinna behandla dem innan vår deadline till förbundsstämmohandlingarna. Motion 1 - Vi Ungas hemsida Den nya hemsidan som förbundet Vi Unga har är bra, men i många fall kan det krävas ändringar i efterhand. Själva förbundshemsidan är bra, men mallen för distrikt hemsidorna är det en del små ändringar som behövs göras. Problemet upptäcktes när jag skulle göra ändringar på Uppsala distrikts hemsida. Texten under distriktets namn känns orelevant att ha just där eller ha nånstans i huvudtaget. Förslaget är att texten ”Klicka på loggan för att gå till Vi Unga riks” tas bort från distriktmallen, samt göra länken som är distriktets namn i sidomenyn till en rubrik istället för länk. Och sedan lägga till så att distrikten själva kan välja startsida te.x ”Start” eller ”Hem” som länk i sidomenyn. En funktion som saknas i dagsläget är att låta distrikten använda sina logotyper i sidhuvudet. Beroende på hur mycket rättigheter varje distrikt har i dagsläget till sina hemsida, kan det krävas ändring av rättigheterna för distrikt hemsidorna. Ur säkerhetsaspekt handlar det enbart om mindre ändringar, inget som kommer påverka hemsidan säkerhet. Vi föeslår förbundsstämman besluta att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta bort texten under distriktets namn, till förbundsstämman 2015. att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra om distriktets namn i sidomenyn till rubrik istället för länk, och lägga in länk till startsidan i sidomenyn, till förbundsstämman 2015. att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ändra rättigheterna så att varje distrikt själva kan välja vilken startsida det ska vara på distrikt hemsidan, till förbundsstämman 2015. 44 att att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att lägga in möjlighet för distrikten använda sin egna logotyp i sidhuvudet där den nuvarande distrikt namnet ligger, till förbundsstämman 2015. ge förbundsstyrelsen i uppdrag att förtydliga inläggs delen längst ner på distriktets startsida, lägga till en ”läs mer” länk efter varje inlägg, till förbundsstämman 2015. Motionärer: Linus Odenring Niklas Björkegren Uppsala distrikt Uppsala distrikt Förbundsstyrelsens svar Det är roligt att det finns ett stort engagemang kring vår hemsida. Vi Ungas nya hemsida lanserades för ungefär ett och ett halvt år sedan, sedan dess har riksorganisationen fortsatt jobba med att utveckla och göra den bättre. Vi har också haft två hemsideträffar för att få input från medlemmar. Marknadsföringsgruppen arbetar med hemsidan, både distriktens sidor och förbundets sida. De försöker hela tiden förenkla och förbättra dem och tar gärna emot tips och förslag från medlemmarna. De försöker se till distriktens olika behov och viljor men värdesätter också enhetlighet, en besökare ska kunna känna igen Vi Unga. Förändringarna som motionären lyfter vill förbundsstyrelsen skicka vidare till marknadsföringsgruppen med uppmaningen att genomföra det som är möjligt. Vi ställer oss som sagt positivt till att medlemmar tycker till om hemsidan. Men att besluta om hemsidans uppbyggnad och utseende på en förbundsstämma gör att vi inte kan ändra dessa beslut under året då de ägs av förbundsstämman att besluta om. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen Såhär tycker jag: 45 Motion 2 - Vandringspris för nybildade föreningar Ta fram ett vandringspris som uppmuntrar till och uppmärksammar arbetet kring nybildning i distrikten. Under Vinterträffen tidigare i år belönades Uppsala Vi Unga distrikt för sitt framgångsrika arbete med att bilda nya Vi Unga föreningar när förbundet nybildningssatsade på hösten 2013. Denna händelse lär troligen ha inspirerat den deltagare som senare vid ”motions-brainstormen” la förslag på ett vandringspris. Passledarena menade på att det inte var en fråga att driva som motion men deltagarna på ordförandekonferensen tyckte annorlunda. Nybildning är en viktig del av Vi Ungas verksamhet. Det är då vi når ut till ungdomar utanför vår verksamhet och presentarar dem till visionen vi driver och möjligheterna vi erbjuder. Alldeles för få unga har den kunskapen och alldeles för många unga förlorar på så sätt detta drömförverkligandeverktyg. Nybildningsverksamheten är i hand inte viktigast för oss utan för alla unga drömmare som vi ännu inte mött. Ett vandringspris gör oss inte till bättre nybildare direkt men genom sin förmåga att starta intresse för och samtal kring nybildning kan vandringspriset göra oss till bättre nybildare i framtiden. Vi föeslår förbundsstämman besluta att förbundsstyrelsen till nästa förbundsstämma tar fram ett vandringspris att årligen ge till det Vi Unga-distrikt som bildat flest föreningar under föregående år Motionär: Ellica Brindstedt Kalmar distrikt Förbundsstyrelsens svar Förbundsstyrelsen håller med motionären, i och med nybildning kan vi nå ut till fler som får förverkliga sina drömmar och idéer. Det märks tydligt att organisationen tycker att nybildning är viktigt. Under de fem första månaderna av 2014 har vi nybildat lika många föreningar som vi gjorde totalt 2013. Förbundsstyrelsen har till exempel valt att återinföra nybildningsbidraget för att visa att vi värdesätter att vi når ut till fler med vår vision. Vi vill också poängtera att ta hand om våra befintliga föreningar är minst lika viktigt som att bilda nya. Med det sagt ställer vi oss ändå positiva till ett vandringspris. Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen 46 Motion 3 - Reformering av Distriktsordförandekåren Under distriktsordförandekonferensen på Vårträffen 2014 kom de närvarande distriktsordförandena fram till att helhetsbilden på vad distriktsordförandekåren är i många anseenden splittrad. Om den allmänna bilden gällande ordförandekårens funktion är splittrad kommer vi inte kunna göra ett så gott arbete som vi eftersträvar. Detta har resulterat till framtagandet av denna motion med dess två bilagor (Bilaga 1 Ordförandekåren och bilaga 2 Ordförandekonferensen) där vi yrkar på att dessa dokument skall bli befintliga handlingar inom Vi Unga. Genom att fastslå dessa dokument som befintliga är det vår förhoppning att en gemensam helhetsbild kring ordförandekårens existens och dess uppgifter kan uppnås likväl som ett ökat demokratiskt arbete inom den egna organisationen. Ett förtydligande av kårens uppgifter medför dock också behov av fler ordförandekonferenser varvid ordförandekåren även vill ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka de finansiella tillvägagångssätten för detta till 2015 års förbundsstämma. Vi föeslår förbundsstämman besluta att Förbundsstämman bifaller bilaga 1 & 2 till att bli befintliga dokument inom Vi Unga. att Förbundsstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna till finansiering för ytterligare konferenser. Motionärer: Niklas Björkegren, Linus Albihn Nils Lindsten Isabelle Randberg Moa Ramstedt Joakim Armblad Uppsala distrikt Västerbotten distrikt Västra distrikt Uppsala distrikt Uppsala distrikt Kronköpinge distrikt Såhär tycker jag: 47 Bilaga 1 - Distriktsordförandekåren Introduktion till Bilaga 1 för distriktsordförandekåren Detta är en introduktion till vad vi vill att ordförandekårens uppgifter skall se ut framöver, detaljer för ordförandekonferensen står att finna i bilaga 2. Här nedan följer förtydligande till de punkter som står under ”Vad gör distriktsordförandekåren?” Demokrati och inflytande Vi anser att ordförandekårens demokratiska uppgifter är att verka som ett mellanting för medlemmar såväl som förbundsstyrelse. Dels att kåren för fram medlemmarnas talan under verksamhetsåret, genom att föra fram deras idéer eller funderingar gällande förbundet och dess arbete. Men även att ordförandekåren blir en kanal och en resurs för organisationens ledning, en kanal på sätt att man underlättar kommunikationerna till lokalnivåerna för att kunna sprida sina förkunnelser vare sig det gäller utbildningar, Rix eller motsvarande. Ordförandekåren anser även att behovet för insyn på förbundsstyrelsens arbete är nödvändigt för organisationens fortsatta demokratiska och decentraliserande framåtskridande. Därför är det vår mening att kåren skall fungera som ett mellan förbundsstämman granskande organ med möjlighet att bjuda in förbundsstyrelsen, arbetsgrupper etc. till konferensen för att bli notifierade om förbundets verksamhet. Vid händelse av kris inom organisationen kommer ordförandekåren vid behov, kunna fungera som ett stöd för förbundsstyrelse, distrikt eller motsvarande. Ordförandekåren bör även i fortsättningen ha i uppgift till att lägga fram förslag till valberedning inför förbundsstämman. Nätverk och bollplank Ordförandekåren skall även vara ett nätverk mellan distrikten och i synnerhet dess ordförande, kunna fungera som ett viktigt stöd i sitt arbete såväl som möjlighet till erfarenhetsutbyte. Som nätverk kommer även ordförandekåren kunna underlätta samarbete distrikten emellan. En nyckelfaktor i detta är att distriktens ordförande får möjlighet att delta på konferensen utan behöva gå miste om annan utbildning eller dylikt i större omfattning. Även enskilda föreningar och medlemmar ska ha möjlighet att kunna framföra sina idéer till ordförandekåren i syfte att få stöd och feedback för sina idéer och resonerande tankar. 48 Vad är distriktsordförandekåren? Distriktsordförandekåren består av ordförande och vice ordförande från respektive distrikt inom vi unga. Inom vissa premisser kan annat representantskap från distrikten accepteras (Se bilaga 2). Vad gör distriktsordförandekåren? I kårens uppgifter ingår det att: • Lägga fram ett förslag på ny valberedning till förbundsstämman • Representera sitt distrikt och delta på konferensen • Vara en direktkontakt mellan förbundet och föreningar i samarbete med resterande distriktsstyrelse • Upprätthålla kontakten mellan distrikten • Vara ett granskande organ gentemot förbundsstyrelsen • Stötta Vi Unga i sin utveckling • Bjuda in arbetsgrupper och förbundsstyrelsen till konferensen (för att kunna ta del i hur dessas arbete går) • Föra medlemstalan • Vara stöd i form av bollplank (för alla grupper inom Vi Unga) • Vara underlag och stöd åt riksorganisationen och dess arbetsgrupper. 49 Bilaga 2 - Distriktsordförandekonferensen Introduktion till Bilaga 2 distriktsordförandekonferensen I den här bilagan vill vi förklara vad tanken med ordförandekonferensen är, förtydliga att det finns en skillnad mellan ”Egentid” och konferens, och hur representationen på konferenserna ska se ut. Egentid och konferens Distriktsordförandekåren har ett antal uppdrag att genomföra under året, därför behöver vi en mötesplats där vi kan diskutera viktiga frågor, mötas, och öka kontakten mellan distrikten. I begreppet distriktsordförandekonferens ingår två olika moment, det är dels en konferens som framgår av namnet, det är även en så kallad Egentid. Konferensen är: • Öppen, ”externa” besökare är välkomna (dvs. andra än distriktsordförandekåren kan delta) t.ex. förbundet eller någon av organisationens arbetsgrupper • Utbildningspass efter önskemål från distriktsordförandekåren • Förbundets ansvar att den blir av Egentiden är: • Stängd, detta skall vara en isolerad miljö där det kan diskuteras känsliga ämnen • Plats för att bjuda in och ta fram förslag till valberedning • Distriktsordförandekåren ansvarar för innehållet När skall den vara? Det bör finnas möjlighet till konferens vid Vi Ungas nationella träffar (Vid skrivande stund: Vinterträffen, Vårträffen, Höstträffen). Representant på distriktsordförandekonferensen Det finns distrikt inom Vi Unga där det saknas en aktiv distriktsstyrelse, eller som har detta löst på annat sätt. Det finns även distrikt där ordförande/vice ordförande inte har möjlighet att delta på konferensen. Alla distrikt skall kunna representeras under konferensen, men vi vill även ha en kontinuitet i kåren. Detta menar vi att vi kan uppnå med följande punkter: • Distriktsordförandekåren förbehåller sig rätten att besluta om vilka som får närvara på egentiden. • I särskilda fall kan ett distrikt skicka en representant om denna innehar fullmakt från sin distriktsstyrelse (om detta saknas kan representant föreslås av förbundet), denna fullmakt behöver endast vara medhavd en gång per verksamhetsår. • Distriktsordförandekåren bör meddelas i samband mer anmälan till vårträffen om en sådan representation kommer vara aktuell 50 Förbundsstyrelsens svar Att distriktsordförandekåren vill tydliggöra sitt uppdrag för att kunna göra ett bättre arbete tycker vi är väldigt bra. En stark distriktsordförandekår är värdefullt för organisationen. När förbundsstyrelsen diskuterade bilagorna till motionen höll vi med om vissa delar, andra saker höll vi inte riktigt med om. Bland annat vill vi att ordförandekonferenserna ska planeras både av distriktsordförandekåren och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen är ofta i behov av att få input av distriktsordförande och därför vill även vi kunna ta initiativ om vad som ska finnas med på konferenserna. Angående rubriken ”Vad är ordförandekåren” tycker vi också att det är viktigt att lyfta upp att det inte står något i stadgarna om hur många som kan vara ordförande i ett distrikt. Ett distrikt kan bestå av 14 ordförande eller noll ordföranden, vilket kan göra skrivelserna under den rubriken problematiska. Vi tycker att det är bra att det lyfts upp att distriktsordförandekåren ska vara granskande gentemot förbundsstyrelsen, se till att vi gör rätt saker. Vi har även verksamhetsrevisorer, som varje år går igenom protokoll från förbundsstämman, förbundsstyrelsen och arbetsutskottet för att se att saker går till på rätt sätt. Här vill vi lyfta upp att vem som helst kan ta kontakt med våra verksamhetsrevisorer om en har frågor, protokoll finns också att läsas på hemsidan. Vi håller vi med om att det är bra att förtydliga distriktsordförandekårens roll, men ställer oss tveksamma till om det är två nya dokument som behövs. Mycket av det som står skulle till exempel kunna passa in i ”Policy för distriktens roll”. Oavsett anser vi att dokumenten och skrivningarna måste bli mer genomarbetade innan de ska antas. Vi värdesätter också att alla distrikt får vara med och arbeta fram dokumenten. De senaste åren har ordförandekonferenserna inte haft representation från alla distrikten och deltagandet har ibland varit ganska lågt. Därför tror vi inte att det behövs fler konferenser. Skulle vi se att behovet ökar kan vi prioritera om. Förbundsstyrelsens föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen till förmån för att ge förbundsstyrelsen och distriktsordförandekåren i uppdrag att förtydliga distriktsordförandekårens roll i organisationen Såhär tycker jag: 51 Motion 4 - Direkt Nybildningsbidrag Nybildningsbidraget, som det ser ut nu, får distriktet utbetalt en gång per år. De föreningar vi startade under förra året får vi bidrag för detta år, i Maj. Detta fungerar ju så länge distrikten har egen ekonomi och möjlighet att under tiden lägga ut pengarna själva (om man ger pengarna direkt till föreningarna), men det är inte alla som har möjlighet att göra detta. För att Vi Unga ska kunna växa och stötta sina nybildade verksamheter i tid så är vårt förslag att nybildningsbidraget ska bli utbetalt en gång i halvåret istället för att bidraget ska ligga och släpa efter ett år. Vi föeslår förbundsstämman besluta att ändra så att nybildningsbidraget delas ut en gång per halvår. Motionärer: Andréa Sunna Oskar Elenstedt Stockhoms distrikt Stockholms distrikt Förbundsstyrelsens svar Det märks att nybildning av föreningar är på tapeten, det tycker vi i förbundsstyrelsen är väldigt roligt! Vi har som ambition att göra det enkelt att driva en förening eller vara aktiv på distriktsnivå, därför uppskattar vi att vi får in tips på hur arbetet kan förbättras. Nybildningsbidraget är något som distrikten får för att de har nybildat föreningar. Vissa distrikt väljer att använda pengarna till sin egen verksamhet, andra väljer att ge pengarna till föreningarna som nybildats. Under våren har vi gått igenom distriktens ekonomi och har sett att de flesta distrikt, rent ekonomiskt, skulle klara av att betala ut nybildningsstödet direkt. Att börja betala ut nybildningsstödet en gång i halvåret ser vi som en bra lösning så att distrikten kan få pengarna snabbare. Dessa typer av uppgifter sköts av personalen på förbundskansliet, liknande frågor kan i framtiden skickas till dem och om möjligt åtgärdas direkt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen Såhär tycker jag: 52 Motion 5 - Omprioritera arbetet kring utbildningar och nationella träffar Under året som har gått har förbundets planerade utbildningar blivit fullsatta, och vid ett flertal tillfällen har personer som verkligen velat gå blivit nekade en plats då antalet platser är för få. Vi vill att ALLA ska få ta del av Vi Ungas utbildningar och inte att man ska kunna bli nekad en plats om man verkligen vill gå. Stockholms distrikt planerade i år en utbildning för 15 personer men det visade sig att det var 30 som ville komma. Detta innebar att vi fick ändra lite i planeringen men lyckades göra en väldigt lyckad utbildningsdag trots kort varsel. Om distrikten klarar av att anpassa utbildningar efter det ökade intresset så måste ju även förbundet klara av detta. Och är det verkligen rätt att neka någon plats då denna anmäler sig en eller två dagar sent? Många unga jobbar inte 9-17 varje dag utan får ta jobben som de kommer vilket innebär att man inte alltid kan anmäla sig i tid då man inte vet om man måste jobba eller inte. Vi på distriktsnivå älskar att våra medlemmar vill gå våra utbildningar och åka på arrangemang anordnade nationellt. Speciellt när dem för första gången tar ett steg in i organisationen! Det väldigt tråkigt att vi ska behöva ursäkta förbundet för bristfällig planering varje gång våra medlemmar blir nekade platser, och när vi får som svar att personen i fråga får ”vänta i ett år” tills nästa utbildning och att det inte finns resurser. Samtidigt lägger man ner mängder av arbetstid och resurser på ett läger som inte lockar våra medlemmar och som kanske inte ens blir av. Vi föeslår förbundsstämman besluta att lägga mer resurser och prioritet på att anordna större eller fler utbildningar på förbundsnivå om man märker att utbildningarna fortsätter bli fullsatta samt att ha överseende med sena anmälningar. Motionärer: Andréa Sunna Stockholms distrikt Oskar Elenstedt Stockholms distrikt Ingela Geite Stockholms distrikt Såhär tycker jag: 53 Förbundsstyrelsens svar Det senaste året har trycket på våra utbildningar ökat, något som vi ser som positivt. Vi uppskattar också att förutsättningarna kring utbildningarna lyfts upp i en motion till förbundsstämman. Det är viktigt att lösa logi, kurslokaler och kost i så god tid som möjligt inför en utbildning. Detta för att kunna garantera en viss standard och kvalité på utbildningarna. Vi försöker att ha sista anmälningsdagen så nära inpå som möjligt men om anmälningsdagen skjuts till allt för nära utbildningen minskar möjligheten att genomföra en bra utbildning. Dessutom brukar resor och i vissa fall logi att bli dyrare om framförhållningen är kort, utifrån en likabehandlingsaspekt kan det också vara svårt att hinna tillgodose alla behov inför utbildningarna. Utöver detta ser vi en ökad stressnivå för arrangören av utbildningen om det är kort om tid. Att aldrig veta vilka förutsättningar en spelar med bidrar till ett försämrat arbetsklimat, oberoende om en är ideellt aktiv eller anställd. Vi delar motionärernas bild av att det ibland behövs fler utbildningstillfällen. Av denna anledning anordnades det till exempel en extrainsatt utbildning, Ledarskap steg 2, den 31 maj till 1 juni i Stockholm. Finns det efterfrågan av att ha en utbildning i ett visst distrikt kan bidrag sökas från Utvecklingsinsatser i distrikten. Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman beslut att avslå motionen Såhär tycker jag: 54 Motion 6 - Sänkt deltagaravgift för Rix-lägret Rix är ju världens bästa läger! Eller hur! Men det är få som vet om detta eftersom man tog en paus på två år mellan 2010 och 2013 och därmed förlorade många återkommande Rix-deltagare. Dessa deltagare drog med sig vänner som i sin tur drog med sig nya vänner och på den vägen fortsatte det. De är numera få som vet hur roligt att åka på Rix vilket även medför att intresset för att åka är väldigt svalt. För att få Rix-lägret stort och lyckat igen krävs det att man tänker om. Få personer är villiga/har möjlighet att betala 1000kr för ett läger de inte känner till från innan. Istället för att ha en hög deltagaravgift och få som kommer bör man sänka deltagaravgiften för att locka fler personer att komma. Problemet kommer bli att det kostar förbundet pengar men det är väl bättre att anordna ett lyckat läger med många deltagare och gå med minusbudget istället för att under ett helt år lägga ut massor av pengar och resurser på ett läger som kanske inte ens blir av pga för få anmälda? Vi föeslår förbundsstämman besluta att sänka deltagaravgiften till Rix15 till maximum 600kr för en lägervecka. Motionärer: Andréa Sunna Oskar Elenstedt Ingela Geite Stokholms distrikt Stockholms distrikt Stockholms distrikt Förbundsstyrelsens svar Det vi läser ut av motionen är att motionärerna vill att så många som möjligt ska åka på rix-lägret. Det vill förbundsstyrelsen också! Vi vill fortsätta göra ett grymt läger och tycker att det är roligt att distrikten också brinner för detta. Rix har (i skrivandets stund) arrangerats en gång efter uppehållet på två år. Arrangörsgruppen har både inför 2013 och nu inför 2014 försökt att hitta en ny riktning på lägret som går i linje med vår 3-årsstrategi. Vi har aktivt jobbat med att söka pengar för att kunna sänka deltagaravgiften så gott som det går. Att efter bara ett genomfört läger dra slutsatsen att det låga deltagandet handlar om priset tror vi är förhastat. Varför vi inte har lika många deltagare på rix som förut kan bero på väldigt många olika saker, exempelvis skulle det kunna bero på att lägret ligger på ett nytt datum eller att det nya upplägget inte lockar. Under utvärderingen av Rix14 kommer vi titta på vilka faktorer som kan ha påverkat deltagarantalet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen till förmån för att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i utvärderingen av Rix14 undersöka hur blandannat deltagaravgiften påverkat deltagarantalet 55 Kapitel 4 Förslag från förtroendevalda 56 Förslag från förbundsstyrelsen 1 – Policy för distriktens roll ”Policy för distriktens roll” är ett dokument som vartannat år ska revideras och antas av förbundsstämman. I år har det gjorts ganska stora förändringar i dokumentet och därför läggs ett helt nytt förslag, där även namnet på dokumentet har ändrats. Dokumentet ska vara till för att vägleda distriktsledningen i deras arbete. Vi har valt att lägga ett förslag med ganska mycket ändringar då vi såg ett behov av att korta ner och förtydliga texten. Vi hoppas att det på så sätt ska bli mer lättförståeligt och användbart. Det fanns en otydlighet kring vad skillnaden på ett distrikt och en distriktsstyrelse var. Fokus i innehållet ska vara på distriktsledningens arbete och därför har det nya förslaget bytt namn till Policy för distriktsledningens roll. Det som har förändrats i det nya förslaget är framförallt: • Förenklat och förkortat texten • Stycken som inte var relevanta för distriktsledningens arbete har tagits bort För att ni ska kunna jämföra och se vad som stod innan och vad som förändrats i det nya finns både den tidigare versionen och det nya förslaget med i dessa handlingar. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta” Policy för distriktsledningens roll” Såhär tycker jag: 57 Förslag på Policy för distriktsledningens roll Användning Detta dokument beskriver uppgifterna hos ett distrikt inom Vi Unga. Dokumentet blir alltså utgångspunkten för distriktsledningens arbete. Det ligger också till grund för riksorganisationens stöd till distrikten. För att dokumentet ska hållas aktuellt ska innehållet och användningen utvärderas vartannat år och eventuellt revideras av förbundsstämman. Distriktsledningens roll Att vara en distriktsledning handlar om att leda, förvalta och utveckla distriktet samt se till att vår vision når fler människor. Det är ledningens viktigaste uppgift att se till att föreningarna i distriktet mår bra och se till att det bildas nya föreningar En distriktslednings arbete kan delas in i följande delar Föreningar Representation Stötta föreningar genom personlig Hålla kontakt med till exempel Studieförbundet kontakt, starta nya föreningar, erbjuda Vuxenskolan, Bygdegårdarnas Riksförbund och steg 1-utbildningar och anordna bidragsgivare. Delta på förbundets nationella arrangemang för föreningarna inom arrangemang och skicka ombud till distriktet förbundsstämman. Administration Utveckling Ansvara för hantering av till exempel Att leda och styra distriktets utveckling framåt. personalfrågor, ekonomi och protokoll. Planera verksamhetsåret och sätta långsiktiga mål. Ledamotens roll Det finns många olika uppdrag för en distriktsledning och alla ledamöter behöver inte göra allt. Ledamöterna kan ha ansvar för olika områden men följande punkter bör alla i styrelsen göra: Uppmuntra till nybildning av föreningar. Att börja titta i sin närhet och sina egna nätverk för att få fler barn och unga att förverkliga sina idéer och drömmar. Vara närvarande på styrelsemöten och delaktig i styrelsens arbete. Ha koll på dokument som rör distriktet, till exempel stadgar och distriktsstyrelseguiden. Riksorganisationens stöd till distriktet Ett av riksorganisationens viktigaste uppdrag är att stötta distrikten. Stödet till distriktet i Vi Unga utformas efter respektive distriktslednings förutsättningar och behov. Riksorganisationen kan ge stöd på många olika sätt, därför är det viktigt att distriktsledningen talar om vad som behövs. Varje distrikt kan efter dialog med riksorganisationen till exempel få: Utbildare till steg 1-utbildningar enligt Vi Ungas utbildningsplan. Introduktion av distriktsstyrelse, distriktsordförande samt personal. Stöttning i att söka och driva projekt. Råd och tips kring ekonomiska frågor, distriktets utveckling och andra funderingar. Hjälp med rekrytering och anställning av personal. 58 Förra versionen av Policyn kring distriktens roll i Vi Unga Policy för distriktens roll Användning Detta dokument beskriver vad som är den gemensamma synen i Vi Unga på distriktens uppgift. Detta blir alltså utgångspunkten för riksorganisationens stöd till distrikten och introduktion av distriktsstyrelser, distriktsordföranden samt personal. Distrikten och riksorganisationen ansvarar gemensamt för utvecklingen av distriktens roll i Vi Unga och därför också för hur vi använder det som beskrivs i detta dokument. Innehållet och användningen därav ska utvärderas vartannat år och revideras av förbundsstämman. Förväntningar på ett distrikt och en ledamot i distriktsstyrelsen Den viktigaste funktionen för distrikten är att vara en resurs för föreningar inom distriktet. I alla sammanhang ska vi förtydliga att distriktens fokus bör vara på sina föreningar. Ett distrikts och en distriktsstyrelses arbete skulle kunna delas in i följande delar Inspirerande arbete mot föreningarna och medlemmarna: - Stötta föreningar genom personlig kontakt, starta nya föreningar, erbjuda steg 1- utbildningar och arrangemang för föreningarna i distriktet. Företräda Vi Unga mot andra aktörer: - Kontakt med t. ex. Studieförbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarna m. fl. - Kontakt med Landsting/Regionförbund och andra bidragsgivare. Administrativt arbete: - T. ex. personalfrågor, ekonomifrågor och föreningars årsrapporter. Utveckla: - Att leda och styra distriktets utveckling framåt. Förväntningarna på en ledamot i en distriktsstyrelse kan sammanfattas som - Ska uppmuntra till nybildning. Att börja titta i sin närhet och i sina nätverk sprida kunskap om vilka möjligheter Vi Unga kan erbjuda. - Tillsammans med andra planera och genomföra arrangemang för föreningarna som finns i distriktet, t. ex. utbildning, läger eller annat arrangemang. - Vara närvarande och delaktig i styrelsens arbete. - Vara en del av styrelsens gemensamma arbete för att stötta föreningarna i distriktet. Rekrytering av ledare och förtroendevalda i distrikten Det är bra att blanda ledare/styrelseledamöter som varit med länge och de som är helt Förbundet Vi Unga, Box 30083, 104 25 Stockholm – Besök: Franzéngatan 6 – www.viunga.se 59 nya i Vi Unga. I arbetet med att rekrytera ledare och förtroendevalda ska utgångspunkten vara att ett engagemang i Vi Unga är attraktivt. Även personer utifrån kan med en kort introduktion bli utmärkta ledare och/eller distriktsstyrelseledamöter. Riksorganisationens stöd till distrikten Stödet till distrikten i Vi Unga utformas individuellt efter respektive distrikts förutsättningar och behov. På vilket sätt riksorganisationen kan vara en resurs kommer fram genom dialog mellan distriktet och riksorganisationen. I dagsläget rör det sig om en distriktsstödsgrupp och mentorsprogram för distriktsordförandena. Ledstjärnan i arbetet är att skapa tid för distriktens viktigaste uppgifter, därför är det viktigt att underlätta för distriktens administration så att tid frigörs för arbetet med föreningarna. Varje distrikt kan efter dialog med riksorganisationen få stöd med: - En utbildare till en steg 1-utbildning enligt Vi Ungas utbildningsplan. Detta gäller även utbildare/processledare till utbildning av styrelsen och introduktion av distriktsordförande och personal. Hjälp i att processa fram projektplaner och hitta finansiärer för utvecklingsprojekt. Bollplank kring distriktens utveckling och rådgivning i svåra frågor. Metoder för att skapa kontakt med och kontaktuppgifter till Vi Ungas större samarbetspartners som finns i hela landet - Studieförbundet Vuxenskolan, Bygdegårdarnas Riksförbund, Landsbygdsprogrammen, LRF m. fl. Om det inte fungerar Riksorganisationen får räkna med att i första hand själva driva satsningarna i län där det inte finns något eget distrikt (eller distriktet är vilande). Utgångspunkten för arbetet är att det på lång sikt ska bli ett aktivt distrikt som driver sin egen verksamhet. Förbundet Vi Unga, Box 30083, 104 25 Stockholm – Besök: Franzéngatan 6 – www.viunga.se 60 Förslag från förbundsstyrelsen 2 – Miljöpolicy 2008 antog Vi Unga en miljöpolicy. Miljöpolicyn är ett av Vi Ungas styrdokument, alltså ett dokument som styr hur ideellt engagerade, förtroendevalda och personal ska agera i frågor som rör miljön. Vartannat år ska denna policy antas för att hålla den levande och ändra den om sådant behov finns. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta ”Vi Ungas miljöpolicy” Såhär tycker jag: 61 Förslag på Vi Ungas miljöpolicy 62 63 Förra versionen av Vi Ungas miljöpolicy 64 65 Förslag från förbundsstyrelsen 3 – Detta gäller! ”Detta gäller!” är ett dokument som samlar alla förbundsstämmobeslut som inte hör hemma i något av våra övriga styrdokument. Förbundsstyrelsen föreslår ändringar i dokumentet utifrån vad som är genomfört eller är inaktuellt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta ”Detta gäller!” Såhär tycker jag: 66 2 67 Förbundsstämman är Förbundet Vi Ungas högsta beslutande organ. Förbundsstämman styr Förbundet Vi Unga genom att fastställa en rad dokument: Förbundet Vi Ungas stadgar (senast reviderade 2013) Förbundet Vi Ungas grundidéer (senast reviderade 2013) Förbundet Vi Ungas interna bidragssystem (senast reviderat 2013) Verksamhetsinriktning för varje år Budgeten för varje år Detta gäller! Utbildningsplan (revideras vartannat år, senast reviderad 2013) Miljöpolicy (revideras vartannat år, senast reviderad 2012 ) Policy för distriktens roll (revideras vartannat år, senast reviderad 2012 ) Detta gäller! har kommit till för att samla alla förbundsstämmobeslut som har fattats, men som inte hör hemma i Stadgar, Grundidéer, Internt bidragssystem, Verksamhetsinriktning, Budget, Utbildningsplan, Miljöpolicy eller Policy för distriktens roll. Nu finns de samlade på ett ställe. Detta gäller! revideras på förbundsstämman varje år. Då kan gamla beslut tas bort eller ändras. Nya beslut som fattas på förbundsstämman skrivs in i Detta gäller! efter förbundsstämman. Just nu – efter förbundsstämman 2013 – är det detta som gäller! 3 68 Innehållsförteckning.............................................................................................. 43 1. Organisation ..................................................................................................... 545 2. Arrangemang .................................................................................................... 545 2.2 Rixläger ....................................................................................................... 656 3. Särskilda dagar ................................................................................................. 767 4. Administration ................................................................................................. 767 4 69 a) Inom Förbundet Vi Unga gäller närhetsprincipen. Den innebär att förbundsstyrelsen har ansvar för att i samråd med närliggande distrikt ålägga ett distrikt ansvar för de föreningar som finns och bildas i närliggande områden utan fungerande distriktsled. b) Skattkistan är ett pris som riksorganisationen varje år delar ut till det distrikt som procentuellt ökat sitt medlemsantal mest under föregående år. c) Förbundet Vi Ungas logotyp kallas för ”Luringen”. a) Arrangörer av Vi Unga-arrangemang får inte sälja eller servera alkoholhaltig cider, lättöl eller tobaksvaror på arrangemangen. b)a) Arrangörer vid Vi Unga-arrangemang ska motverka rökning, och snusning under arrangemanget. c)b) Alla utbildningar som riksorganisationen erbjuder ska, i samlad form, presenteras på hemsidan. d)c) Deltagare från andra organisationer bör bjudas in till riksorganisationens utbildningar, dock utan subvention från Förbundet Vi Unga. e)d) Riksorganisationen ska fortlöpande registrera vilka utbildningar, arrangerade av Vi Ungas riksorganisation, som medlemmarna genomgår, så att de vid behov kan få ett samlat kursintyg. f)e) Distrikt och föreningar stöttas och uppmanas att tipsa media vid arrangemang. g)f) Att det avsätts minst fyra timmas egen tid för distriktsordförandekåren under vårträffenvarje distriktsordförandekonferens. För att få ett högt antal ombud från såväl föreningar som distrikt och göra det åtråvärt att vara ombud ska hela organisationen marknadsföra förbundsstämman. För att få ett högt antal föreningsombud på förbundsstämman ska förbundsstyrelsen se till att det tydligt framgår hur föreningarna anmäler ombud. a) Förbundet betalar ombudens resor till och från förbundsstämman. b) Förbundsstyrelsen avsätter en pott för distrikt och föreningar att söka pengar ur för att finansiera ombuds deltagaravgifter. För att göra det lättare för alla ombud och övriga intresserade att hänga med under stämman ska en ordlista som förklarar svåra ord finnas med i stämmomaterialet. 5 70 c)b) Stämmomaterialet ska sammanställas så att det är lätt för ombuden att följa förhandlingarna och hålla reda på sina handlingar. Detta genom innehållsförteckning, sidnumrering och exempelvis häftning samt ordlista som förklarar svåra ord. d)c) För att fler ska kunna ta till sig årsredovisningen ska det finnas en bilaga till årsredovisningen vilken redovisar utfallet i förhållande till budget. e)d) För att även övriga intresserade utöver ombuden ska kunna följa stämman på ett bra sätt ska det finnas åhörarbänkar i stämmolokalen. f)e) För att de som inte var med på förbundsstämman ska veta vilka beslut som fattats ska ett större referat från stämman läggas ut på Förbundet Vi Ungas hemsida inom en vecka efter stämmans slut. g)f) Det ska alltid finnas någon form av belöning tillgänglig för de som går upp i talarstolen för första gången under förbundsstämman. h)g) Distriktsordförandekåren ska varje år, senast 60 dagar innan förbundsstämman, ta fram ett förslag på valberedning för nästa verksamhetsår och skicka förslaget till förbundskansliet. i)h) Det ska finnas tillgång till energigivande kost och dryck under Vi Ungas förbundsstämma. j)i) Det skall finnas extra stämmohandlingar tillgängliga under Förbundsstämman till besökare och ombud som glömt eller förlorat sina handlingar. k)j) Förbundsstyrelsen ska efter varje förbundsstämma göra redaktionella ändringar i de handlingar som passerat stämmorna. I de fall redaktionella ändringar görs i stadgarna ska dessa redovisas under nästa förbundsstämma. l) Om förbundsstyrelsen gör redaktionella ändringar i stadgarna ska dessa redovisas under nästa förbundsstämma. a) Förbundsstämman uppmanar rixlägerarrangören att i den mån det är möjligt utforma längre sammanhållande aktiviteter under lägerveckan som kurser, så att deltagare och distrikt kan söka utbildningsbidrag för dessa. Arrangören avgör vilka aktiviteter som är kurser och ska skicka ut program, deltagarförteckning och kursintyg för dessa. b) Ordet ”Rix” i rixlägersammanhang ska alltid stavas med ”x”. c) Det ska finnas diskbaljor för olika kostövertygelser vegetarianer på rixläger där diskbaljor används. 6 71 a) Den 18 juni är Förbundet Vi Ungas födelsedag. Förbundsstämman uppmanar Förbundet Vi Ungas riksorganisation, distrikt, kretsar och föreningar att marknadsföra sig denna dag. Förbundsstämman uppmanar Förbundet Vi Ungas medlemmar att bära valfritt Vi Unga-plagg denna dag. b) Den 19 november är Förbundet Vi Ungas officiella toastdag. Vi uppmanar alla medlemmar att äta toast eller marknadsföra Vi Unga denna dag med hjälp av toast. Toast har serverats på Vi Unga läger och har blivit som Vi Ungas nationalrätt. a) Föreningens medlemsrapportering ska godkännas i medlemsregistret senast den sista februari. b) Föreningen ska vid medlemsrapportering ha möjlighet att fylla i vilken medlemsavgift föreningen tar ut. c)b)Distriktets medlemsrapportering ska godkännas i medlemsregistret senast den 30 april. d)c)Förbundsstyrelseprotokoll ska, sedan de justerats, läggas ut på Förbundet Vi Ungas hemsida. d) Förbundet Vi Unga ska erbjuda distrikt, kretsar och föreningar en egen webbadress och hemsidesmall som ska ligga under www.viunga.se hemsidesmallar, en egen webbadress samt gratis webbutrymme. Webbadressen skall ligga under domännamnet www.viunga.se. e) De förtroendevalda revisorerna uppmanas att, löpande under året, genomföra en verksamhetsrevision samt att hålla kontakt med distriktsordförandekåren under denna. f) Distrikten och föreningarna ska vara berättigade till marknadsföringsmaterial, som flyers som kan delas ut på festivaler. g) Innehållet i Distriktsstyrelseguiden ska regelbundet uppdateras. h)f) Distriktsstyrelseguiden ska skickas till nyvalda distriktsstyrelseledamöter. i)g) Om förbundsstyrelsen eller annan instans under förbundsstyrelsen beslutar om att betala ut ytterligare arvoden, utöver de som förbundsstämman fattat beslut om, ska förbundsstyrelsen redovisa dessa arvoden till förbundsstämman 2013 varje år. Redovisningen ska visa den totala kostnaden samt kostnaderna uppdelat på de huvudsakliga områden som det arvoderats inom. 7 72 Förslag från förbundsstyrelsen 4 – Verksamhetsinriktning 2015 En verksamhetsinriktning säger vad Vi Unga ska fokusera på under det kommande året. Tillsammans med budgeten utgör den ett av de viktigaste styrdokumenten för det kommande verksamhetsåret. Förbundsstyrelsen har valt att lägga fem inriktningar, som utgår från 3-årsstrategin, till förbundsstämman. Dessa ska ombuden ta ställning till. Idén är att förbundsstämman ska prioritera tre. Utifrån dessa kommer vi under hösten att ta fram mätbara mål som vi ska jobba med under 2015. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta tre verksamhetsinriktningar att anta xxx som verksamhetsinriktning att anta xxx som verksamhetsinriktning att anta xxx som verksamhetsinriktning att anta verksamhetsinriktning i sin helhet Såhär tycker jag: 73 Medlemsstöd - vi har ökat antalet unga ledare som engagerar sig för Vi Ungas utveckling Nuläge: Vår organisation bygger på att unga leder unga. I Vi Unga är alla ledare. Vi menar att ledarskapet finns överallt oavsett om det är som representant för den egna föreningen eller som enskild medlem på ett arrangemang. Ledarskap utövar alla medlemmar genom att engagera sig i och för sin verksamhet. Det kan handla om att sitta i en styrelse, arrangera aktiviteter, sitta i en arbetsgrupp eller genom de möten som sker medlemmar emellan. Tillsammans hjälps vi åt att utveckla vårt ledarskap genom att vi lär oss av varandra. Dock är inte alla medlemmar medvetna om vilken betydelse deras engagemang har för organisationens utveckling. I Vi Unga arbetar vi utifrån en utbildningsplan som förverkligas av ideella ledare. Genom organisationens bidragspotter kan både distrikt, föreningar och enskilda medlemmar söka stöd och bidrag för att utvecklas. Målbild: Det finns en bredd av olika sätt att engagera sig för Vi Ungas utveckling och medlemmar är medvetna om vilken betydelse engagemanget har. Medlemmarna känner att de vill och kan stanna kvar längre och fortsätter bidra med sin kunskap och erfarenhet. I distrikten har vi ökat antalet utbildade utbildare. Vi har också ökat antalet aktiva föreningar och distrikt samt engagerar fler medlemmar på nationell nivå. På förbunds- och distriktsstämmorna har vi ökat antalet ombud och på föreningarnas årsmöten är det fler deltagare än tidigare. Stämmorna och årsmötena är en plats för medlemmarna att bestämma inriktningen för sitt förbund, distrikt eller sin förening. Det finns ett ökat intresse från medlemmarna att kandidera till förtroendeposter och en förståelse för vad det innebär. Alla utbildningar i Utbildningsplanen är genomförda med deltagare från både distriktoch föreningsnivå. Utbildningarna håller hög kvalité och fler medlemmar går alla tre stegen i samma utbildningskategori. Antalet föreningsaktiva som utbildar sig till utbildare har ökat. Medlemmarna i Vi Unga kan sätta ord på den kunskap organisationen har gett dem. Under 2015 ligger fokus på att bredda kunskapen om ekonomi och ledarskap bland medlemmarna. Såhär tycker jag: 74 Föreningsutveckling – vi har en öppenhet mot nya målgrupper som gör att vi rekryterar nya medlemmar Nuläge: Ett viktigt verktyg för att uppnå vår vision om att Vi Unga ska vara öppet för alla är att ständigt jobba med makt och normer. Det gör vi idag främst genom arbetet med likabehandlingsplanen, våra ageraguidesutbildningar samt ledarskapsutbildningar. Vi Unga har tidigare varit ledande bland andra organisationer inom området likabehandling, makt och normer. Bland annat genom projektet mod att mäta. Dock har de här frågorna inte prioriterats lika högt under de senaste åren. Vi har haft en nedåtgående trend i nybildning och medlemsantal som bottnade 2012 och som nu börjat vända uppåt. Genom nybildning breddar vi vår verksamhet och når ut till personer som annars inte skulle upptäckt Vi Unga och föreningsformen annars, men vi ser samtidigt att det finns fler målgrupper att nå. Målbild: Vi Unga når barn och ungdomar som inte är aktiva inom föreningslivet idag. Genom nybildning fortsätter vi att bredda vår verksamhet och når ut till ännu fler målgrupper, exempelvis personer som inte varit i kontakt med föreningslivet tidigare. Vi vet hur vi ska nå ut till våra olika målgrupper i landet men också hur vi ska lyfta fram vår breda verksamhet. Vi jobbar fortsatt med vår likabehandlingsplan och lyfter i större utsträckning frågorna om makt och normer, bland annat genom boken ageraguiden och våra ageraguider. De valberedningar som finns i förbundet jobbar aktivt med en bred rekrytering som representerar medlemmarna inom Vi Unga. Såhär tycker jag: 75 SV – Vi Ungas folkbildningsidentitet har stärkts Nuläge: Vår bildningssyn utgår från tanken om folkbildning. Både inom våra utbildningar och i vår verksamhet är folkbildningen tydlig. Det är unga som leder unga, vi lär av varandra och delar med oss av vår kunskap och erfarenheter. Men medlemmar som är engagerade inom organisationen är inte alltid medvetna om att det är folkbildning vi arbetar med. Många föreningar, distrikt och även riksorganisationen har ett bra samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Vi drar nytta av deras metoder och material, på samma sätt som en del avdelningar vet att föreningsformen och utbildningar inom Vi Unga kan stärka deras studiecirkeldeltagare och ledare. Det finns ingen gemensam definition av vad folkbildning är, varken i Vi Unga eller i samhället i stort. Målbild: Det finns en medvetenhet bland medlemmar om att vår verksamhet i Vi Unga är folkbildande. Genom att vi utbildar varandra i demokrati, ledarskap, arrangörskap, makt och normer spelar vi en viktig roll i samhället. Det visar vi upp och är stolta över. Vi har skapat en gemensam definition av vad folkbildning är för oss och den beskrivs i vår bildningssyn. Genom samarbetet med SV, både på nationell, regional och lokal nivå, har vi hittat nya metoder att använda i vår dagliga verksamhet. Vårt samarbete präglas av ömsesidig respekt och kunskap om varandra. SV tar nytta av vår kunskap kring demokrati och normkritik och vi kan därigenom utmana deras syn på barn och ungas organisering. Såhär tycker jag: 76 SV- genom samarbete har vi ökat antalet föreningar inom Vi Unga, och SV når en ung målgrupp Nuläge: Under 2013 jobbade vi med målet som verksamhetsinriktning. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Vi Unga samarbetar på många platser runt om i landet, men det kan se väldigt olika ut. Det kan handla om dela kontor, ekonomiskt stöd och driva gemensamma projekt. Det finns också avdelningar och distrikt där kunskap om varandra saknas. På nationell nivå har vi en kontinuerlig dialog om vårt samarbete och hur vi ska jobba för att förmedla kunskap till SVs avdelningar och till Vi Ungas distrikt. En del av introduktionen för ny personal i SV handlar om vad Vi Unga är och alla som går utbildning för utbildare inom Vi Unga blir även cirkelledare inom SV. Vi deltar på respektive organisationers större arrangemang såsom förbundsstämmor, ledningskonferenser och nationella arrangemang. Vi driver även gemensamma projekt såsom Alma-akademin och Rixlägret. Vi Unga är bra på att rapportera studietimmar, vi rapporterade nästan tre gånger fler timmar än samtliga SVs grundorganisationer gjorde tillsammans 2013. Målbild: Studieförbundet Vuxenskolan och Vi Unga har ett bra samarbete som präglas av ömsesidig respekt och kunskap om varandra. En förutsättning för att uppnå det målet är att det finns minst en anställd person i varje SV-avdelning som är ansvarig för kontakten med Vi Unga. I Vi Ungas distrikt finns en person som ansvarar för kontakten med SV. Både på nationell nivå och i distrikt och avdelningar drivs det fler gemensamma projekt och verksamheter där vi tar nytta av varandras styrkor och hittar nya områden att samverka kring. Vi Unga rapporterar fler studietimmar än tidigare. Såhär tycker jag: 77 Finansiering – Vi har kunskap om hur och var vi kan få extern finansiering Nuläge: Målet finns med i 2014 års verksamhetsinriktning och arbetet pågår. Vi anser att det är ett stort arbete och att det är en stor omställning och att vi därför vill fortsätta vårt arbete. Det statliga bidraget fortsätter att minska och för vissa distrikt går det inte längre att driva den verksamhet distriktet vill på enbart landstingsbidrag. På nationell nivå arbetas det mycket med extern finansiering, sedan 2010 har vi ökat vår externa finansiering från 10 000 kronor till 385 000 kronor under 2013 och det ser ut att fortsätta öka. Det finns kunskap kring hur vi kan få in pengar för att driva vår verksamhet. Dock är det bara ett fåtal personer som har den kunskapen. Distriktsstödsgruppen stöttar distrikt att söka och driva projekt. Några distrikt har med goda resultat fått hjälp från gruppen. Även på distriktsnivå varierar kunskapsnivån om extern finansiering, oftast hänger arbetet på en nyckelperson. Det gör att arbetet med extern finansiering blir svårare då det är hög omsättning av förtroendevalda i distrikten. Målbild: Kunskapen kring var vi kan hitta och hur vi söker extern finansiering har breddats till fler personer genom bland annat utbildningar och konkreta verktyg. Distriktsstödsgruppen stöttar skapandet av fler projekt ute i distrikten, det gör att fler medlemmar driver projekt. Det finns en breddad syn på hur vi kan jobba med extern finansiering, bland annat genom sponsring, upphandling och försäljning av utbildningar. Vi utökar vår verksamhet genom att jobba mer med våra samarbetsorganisationer, både på nationell-, distrikts- och föreningsnivå. Både medlemmar och våra samarbetsorganisationer vet vad vår verksamhet har för betydelse och genom det får vi utökade intäkter. Arbete kopplat till externa intäkter går tydligt i linje med Vi Ungas grundidéer. Såhär tycker jag: 78 Förslag från förbundsstyrelsen 5 – Ekonomisk plan 2015 Förbundsstyrelsen har utvecklat en ny struktur för Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan för att vi vill behålla och öka medlemmars insyn och styrning över organisationens ekonomi. Senaste åren har vi fått mindre bidrag från staten och därför arbetat med att få in pengar på andra sätt. Detta arbete har gått mycket bra men har gjort att de beslut förbundsstämman tagit skiljt sig mycket från hur det sedan har blivit i verkligenheten. Målsättningarna med utvecklingen När förbundsstyrelsen har arbetat med utvecklingen av den nya strukturen för Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan har ordet demokrati stått i fokus och vi har därför utgått från tre målsättningar: • Öka medlemmarnas förståelse för Förbundet Vi Ungas ekonomi och finansiering • Behålla och öka medlemmarnas styrning över hur pengarna ska användas i Förbundet Vi Unga • Ha en ekonomisk plan som aktivt ligger till grund för när förbundsstyrelsen diskuterar och beslutar kring Förbundet Vi Ungas ekonomi Bakgrund till utvecklingen Under de senaste åren har flera saker förändrats kring Förbundet Vi Ungas ekonomi och finansiering som har lett till att förbundsstyrelsen valt att utveckla den ekonomiska planen. 1. Minskade bidrag från staten Förbundet Vi Unga får varje år bidrag från staten för att driva en nationell ungdomsorganisation utifrån hur många medlemmar och föreningar vi har. Vi Ungas del av bidraget har minskat med 41 procent de senaste sex åren. 2009 fick vi 3 528 004 kronor och nu, under 2014 har vi fått ungefär 2 092 000 kronor 2. Omställning för att öka övriga intäkter I vår 3-årsstrategi är ett av fyra teman finansiering, då vi på grund av de minskade statliga bidragen behövt ställa om för att hitta nya sätt att finansera vår verksamhet. Detta arbete har gått mycket bra och vi jobbar i dagsläget för att vi ska få in mer och mer övriga intäkter de kommande åren. Ökningen består i huvudsak av: projektbidrag, försäljning av tjänster till andra organisationer eller projekt och stöd från nära samarbetsorganisationer. Nedan beskrivs ökningen i ett diagram mellan åren 2010-2014. 79 Observera: 2014 är endast en prognos utifrån reviderad budget. 1. Skillnad i budget och verklighet Varje år har förbundsstyrelsen lagt ett förslag på ekonomisk plan i form av en budget till förbundsstämman. Förbundsstyrelsen har de senaste åren sedan tvingats göra större förändringar än tidigare, då vi fått mindre statliga bidrag och/eller fått in mer övriga intäkter än vi budgeterat. Förbundsstyrelsen har på grund av de minskade statliga bidragen tagit bort eller minskat kostnader i budgeten. Vi har sedan under året fått in mer övriga intäkter än budgeterat och då fått öka budgetposter igen alternativt förbättrat budgeterat resultat. Därför har budgetarna mellan 2009-2013 budgeterats med minusresultat, alltså att vi ska göra av med mer pengar än vi får in, med totalt 534 000. Sedan när vi redovisat hur det gått utifrån budgetarna har vi under dessa år gått plus med totalt 1 194 812 kronor. Om vi jämför hur vi budgeterat och hur resultatet sedan har blivit är det en skillnad på 1 646 513 kronor. 2. Minskad medlemsinsyn och medlemsstyrning På grund av minskade statliga bidrag och framgångsrikt arbete med övriga intäkter har skillnaden mellan budget och resultat blivit stor. Detta har gjort att förbundsstyrelsen de senaste åren tvingats ta större ekonomiska beslut och prioriteringar utan att kunna ha förbundsstämmans beslut och prioriteringar som underlag och inriktning. Därför har medlemmarnas insyn och styrning över vår ekonomi minskat och detta är ett demokratiskt problem. 80 Den nya strukturen Förbundsstämman ska enligt våra stadgar anta en ekonomisk plan utifrån ett förslag från förbundsstyrelsen. Vi har tidigare år beslutat om en budget med olika budgetposter. Förbundsstyrelsens förslag på den nya ekonomiska planen är en procentuell beskrivning av hur det som kostar i Förbundet Vi Ungas ska fördelas och ett beslut på vad rekommenderat årets resultat ska vara. Den innehåller alltså inte summor på vad olika saker tros kosta under året utan hur stor procent av alla pengar som ska gå till vad. Vi kommer också föreslå förbundsstämman att anta hur mycket förbundsstyrelsen får använda från eller spara till det egna kapitalet. För att kunna jämföra 2014 och 2015 års ekonomisk plan så har vi gjort om 2014 års budget på samma sätt som förslaget på ekonomisk plan 2015 är uppbyggd. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan för 2015 enligt bilaga att förbundsstyrelsen under 2015 får använda 300 000 kronor av Förbundet Vi Ungas egna kapital Såhär tycker jag: 81 Ekonomisk plan för 2015 Arrangemang (22%) 16% 22% Bidrag till distrikt och föreningar (20%) Demokrati (10%) 16% Distrikts- och föreningsstöd (16%) 20% 16% Ledning (16%) 10% Organisationskostnader (16%) Nedan beskrivs vad som ingår i varje kategori Arrangemang Kostnaderna för våra arrangemang så som utbildningar, nationella träffar samt rixlägret. Även kostnaderna för arbetsgrupper, förtroendevalda och personal som jobbar med våra arrangemang. Organisationskostnader Administrationskostnader så som kontorsmaterial, personal och personalarbete. Marknadsföring så som marknadsföringsmaterial med tillhörande arbetsgrupp. Här ligger även hemsidan samt lagerutrymme för marknadsföringsmaterial (Strömbergs). Ett nytt medlemsregister ska tas fram 2015 och med det tillkommer årliga kostnader för underhåll. Vi Unga är medlem i en del andra organisationer, exempelvis LSU, Sveriges ungdomsorganisationer, och arbetsgivarorganisationen IDEA. Medlemsavgifterna till dessa ligger i denna kategori. Demokrati Kostnaderna för förbundsstämman, valberedningen och framtagandet av en ny strategi. Den innehåller också kostnaderna för personalens arbete inför förbundsstämma och förtroendevaldas arbete med framtagandet av den nya strategin. Arbetet med likabehandlingsplanen och dess åtgärder ingår även här. Distrikt- och föreningsstöd Kostnaderna för distrikts- och föreningsstödet som utförs av distriktsstödsgruppen, personal och förtroendevalda. Stödet till distrikten utgår från policyn för distriktens roll och består bland annat av distriktsbesök, stöd till distriktspersonal och försäkringar för våra medlemmar. 82 Ledning Kostnaderna för förbundsstyrelsen, arbetsutskottet, arbetsledning av personal samt representation på exempelvis andra organisationers årsmöten och stämmor. Bidrag till distrikt och föreningar Bidrag till distrikt och föreningar i form av exempelvis nybildningsstöd och föreningsstöd. Här finns även olika potter att söka pengar ifrån för distrikt och/eller föreningar så som utvecklingsinsatser i distrikten och snabba slanten. Såhär tycker jag: 83 Reviderad budget 2014 i procent Under förbundsstämman 2013 beslutade vi om en budget för 2014. Den förändrades sedan under förbundsstyrelens möte i februari 2014. Detta för att vi fick beslut från Ungdomsstyrelsen om hur mycket pengar vi får under året i statliga bidrag. För att kunna jämföra år mellan varandra så har vi översatt 2014 års budget till procent utifrån samma kategorier som i förslaget på ekonomisk plan 2015. Arrangemang (20%) 17% Bidrag till distrikt och föreningar (18%) 20% Demokrati (9%) 18% 19% 17% Distrikts- och föreningsstöd (17%) Ledning (19%) 9% Organisationskostnader (17%) Reviderat budgeterat resultat för 2014 är: Minus 303 000 84 Kapitel 4 Valberedningens förslag 85 Valberedningens förslag Förslag till presidium att leda stämmoarbetet Ordförande: Rosa Jonsson Lämnade Vi Ungas förbundsstyrelse förra året efter lång och trogen tjänst. Ordförande: Linus Olofsson Har tidigare jobbat för Vi Unga Stockholm och är numera anställd hos Studieförbundet Vuxenskolan. Protokollsekreterare: Anna Berg Tidigare aktiv i Kalmar distrikt och har suttit i Vi Ungas förbundsstyrelse. Förslag om arvoden, traktamenten och ersättningar Arvoden Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta att att att att förbundsordförande ska arvoderas med 100 procent av 50 procent av prisbasbeloppet per månad. vice förbundsordföranden ska arvoderas med 20 procent vardera av 50 procent av prisbasbeloppet per månad. ett dagsarvode på 300 kronor per dag ska utgå till personer, förutom förbundsordförande och vice förbundsordföranden, som åt Vi Ungas riksorganisation utför externa uppdrag som riksorganisationen får betalt av uppdragsgivaren för. ersättning för förlorad arbetsinkomst på 1000 kronor per dag ska utgå till förbundsstyrelseledamöter, förutom förbundsordförande och vice förbundsordföranden. Detta gäller när ledamot tar ledigt från ordinarie arbetstid och motsvarar en arbetsdag om åtta timmar. Traktamenten Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta att till personer som utför uppdrag åt riksorganisationen utgår traktamente enligt Skatteverkets regler och schablonbelopp. 86 Ersättningar Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta att Vi Ungas riksorganisation för förbundsordförande och vice förbundsordföranden bekostar arbetsmobil. att telefonersättning för övrig ordinarie förbundsstyrelseledamot betalas ut med 1000 kronor per år. att telefonersättning för arbetsgruppsordförande, förutom ledamot i förbundsstyrelsen, betalas ut med 1000 kronor per år att telefonersättning för ledamot i arbetsgrupp, förutom ledamot i förbundsstyrelsen, betalas ut med 500 kronor per år. att ersättningen för resa med bil för personer som utför uppdrag åt riksorganisationen bestäms till den skattefria ersättningen enligt Skatteverkets regler (för närvarande 18,50 kronor per mil). Förslag om antalet ordinarie ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen Valberedningen föreslår att förbundsstämman ska välja nio ordinarie ledamöter till förbundsstyrelsen, varav en förbundsordförande och två vice förbundsordföranden. Utöver de ledamöter förbundsstämman väljer har Studieförbundet Vuxenskolan rätt att utse en representant med personlig ersättare i styrelsen. Val av förbundsordförande Lovisa Persson, Solna (nyval) Val av vice förbundsordföranden Elin Larsson, Sandviken (omval) Stina Evbjer, Rättvik (nyval) Val av övriga ledamöter Emelie Jonsson, Stenungsund (omval) Simon Lidberg, Uppsala (omval) Jenny Eriksson, Ransta (nyval) Lina Andersson, Stockholm (nyval) Kenny Lundström, Norrköping (nyval) My Fransson, Järvsö (nyval) Val av ordinarie ledamot och ersättare i SVs förbundsstyrelse Vi Unga har rätt att föreslå en ordinarie ledamot samt ersättare till SV:s förbundsstyrelse som sedan väljs av SV:s förbundsstämma. 87 Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inom sig utse representanter till Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstyrelse. Val av revisorer jämte ersättare Ordinarie Henrika Littorin, Stockholm (omval) Anna Berg, Karlskrona (nyval) Auktoriserad revisionsbyrå PWC (omval) Ersättare Carina Torstensson, Göteborg (omval) Anders Karlsson, Stockholm (nyval) Auktoriserad revisionsbyrå PWC (omval) Valberedningen har under verksamhetsåret 2013/14 bestått av följande personer Emil Källström, Örnsköldsvik Therese Hedberg Lundblad, Gävle Jessika Loftbring, Göteborg 88 Presentation av valberedningens förslag på förbundsstyrelse: Ordförande: Lovisa Persson (nyval) Jag har suttit med i förbundsstyrelsen i tre år, två av dessa som vice ordförande. Tidigare har jag även varit distriktsordförande i Stockholm i två år. Under mina år som medlem i Vi Unga har jag fått utvecklas inom många olika områden. Inom ekonomi, mitt eget ledarskap, verksamhetsutveckling och rent praktiska saker som rör till exempel arrangörskap. De senaste åren har jag jobbat mycket med distriktsstödet och tycker att det är väldigt roligt. Jag kandiderar till ordförande framförallt för att Vi Unga är världens bästa organisation att vara engagerad i. Jag vill fortsätta se till att unga kan engagera sig och utvecklas inom organisationen. Få fler att förstå att ungas organisering är viktigt för hela samhället och att Vi Unga fyller en viktig funktion när det handlar om ungas fritid. I övrigt är jag uppvuxen och bor i Stockholm, tycker inte om fåglar men gillar att städa. På min fritid åker jag helst tåg, tränar eller tittar på teater. Vice ordföranden: Elin Larsson (omval) Jag heter Elin och är 21 år gammal och kommer ifrån Sandviken. Jag började mitt engagemang inom Vi Unga i distriktsstyrelsen i Gävleborg där jag var ordförande under två år. Jag blev invald i förbundsstyrelsen vid förra årets stämma och sitter som vice förbundsordförande. Vi Unga är bland det roligaste och mest spännande jag har varit med om. Under mina år i organisationen har jag lärt mig så mycket om arrangörskap, ledarskap, ekonomi, verksamhetsutveckling och allt annat. Jag har nog aldrig varit så förvirrad som under mitt första år i förbundsstyrelsen där jag fått lära mig tusen nya saker och utvecklats inom varje område men även som person och som ledare för en organisation. Jag vill i ännu större utsträckning jobba med att Vi Unga blir en drivande påverkansorganisation som sätter agendan för ungas organisering, över hela landet. Jag ber er därför om ert förtroende för ytterligare ett år som vice förbundsordförande. 89 Stina Evbjer (nyval) Jag heter Stina Evbjer och är 23 år. Jag är född och uppvuxen i Rättvik i Dalarna. Just nu bor jag i Piteå där jag studerar upplevelseproduktion, projektledning. Som trettonåring sökte jag mig till Vi Unga föreningen Kulturpalatset Persborg, där jag fick göra allt vad jag står för idag. Vi Unga har för mig alltid varit vägen att få uttrycka mig och göra vad jag vill. Mitt Vi Unga engagemang växer sig allt större i min nuvarande hemort Piteå och Norrbotten, där jag i år fick äran att sitta med som vice ordförande i distriktsstyrelsen. Som förbundsstyrelseledamot som jag varit i två år har jag fått lägga tid och energi för att ge organisationen Vi Unga min pepp och det mina värderingar grundar sig i. Rix-lägret, kontakten med SV samt marknadsföring är några frågor jag brinner för. För mig symboliserar detta Vi Unga-känslan, samarbete och tillgänglighet. Ledamöter: Simon Lidberg (omval) Jag heter Simon Lidberg, går mitt tredje år på landskapsarkitektsprogrammet i Uppsala och har snart (i skrivande stund) avslutat mitt första år i förbundsstyrelsen. I Vi Unga sitter jag, som sagt, i årets förbundsstyrelse och i organisationsutvecklingsgruppen. Jag har under min tid i Vi Unga, där jag först satt i en föreningsstyrelse från och med att jag var tio år, varit aktiv på föreningsnivå, distriktsnivå och förbundsnivå. Jag har bland annat hållit i processer som omskrivning av grundidéer, flytt av förbundsstämma och när på året förbundsstyrelsen ska tillträda med mera. Som ni kanske förstår gillar jag struktur och ordning, att lösa saker på ett sätt som verkar praktiskt och funktionellt. Detta tänkande, och min erfarenhet av hur saker och ting faktiskt fungerar på förenings- och distriktsnivå, tar jag med mig i mitt förbundsstyrelsearbete, därför är jag en bra kandidat Emelie Johnsson (omval) I min tid i Vi Unga har jag varit styrelseledamot, distriktsordförande och valberedning i Västra. Jag har även varit ledare på fler läger än jag vill erkänna. Läger, utbildningar och nationella träffar är saker som ligger mig varmt om hjärtat eftersom en del av mina bästa minnen från den här organisationen är diskussioner mitt i natten på olika träffar. Just nu sitter jag förutom i förbundsstyrelsen även i distriktsstödsgruppen. Det kommande året så vill jag att Vi Unga ska fortsätta jobba med ekonomifrågor och börja titta på hur vi ska göra när 3-års strategin tar slut. Sen är det ju så att världens bästa barn- och ungdomsorganisation firar 60-års jubileum nästa år och jag tycker att vi ska fira det med pompa och ståt. 90 Lina Andersson (nyval) Hejsan, det är jag som är Lina. Jag är en glad, glassälskande person på 21 år från Tullinge. I skrivande stund har jag precis kommit tillbaka till Sverige efter att ha varit borta i drygt ett år. Jag har spenderat tre månader i Asien, där jag backpackade med två vänner och innan dess så volontärarbetade jag i Kenya under sex månader. Det gjorde jag på ett barnhem och i en särskola. Tidigare har jag suttit ett år som vice ordförande och ett år som ordförande för Stockholmsdistriktet. Något som jag tycker väldigt mycket om att göra i Vi Unga är att arrangera saker som t.ex. läger, utbildningar, skidresor. Nu när jag är tillbaka i Sverige så vill jag utveckla mitt engagemang i Vi Unga och därför väljer jag att kandidera till förbundsstyrelsen. Saker jag vill fokusera på i förbundsstyrelsen är extern finansiering som att söka projekt, bidrag och sponsorer, uppföljning av utvärderingar och stötta distrikten med ovanstående saker. Kenny Lundström (nyval) 29 år uppvuxen i Valdemarsvik 6 mil söder om Norrköping. Bor idag i Norrköping tillsammans med Sambo och dotter. Som barn var drömmen att antingen bli Polis eller musiker på heltid. Efter många års studier på både folkhögskolor och kurser via universitet blev jag ej polis utan jobbar idag med musik som musikproducent samt verksamhetschef för området Ungdom/Musik på Studieförbundet Vuxenskolan sedan 2011. Ett yrke som sammanfattar mitt liv på ett bra sett, att få hjälpa ungdomar med att förverkliga sina mål/visioner och att ge verktyg för att kunna hjälpa av varandra. Jag tänker alltid, vad hade jag velat ha för hjälp när jag var yngre, hur ville jag att en bra ungdomsgård skulle se ut eller vad behöver jag för att repa min musik. Jag kom i kontakt med Vi Unga kanske lite för sent för att kunna falla under den målgrupp åldersmässigt som man riktar sig till i första hand men förstod snabbt att detta är något jag gärna vill förmedla till de ungdomar i min närhet som var i samma situation som jag var när jag var yngre. Bara att få hjälp med någonstans att vara för att utöva sin musik eller få redskap för att kunna fortsätta utveckla sin musik. Detta hjälpte Vi Unga mig och min grupp med. Jag fick också min tjänst delvis bekostad av Vi Unga när jag tog anställning hos Studieförbundet Vuxenskolan, utan det skulle förbundet ej ha råd att anställa mig. Idag jobbar jag 75% och har lyckats bygga musikverksamheten från nästan 0 Musikgrupper/Ungdomsgrupper till ca. 70 aktiva grupper samt byggt upp 4 musikhus med Studio/Scen/Replokaler. I förbundsstyrelsen skulle jag vilja fortsätta med det fantastiska arbete som görs idag. Jag tror dock att det behövs jobbas mer med inkludering när det gäller underrepresenterade grupper så som funktionshindrade, personer med utländsk härkomst, de med annan socioekonomisk 91 bakgrund, inte minst försöka sträva mot en 50/50 verksamhet när det gäller tjejer/killar. Den målgrupp jag mött via Vi Ungas läger/möten/föreningar ser inte alls ut så som jag vill eftersträva till fullo. Ska man på sin hemsida skriva att ”Alla är välkomna” då måste alla ha möjligheten att känna sig välkommen och kunna svara på det som krävs för att alla ska kunna vara välkomna. Jenny Eriksson (nyval) Som 13-åring gick jag med i Sevalla Vi Unga, en liten förening i grannkommunen. Efter mitt första Rix (-08) kom jag att bli invald i Dalarnas distriktsstyrelse och var med där i två år. Nu sitter jag mitt andra år i distriktsstödsgruppen och Vi Unga har betytt och betyder mycket för mig. Jag är 19 år och tog studenten i våras, från naturvetenskapligt program. Jag ser att Vi Ungas utmaningar är att få fler medlemmar och att få igång verksamhet i vilande distrikt. Ytterligare ett fokus tycker jag är att fler ungdomar på landsbygden ska kunna förena sig i Vi Unga-föreningar och att vi därför behöver utveckla samarbeten med andra organisationer så som Bygdegårdarnas Riksförbund och Studieförbundet Vuxenskolan. My Fransson (nyval) Jag är en glad och sprallig lantis som råkade hamna i Stockholm när mitt drömjobb som verksamhetsutvecklare för ungdom på Bygdegårdarnas Riksförbund dök upp. Jag är född och uppvuxen i Järvsö, Hälsingland, och flyttade som 16-åring till Sandviken för att studera teknisk industri på gymnasiet. Efter studenten och tre år med metall, svarvar och fräsar bytte jag inriktning för att istället plugga medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våren 2013 stod jag med en examen i hand och ett erbjudande om att få jobba med unga på landsbygden. Sedan 2012 sitter jag som ordförande i en bygdegårdsförening, samt att jag sitter som ledamot i Gävleborgs bygdegårdsdistrikt sedan 2013. Min första kontakt med Vi Unga var när jag som 6-åring träffade byns andra ungar på en bygdegård en gång i veckan – för att hitta på roliga saker. Efter ett tag lades föreningen ner och min kontakt med Vi Unga återupptogs först igen när jag började min anställning på Bygdegårdarnas Riksförbund. Under våren 2014 har jag fått förmånen att vara en del av Rixgruppen, som planerar och arrangerar årets Rixläger. Det har varit fantastiskt skoj att jobba med detta läger och mitt engagemang för Vi Unga har förstärkts. Jag älskar att lära mig nya saker, grotta ner mig i olika sakfrågor, diskutera, analysera och arbeta i grupp. Jag brinner för unga på landsbygden och har ett intresse för marknadsföring. Jag tror att jag skulle kunna bidra med både det ena och det andra till förbundsstyrelsen och organisationen. Precis som Vi Unga kommer bidra med det ena och det andra i min utveckling. Jag vill vara med och driva Vi Unga framåt! 92 Ordlista för förbundsstämman Det finns många krångliga ord som används för olika saker kring möten och i våra dokument. Inför och under förbundsstämman kan det vara bra att veta vad de olika orden betyder. Här kommer några av orden förklarade från A till Ö. Acklamation Ett av de två sätt som beslut fattas på. Vid acklamation ropar mötesdeltagarna ”Ja”, om de röstar för förslaget. Är du inte för förslaget är du tyst och ropar istället ”Ja” på mötesordförandens nästa förslag till beslut. Adjungering En styrelse kan välja in en eller flera extrapersoner till styrelsen. Denna person har inte rösträtt, men får under mötet prata och föreslå saker. Ajournering Ta en paus i mötet. Ansvarsfrihet Ges till en styrelse som utfört sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Arbetsordning För att alla ska veta hur mötet går till används en arbetsordning. Denna visar i vilken ordning frågor tas upp på mötet, hur frågor diskuteras och hur beslut och val går till. Avslag Att säga nej till ett förslag. Begära ordet När du vill säga något i en debatt måste du först begära ordet eller anmäla ordet, oftast genom att räcka upp ditt röstkort. Beslut Ett beslut är det alternativ som mötet genom diskussion och ibland röstning kommit fram till är det bästa alternativet. Beslutsgång Ett sätt att beskriva hur vi gör när vi röstar. Bifall Att hålla med om ett förslag. Bordläggning Att en fråga bordläggs, innebär att inget beslut tas i frågan vid mötestillfället. Beslutet skjuts upp till en senare tidpunkt. Föredragningslista Ett program för mötet där alla punkter som mötet ska ta upp ingår i rätt ordning. Kallas ibland för dagordning. Dubbel talarlista De som inte har pratat i frågan får förtur framför de som redan gjort det. Formell makt Makt som någon har tilldelats. En kan exempelvis få formell makt genom att bli vald till ordförande. 93 Förbundsstyrelse Den nationella styrelsen för hela organisationen. Förbundsstyrelsen väljs av förbundsstämman och arbetar under året med de saker som förbundsstämman beslutat. Förslag från styrelsen Det förslag som av förbundsstyrelsen lämnas in för att tas beslut om på förbundsstämman. Försöksvotering Då ett ombud begär votering/omröstning genomför mötesordföranden först en försöksvotering. Vid denna röstning röstar ombuden genom att räcka upp sina röstkort. Mötesordföranden uppskattar då med ögat hur många som är för eller emot ett förslag. Om någon inte håller med mötesordföranden kan votering begäras och rösträkning sker. Förbundsstämma Förbundet Vi Ungas högst beslutande organ. De beslut som fattas här är de som gäller för hela förbundet. Huvudförslag Det förslag som har störst stöd. Om någon inte gillar huvudförslaget skall den lägga ett motförslag. Informell makt Att ha makt som inte är tilldelad en person på ett formellt sätt. Inlägg När en person deltar i diskussionen i plenum. Kontrareplik Begärs om du vill bemöta det svar som du fått på ditt inlägg. Det gör du genom att sträcka upp ditt röstkort och säga ”kontrareplik”. Ett kort svar utan nya argument. En kontrareplik går före talarlistan. Justerare Personer som kontrollerar att det som står i mötesprotokollet stämmer med det som beslutades på förbundsstämman. Jämkning Om flera olika förslag är snarlika kan de slås ihop och bli ett nytt gemensamt förslag. Motförslag Det är ett förslag som går mot huvudförslaget. Motion Ett skriftligt och undertecknat förslag från en eller flera medlemmar i föreningarna eller distrikten, som tas upp på förbundsstämman. Mötesordförande Detta är den person som leder mötet. Ordföranden är ansvarig för att det råder ordning och reda under mötet och att alla kommer till tals. 94 Nominering Förslag på personer till olika poster som förbundsstämman ska tillsätta, exempelvis till förbundsstyrelsen, valberedningen eller mötesordförande. Normer är underförstådda gemensamma regler och förväntningar om ett visst beteende. Normkritik är när någon visar eller vill förändra normen. Ombudsanmälan Innan stämman börjar ska du som är ombud anmäla dig. Vid ombudsanmälan får du ditt röstkort. Omröstning Ett sätt att få reda på vad mötesdeltagarna tycker. Kan ske genom acklamation eller handuppräckning. Vid personval används röstsedlar. Ordningsfråga Om en mötesdeltagare inte förstår eller tycker att något inte sker på rätt sätt, kan talarlistan brytas genom att, så fort den pågående talaren avslutat sitt inlägg, säga: ”ordningsfråga”, och sen tala om för ordföranden vad som behöver förklaras eller rättas till. Plenum/plena Förhandlingar i plenum innebär att ha förhandlingar i helgrupp, det vill säga att alla ombuden är samlade och behandlar samma fråga. Presidium De personer som utses att leda mötet kallas presidium. De håller i mötet, fördelar ordet och antecknar det som sägs under mötet. Prisbasbelopp En summa pengar som staten fastställer varje år och som används för att bland annat justera lönenivåer. 2014 är det 44 400 kronor. Propositionsordning När en fråga debatterats färdigt är det dags att gå till beslut. Finns det ett förslag till beslut ställer presidiet det förslaget mot avslag. Finns det flera förslag måste presidiet bestämma i vilken ordning besluten ska tas upp och vilka beslut som ska ställas mot varandra. Det kallas för propositionsordning. Replik Kort svar på en direkt fråga eller ett förtydligande av det som sagts för att undvika missförstånd. Reservation Om någon inte håller med om ett beslut, har hen möjlighet att reservera sig mot beslutet. Röstkort Vid ombudsanmälan får varje ombud ett röstkort med ett ombudsnummer. Röstkortet används till exempel vid votering. Röstlängd En förteckning över alla på förbundsstämman som har rösträtt. Rösträknare Personer som räknar rösterna vid en votering. 95 Rösträtt Personer som har rätt att rösta under förbundsstämman. Personal och förbundsstyrelsen har till exempel ingen rösträtt utan enbart förenings- eller distriktsombud. Sakupplysning Information som kan påverka det beslut som ska tas och som därför går före i talarlistan. Informationen får inte vara en personlig åsikt eller införande av nya argument. Sluten omröstning En anonym röstning genom att skriva sitt val på en lapp som sedan räknas. Används främst vid personval, till exempel om det finns två kandidater till förbundsordförandeposten. Stadgar En organisations regler för vad som får och inte får göras. Streck i debatten En ordningsfråga som innebär att mötet bestämmer om diskussionen kan avslutas efter att talarlistan är tom. Används när en diskussion har pågått under en lång tid eller om diskussionen har ändrat riktning från ursprungsfrågan och inte ger något nytt till den aktuella frågan. Talarlista En lista där mötessekreteraren antecknar alla som vill göra inlägg i debatten och i vilken ordning de får tala. Talarstol Allt som sägs under förbundsstämmans debatt ska sägas från talarstolen. Det blir tydligt vem som har ordet och alla hörs ordentligt. Stämman spelas in på band för arkivering. Ungas organisering Hur unga går ihop och gör något tillsammans i en demokratisk struktur. Valberedning Förbereder personval och föreslår kandidater till olika uppdrag i organisationen och presidiet på förbundsstämman. Föreslår även arvoden och ersättningar. Votering Ett sätt att fatta beslut på. Om ombuden anser att ordförandens uppskattning av rösterna genom försöksvotering är felaktig kan ombuden begära votering. Detta innebär att varje röst nu räknas och förs in i protokollet. Detta görs genom handuppräckning med röstkortet och det är nu som rösträknarna behöver kallas in. Yrkande Ett förslag till förbundsstämman. Yrkanderätt Personer eller grupper som har rätt att lägga förslag till förbundsstämman. 96 Såhär tycker jag: 97 98 Detta häfte tillhör: 98
© Copyright 2024